Bilaga 12. Svenska kyrkans nationella nivå Internationell diakoni/Lutherhjälpen, 
Internationell mission/SKM och EFS Utland

Årsrapport 2002

Under 2002 har arbetet med integrationen av Lutherhjälpen, Svenska kyrkans mission (SKM) och EFS Utland förts vidare. Vid Kyrkomötet i september 2002 valdes en gemensam nämnd för dessa tre som hittills styrts av två nämnder och ett råd. Genom den förberedelsetid som föregått den gemensamma nämnden har verksamheten successivt integrerats både administrativt och i förhållande till övergripande målskrivningar. Därför blir redovisningen, som i det följande lämnas för varje enhet, i vissa stycken likalydande.

Även om integrationen är långtgående kommer Lutherhjälpen, SKM och EFS Utland också i fortsättningen att uppträda som tre profilerade verksamheter. Arbetet med kyrkans internationella mission och hennes diakonala ansvar är olika aspekter på samma grundläggande uppgift, och därför finns en ganska given arbetsfördelning. I Lutherhjälpens namn fördjupas Svenska kyrkans förståelse och aktiva ansvarstagande för diakoni i den världsvida kyrkan. På motsvarande sätt förs Svenska kyrkans ansvar för mission vidare i SKM. Inom ramen för EFS Utland ges ett bidrag både i den världsvida kyrkofamiljen och i det fördjupade samtalet kring mission och diakoni inom Svenska kyrkan.

De tre delarna i den integrerade verksamheten bedriver även i fortsättningen insamlingsverksamhet. Engagemanget bland givare för kyrkans internationella ansvar för mission och diakoni kanaliseras på samma sätt som tidigare genom Lutherhjälpen, SKM och EFS. Varje del skall som tidigare informera om sin verksamhet och genom insamlingar och kollekter säkerställa att engagemanget ökar och att givarna blir fler. I den gemensamma nämnden och i ett integrerat kansli finns nu goda förutsättningar för att profilera Svenska kyrkans engagemang på det internationella området. Ett fördjupat arbete för att finna former för en sådan profilering inleddes under 2002.

I den integrerade verksamheten bärs kostnaderna för verksamheten av SKM, Lutherhjälpen och EFS gemensamt. Tidigare har var och en byggt upp sina resurser för att administrera insatser för information och insamling, för att fördjupa förståelsen för Svenska kyrkans ansvarstagande i den världsvida kyrkan och för att aktivt kunna delta i samhällsdebatten kring internationella frågor. I det integrerade kansliet nyttjas både personella och ekonomiska resurser effektivare. Det återspeglas i de påfallande låga kostnaderna för den rena administrationen som nästan helt täcks av nationell finansiering och administrationsanslag från Sida och i någon mån EU. Kostnaderna för administration och för insamling som bekostas av insamlade medel understiger med marginal de nivåer som Stiftelsen för Insamlingskontroll satt upp.

Utöver administrationskostnader bärs också kostnader för verksamhet relaterad till internationell diakoni och mission som planeras och genomförs genom kyrkokansliets försorg. Det gäller folkbildning, information, påverkansarbete och opinionsbildning. Dessa kostnader fanns tidigare hos var och en av Lutherhjälpen, SKM och EFS, och bekostades då som nu delvis av insamlade medel. I det integrerade kansliet samnyttjas resurser effektivare och gör det möjligt att totalt hålla kostnaderna för verksamheten nere. Den diskussion som inletts kring möjligheterna att successivt öka den nationella finansieringen av verksamheten på det internationella området är angelägen. Den skapar förutsättningar att på sikt använda mer av de insamlade medlen i direkta insatser för mission och diakoni i den världsvida kyrkan.

Internationell diakoni/Lutherhjälpen

Lutherhjälpen är Svenska kyrkans organ för internationellt utvecklingssamarbete, flyktinghjälp och katastrofinsatser. Lutherhjälpen skall samordna Svenska kyrkans och dess församlingars arbete för internationell diakoni.

Verksamheten har följande huvudprogram och delprogram:

· Utvecklingssamarbete

_ delprogram Afrika

_ delprogram Asien

_ delprogram Europa

_ delprogram Globalt

_ delprogram Latinamerika

_ delprogram Mellanöstern

· Katastrof

· Kommunikation och insamling

_ delprogram Insamling

_ delprogram Kommunikation och media

· Församlingsutveckling och folkbildning

_ Vårt gemensamma uppdrag

_ Frivillighetens former

_ Barn och unga

_ Lärande

· Analys, policy och påverkan

Verksamhetsområdets mål

Inriktningsmål

· Lutherhjälpen skall utifrån kyrkans diakonala uppdrag, i samarbete med partner, främja människovärdiga livsvillkor samt avslöja och bekämpa orättvisor, fattigdom och förtryck.

· Lutherhjälpen skall ge förutsättningar för social utjämning och hållbar utveckling samt ge människor möjligheter att uttrycka engagemang och solidaritet.

· Lutherhjälpen skall medverka till att människor och deras personliga och ekonomiska resurser står i centrum i allt förändringsarbete.

· Lutherhjälpen skall stärka individers och institutioners vilja och handlingskraft att avslöja och förändra orättfärdiga strukturer.

I verksamheten återkommer fyra prioriterade områden som grundläggande verksamhetsteman och som verksamheten prövas utifrån: ekologiskt hållbar utveckling, livsmedelssäkerhet, ekonomisk och social rättvisa, konfliktförebyggande arbete.

Verksamhet och måluppfyllelse

Fokus för Lutherhjälpen är internationell diakoni, uttryckt i internationellt utvecklingssamarbete, katastrofinsatser och ett uthålligt arbete för att bredda och fördjupa engagemanget i Sverige för frågor kring internationell rättvisa.

Effektmål

· Att senast år 2003, under förutsättning att Kyrkomötet beslutat om ett gemensamt styrorgan för de internationella verksamheterna, ha inrättat ett rådgivande organ av internationella partner och beslutat om former för partners delaktighet i beslutsprocessen.

Kyrkomötet 2001 beslutade att inrätta Nämnden för internationell mission och diakoni. Som en följd av beslutet har en utredning genomförts under perioden för att beskriva beslutets konsekvenser på kort sikt och tydliggöra behov som kan uppstå på längre sikt. I detta arbete ingick också att se över frågan om ett rådgivande organ. Utredningen är lämnad till utrikeschefen som har att hantera den i relation till nya nämnden.

· Att år 2003 skall goda utvärderingsinstrument finnas och användas för verksamhetsområdets olika delar.

En ny version av Projekthanteringssystemet (PHS) har, efter ett långt utvecklingsarbete tillsammans med flera organisationer, implementerats. I och med detta har ett arbete påbörjats för att involvera fler delar av verksamheten i PHS.

Detta mål ligger i linje med flera av de rekommendationer som lämnats vid den systemrevision som Sida gjorde av Svenska kyrkans internationella arbete hösten 2001 och hanteras därför i samband med utvärdering och uppföljning av systemrevisionen under 2003.

· Att år 2004 skall det löpande arbetet beskrivas och utföras på ett kvalitativt och kvantitativt tillfredsställande sätt och samtidigt ge utrymme för tillräckliga resurser (i tid, personal och pengar) för särskilda satsningar.

I takt med att organisationen mognat och fortsätter utvecklas samt att centrala tjänster tillsatts ökar också kvaliteten i arbetet. Inför arbetet med detaljbudget för 2002 utgick uppdrag till verksamhetsområdena att i ett första steg lägga fram budgetförslag motsvarande 75 procent av ramen, bl.a. för att öppna för särskilda satsningar. I hög utsträckning kom dock utrymmet att användas för att möta behovet av neddragningar med anledning av minskade intäkter. Motsvarande signal har givits inför arbetet med detaljbudget för 2003. Även denna punkt är relevant i arbetet med att följa upp Sidas systemrevision.

· Att år 2002 ha översatt de av Svenska kyrkans dokument som är viktiga för partnersamarbete till relevant arbetsspråk.

Översättning sker då dokument med detta behov produceras.

· Att senast år 2004 har funnit former för en starkare tematisk styrning av verksamheten i huvudprogrammet.

Arbetet med att öka den tematiska styrningen har främst skett i det omfattande arbetet som gjorts inom hela det internationella verksamhetsområdet som förberedelse för en integrerad mål och rambudget 2004-2006. I såväl omvärldsanalyser som i formuleringarna av effektmål har inriktningen varit att sträva efter en större tematisk styrning av arbetet.

· Att erfarenheter av alternativa biståndsformer såsom sparande och krediter år 2002 skall ha utvärderats och nya framtidsstrategier formulerats i samarbete med partner, samt att dessa alternativa biståndsformer år 2004 motsvarar 15 procent av Lutherhjälpens internationella anslag.

Ett strategiskt arbete har inletts i dialog med partner. Nya strategier förväntas ha utarbetats under 2004.

Arbetet tillsammans med Ekumeniska U-banken (Oikokredit) att utreda hur Lutherhjälpens fonder i Indien skall kunna brukas i enlighet med de ursprungliga intentionerna har fortsatt. När det gäller Randfonden i Sydafrika behöver programmet utvecklas för att gå in i en ny fas. En utvärdering är planerad att genomföras under våren 2003.

AfriCap Sweden AB är ett dotterbolag till Kyrkornas U-fond. Bolagets syfte är att samla in medel i Sverige genom aktieköp i bolaget. Under en tioårsperiod kommer medel ur fonden att lånas ut till mikrofinansorganisationer i Afrika. Svenska kyrkan har tecknat aktier till ett värde av 3,5 miljoner kronor. Totalt har 20 miljoner kronor tecknats i Sverige varav Sida svarar för 15 miljoner kronor.

· Att kvalitetskriterier för ekologiskt hållbar utveckling, som redskap för kvalitetsbedömning av verksamheten, skall ha formulerats i samarbete med partner senast år 2002.

Detta arbete påbörjades under årets senare del. Enligt aktuell planering kommer det att avslutas under 2003.

· Att till utgången av år 2002 nått en överenskommelse med Sida om vidgade kriterier för samarbetet.

Samtalen med Sida om att fördjupa och vidga kriterierna för samarbetet har fortsatt. Sida har uttryckt förståelse och intresse för att kyrkans värdegrund återspeglas i samarbetsprojekt. Sida godkände under året ett stipendieprogram för studier både av teologi och icke teologiska ämnen inom ramen för den ordinarie ramen 2002-2003.

· Att finansiering med medel från EU till år 2004 skall utgöra fem procent av Lutherhjälpens intäktsbudget.

Kansliet har arbetat för att öka EU-finansieringen. Under året har ansökningar gjorts för insatser i bl.a. Bangladesh och Peru. Ansökan avseende Peru avslogs av EU. Därmed har det ännu inte, trots ett omfattande beredningsarbete inom kansliet, varit möjligt att öka finansieringen med EU-medel i den omfattning som förutsatts. Målet är satt till 2004. Arbetet fortgår att öka andelen EU-finansierade projekt.

· Att en strategisk planering för de fortsatta insatserna på Balkan skall ha genomförts i samarbete med Lutherska världsförbundet senast år 2002.

Lutherska världsförbundet har utifrån en strategisk planering presenterat ett förslag till profil och verksamhet på Balkan fr.o.m. 2003. Lutherhjälpen bidrar under 2003 med ett mindre anslag till detta arbete och kommer att ta ställning till om detta nya program skall inkluderas i samarbetet.

· Att Svenska kyrkan år 2003 skall svara på minst 30 av de appeller som ACT (Action of Churches Together) skickar ut, vilket motsvarar hälften av det totala antalet appeller år 2000.

Under 2002 svarades på 32 ACT-appeller av totalt 68.

· Att det senast år 2004 skall finnas en personalpool av tio personer som resursbas för katastrofinsatser, samt att formerna för detta skall vara klargjorda år 2002.

· Att år 2002 ha initierat utbildning av katastrofpersonal med fokus på psykosocial rehabilitering, som också kan erbjudas andra organisationer inom ACT.

Rekryteringen av personal till personalpoolen har inletts, och fem personer har identifierats som lämpliga kandidater för uppdrag under 2003.

Arbetet med att utveckla utbildningsmaterial för psykosocialt arbete i katastrofinsatser är i sin slutfas. En första utbildning kommer att ges under våren 2003. Utöver detta har en person utbildats för att ingå i ACT:s Capacity Assessment Teams (CATS).

· Att utveckla och höja kvaliteten på kyrkornas gemensamma katastrofinsatser genom att ha en aktiv roll i samarbetet inom ACT. Detta innebär närvaro i möten och beslutande organ år 2003.

Samarbetet med ACT har intensifierats under året, vilket bl.a. inneburit en nära och nästan daglig handläggarkontakt, deltagande i ACT-möten angående Mellanöstern, nominering till Emergency Committee, extra anslag till ACT:s utbildning Emergency Management Training samt medverkan i denna utbildning.

· Att 75 procent av svenska folket skall känna till Lutherhjälpen år 2004. Av dem skall 65 procent ge ett positivt omdöme.

De TEMO-undersökningar som görs för Lutherhjälpen visar att man redan 2002 ligger mycket nära målet, varför ambitionen borde kunna höjas något. Särskilt viktigt är naturligtvis vilket omdöme de människor som känner till Lutherhjälpen ger verksamheten.

· Att Lutherhjälpen år 2004 skall ha minst 50 000 aktiva enskilda givare. Av dem skall 20 procent vara regelbundna givare.

· Att 90 procent av givarna i katastrofinsatser (såväl enskilda som myndigheter) år 2003 upplever sig ha fått tillräcklig information och återkoppling.

Under 2002 genomförs en särskild satsning på att förstärka kommunikationen med befintliga givare och att uppgradera dem till regelbundna givare. Lutherhjälpen har i dag inte 50 000 aktiva givare i sitt register men målsättningen är realistisk.

Utvärdering av katastrofgivarnas intryck och synpunkter görs 2003.

· Att år 2002 samla in 120 miljoner kronor och de följande åren öka med två miljoner per år.

Insamlingsresultatet överträffade målet och slutade på 125,9 miljoner.

· Att samarbetsavtal finns senast år 2003 med samtliga stift beträffande Svenska kyrkans arbete med internationell mission och diakoni.

Ett utkast till samarbetsöverenskommelse mellan nationella nivån och Linköpings stift är under utarbetande och kommer att tjäna som exempel för andra stift som avvaktar i väntan på att arbetet slutförs. Detta arbete är samtidigt en av aktiviteterna inom ramen för det större projektet Vårt gemensamma uppdrag, ett samverkansprojekt mellan nationella nivån och stiften som syftar till att hitta utvecklade samarbetsformer mellan de två nivåerna när det gäller det internationella arbetet. Fas ett av tre i detta treåriga projekt är genomförd enligt projektplanen och visar på en stor potential för förändring både av arbetssätt och arbetsfördelning som kan få långtgående konsekvenser både för relationerna mellan nivåerna och för integrering mellan det internationella arbetet och det nationella.

· Att samtliga församlingar/pastorat i Svenska kyrkan senast år 2002 har valda ombud för Svenska kyrkans internationella verksamhet (Lutherhjälpen, SKM, EFS och SKUT).

Från och med 2002 gäller Frivillighetens former - grunddokument för ombud. Det finns 2 225 församlingar och 3 136 registrerade ombud för Lutherhjälpen. Det finns ännu inte tillräcklig kunskap om hur ombuden fördelar sig över församlingarna för att veta om alla församlingar har ombud. Det höga deltagarantalet i Världens fest är en indikation på att församlingarnas/pastoratens intresse är stort och att ombuden tillmäts betydelse.

· Att andelen unga människor som deltar i Lutherhjälpens arbete som ombud eller på annat sätt har ökat med 25 procent år 2004 jämfört med år 2000.

Av nu registrerade ombud är det ännu inte möjligt att bedöma hur "ungdomskvoten" ser ut. Några bra jämförelsetal finns inte att utgå ifrån. Viss föryngring av ombudskåren går dock att notera men mycket är kvar att göra innan det är relevant att tala om någon måluppfyllelse.

· ·Att i slutet av år 2002 skall analys-, policy- och påverkansprogrammets struktur, dess funktion och dess relation till verksamhet som bedrivs i andra program inom Svenska kyrkan vara tydliggjord. Då skall också metoder och strategier för påverkansarbetet ha formulerats och testats.

Målen har uppnåtts men metoder och strategier för påverkansarbetet, inte minst vad gäller uppföljning och utvärdering, måste utvecklas kontinuerligt. Under 2002 har ett effektivt påverkansarbete skett bl.a. när det gäller handelsfrågor och livsmedelssäkerhet, klimatfrågor, frågor kring skuldkrisfrågor/Världsbanken och internationella valutafonden (IMF), Mellanöstern och om hållbar utveckling.

· Att analysmaterial och kriterier för ytterligare koncentration av verksamheten i dess helhet skall ha utarbetats och tillämpas senast år 2003.

Detta arbete har pågått och kommer att konkretiseras i samband med mål och rambudget för den framförliggande ramperioden.

· Att policy för de prioriterade områdena och bärande principerna i samråd med partner skall ha utarbetats år 2004.

Arbetet med detta pågår.

· Att år 2004 minst 1 000 aktiva i Svenska kyrkan skall ha fått ökad kompetens och vilja att medverka i debatt och påverkansarbete för internationella rättvisefrågor och mänskliga rättigheter genom att delta i konkreta aktioner och kampanjer i definierade sakfrågor.

Arbetet för att fördjupa kunskaperna och engagemanget kring internationella rättvisefrågor och mänskliga rättigheter fortgår. Lutherhjälpens och SKM:s ombudskretsar, som tillsammans uppgår till närmare 5 000 personer, får löpande underlag för att agera i frågor med anknytning till SKM:s och Lutherhjälpens övergripande teman.

Ekonomisk resultatanalys

Årets resultat före förändring av verksamhetsdestinerade medel är ett överskott på 4,5 miljoner kronor, vilket har möjliggjort en avsättning med motsvarande belopp. Detta är 7,9 miljoner kronor bättre än budget, som räknade med att 3,4 miljoner kronor i avsatta medel i stället skulle behöva upplösas.

Intäkterna avseende gåvor och kollekter är högre än budgeterat. Det beror bl.a. på att sommarens katastrofkampanj för Södra Afrika gav 8 miljoner kronor mot budgeterade 4 miljoner kronor. Testamentsintäkterna minskade med 5 procent mot budget (1,5 miljoner kronor). Avkastningen från avsatta medel (netto kapital- och finansförvaltning) blev 4,7 miljoner kronor lägre än budgeterat. De totala intäkterna, förutom Sida- och EU-anslag som kommenteras nedan, är 3,3 miljoner kronor högre än budget.

Året visar väsentliga kostnadsavvikelser vad gäller kanslikostnader, som var 2,4 miljoner kronor lägre än budget. Det huvudsakliga skälet är vakanser inom Internationella avdelningen och Ekonomi- och finansavdelningen och lägre kostnader än beräknat för personalfunktion, data och kontorsservice.

Inom huvudprogram Utvecklingssamarbete är kostnaderna 19,3 miljoner kronor lägre än budget. Det huvudsakliga skälet är brister i återrapportering från partner och förseningar inom projekten. Den största enskilda avvikelsen är 10,6 miljoner kronor till Randfonden i Sydafrika som inte kunnat betalas ut under året. I avvaktan på beslut från EU kunde inte heller vissa anslag på sammanlagt 6,4 miljoner kronor betalas ut till Peru respektive Bangladesh. EU avslog sedermera ansökan. Därmed kunde inte anslag utnyttjas i enlighet med ursprungliga planer. En omdisponering gjordes av medel från såväl Sida som Lutherhjälpens insamlade medel så att 6 miljoner kronor togs i anspråk för Ekumeniska lånefonden (ECLOF) i Peru och 3,5 miljoner kronor till köp av aktier i AfriCap. Den omdisponeringen skedde i enlighet med målet att successivt öka inslaget av mikrokrediter. Köpet av aktier i AfriCap belastar dock inte årets resultat då det motsvaras av en ökning av Lutherhjälpens tillgångar, men det innebär att en motsvarande del av de verksamhetsdestinerade medlen använts för att finansiera aktieinnehavet. En valutakursvinst på 4 miljoner kronor med anledning av den starka kronan i förhållande till US-dollarn sänker också kostnaderna och utgör ca 20 procent av avvikelsen. Intäkterna är 6,6 miljoner kronor lägre än budget, vilket beror på att en del Sida-finansierade projekt inte kunnat genomföras och på avslag på ansökan till EU om anslag till projekt i Peru. Nettoavvikelsen för huvudprogram Utvecklingssamarbete är 12,8 miljoner kronor bättre än budget.

Kostnaderna för huvudprogram Katastrof är 14 miljoner kronor lägre än budget främst p.g.a. att ansökningar till Sida för särskilda insatser inte kunnat göras till följd av Sidas utgiftstak. Effekten av detta har mildrats med 6,6 miljoner kronor genom det goda resultatet av kampanjen för Södra Afrika. Nettoavvikelsen för huvudprogram Katastrof är 6,8 miljoner kronor.

Kyrkotjänstavtalets debiteringar av eftersläpande kostnader har bidragit till ett överdrag på 2,6 miljoner kronor inom huvudprogram Kommunikation och insamling. Problemen med försenad debitering beräknas kvarstå under första hälften av 2003.

Inom huvudprogram Analys, policy och påverkan beror budgetavvikelsen på 1,3 miljoner kronor på ett inställt seminarium om mikrokrediter, lägre anslag till föreningen Rättvisemärkt, lägre kostnader för arbetet med klimatfrågor och på att ett seminarium kring Johannesburgtoppmötet ej genomförts.

Huvudprogram Församlingsutveckling och folkbildning har under året hållit sig inom nettobudget för programmet genom att ställa in aktiviteter eller minska dess kostnadsomfång med anledning av ej beviljat anslag från Sida på 0,6 miljoner kronor.

Lutherhjälpens totala avsatta medel utgjorde vid årets slut 145 miljoner kronor. Av dessa utgjordes 8 miljoner av ändamålsdestinerade medel och 35 miljoner kronor av medel bundna i olika former av ideella och finansiella placeringar (däribland exempelvis AfriCap).

Slutligen kan konstateras att Stiftelsen för Insamlingskontrolls (SFI) definition och uppställning av administrativa kostnader och insamlingskostnader ger följande information vad gäller Lutherhjälpen: administrationskostnaderna är 2,1 procent av totala intäkter och insamlingskostnaderna 11,4 procent av totalt insamlade medel från allmänheten. I kronor är administrationskostnaderna med SFI:s definition 4,1 miljoner kronor. Samtidigt kan noteras att den nationella finansieringen och administrationsbidraget från Sida och EU totalt uppgår till 8,2 miljoner kronor.

Ledamöter och ersättare i Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen

Ledamöter t.o.m. den 19 september 2002

Biskopen Anders Wejryd, ordförande, mikrobiologen Ingegerd Gustafsson, 1:e vice ordförande, kanslichefen Suzanne Fredborg, Åke Sjöström, 2:e vice ordförande, sjukgymnasten Birgitta Amnéus, biologen och författaren Stefan Edman, lantbrukaren Birgitta Josefson-Hultgren, kontraktsprosten John Liljeblad, driftsledaren Lars Öhlén.

Ersättare t.o.m. den 19 september 2002

Sjuksköterskan Margareta Appel, teol.kand. Jenny Alge, komministern Lasse Blom, flyktingsekreteraren Renée Danielsson, kontraktsprosten Lena Dour, studeranden Jennie Nordin, ingenjören Mattias Sahlman, läkaren Christer Säll, läraren Evy Åberg.

Nämnden har sammanträtt, till största delen gemensamt med SKM-nämnden, den 15 februari och 3 juni 2002.

Ledamöter och ersättare i Nämnden för internationell mission och diakoni fr.o.m. den 20 september 2002, se nedan.

Internationell mission/SKM

Svenska kyrkans mission har sedan tillkomsten varit en kyrkomission och betonar därmed att mission är hela kyrkans ansvar och en integrerad del av kyrkans verksamhet. SKM skall samordna Svenska kyrkans och dess församlingars arbete med internationell mission.

Verksamheten har följande huvudprogram och delprogram:

· Huvudprogram Kyrkosamverkan

_ delprogram Afrika

_ delprogram Asien

_ delprogram Europa

_ delprogram Globalt

_ delprogram Latinamerika

_ delprogram Mellanöstern

_ delprogram Missionärer

· Huvudprogram Kommunikation och insamling

_ delprogram Insamling

_ delprogram Kommunikation och media

· Församlingsutveckling och folkbildning

_ delprogram Vårt gemensamma uppdrag

_ delprogram Frivillighetens former

_ delprogram Barn och unga

_ delprogram Lärande

· Analys, policy och påverkan

Verksamhetsområdets mål

Inriktningsmål

· Svenska kyrkans mission skall genom delande och samverkan i den världsvida kyrkan förmedla evangeliet om Guds rike, om befrielsen i Kristus och om ett nytt liv i den heliga Anden.

· Svenska kyrkans mission skall bygga och vårda djupa, varaktiga och ömsesidiga relationer mellan kyrkor, stift och församlingar i den världsvida kyrkan och därigenom ge möjligheter till delande av såväl andliga som materiella resurser.

· Svenska kyrkans mission skall väcka och fördjupa Svenska kyrkans församlingars engagemang för internationell mission och ge dem förutsättningar att uttrycka sitt engagemang i handling.

· Svenska kyrkans mission skall genom reflektion och dialog inom Svenska kyrkan och i ekumenisk samverkan formulera teologi och strategier för mission i vår tid.

· Svenska kyrkans mission skall tillsammans med kyrkor och organisationer stärka det kristna vittnesbördet genom att arbeta för internationell rättvisa, mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan kvinnor och män samt ett ansvarigt förhållningssätt gentemot skapelsen.

I verksamheten återkommer sex prioriterade områden som grundläggande verksamhetsteman och som verksamheten prövas utifrån: kyrko- och församlingsutveckling, teologisk utbildning och reflektion, hälso- och sjukvårdsarbete, utbildning för förändring, mänskliga rättigheter och demokrati, religionsmöte.

Verksamhet och måluppfyllelse

Svenska kyrkans mission har som främsta uppgift att utveckla kyrkosamverkan inom den internationella kyrkofamiljen och att arbeta för att bredda och fördjupa förståelsen för Svenska kyrkans ansvar för mission.

Verksamheten vid Svenska teologiska institutet (STI) i Jerusalem har under året bedrivits på sparlåga i enlighet med de beslut som fattades i slutet av 2001. Någon egen kursverksamhet har inte kunnat bedrivas på grund av det osäkra läget. En arbetsgrupp med representanter från kyrkokansliet, STI och Lunds universitet arbetar med att forma ett samarbete som kan ge STI akademisk status och därmed tillgång till fondmedel för undervisning.

Effektmål

· Att senast år 2003, under förutsättning att Kyrkomötet beslutat om ett gemensamt styrorgan för de internationella verksamheterna, ha inrättat ett rådgivande organ av internationella partner och beslutat om former för partners delaktighet i beslutsprocessen.

Kyrkomötet 2001 beslutade att inrätta Nämnden för internationell mission och diakoni. Som en följd av beslutet har en utredning genomförts under perioden för att beskriva beslutets konsekvenser på kort sikt och tydliggöra behov som kan uppstå på längre sikt. I detta arbete ingick också att se över frågan om ett rådgivande organ. Utredningen är lämnad till utrikeschefen som har att hantera den i relation till nya nämnden.

· Att år 2003 skall goda utvärderingsinstrument finnas och användas för verksamhetsområdets olika delar.

En ny version av Projekthanteringssystemet (PHS) har, efter ett långt utvecklingsarbete tillsammans med flera organisationer, implementerats. I och med detta har ett arbete påbörjats för att involvera fler delar av verksamheten i PHS. Detta mål ligger i linje med flera av de rekommendationer som lämnats vid den systemrevision som Sida gjorde av Svenska kyrkans internationella arbete hösten 2001 och hanteras därför i samband med utvärdering och uppföljning av systemrevisionen under 2003.

· Att år 2004 skall det löpande arbetet beskrivas och utföras på ett kvalitativt och kvantitativt tillfredsställande sätt och samtidigt ge utrymme för tillräckliga resurser (i tid, personal och pengar) för särskilda satsningar.

I takt med att organisationen mognat och fortsätter utvecklas samt att centrala tjänster tillsatts ökar också kvaliteten i arbetet. Inför arbetet med detaljbudget för 2002 utgick uppdrag till verksamhetsområdena att i ett första steg lägga fram budgetförslag motsvarande 75 procent av ramen, bl.a. för att öppna för särskilda satsningar. I hög utsträckning kom dock utrymmet att användas för att möta behovet av neddragningar med anledning av minskade intäkter. Motsvarande signal har givits inför arbetet med detaljbudget för 2003. Även denna punkt är relevant i arbetet med att följa upp Sidas systemrevision.

· Att år 2002 ha översatt de av Svenska kyrkans dokument som är viktiga för partnersamarbete till relevant arbetsspråk.

Översättning sker då dokument med detta behov produceras.

· Att år 2004 skall SKM ha motsvarande 70 procent av intäktsbudgeten i verksamhetsdestinerade medel.

Med anledning av fortsatt lägre intäkter för SKM är detta mål inte längre realistiskt. Dessutom kan den nya gemensamma nämnden innebära förändringar i förutsättningar för planering och genomförande av arbetet inom SKM vilket gör att målet utgår.

· Att senast år 2004 ha funnit former för en starkare tematisk styrning av verksamheten i huvudprogrammet Kyrkosamverkan.

Arbetet med att öka den tematiska styrningen har främst skett i det omfattande arbetet som gjorts inom hela det internationella verksamhetsområdet som förberedelse för en integrerad mål och rambudget 2004-2006. I såväl omvärldsanalyser som i formuleringarna av effektmål har inriktningen varit att sträva efter en större tematisk styrning av arbetet.

· Att till utgången av år 2002 nått en överenskommelse med Sida om vidgade kriterier för samarbetet.

Samtalen med Sida om att fördjupa och vidga kriterierna för samarbetet har fortsatt. Sida har uttryckt förståelse och intresse för att kyrkans värdegrund återspeglas i samarbetsprojekt. Sida godkände under året ett stipendieprogram för studier både av teologi och icke teologiska ämnen inom ramen för den ordinarie ramen 2002-2003.

· Att nämnden år 2003 har fastställt en missionärspolicy som bl.a. innefattar en analys av framtida resurser och behov av utsända missionärer.

Arbete har pågått under året och överlämnas till nämnden 2003.

· Att senast år 2002 skall kommunikationen inte minst med unga förbättrats genom att en ny och lättillgänglig hemsida för SKM finns i funktion.

Under 2002 utvecklades en ny hemsida för SKM med unga som särskilt prioriterad målgrupp.

· Att år 2002 skall SKM samla in minst 60 miljoner kronor följt av en årlig ökning på två procent t.o.m. år 2004.

Insamlingsmålet enligt rambudget på 60 miljoner kronor justerades till 56,7 miljoner kronor i detaljbudgeten för 2002. Inte heller det insamlingsmålet uppnåddes utan stannade vid 53,9 miljoner.

· Att av insamlade medel skall år 2004 minst 60 procent komma från församlingar och stift.

Basen för insamlingsarbetet ligger på stift och församlingar och omkring 60 procent av intäkterna kommer från stifts- och församlingsaktiviteter.

· Att 60 procent av ombud, kyrkoråd och anställda i församlingarna år 2002 skall känna till inriktningen på Svenska kyrkans internationella missionsarbete.

Målet att 60 procent av ombud, kyrkoråd och anställda skall känna till inriktningen för SKM:s arbete är redan uppnått enligt undersökning 2001.

En enkätundersökning gjordes i 200 församlingar med syfte att bland målgrupperna kyrkorådsordförande, kyrkoherdar, församlingspedagoger/-assistenter, ombud och givare mäta kunskap, förtroende och engagemang för Lutherhjälpen, Svenska kyrkans mission och Svenska kyrkan i utlandet i relation till verksamheternas effektmål.

Undersökningen visar att kyrkoherdarna har mycket god kännedom om SKM:s verksamhet Pedagogerna hade något lägre siffror och ordförandena låg ännu någon procent lägre När det gäller förtroende för SKM hade 89 procent av kyrkoherdarna stort/mycket stort förtroende, ordföranden 90 procent och pedagogerna 94 procent. När det gäller ombuden har 95 procent stort/mycket stort förtroende för SKM.

· Att senast år 2002 ha informerat alla stift om möjligheterna för stift och församlingar att anslå medel till SKM och Lutherhjälpen, med syfte att nå enprocentmålet.

En gemensam ansökan om församlingsanslag för SKM, Lutherhjälpen och SKUT har skickats ut till samtliga församlingars kyrkoråd samt till stiftsstyrelserna under 2002.

· Att det senast år 2003 finns samarbetsavtal med samtliga stift beträffande Svenska kyrkans arbete med internationell mission och diakoni.

Ett utkast till samarbetsöverenskommelse mellan nationella nivån och Linköpings stift är under utarbetande och kommer att tjäna som exempel för andra stift som avvaktar i väntan på att arbetet slutförs. Detta arbete är samtidigt en av aktiviteterna inom ramen för det större projektet Vårt gemensamma uppdrag, ett samverkansprojekt mellan nationella nivån och stiften som syftar till att hitta utvecklade samarbetsformer mellan de två nivåerna när det gäller det internationella arbetet. Fas ett av tre i detta treåriga projekt är genomförd enligt projektplanen och visar på en stor potential för förändring både av arbetssätt och arbetsfördelning som kan få långtgående konsekvenser både för relationerna mellan nivåerna och för integrering mellan det internationella arbetet och det nationella.

· Att samtliga församlingar/pastorat i Svenska kyrkan senast år 2002 har valda ombud för Svenska kyrkans internationella verksamhet (Lutherhjälpen, SKM, EFS och SKUT).

Från och med 2002 gäller Frivillighetens former - grunddokument för ombud. Det finns 2 225 församlingar och 2 834 registrerade ombud för SKM. Det finns ännu inte tillräcklig kunskap om hur ombuden fördelar sig över församlingarna för att kunna veta om alla församlingar har ombud. Det höga deltagarantalet i Världens fest är en indikation på att församlingarnas/pastoratens intresse är stort och att ombuden tillmäts betydelse.

· Att andelen unga människor som deltar i SKM:s arbete som ombud eller på annat sätt har ökat med 25 procent år 2004 jämfört med år 2000.

Av nu registrerade ombud är det ännu inte möjligt att bedöma hur "ungdomskvoten" ser ut. Några bra jämförelsetal finns inte att utgå ifrån. Viss föryngring av ombudskåren går dock att notera men mycket är kvar att göra innan det är relevant att tala om någon måluppfyllelse.

· Att 10 procent av församlingarna och alla stift år 2003 skall ta tillvara den resurs som hemkomna missionärer och stipendiater är.

Ett visst mått på måluppfyllelse vad gäller unga människors delaktighet är ett ökat intresse bland flera stift för att aktivt delta i programmet Ung i den världsvida kyrkan, som nu har förändrats från ett stipendieprogram för svenska ungdomar till ett utbytesprogram där ungdomar från samarbetspartner också tas emot i Sverige. Stipendiater, såväl från Sverige som från våra partner, har flitigt använts som resurser i stiftens främjandearbete och i församlingarnas arbete med internationell mission och diakoni. Dock har detta program initialt tagit mycket stora resurser i anspråk i kyrkokansliet, varför det mer strategiska arbetet för att uppfylla målet tar vid i anslutning till arbetsplaneringen inför nästa år. När det gäller att använda missionärerna som resurser har ett grundläggande arbete påbörjats för ett mer metodiskt stimulera detta, bl.a. som en konsekvens av arbetet med policy för utsända medarbetare.

· Att i slutet av år 2002 skall analys-, policy- och påverkansprogrammets struktur, dess funktion och dess relation till verksamhet som bedrivs i andra program inom Svenska kyrkan vara tydliggjord. Då skall också metoder och strategier för påverkansarbetet ha formulerats och testats.

Målet har uppnåtts men metoder och strategier för påverkansarbetet, inte minst vad gäller uppföljning och utvärdering, måste utvecklas kontinuerligt. Under 2002 har ett effektivt påverkansarbete skett bl.a. kring Mellanöstern, daliternas situation i Indien, Rättvisemärkt samt migrantarbetares situation i länderna kring Persiska viken.

· Att analysmaterial och kriterier för ytterligare koncentration av verksamheten i dess helhet skall ha utarbetats och tillämpas senast år 2003.

Arbetet pågår och kommer efter hand att omsättas i förslag i samband med kommande mål och rambudgetskrivningar.

· Att SKM 2003 tillsammans med samarbetspartner från minst två regioner skall ha påbörjat ett gemensamt analys- och påverkansarbete kring kyrkans uppgift i relation till globaliseringens effekter.

Det finns inget att rapporterna under den punkten för verksamheten 2002.

· Att policy för de prioriterade områdena och bärande principerna i samråd med partner skall ha utarbetats år 2004.

Arbetet pågår och kommer att efter hand redovisas i samband med kommande mål och ramskrivningar.

· Att år 2004 minst 1 000 aktiva i Svenska kyrkan skall ha fått ökad kompetens och vilja att medverka i debatt och påverkansarbete för internationella rättvisefrågor och mänskliga rättigheter genom att delta i konkreta aktioner och kampanjer i definierade sakfrågor.

Arbetet för att fördjupa kunskaperna och engagemanget kring internationella rättvisefrågor och mänskliga rättigheter fortgår. Lutherhjälpens och SKM:s ombudskretsar, som tillsammans uppgår till närmare 5 000 personer, får löpande underlag för att agera i frågor med anknytning till SKM:s och Lutherhjälpens övergripande teman.

Ekonomisk resultatanalys

Årets resultat före förändring av verksamhetsdestinerade medel är -7,7 miljoner kronor. Som följd av detta har motsvarande belopp av SKM:s verksamhetsdestinerade medel tagits i anspråk, vilket är 3,4 miljoner kronor mer än budgeterat.

Intäkterna avseende gåvor, kollekter och testamenten ligger 2,8 miljoner kronor under budget varav testamentsgåvorna 2,9 miljoner kronor. Rikskollekterna gav 0,9 miljoner kronor lägre intäkter än förväntat. Avkastningen från avsatta medel (netto kapital- och finansförvaltning) är 1,8 miljoner kronor lägre än budgeterat. De totala intäkterna, utöver anslagen från Sida som kommenteras nedan, är 4,6 miljoner kronor lägre än budget.

Under året har väsentliga kostnadsavvikelser skett vad gäller kanslikostnader, som var 2,4 miljoner kronor lägre än budget. Det huvudsakliga skälet är vakanser inom Internationella avdelningen och Ekonomi- och Finansavdelningen, och lägre kostnader än beräknat för personalfunktionen, data och kontorsservice.

Inom huvudprogram Kyrkosamverkan är kostnaderna 4,1 miljoner kronor lägre än budget, vilket huvudsakligen beror på brister i återrapportering från partner och förseningar inom projekt (ca 2,7 miljoner kronor). Budgeterade medel (1 miljon kronor) till ett pilotprojekt avseende vidgade kriterier i samarbete med Sida har inte nyttjats. Den totala kostnaden för STI i Jerusalem uppgår till 3 miljoner kronor i enlighet med budget. Dock har 250 000 kronor (50 procent) av ett bidrag från Kyrkliga Arbetsfonden till STI återkallats med anledning av de nödvändiga ändringar i verksamheten som gjorts p.g.a. det aktuella politiska läget. Kostnaderna för utlandspersonalen har underskridit budget med 1,9 miljoner kronor, till vilket bidragit att en reserv för skatt återförts till resultatet. Intäkter och dispositioner är 0,6 miljoner kronor lägre än budget. Det beror på att en del av den Sida-finansierade verksamheten inte kunnat genomföras enligt planerna. Nettoavvikelsen för programmet är 3,5 miljoner kronor under budget.

Kyrkotjänstavtalets debiteringar av eftersläpande kostnader har bidragit till ett överdrag på 1,7 miljoner kronor inom huvudprogram Kommunikation och insamling. Problemen med försenad debitering beräknas kvarstå under första hälften av 2003. Till överdraget har också en fördyring av IT-satsningen med 0,5 miljoner kronor bidragit.

Inom huvudprogram Analys, policy och påverkan beror nettoavvikelsen på 0,3 miljoner kronor till största delen på uteblivna anslag från Sida, vilket resulterat i lägre intäkter samt nedskärning av aktiviteter som delfinansieras med Sida-medel. Förseningar inom en påverkansinsats för Israel/Palestina och en utvärdering av SKM:s arbete har också resulterat i lägre kostnader för året.

Huvudprogram Församlingsutveckling och folkbildning har under året haft väsentligt lägre kostnader än budgeterat, främst beroende på delvis uteblivet Sida-anslag (0,8 miljoner kronor) och på att tjänster inte kunnat tillsättas enligt plan. Stipendiatprogrammet, en resa till Indien och uteblivet inköp av konst till projektet Världens Kristus är uteblivna och senarelagda aktiviteter som en konsekvens av de lägre intäkterna. Nettoresultatet för programmet är 0,4 miljoner kronor under budget.

Enligt budget planerades upplösning av 2,4 miljoner kronor netto av ändamålsdestinerade medel. Dock har nyttjandet av balanserade ändamålsdestinerade medel understigit de avsatta medlen inkomna under 2003 med totalt 1,2 miljoner kronor, vilket innebär en budgetavvikelse på 3,7 miljoner kronor.

SKM:s totala avsatta medel var vid årets utgång 85 miljoner kronor. Av dessa utgjordes 15 miljoner kronor av ändamålsdestinerade medel och 48 miljoner kronor av medel bundna dels i STI-fastigheten i Jerusalem dels i olika former av ideella och finansiella placeringar.

Slutligen kan konstateras att Stiftelsen för Insamlingskontrolls (SFI) definition och uppställning av administrativa kostnader och insamlingskostnader ger följande information vad gäller SKM: administrationskostnaderna är 4 procent av totala intäkter och insamlingskostnaderna 12 procent av totalt insamlade medel från allmänheten. I kronor är administrationskostnaderna med SFI:s definition 4,1 miljoner kronor. Samtidigt kan noteras att den nationella finansieringen och administrationsbidraget från Sida totalt uppgår till 6,8 miljoner kronor.

Ledamöter och ersättare i Nämnden för Svenska kyrkans mission

Ledamöter t.o.m. den 19 september 2002

Biskopen Jonas Jonson, ordförande, komministern Pernilla Myrelid, 1:e vice ordförande, internationella sekreteraren Inger Aasa-Marklund, 2:e vice ordförande, läkaren Peter Iveroth, docenten Sten Jagell, lektorn Sven Janson, distriktssköterskan/ konsulten Jill Kennedy, sjukskötaren Timmy Leijen, kyrkoherden Ulf Sjögren.

Ersättare t.o.m. den 19 september 2002

Agronomen Lars-Olof Bårström, lektorn Anita Diehl, kontraktsprosten Börje Finnstedt, läkaren Astrid Fjellström, konsthantverkaren Elisabeth Ganestål, montessoriläraren Marija Kogler-Johnsson, landstingsrådssekreteraren Annette Lundquist Larsson, leg. psykologen Helena Lind, biskopen Lars-Göran Lönnermark.

Nämnden har sammanträtt, till största delen gemensamt med Lutherhjälpsnämnden, den 15 februari och den 3 juni 2002.

Ledamöter och ersättare i Nämnden för internationell mission och diakoni fr.o.m. den 20 september 2002, se nedan.

EFS Utland

Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS) vill betona alla kristnas gemensamma uppgift att leva i mission. Därför riktas insatserna mot sådant som kan uppmuntra och skapa personligt engagemang för mission, liksom insatser som skapar konstruktiva förutsättningar för att kanalisera och förverkliga vår del i det globala missionsuppdraget. Arbetet sker i samverkan med kyrkor, ekumeniska organisationer och andra partner i världen.

Verksamheten regleras genom avtal mellan Svenska kyrkan och EFS och har följande huvudprogram och delprogram:

· Huvudprogram Utland

_ delprogram Afrika (östra Afrika och Afrikas horn)

_ delprogram Asien (Indien)

_ delprogram Missionärer

· Huvudprogram Katastrof

· Huvudprogram Analys, policy och påverkan

Verksamhetsområdets mål

Inriktningsmål

EFS Utlands övergripande mål är att tillsammans med partner i Afrika och Asien gestalta Guds evangelium i världen och fördjupa ömsesidiga relationer samt att med öppenhet för nya utmaningar fullfölja EFS kallelse och uppgift. Inriktningsmålen är formulerade tillsammans med sex prioriterade områden:

· Kyrko- och församlingsutveckling - medverka till fördjupning av kristen tro, ekumenisk samverkan, evangelisation och förnyelse.

· Teologisk utbildning och reflektion - medverka till förbättrad utbildning av präster och ledare i kyrkan.

· Hälso- och sjukvård - medverka till en effektivare hälso- och sjukvård för utsatta grupper.

· Integrerade utvecklingsprogram - medverka till att ge förutsättningar för fattiga människor att själva möta sina basbehov.

· Katastrofarbete - ha beredskap att möta akuta basbehov i kris- och katastrofsituationer.

· Missionärer - kalla, förbereda och sända missionärer.

För att uppnå dessa mål bygger EFS missions-, utvecklings- och katastrofarbete på de möjligheter som skapas i ett långsiktigt kyrkosamarbete.

Verksamhet och måluppfyllelse

EFS Utland har till syfte att genom mission och internationell diakoni ge konkret uttryck för ett aktivt ansvarstagande i den världsvida kyrkan.

Effektmål

· Att år 2003 skall goda utvärderingsinstrument finnas och användas för verksamhetsområdets olika delar.

En ny version av Projekthanteringssystemet (PHS) har, efter ett långt utvecklingsarbete tillsammans med flera organisationer, implementerats. I och med detta har ett arbete påbörjats för att involvera fler delar av verksamheten i PHS. Detta mål ligger i linje med flera av de rekommendationer som lämnats vid den systemrevision som Sida gjorde av Svenska kyrkans internationella arbete hösten 2001 och hanteras därför i samband med utvärdering och uppföljning av systemrevisionen under 2003.

· Att år 2004 skall det löpande arbetet beskrivas och utföras på ett kvalitativt och kvantitativt tillfredsställande sätt och samtidigt ge utrymme för tillräckliga resurser (i tid, personal och pengar) för särskilda satsningar.

I takt med att organisationen mognat och fortsätter utvecklas samt att centrala tjänster tillsatts ökar också kvaliteten i arbetet. Inför arbetet med detaljbudget för 2002 utgick uppdrag till verksamhetsområdena att i ett första steg lägga fram budgetförslag motsvarande 75 procent av ramen, bl.a. för att öppna för särskilda satsningar. I hög utsträckning kom dock utrymmet att användas för att möta behovet av neddragningar med anledning av minskade intäkter. Motsvarande signal har givits inför arbetet med detaljbudget för 2003. Även denna punkt är relevant i arbetet med att följa upp Sidas systemrevision.

· Att år 2002 ha översatt de av Svenska kyrkans dokument som är viktiga för partnersamarbete till relevant arbetsspråk.

Översättning sker då dokument med detta behov produceras.

· Att senast år 2004 ha funnit former för en starkare tematisk styrning av verksamheten i huvudprogrammet.

Det arbetet sker inom ramen för arbetet med mål och rambudgeten.

· Att till utgången av år 2002 ha nått en överenskommelse med Sida om vidgade kriterier för samarbetet.

Samtalen med Sida om att fördjupa och vidga kriterierna för samarbetet har fortsatt. Sida har uttryckt förståelse och intresse för att kyrkans värdegrund återspeglas i samarbetsprojekt. Sida godkände under året ett stipendieprogram för studier både av teologi och icke teologiska ämnen inom ramen för den ordinarie ramen 2002-2003.

· Att 2003 ha utvecklat ett fungerande samråd mellan EFS partner.

Kyrkomötet 2001 beslutade att inrätta Nämnden för internationell mission och diakoni. Som en följd av beslutet har en utredning genomförts under perioden för att beskriva beslutets konsekvenser på kort sikt och tydliggöra behov som kan uppstå på längre sikt. I detta arbete ingick också att se över frågan om ett rådgivande organ. Utredningen är lämnad till utrikeschefen som har att hantera den i relation till nya nämnden.

· Att under perioden ha minst 15 missionärer i tjänst per år.

I budget planerades för 13 pågående missionärsinsatser och sex nya, varav några är korttidsinsatser. Målet har nåtts även om två tjänster till Tanzania inte rekryterats. 17 missionärer har varit i tjänst under året, fyra nya anställdes, tre avslutade sin tjänst och en förnyade sitt kontrakt för ytterligare en arbetsperiod. Vid årets slut fanns 14 missionärer i tjänst samt en missionärskandidat.

· Att 2003 det föreligger en ny missionärspolicy som bl.a. innefattar en analys av framtida resurser och behov av utsända missionärer.

Arbete har pågått under året och överlämnas till nämnden 2003.

· Att i slutet av år 2002 skall analys-, policy- och påverkansprogrammets struktur, dess funktion och dess relation till verksamhet som bedrivs i andra program inom Svenska kyrkan vara tydliggjord. Då skall också metoder och strategier för påverkansarbetet ha formulerats och testats.

En osäkerhet har funnits kring kopplingen till EFS Utland i huvudprogrammet. Denna osäkerhet har dock tillrättalagts i detaljbudget för 2003. I och med att EFS:s utlandsutredning antagits och en ny direktor tillträtt finns goda förutsättningar för ett strategiskt och ändamålsmässigt arbete under år 2003 kring projekt som är relevanta för EFS.

· Att analysmaterial och kriterier för ytterligare koncentration av verksamheten i dess helhet skall ha utarbetats och börjat tillämpas senast år 2003.

Arbetet pågår och kommer efter hand att omsättas i förslag i samband med kommande mål och rambudgetskrivningar.

· Att EFS år 2003 tillsammans med samarbetspartner från minst två regioner skall ha påbörjat ett gemensamt analys- och påverkansarbete kring kyrkans uppgift i rela-tion till globaliseringens effekter.

Det finns inget att rapporterna under den punkten för verksamheten 2002.

· Att policy för de prioriterade områdens i samråd med partner skall ha utarbetats senast år 2003.

Arbetet pågår och kommer att efter hand redovisas i samband med kommande mål- och ramskrivningar.

Ekonomisk resultatanalys

Nettoresultatet för EFS Utland är noll, dvs. intäkter och kostnader balanserar.

Intäkterna avser bidrag från EFS och ligger under budget med 4,2 miljoner kronor, men avspeglar att det också är lägre kostnader för verksamheten i motsvarande grad. Dessutom är anslaget från Sida 0,3 miljoner kronor högre än budget med anledning av att en ökad grad av kostnader kunnat Sida-finansieras i motsvarande storlek. Totalt sett är intäkterna 3,9 miljoner kronor under budget.

Väsentliga kostnadsavvikelser är bl.a. kanslikostnaderna som är 0,6 miljoner kronor lägre än budgeterat till följd av vakanser främst inom Internationella avdelningen och Ekonomi- och Finansavdelningen samt lägre kostnader för personalfunktionen, data och kontorsservice.

Inom huvudprogram Utland är kostnaderna 3,5 miljoner kronor lägre än budget. De huvudsakliga orsakerna inom verksamheten (1,1 miljoner kronor) beror på förseningar inom projekt och uteblivna ansökningar från partner samt att medel ur den ospecificerade budgetposten inte tagits i anspråk. Uteblivna rekryteringar och förändrad anställningstid för utlandspersonal, samt att en balanserad reserv för skatt återförts till resultatet, resulterar i lägre personalkostnader motsvarande 2,4 miljoner kronor. De budgeterade medlen för katastrofinsatser under år 2002 har handlagts av huvudprogram Katastrof inom Lutherhjälpen.

Inom huvudprogram Analys, policy och påverkan har endast 14 000 av budgeterade 400 000 kronor nyttjats, vilket bl.a. berott på osäkerhet kring kopplingen mellan programmet och EFS Utlands arbete.

Insamlingsverksamheten för verksamhetsområdet EFS Utland sköts i EFS egen regi och därför kan inte några procentsatser avseende Stiftelsen för Insamlingskontrolls (SFI) definition och uppställning presenteras, som för Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission. En tillämpning av SFI:s definitioner på en analys av verksamhetsområdet EFS Utlands totala omsättning för 2002 är dock möjlig och ger resultatet att kostnaderna för administrationen totalt uppgår till 1,2 miljoner kronor. Samtidigt kan noteras att den nationella finansieringen och administrationsbidraget från Sida totalt uppgår till 3,6 miljoner kronor.

Ledamöter i EFS-rådet t.o.m. den 19 september 2002

Civilingenjören Rey Råwall, ordförande, pastorn Torbjörn Arvidsson, 1:e vice ordförande, folkhögskoleläraren Kersti Karlsson, 2:e vice ordförande, ingenjören Anders Bergner, sekreteraren Åsa Dencker, civilingenjören Ingemar Falk, församlingsassistenten Thomas Hansson, diakonikonsulenten Anna-Greta Johansson, folkskolläraren Margareta Olsson Lindström, forskaren Lennart Möller, läraren Tomas Nygren, reparatören Ove Ohlsson, domkyrkokomministern Carl-Erik Sahlberg, ungdomspastorn Anders Sandberg, ingenjören Lennart Simonsson.

EFS-rådet har varit i personunion med EFS styrelse och har sammanträtt den 2 februari, 14 april, 18 juni och den 22 september 2002.

Ledamöter och ersättare i Nämnden för internationell mission och diakoni fr.o.m. den 20 september 2002

Ledamöter

Biologen och författaren Stefan Edman, kyrkoherden Margareta Carlenius, 1:e vice ordförande, hälsoplaneraren Timmy Leijen, landstingsrådssekreteraren Annette Lundquist-Larsson, ordförande, f landstingsrådet Svenolof Grenabo, prästen Anders Åkerlund, 2:e vice ordförande, projektledaren Jennie Nordin, prästen Eric Lundqvist, biskopen Anders Wejryd, pastorn Torbjörn Arvidsson, folkhögskoleläraren Kerstin Högelius.

Ersättare

Säljaren Henrik Persson, undersköterskan Inger Wernersson, pastorn Ragnar Bergsten, förskolechefen Marija Kogler-Johnsson, orgelbyggaren Jan-Olof Grönlund, studeranden Åsa Ingårda, fil./teol.kand. Angela Boëthius, f adjunkten Seth Henriksson, biskopen Jonas Jonson, konsulten Sture Normark, folkhögskoleläraren Kersti Karlsson.

Nämnden har sammanträtt den 1 oktober och den 27 november 2002.

Margareta Grape

Verksamhetsområdeschef

Resultatrapport Verksamhetsområde Internationell mission och diakoni

Resultatrapport Internationell diakoni/Lutherhjälpen

Resultatrapport Verksamhetsområde Internationell mission/SKM

Resultatrapport EFS Utland