Bilaga 11. Svenska kyrkans nationella nivå Verksamhet bland svenskar i utlandet/SKUT

Årsrapport 2002

Verksamhetsområdet har följande huvudprogram och delprogram:

· Huvudprogram Verksamhetsutveckling

· Huvudprogram Utlandsekonomi

· Huvudprogram Utlandspersonal

_ delprogram Rekrytering

_ delprogram Utbildning/fortbildning

_ delprogram Arbetsmiljöfrågor

· Huvudprogram Sverigearbetet

_ delprogram Kommunikation/media

_ delprogram Insamling

_ delprogram Utbildning - folkbildning

Verksamhetsområdets mål

Inriktningsmål

· Svenska kyrkan i utlandet skall med inriktning på gudstjänstliv, undervisning, diakoni och mission ansvara för Svenska kyrkans verksamhet bland svenskar i utlandet i enlighet med av Kyrkomötet given instruktion och i den tradition som kännetecknar den Svenska kyrkan av idag, genom att ta till vara de speciella förutsättningar som föreligger för att i ord och handling nå svenskar i utlandet.

· Svenska kyrkan i utlandet skall medverka till utlandskyrkans förankring i hemmakyrkan och bland allmänheten och för ökande bidrag till verksamheten.

· En flexibel utlandsverksamhet som bäst motsvarar behoven skall vara säkerställd.

· Verksamhetsplatserna skall vara försedda med personal, med rätt kompetens för den aktuella verksamheten och som ges goda förutsättningar för uppdraget.

· Den ekonomiska ram inom vilken verksamheten bedrivs skall vara finansierad.

· SKUT:s verksamhet skall vara känd och bejakad.

Verksamhet och måluppfyllelse

Verksamhetsområdet omfattar en stor och kontinuerlig kyrklig verksamhet i utlandet med 43 kyrkor och ca 120 verksamhetsplatser, som under året fortsatt den positiva utvecklingen innehållsmässigt och delvis även statistiskt. Kyrkorna i utlandet möter och involverar stora skaror unga och äldre i den verksamhet som bedrivs i och genom gudstjänster, undervisning, diakoni och mission. Det lokala engagemanget och ekonomiska ansvarstagandet i utlandskyrkorna utvecklas också positivt. Informations- och insamlingsarbetet liksom ombudsverksamheten i Sverige visar på en god förankring på gräsrotsnivå i hemmakyrkan. Därmed kan huvudmålet sägas vara väl uppfyllt så långt resurserna tillåtit.

Därför är min oro stor och bestående inför frågan om hur stora följderna blir på grund av de ofrånkomliga besparingarna till följd av minskande nationell finansiering. Detta medför en motsvarande minskning i verksamhetens omfattning och en minskning av den positiva effekt som kontakten med Svenska kyrkan i utlandet har på de skaror av människor som möter sin kyrka där. Under det följande året kommer det att ske en nedtrappning och förberedelser för avveckling av verksamhet i utlandet. Nödvändiga omstruktureringar blir smärtsamma och planerade satsningar kan inte fullföljas. Detta är i mina ögon en missbedömning av betydelsen av SKUT:s verksamhet för människor i utlandet och effekten av denna för Svenska kyrkan på sikt.

De många positiva rösterna från enskilda och från medias bevakning, visar på möjligheterna för en växande verksamhet i utlandet. Den ständigt ökande rörligheten i näringslivet, liksom bland studenter, arbetssökande och turister talar för att Svenska kyrkan måste värdera närvaron i utlandet som en nödvändig verksamhet att satsa resurser på, för att kunna vara en svenska folkets kyrka i framtiden.

Även 2002 har varit en intensiv rekryteringsperiod och 35 tjänster har bytt innehavare. Dessa har förberetts för sina tjänster vid den för alla gemensamma introduktionsveckan och föreståndarna har därtill haft ett par egna utbildningsdagar. Ett tjugotal semestervikarier har sänts ut och hunnit återvända med goda erfarenheter.

Hela året har mediabevakningen varit omfattande, positiv och givit stor plats för SKUT:s personal och verksamhet i TV, radio och press. Det stöd som gavs en ung svensk under fängelsevistelsen i Grekland och vid hemkomsten i februari gav mycket positiv reklam vid en presskonferens med bl.a. TV och stort antal journalister. Minnesgudstjänster på årsdagarna av terrorattacken den 11 september respektive flygolyckan i Milano gav också stort genomslag, inte minst då en gudstjänst från kyrkan i New York TV-sändes Sverige. Till detta kom ännu en tragisk katastrof vid sprängningen av ett diskotek på Bali, där även svenska ungdomar blev offer för en terrorattack. De svenska prästerna i Singapore och Bangkok gjorde mycket värdefulla och i media uppmärksammade insatser. Åter ett bevis på betydelsen av närvaron utomlands.

Även i andra sammanhang har media bevakat SKUT. Det har varit i samband med de ekonomiska besparingarna och vid Kyrkomötets beslut att lägga tillsynen i SKUT på biskop och domkapitel i Visby och SKUT:s möjlighet att delta i valet av ny biskop i Visby stift.

SKUT-utredningsförslaget, som i sin helhet skulle innebära ökad fortbildning och ökad kontakt mellan kyrkan ute och hemma och delaktighet i den demokratiska ordningen, togs i dessa delar inte med i Kyrkomötets beslut. De frågorna är av stor betydelse för engagemanget och utvecklingen av verksamheten i utlandet och det är därför av stor vikt att de behandlas inom den närmaste framtiden.

Effektmål

Huvudprogram Verksamhetsutveckling

· Samtliga verksamhetsplatser skall under en fyraårsperiod ha fått uppföljningsbesök.

Under året har de planerade ordinarie besöksresorna genomförts liksom de extra besöken som lagts in i samband med det pågående arbetet med församlingsinstruktionen.

· Tolkningsredskap för redovisning av omvärlds- och verksamhetsanalys vidareutvecklas och skall tillsammans med modell för samordning av verksamhetsberättelser, reserapporter och annan inkommande rapportering vara framtagen senast år 2003.

Ett stort arbete påbörjades under året med att på varje verksamhetsplats ta fram en församlingsinstruktion, där nu första fasen med omvärldsanalys har fullföljts. Detta ger tillsammans med verksamhetsberättelser, besöksrapporter och bokslut en god måluppfyllelse i fråga om uppföljning av verksamhetsutvecklingen i utlandet.

Huvudprogram Utlandspersonal

· Vid utgången av 2003 ha utvecklat modeller för samarbete med lokala kyrkoråd respektive föreståndare vid tillsättningsförfarandet av ny personal, modeller som fungerar tillfredsställande för kansli och inblandade parter.

En plan för detta har tagits fram som nu även omfattar kontakten med domkapitlet i Visby.

· Regelbundna konferenser för utlandspersonalen.

Året inleddes med den årliga personalkonferensen i Bangkok tillsammans med Norska kyrkan i utlandet. Den andra utlandspersonalkonferensen genomfördes på stiftsgården Vårdnäs och avslutades med deltagande i det internationella riksmötet Världens Fest.

· Vid utgången av 2003 finns ett utvecklat samarbete med ombudsorganisationen och stiftskanslierna för tillvaratagande av hemvändande personal.

I samband med kyrkokansliets planenliga stiftskontakter och arbetet med implementering av ombudsprogrammet Vårt gemensamma uppdrag pågår ett samarbete som också kommer att involvera SKUT:s hemvändande personal.

· I enlighet med kyrkokansliets generella arbetsmiljöprogram utveckla metoder för att kontinuerligt öka medvetenheten i arbetsmiljöfrågor.

SKUT har utvecklat ett arbetsmiljöprogram som nu följs upp vid utsändande av ny personal och i samband med personalkonferenser och besöksresor.

Huvudprogram Utlandsekonomi

· Omsättningshastigheten på det kapital som finns vid verksamhetsplatserna skall år 2002 inte ha minskat i förhållande till det som gällde under år 1998. Omsättningshastigheten definieras som summa intäkter totalt vid verksamhetsplatserna dividerat med totala egna kapitalet.

Detta mål kan inte avläsas förrän den fullständiga bilden av utlandsverksamheternas bokslut föreligger senare i vår. Målet redovisas 2003.

· Ramanslagens andel av den totala kostnaden för utlandsverksamheten skall vara 10,7 procent enligt 2001 års budget vid utgången av 2003. Minskningen påföres anslagen för reparationer och underhåll av utlandsfastigheter.

Målet är i en del uppnått, då inte minst det minskade anslaget från nationell nivå genast medförde mindre ramanslag. Den minskningen har därmed inte automatiskt kunnat påföras reparationsanslagen.

· Minst 80 procent av budgetkostnaden skall 2004 hänföras till utlandsverksamheten.

Utlandsekonomiprogrammets uppsatta mål nås inte på grund av de besparingar som gjorts. Ramanslagen blev mindre än målet och utlandsverksamhetens del av budgeten blev minskad i samma omfattning och nådde därmed inte målet att utgöra 80 procent av budget.

Huvudprogram Sverigearbetet

· År 2002 skall 45 procent av svenska folket känna till Svenska kyrkan i utlandet och 50 procent av dem uppfatta verksamheten som angelägen.

Målet har enligt den på kyrkokansliet gemensamma TEMO-undersökningen visat sig uppfyllt.

· År 2004 skall 75 procent av Svenska kyrkans förtroendevalda ha kännedom om Svenska kyrkans i utlandet verksamhet och 75 procent av dem skall ha positiv attityd till verksamheten.

· År 2004 skall församlingarnas ungdomsgrupper ha kännedom om Svenska kyrkans i utlandet verksamhet.

· År 2004 skall 75 procent av Svenska kyrkans anställda ha kännedom om Svenska kyrkans i utlandet verksamhet och 75 procent av dem skall ha positiv attityd till verksamheten.

SKUT:s personal och verksamhet har både i den ordinarie verksamheten och i samband med katastrofer deltagit och presenterats i press, radio och TV på ett mycket fördelaktigt sätt. Generellt kan därför sägas att målen att på olika sätt göra SKUT:s verksamhet känd både bland Svenska kyrkans anställda, förtroendevalda och bland allmänheten har blivit uppfyllda, inte minst på grund av insatserna vid de tragiska händelserna som nämnts ovan.

· År 2003 skall det finnas utarbetade metoder för att utlandspersonalen skall ha ett kommunikationstänkande och vara en aktiv del i det totala informationsarbetet för Svenska kyrkan både utomlands och hemma Sverige.

I verksamhetsområdets kommunikationsplan arbetas med detta mål med inriktning på information och utbildning vid introduktionsveckan, personalkonferenserna och vid enskilda insatser.

· År 2002 skall samtliga SKUT-kyrkor ha egen hemsida.

Målet att ha hemsidor på alla utlandskyrkor har uppnåtts vad gäller de fasta verksamhetsplatserna och projekt för uppgradering av verksamhetsområdets egen hemsida pågår.

· SKUT skall år 2004 ha minst 1 400 aktiva givare. Av dessa skall 60 procent vara regelbundna givare.

· SKUT skall under perioden 2002-2004 ha samlat in minst 12,5 miljoner kronor per år. Av de insamlade medlen skall minst 80 procent komma från församlingar och stift.

Insamlingsverksamheten ligger väl i fas med budget och drygt 80 procent kommer från församlingar och arbetskretsar, då riks- och församlingskollekter liksom gåvor och syföreningsanslag är stadiga bidragskällor. Undantaget är de svårbudgeterade testamentsmedlen som inte nådde långt detta år, medan församlingskollekterna med råge utjämnande situationen med sin ökning.

Genom riktade insatser söker man nå målet för aktiva och regelbundna givare.

· År 2002 skall samarbetsavtal upprättats med samtliga stift beträffande Svenska kyrkans internationella arbete.

Detta mål kommer att ta längre tid att uppnå än beräknat, då kyrkokansliets besöksplan hos stiften försköts och därmed uppföljningen av de samarbetsavtal som följer.

· År 2002 skall samtliga församlingar/pastorat i Svenska kyrkan ha valda ombud för SKUT, Lutherhjälpen och SKM.

Information och ombudsaktiviteter har präglats av att det under året skett nyval av ombud och de planerade satsningarna på information och utbildning av dessa har pågått under året. Det internationella riksmötet i Linköping, som genomfördes med mycket god uppslutning, blev i stort den lyckade samling och start för ombudens nya arbetsperiod som man kunde önska sig.

Målet att ombud skall finnas i samtliga församlingar/pastorat är dock inte helt uppfyllt och förblir ett mål att ständigt sikta på, då församlingar ofta måste påminnas vid skiften eller avsaknad av ombud.

· År 2004 skall en ökad samverkan mellan SKUT, Lutherhjälpen, SKM och EFS ha uppnåtts på samliga nivåer i Svenska kyrkan.

I arbetet med ombudsverksamheten Vårt gemensamma uppdrag pågår en ökande samverkan på församlings- och stiftsplan i de allt fler internationella grupperna.

· År 2004 skall olika möjligheter finnas för unga människor att uttrycka sitt engagemang för Svenska kyrkans internationella arbete.

Genom inriktning på utbildningsanstalter och med riktade insatser söker man vägar att nå detta mål.

Ekonomisk resultatanalys

Året har medfört några stora eller oväntade avvikelser i förhållande till budget. De redovisade kostnaderna för Sverigeprogrammet har varit väsentligt högre än budgeterat genom att eftersläpning i faktureringen av trycksaksproduktionen och genom schablonfördelningen av gemensamma kostnader för denna. Kapitalförvaltningen gav ungefär samma plus, vilket ej var budgeterat, liksom en sänkning av kanslikostnaderna med 1 miljon kronor. Insamlingsresultatet blev något bättre än budget och kollekter kompenserade ett bortfall på testamentsgåvor. Utlandsekonomi och kostnader för utlandspersonal har tillsammans varit stabila enligt budget. Genom ianspråktagande av avsatta medel har årets budget klarat påfrestningarna.

Ledamöter och ersättare i Nämnden för Svenska kyrkans i utlandet

Ledamöter t.o.m. den 24 oktober 2002

F. riksdagsledamoten Karin Israelsson, ordförande, utredaren Inger Krantz, 1:e vice ordförande, kanslisten Reidar Gustafsson, utredningschefen Lars Starkerud, kontraktsprosten Björn-Eric Carlsson, 2:e vice ordförande, konsulten Erna Arhag, läraren Elsa Spännar, kontraktsprosten Jan Anders Jansson, landstingspolitikern Monica Karlsson.

Ersättare t.o.m. den 24 oktober 2002

Fritidsassistenten Ann-Charlotte Svensson, assistenten Kerstin Björk, ombudsmannen Chang Strömberg, redaktören Bengt Olof Dike, inköparen Kristina Sandström, komministern Sonja Grunselius, kyrkogårdsföreståndaren G Olof Kjellström, kyrkoherden Lars Ekblad, bitr. partisekreteraren Susann Torgerson.

Ledamöter fr.o.m. den 25 oktober 2002

Socialarbetaren Jösta Claeson, ordförande, VA-teknikern Kerstin Björk, kanslisten Reidar Gustafsson, konsulten Erna Arhag, 1:e vice ordförande, utbildningskonsulten Kristina Lundgren, f riksdagsledamoten Karin Israelsson, 2:e vice ordförande, kyrkoherden Lars Ekblad, kyrkoherden, prosten Anders Novak. Biskopen i Visby stift är självskriven ledamot.

Ersättare fr.o.m. den 25 oktober 2002

Lågstadieläraren Evy Åberg, diakonen Rolf Forslin, sjömannen Margaretha Troberg, f riksdagsledamoten Ingvar Eriksson, hemkunskapsläraren Karin Uggla, kyrkogårdsföreståndaren G Olof Kjellström, församlingspedagogen MajVis Hultén, handledaren Birgitta Wrede, gymnasieläraren Carina Nilsdotter.

Nämnden har sammanträtt den 12 februari, 21 mars, 17 april (per telefon), 7 maj, 24 maj, 15 augusti, 11 november och den 26 november 2002.

Jan Madestam

Verksamhetsområdeschef

Resultatrapport Verksamhet bland svenskar i utlandet/SKUT