Bilaga 10. Svenska kyrkans nationella nivå Kyrkolivets utveckling
Årsrapport 2002
Verksamhetsområdet har följande huvudprogram:
· Huvudprogram Undervisning och utbildning
· Huvudprogram Gudstjänst
· Huvudprogram Diakoni och samhällsansvar
· Huvudprogram Verksamhetsområdet gemensamt
Verksamhetsområdets mål
Inriktningsmål
· Att tillämpa framtidsinriktad omvärldsanalys.
· Att stödja stiften när det gäller att främja ett varierat gudstjänstliv som bygger på de mångas delaktighet med syfte att upprätta och befria människor.
· Att utveckla handlingsmodeller/metoder för medarbetare så att människor upprättas och befrias.
· Att främja en miljö där människan är subjekt i ett livslångt lärande.
· Att främja arbetet med Svenska kyrkans språkliga minoriteter genom att hävda rätten till ett eget språk och en egen kultur utifrån ett integrationsperspektiv.
· Att rusta medarbetare som utifrån sin specialistkompetens uppmuntrar och tar tillvara den resurs som finns i församlingarna i vårt mångkulturella samhälle.
Verksamhet och måluppfyllelse
Verksamheten formas utifrån ett nära, målmedvetet och strategiskt samarbete med stiften, vars önskemål och behov är den främsta utgångspunkten för arbetets uppläggning och utformning.
Arbetet syftar till att stödja stiften i deras arbete att främja och ha tillsyn över församlingarnas uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. I detta ingår att ta ansvar för Svenska kyrkans samlade utbildningsplanering, uppföljning av efterfrågan av tjänster och ombesörjande av en ändamålsenlig utbildning. Vidare ingår att stödja arbetet med rekrytering till kyrkliga tjänster och kyrkliga grundutbildningar samt att därvid främja jämställdheten inom Svenska kyrkan.
Nämnden för kyrkolivets utveckling skall enligt sin instruktion utse en delegation för finskspråkigt arbete, som skall fungera som samarbets- och serviceorgan åt stift och församlingar, stöd för församlingsgrupperna samt biträda vid rekrytering, utbildning och fortbildning. Delegationen skall också vara förbindelseorgan mellan Svenska kyrkan och sverigefinländarna samt utveckla förbindelserna mellan Svenska kyrkan och den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Delegationen representerar de båda språkgrupperna för att ömsesidighet skall prägla arbetet från planering till genomförande.
Uppdraget att som nationell nivå stödja kyrkolivets utveckling i stift och församlingar utförs genom delaktighet i och aktivt bidrag till olika utvecklingsprocesser. Uppgifter som kontinuerligt åvilar den nationella nivån är t.ex. att aktivt göra omvärldsanalys och uppmärksamma framtidsfrågor, att bidra med kompetens som stiften inte själva har, att som förvaltare av ett vidare perspektiv, både på kyrkan och samhället, tjäna som stiftens samtalspartner. Andra viktiga uppgifter är att erbjuda både rumsliga och elektroniska mötesplatser för samtal och lärande och att aktivt bevaka vad som sker hos myndigheter och i övrigt på riksnivån. Ett framgångsrikt stödjande arbetssätt kräver stora arbetsinsatser avseende relationer. Detta gör arbetet tidskrävande men samtidigt ganska osynligt med stora krav på uthållighet och förmåga att orka med vardagsarbetet.
En omfattande nationell verksamhet sker genom avtal med diakoniinstitutioner och Strängnäs stift, de s.k. centrumbildningarna. Avtalen slöts första gången 1997. Under året har en utvärdering genomförts som visar att verksamheten håller god kvalitet. Utifrån utvärderingen har processen med att förnya avtalen inför 2004 påbörjats. Skriften Svenska kyrkans diakoni har omarbetats och skickats ut till församlingar, stift, diakoniinstitutioner och stadsmissioner för vidare spridning.
Arbetet har under året genomförts med god måluppfyllelse. Den förändrade ekonomiska situationen har inneburit att ett par projekt fått skjutas framåt i tiden. Att mäta delaktigheten i processen eller att mäta förändring i graden av liv i Svenska kyrkans stift och församlingar låter sig inte enkelt göras. Det är svårt att ange mått på måluppfyllelsen av kvalitetsmål. Till det arbete som sedan en tid pågår för att skapa tydligare rutiner för beställningar från stiften hör också att finna former för stiftskansliernas regelbundna utvärdering av verksamheten.
Effektmål
Verksamhetsområdet gemensamt
Delegationen för finskspråkigt arbete
· Aktivt följa upp kyrkoordningens tillämpning och funktion ur ett minoritetsperspektiv.
Målet har en fortlöpande karaktär och har uppfyllts för 2002. Delegationen har noga följt upp församlingsinstruktionen, som förpliktar varje församling att redovisa sitt finskspråkiga arbete. Detta har gjorts vid överläggningar med stiftens ansvariga för sverigefinskt arbete, genom samtal vid representantskapet och vid den särskilda konferens för stiftsstyrelseledamöter och stiftens ansvariga för församlingsutveckling som anordnades på Stiftsgården Stjärnholm i mars.
Flera stift har gjort eller håller på att göra en omfattande utredning om det sverigefinska arbetets nuläge, villkor och framtidsplaner. Samtidigt pågår i flera stift en process för att enligt kyrkoordningens intentioner förvandla kontraktsadjunkturer för sverigefinskt arbete till lokala komministertjänster. Erfarenheterna hittills visar att ytterligare förtydliganden i kyrkoordningen vad avser arbetsfördelningen mellan stiftens främjandeansvar och församlingarnas direkta pastorala ansvar för sverigefinskt arbete kan komma att behövas, för att finskspråkiga kyrkomedlemmar skall garanteras rimliga möjligheter till verksamhet på modersmålet.
· Slå vakt om att sverigefinska minoritetens behov tydligt uppmärksammas i Svenska kyrkans tjänsteorganisationer, utbildningar och rekrytering.
Målet är uppfyllt för 2002. Antalet tjänster för sverigefinskt arbete har ökat på senare år. Församlingsinstruktionens krav att varje församling skall ge en redogörelse för församlingens verksamhet på teckenspråk samt samiska, finska och andra språk har avsevärt ökat behovet att rekrytera tvåspråkiga präster och medarbetare av andra kategorier. Möjligheter till flera tjänster finns, men för få söker tjänsterna. Detta är en ständig utmaning till rekryteringsarbete. Församlingarna har inte i tillräcklig omfattning utnyttjat möjligheten att samverka med grannförsamlingar, vilket tydligt betonas i instruktionen. Att skapa naturliga och rimliga arbetsområden för sverigefinskt arbete skulle underlätta rekryteringen av nya medarbetare. Frågan om tjänster för sverigefinskt arbete är avgörande för verksamhetens utveckling.
Delegationen har på grund av arbetet med församlingsinstruktionen inte kunnat ägna så stor uppmärksamhet åt finskspråkigas fortbildningsfrågor, men behovet har uppmärksammats i församlingsinstruktionsarbetet och vid årliga överläggningar med stiftsadjunkterna och konsulenterna för finskspråkigt arbete.
· Främja kommunikationen mellan minoritet och majoritet och förstärka den sverigefinska kyrkliga identiteten bl.a. genom fortsatt utgivning av tidningen Ankkuri.
Målet är uppnått för 2002. Tidningen Ankkuri kom ut med 6 nummer. Samtal förs med Svenska kyrkans press för att finna effektivare vägar att dels bevaka sverigefinländarnas intressen i Kyrkans Tidning dels söka möjligheter att skapa en ny tidskrift för att nå bredare grupper av sverigefinländare. Dessa samtal fortsätter under våren 2003.
· Ur Svenska kyrkans perspektiv följa den minoritetspolitiska utvecklingen i samarbete med berörda myndigheter och sverigefinska riksorganisationer.
Målet är uppnått för 2002. Delegationen är medlem av Sverigefinländarnas delegation, ett samarbetsorgan mellan ett sextiotal sverigefinska riksorganisationer och Svenska kyrkans sverigefinska arbete. Svenska kyrkans delegation har sju platser i Sverigefinländarnas delegation. Överläggningar har förts med ansvarigt statsråd för minoritetsfrågor, med flera myndigheter verksamma inom detta område och med Europaunionens byrå för minoritetsspråk. Presidiet har också tagit fram ett policyprogram för sitt arbete.
Svenska kyrkans miljövärn
· År 2002 skall arbetet med miljödiplomering ha uppnått att 75 organisatoriska enheter skall ha fått sitt miljödiplom för nivå 1 och att ytterligare 200 enheter skall ha påbörjat arbetet med miljödiplomering för nivå 1.
Vid utgången av 2002 har 25 organisatoriska enheter fått diplom för nivå 1 och ytterligare 70 enheter påbörjat arbetet med diplomering. Målet är därmed ännu inte uppnått.
Att utveckla en standard för hållbar utveckling som är väl förankrad i stiften har varit en mer omfattande uppgift än vad som kunde förutses. Under 2001 gjordes en kartläggning av arbetets omfattning och erfarenheter och under 2002 har en arbetsgrupp arbetat fram en standard som under våren 2003 kommer att fastställas av Nämnden för kyrkolivets utveckling efter samråd med Svenska kyrkans Församlingsförbund och Sensus.
För församlingar som ännu inte känner sig rustade att påbörja ett diplomeringsarbete, men ändå vill arbeta med miljöfrågor, har Ljussteget utvecklats. Ljussteget har fokus på utbildning och reflektion och kräver att tio miljöbefrämjande åtgärder utförs. När detta gjorts och ett särskilt formulär ifyllts, har stiftets miljösamordnare till uppgift att utvärdera arbetet. Därefter har församlingen rätt att köpa en ljusstake (därav namnet Ljussteget) att ställa i kyrkan eller församlingslokalerna som en påminnelse om miljöarbetet.
Svenska kyrkans miljövärn firade under året 10-årsjubileum. Det har synliggjorts genom en bilaga i Kyrkans Tidning, ett nummer i tidskriftsserien Mitt i församlingen med rubriken Profet för hållbarhet, genom ett seminarium med ett framåtblickande panelsamtal samt en fest och en gudstjänst.
Huvudprogram Undervisning och utbildning
· Före utgången av 2004 i samarbete med angränsande verksamhetsområden och organ ha beskrivit, analyserat och kommunicerat viktiga områden i kyrka och samhälle, och särskilt uppmärksammat den särställning barn och unga har i kristen tro.
Arbetet sker enligt planerna men tidpunkten för måluppfyllelse måste skjutas fram ett halvår. Projektet Barn- och ungdomsdiakoni, som startade hösten 2001, har fått en något förskjuten tidsplan p.g.a. ett projektledarbyte. Projektet kommer att avslutas vid halvårsskiftet 2004.
Under året har en tidskriftsöversyn genomförts som syftar till att i september 2003 starta utgivningen av en ny pedagogisk tidskrift med inriktning på barn, ungdomar och vuxna. Tidskriften kommer även att ha en version på webben. Tidskrifterna Aktuellt för konfirmandarbetet och Barn och familj kommer att läggas ned vid halvårsskiftet 2003.
En undersökning av samverkansmöjligheter och utvecklingsidéer inom konfirmandarbetet har genomförts under året. Rapporten kommer att analyseras och ligga till grund för kommande insatser.
· Före utgången av 2004 ha vidareutvecklat mötesplatser och nätverk för kyrkokansliet, stift och skolor som bidrar till kunskapsutveckling om pedagogiskt arbete, livstydning och livstolkning för såväl anställda, förtroendevalda som frivilliga.
Arbetet bedrivs enlight planerna. Remissarbetet kring rapporterna från Översyn av de kyrkliga utbildningarna (ÖSUT) och Prästutbildning i framtiden (PUF) påbörjades under hösten i samtalets form. Sju mötesplatser arrangerades regionalt över landet till vilka biskopar, företrädare för stiftsstyrelser, domkapitel, handläggare på stiftskanslier, församlingar, kyrkliga utbildningar, Församlingsförbundet och fackliga organisationer inbjöds att föra en dialog kring förslagen. Totalt deltog närmare 300 personer i samtalen. Dialogen från ÖSUT och PUF, som gått vidare på mötesplatserna, kommer under våren 2003 att vidgas till att omfatta styrelserna för de organ som inbjudit till mötesplatserna.
Under året har planering skett för ett Reflektorium hösten 2003, med stiftens handläggare som främsta målgrupp. Syftet är att stimulera dialogen och bidra till att fördjupa de pedagogiska frågorna.
· Vid utgången av 2004 ha utbildat, i förhållande till Svenska kyrkans behov, präster, diakoner, församlingspedagoger och kyrkomusiker till att utifrån sin kompetens verka för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd.
Målet är uppnått för 2002 i mening att alla behöriga sökande har kunnat erbjudas utbildningsplats. Problemet är att fler behöver utbildas med tanke på de stora pensionsavgångar som kommer att ske de närmaste åren. I början av året startade ett treårigt rekryteringsprojekt i samverkan med stiften och Församlingsförbundet, vilket syftar till att öka medvetenheten om rekryteringsbehovet och göra Svenska kyrkan till en mer attraktiv arbetsgivare för unga människor.
Under 2000-2001 genomförde Sigtuna, Edelviks och Jämshögs folkhögskolor i samverkan med verksamhetsområdet en halvfarts distansutbildning för pedagogisk profil. Försöksutbildningen fick en mycket god utvärdering, som utförts av Högskolan i Uddevalla och Trollhättan. Under hösten inbjöds till en andra omgång av distansutbildningen med många sökande. 40 antogs till utbildningen, som pågår under 2003-2004. Ett arbete har inletts för att utveckla distansutbildning för karitativ profil.
· Före utgången av 2003 i stiften ha ökat kunskap, kompetens och engagemang avseende kyrkosamverkan, internationell mission och diakoni exempelvis genom stipendieprogrammen.
Målet är uppnått. Genom stipendieprogrammen och projektet Vårt Gemensamma Uppdrag har samarbetet med stiftskanslierna kring det internationella arbetet stärkts och stiftens delaktighet i genomförandet av stipendieprogrammen ökat.
· Före utgången av 2002 ha avslutat översynen av de kyrkliga profilutbildningarna och därvid tagit speciell hänsyn till hur dessa utbildningar kan forskningsanknytas.
Översynen av de kyrkliga profilutbildningarna avslutades i slutet av 2001. Rapporten överlämnades till Nämnden för kyrkolivets utveckling under våren. Inom alla profilutbildningar finns i dag forskningsanknytning. Målet är uppnått.
· Att förändringar i kyrka och samhälle analyseras av verksamhetsområdena för Kyrkolivets utveckling, Kristen enhet och teologi samt Forskning i syfte att identifiera och fördjupa kunskap om för kyrkans framtid viktiga utvecklingsområden.
Detta gemensamma och verksamhetsområdesöverskridande samarbete har ännu inte kommit till stånd.
Huvudprogram Gudstjänst
· Före utgången av 2004 ha inspirerat stiften utifrån de översedda gudstjänstböckerna och kyrkostatistiken till att stödja de lokala gudstjänstgrupperna, med syfte att utveckla gudstjänstlivet i respektive närmiljö.
Målet formulerades innan det blev klart att arbetet med de kyrkliga böckerna skulle bli kraftigt försenat. Arbetet har därför fått ett lite annat innehåll än vad som förutsågs. Målet är uppnått i förhållande till de förändrade förutsättningarna.
Under året har Kyrkomötet fattat beslut om en ny evangeliebok för Svenska kyrkan. Introduktionen av denna har inletts genom att stiften inbjudits till en gemensam överläggning. Ett material som underlättar användningen av kyrkostatistiken i det långsiktiga gudstjänstarbetet har utarbetats av verksamhetsområde forskning i samverkan med huvudprogrammet Gudstjänst. Materialet finns utlagt på nätet och ett nummer i serien Mitt i församlingen ger exempel på hur kyrkostatistiken kan användas i gudstjänstarbetet.
Översättningen till finska av Den svenska psalmboken har avslutats och antagits av Kyrkomötet. En provpsalmbok på lulesamiska har utarbetats och tagits i bruk efter antagande av Kyrkomötet liksom översättningen till lulesamiska av Den svenska kyrkohandboken. Översättningen av gudstjänstordning på teckenspråk har antagits av Kyrkomötet och tagits i bruk första söndagen i advent.
· Före utgången av 2003 ha uppmärksammat stiften på frågor kring predikans form, roll och funktion i gudstjänsten.
Målet har inte uppnåtts. En förändring av tidsplanen måste ske så att målet nås före utgången av 2005. Det planerade projektet med en anställd projektledare blev inte möjligt att genomföra p.g.a. nedskärningar i budgeten. Uppdraget att arbeta med predikans form, roll och funktion i gudstjänsten hör nära samman med pastoral profilutbildning och fortbildning. Att genomföra arbetet inom de ramar som finns kräver mer tid än planerat.
· Före utgången av 2004 ha stött stiften med ett utvecklings- och metodarbete i avsikt att vitalisera Svenska kyrkans musikliv i en mångkulturell miljö, med särskilt fokus på församlingssången.
Bedömningen är att målet kommer att kunna uppfyllas vad avser vitaliseringen av musiklivet. I det arbetet ingår utarbetandet av ett supplement till psalmboken liksom projektet Sjung, kyrka, sjung. Den totala satsningen på att stärka församlingssången skall dock komma igång mer samordnat och med tydligare projektledning.
I arbetet med glad, folklig och enkel mässmusik, som planerats inom ramen för projektet Gudstjänst i mångfald, har det under året visat sig vara svårt att få fram ett musikaliskt resultat. Därför bör detta arbete utföras på annat sätt. Det är fortfarande oklart hur.
Det andra svenska kyrkomusiksymposiet genomfördes med stor uppslutning i Malmö i september. Sensus var arrangör men huvudprogram Gudstjänst har bidragit med omfattande insatser både finansiellt och personellt under den långa förberedelseperioden och vid genomförandet.
· Före utgången av 2003 ha givit stöd till stift och församlingar i kontakt med antikvariska myndigheter genom ett policydokument för kyrkorummet.
Bedömningen är att målet kommer att uppnås till utgången av 2004. Tidsplanen är framskjuten i mål- och ramskrivelsen för 2003-2005. Arbetet med ett policydokument för kyrkorummet sköts upp hösten 2001 av besparingsskäl, men har påbörjats under 2002. Någon projektsekreterare har inte kunnat anställas under året.
Arbetet med att utveckla Suzukimetoden för orgel har fortsatt. En informationsfolder har producerats och en instruktionsvideo har påbörjats.
Huvudprogram Diakoni och samhällsansvar
· Alla kyrkliga arbetsgivare skall före utgången av år 2002 ha erhållit information om lagstiftningen mot diskriminering på grund av kön, handikapp, etnicitet, sexuell läggning, ålder samt religion och övertygelse och stärkts i sitt arbetsgivaransvar i dessa frågor.
Arbetet med att förankra diskrimineringslagstiftningen hos Svenska kyrkans arbetsgivare har genomförts enligt planerna. Under året har avtal slutits mellan Diskrimineringsombudsmannen och Svenska kyrkan. vilket bl.a. innebär ett stort åtagande gällande utbildning i diskrimineringsfrågor. Arbetet drivs vidare med Svenska kyrkans Församlingsförbund som huvudansvarig och med ett visst stöd från Kyrkostyrelsen.
· Medarbetare och förtroendevalda skall ha ökad kunskap om deklarationer och konventioner om mänskliga rättigheter för att ha beredskap att uppmärksamma och hantera dessa frågor.
Målet är inte uppnått. Arbetet med att inom Svenska kyrkan öka medvetenheten om mänskliga rättigheter har påbörjats men stannat upp i samband med nedskärning av de personella resurserna inom huvudprogrammet. Arbetet kommer dock att drivas vidare.
· Handlingsmodeller/metoder för att utveckla församlingsarbetet i förortsförsamlingar som har en betydande invandrarbefolkning med låg andel tillhöriga skall 2004 ha utarbetats i samverkan med berörda stift.
Målet avskrivs på grund av förändrade förutsättningar. Under året har en konferens anordnats inom detta område, men då handläggartjänsten för invandrar- och flyktingarbete drogs in vid årets utgång kommer verksamhetsområdet inte att kunna medverka operativt i samverkansprojektet i dessa frågor med de tre storstadsstiften. Samverkan med Stockholms stift i ett liknande projekt med inriktning på gudstjänstlivet sker dock inom huvudprogram Gudstjänst.
· Kyrkligt anställda och förtroendevalda, på stifts- och församlingsnivå, skall före utgången av år 2003 ha erhållit kunskap om social ekonomi för att kunna göra analys och kritisk granskning inför egna ställningstaganden och prioriteringar.
Arbetet med att uppfylla målet sker enligt planerna och fortsätter även under 2003. En utbildningssatsning kring social ekonomi, med god uppslutning, har under året genomförts i samarbete med Församlingsförbundet. Ett nummer av Mitt i församlingen har handlat om Gemensamt hushåll. Svenska kyrkans roll i den sociala ekonomin.
· Beredskap för förebyggande diakonalt arbete med barn och ungdomar har skapats hos kyrkligt anställda och förtroendevalda på stifts- och församlingsnivå samt vid diakonala institutioner vid utgången av 2003. Arbetet sker genom kartläggning, information och seminarier.
Målet kommer att vara uppfyllt ett halvår senare än beräknat. Projektet Barn- och ungdomsdiakoni, om kyrkans roll och ansvar i diakonalt arbete med barn och ungdomar, som startade hösten 2001, har p.g.a. byte på projektledartjänsten fått en något förändrad tidsplan. Projektet bedrivs dock enligt planerna och målet kommer att vara uppnått vid halvårsskiftet 2004.
Den lag om lämplighetsprövning för personal inom förskola, skola och barnomsorg som trädde i kraft den 1 januari 2001 gäller också Svenska kyrkan där det finns förskola och fritidsverksamhet. I ett projekt har ett utbildningsmaterial utarbetats under året i samverkan med Församlingsförbundet. Det syftar till att skydda den verksamhet som inte ryms under lagen om lämplighetsprövning. Under 2003 kommer utbildningsmaterial att lanseras och utbildning av utbildare att ske.
Ekonomisk resultatanalys
Behovet av nationell finansiering har varit 6,4 miljoner kronor lägre än budget, framför allt tack vare lägre kostnader. Enskilda större kostnadsslag där besparingar skett är lämnade anslag (2,5 miljoner kronor), resekostnader (1,3 miljoner kronor) och kanslikostnader (1,4 miljoner kronor). Verksamhetsområdet har genererat mer externa intäkter än planerat (4,5 miljoner kronor mot 4 miljoner kronor).
Genomgående är det låga kostnader för alla huvudprogram, vilket vittnar om svårigheten att bedöma behov och kostnader. De främsta orsakerna till avvikelser är följande.
_ Ett arbete som lägger tonvikten på process och delaktighet har också en större öppenhet för att låta processen styra tidsplanen, i regel innebär det att arbetet tar längre tid.
Arbetet med formerna för kyrkans diplomering för hållbar utveckling befinner sig fortfarande under intensivt utvecklingsarbete, ännu ett år efter det att version 1 och 2 fastslogs. Kostnaderna under perioden har därför i stor utsträckning enbart utgjorts av de anställdas löner.
De budgeterade medlen för stöd till en döv prästkandidat är en skattning. Hur stora kostnaderna blir beror på kandidatens studietakt. För närvarande gör han ett studieuppehåll, vilket innebär låga kostnader. I stället har ett nytt behov uppstått genom att två döva studerande anmält sig till grundkurs på Mellansels folkhögskola.
_ Förändringar i personalen är också en anledning till att tidsplaner förskjutits.
Byte av tjänsteinnehavare, tjänstledighet eller sjukskrivning har förekommit i några fall, vilket ger överskott t.ex. för arbetet med diakoni och diakoniinstitutioner, kyrkomusik och arbetet med barn- och ungdomsfrågor. Pastoralinstitutet i Lund uppvisar också överskott på grund av detta.
_ Det finns alltid en svårighet i att beräkna omfattningen av tillströmning och behov.
Vid den karitativa profilutbildningen fylldes inte alla utbildningsplatser under våren, vilket skapat överskott. Under hösten var dock alla platser besatta. Behovet av stipendier till de mest utsatta studenterna under profilåret är också mycket svårt att förutse och har under året varit större än budgeterat vilket skapat underskott. För grundkursstipendierna, som dragits in från halvårsskiftet 2002 p.g.a. besparing i budgeten, har efterfrågan under våren i stället varit mycket mindre än budgeterat. Detta har skapat ett omfattande överskott.
Kostnaden för den teckenspråkiga fortbildningen för stiftens teckenspråkiga medarbetare har varit väsentligt lägre än budgeterat och ger ett stort överskott. Genom aktiva insatser har resekostnaderna för deltagandet i fortbildningen sänkts under senare delen av året.
_ Sårbarheten i extern finansiering.
Två projekt inom barn- och ungdomsverksamheten, som budgeterats med intäkter av fondmedel, har drabbats av finansieringssvårigheter. Trots ansträngningar har det inte varit möjligt att finna fondmedel i tillräcklig utsträckning. Genom sparsamhet har konsekvensen mildrats, men för konfirmandprojektet visar utfallet ett omfattande underskott. Det uteblivna anslaget till projektet för barn- och ungdomsdiakoni har balanserats av ett överskott som uppstått p.g.a. en sjukskrivning.
_ Sparsamhet och tillvaratagande av samverkansmöjligheter innebär minskade kostnader.
Kostnaderna för de sju regionala mötesplatser, som anordnades under hösten som en del av remissarbetet kring översynen av de kyrkliga utbildningarna, blev betydligt lägre än beräknat. Kostnaderna för profillärarnas Peru-resa inom samverkansutbildningen blev också lägre än beräknat p.g.a. lågt antal deltagare, förmånlig dollarkurs och prispress på researrangören.
Väsentliga händelser efter årsskiftet
Verksamhetsområdeschefen kommer i början av april 2003 att lämna kyrkokansliet för annan tjänst. Rekryteringen av efterträdare kommer att ske längre fram, i avvaktan på den påbörjade kansliöversynen. Under övergångsperioden kommer en tillförordnad verksamhetsområdeschef att utses.
Ledamöter och ersättare i Nämnden för kyrkolivets utveckling
Ledamöter t.o.m. den 19 september 2002
Socionomen Catarina Agrell, ordförande, prefekten Olof Lönneborg, diakonen Britt Andersson, prosten em. Glenn Håkansson, 2:e vice ordförande, fil.dr Kjell Söderberg, församlingspedagogen Anna-Lena Forsdahl, 1:e vice ordförande, fältprosten Sten Elmberg, diakonen Kerstin Kedvall, adjunkten Margareta Nybelius.
Ersättare t.o.m. den 19 september 2002
Adjunkten Börje Henriksson, kanslisekreteraren Mari Lönnerblad, enhetschefen Lars Johnsson, fil.lic. Sigvard Härnring, konsulten Margareta Holmberg, rektorn Göran Wahlström, diakonen Gunilla Persson, komministern Lena Petersson, resekonsulten Fredrik Sandström.
Adjungerad ledamot från Biskopsmötet t.o.m. den 19 september 2002
Biskopen Tony Guldbrandzén, ordinarie, biskopen Caroline Krook, ersättare.
Ledamöter fr.o.m. den 20 september 2002
Universitetslektorn Olof Lönneborg, ordförande, diakonen Britt Andersson, adjunkten Börje Henriksson, prosten em. Glenn Håkansson, fil.dr Kjell Söderberg, fältprosten Sten Elmberg, församlingspedagogen Anna-Lena Forsdahl, 1:e vice ordförande, forskarstuderanden TK Lena Petersson, 2:e vice ordförande, kyrkoherden Bertil Olsson.
Ersättare fr.o.m. den 20 september 2002
Kanslisekreteraren Mari Lönnerblad, enhetschefen Lars Johnsson, barnskötaren Ulla-Britt Emanuelsson, konsulten Benny Jönsson, fru Inger Björkroth, prosten Sven-E Kragh, komministern Sonja Grunselius, konsulten Roland Johansson, f kyrkoherden Torsten Josephsson.
Adjungerad ledamot från Biskopsmötet fr.o.m. den 20 september 2002
Biskopen Tony Guldbrandzén ordinarie, biskopen Esbjörn Hagberg, ersättare.
Nämnden har sammanträtt den 25 januari, 4 mars, 6 maj, 5 september, 13 november och den 3-4 december 2002.
Margareta Hemström
Verksamhetsområdeschef
Resultatrapport Kyrkolivets utveckling
