Bilaga 9. Svenska kyrkans nationella nivå Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning
Årsrapport 2002
Verksamhetsområdet har följande huvudprogram och delprogram:
· Huvudprogram Utjämningssystemet
_ delprogram Församlingsnivå
_ delprogram Stiftsnivå
_ delprogram Nationell nivå
· Huvudprogram Kapitalförvaltning
· Huvudprogram Kapitalförvaltning på uppdrag
· Huvudprogram Kyrkoantikvarisk ersättning
· Huvudprogram Nationella system
Verksamhetsområdets mål
Inriktningsmål
· Utjämningssystemet skall fungera i enlighet med kyrkoordningen.
· Underlag för bedömning av Svenska kyrkans samlade ekonomi skall upprättas.
· Stift, församlingar och samfälligheter skall i enlighet med kyrkoordningen förses med prognoser över väntade kyrkoavgiftsintäkter.
· Utbetalning av kyrkoavgiftsmedel skall ske i enlighet med kyrkoordningen.
· Kyrkobokföringssystemet skall upprätthållas och vidareutvecklas.
· Kyrkofondens förmögenhet skall förvaltas så effektivt som möjligt, varvid den skall vara placerad så att riskerna sprids och förmögenheten uppnår bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Förvaltningen skall samtidigt ske på ett etiskt försvarbart sätt och i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar.
· Andra kapitaltillgångar än kyrkofonden skall - inom ramen för de särskilda föreskrifter som kan gälla för dessa - förvaltas på samma sätt som kyrkofonden.
· Den kyrkoantikvariska ersättningen skall fördelas på ett sådant sätt att de kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan upprätthålls på ett tillfredsställande sätt.
Verksamhet och måluppfyllelse
Verksamheten avser i första hand utjämningssystemet och förvaltningen av kyrkofondskapitalet. Därutöver hör till verksamhetsområdet att fördela den kyrkoantikvariska ersättningen, att förvalta andra nationella kapitaltillgångar, att ansvara för fördelningen av kyrkoavgiftsmedel till landets församlingar, samfälligheter och stift, att svara för Svenska kyrkans ekonomiska statistik samt att driva och utveckla nationella datasystem, t.ex. kyrkobokföringssystemet.
En stor uppgift under året har varit arbetet med etiska frågor kring Svenska kyrkans kapitalförvaltning. Detta arbete har resulterat i en ny finanspolicy, som antogs av Kyrkofondens styrelse i september 2002. Finanspolicyn innehåller bl.a. en ny fördelning av normalportföljen mellan aktier (svenska respektive utländska) och räntebärande värdepapper. Beslutet innebär en ökning av utländska aktier och räntebärande värdepapper i förhållande till svenska aktier. Den mest uppmärksammade delen av finanspolicyn avser nya etiska kriterier för aktieförvaltningen. De tidigare begränsade kriterierna (som endast var negativa, dvs. förbjöd innehav av vissa typer av aktier) har bytts ut mot dels positiva kriterier, som anger verksamheter som bör stödjas genom aktieinnehav, dels utvidgade negativa kriterier. Dessa upptar bl.a. att Svenska kyrkan inte skall inneha aktier i företag som bryter mot internationella konventioner om t.ex. mänskliga rättigheter eller miljö och inte heller i företag som exploaterar naturresurser i områden som dessa inte har rättsligt säkrad tillgång till eller företag som producerar eller genom television distribuerar pornografi. Företag som producerar alkohol, tobak eller vapen får ingå i kyrkans innehav endast om denna andel av företagets produktion uppgår till högst 25 procent av omsättningen. Arbetet med andra etiska frågor i kapitalförvaltningen fortsätter under kommande år.
Kyrkofondens styrelse har beslutat om förändringar i utjämningssystemet, så att utjämningen avseende komponenterna kyrkobyggnader, begravningsplatser, andel icke-kyrkotillhöriga och glesbygd har minskats. Anledningen till beslutet har varit att utjämningen avseende dessa komponenter fr.o.m. år 2002 räknats upp beroende på förändringar i god redovisningssed för Svenska kyrkan. Styrelsen ansåg därvid att det inte fanns skäl att utjämningen skulle ökas på grund av redovisningsförändringar och återställde genom beslutet utjämningen till tidigare gällande nivå. Styrelsen har under året aktivt följt utredningsarbetet avseende utvärdering av utjämningssystemet och tagit initiativ till överläggningar med Kyrkostyrelsen om utjämningssystemets fortsatta utveckling.
Effektmål
· Generella bidrag och avgifter inom utjämningssystemet skall - i enlighet med kyrkoordningen - betalas ut respektive tas in genom månatlig avräkning mot inflytande kyrkoavgiftsmedel, dock med en speciell betalningsrutin för den särskilda utjämningsavgiften.
· Inflytande kyrkoavgiftsmedel skall samma dag vidarebefordras till stift, församlingar och samfälligheter.
Målen avser olika betalningsrutiner. De har fortlöpande kunnat uppfyllas under år 2002.
· Individuella bidrag inom utjämningssystemet skall utbetalas inom två veckor från det att dokumenterat beslut i ärendet eller fullständig rekvisition föreligger, med undantag av kyrkobyggnadsbidragen till stiften där beslut tas av styrelsen i juni året före bidragsåret.
Detta mål har inte fullt ut uppfyllts. Stifts- och strukturbidrag har utbetalats i månadsrater, kyrkobyggnadsbidrag i kvartalsrater. Extra utjämningsbidrag har i ett fall av misstag inte utbetalats förrän saken uppmärksammades vid bokslutet.
· Kyrkofondskapitalet och andra medel som förvaltas inom huvudprogrammet skall förräntas med minst 1-2 procent över jämförelseindex.
Målet har varit föremål för särskild utvärdering genom att utfallet av kapitalförvaltningen har jämförts med tillämpliga jämförelseindex. För kapital tillhörigt Svenska kyrkan har en förräntning om 1,4 procentenheter över jämförelseindex uppnåtts. Innebörden är att den allmänna börsnedgången inte har återverkat fullt ut på detta kapital. I första hand har förvaltningen av svenska aktier överträffat index. Målet har således uppfyllts när det gäller Svenska kyrkans kapital.
· Kapitaluppbyggnad skall ske till dess att kyrkofondskapitalet uppnår en prisfallsreserv om 40 procent.
Målet har inte kunnat uppfyllas. På grund av börsutvecklingen under året har uppbyggnaden av någon prisfallsreserv för kyrkofondskapitalet inte kunnat påbörjas. I stället har detta kapital fortsatt urholkats. Omplaceringar har - efter beslut av Kyrkofondens styrelse och dess arbetsutskott - skett från aktier till räntebärande värdepapper. Beslut om sådana omplaceringar har dock inte avsett sådan omfattning att urholkning har kunnat avvärjas.
· Medlen för kyrkoantikvarisk ersättning som Svenska kyrkan erhåller av staten skall handläggas samordnat med kyrkobyggnadsbidragen och efter rekvisition betalas ut till stiften.
Målet har uppfyllts såtillvida att Kyrkofondens styrelses beslut om fördelningen av kyrkoantikvarisk ersättning till stiften och av ramar för kyrkobyggnadsbidrag till stiften har fattats vid samma tillfälle. Målet har också uppfyllts genom att kyrkoantikvarisk ersättning har betalats ut allteftersom rekvisitioner har inkommit.
· Varje år skall en uppföljning avseende förbrukningen av den kyrkoantikvariska ersättningen göras.
Målet har inte uppfyllts under år 2002, eftersom detta var det första år då kyrkoantikvarisk ersättning betalats ut. En första uppföljning sker under 2003.
· Överföring av folkbokföringsuppgifter till kyrkobokföringsregistren skall ske med en fördröjning om högst två veckor.
Målet har uppfyllts.
· Ekonomisk statistik för stift, församlingar och samfälligheter skall föreligga senast åtta månader efter verksamhetsårets slut.
Målet har uppfyllts. Bortfallet av lokala enheter som inte lämnat underlag för statistiken var mindre 2002 än tidigare år.
Ekonomisk resultatanalys
Verksamhetsområdet visar ett synnerligen stort underskott i förhållande till budget, 360 miljoner kronor. Underskottet beror helt på utvecklingen inom huvudprogrammet Kapitalförvaltning, vilket gett ett underskott i förhållande till budget om 918 miljoner kronor. De allra flesta av världens aktiebörser har sjunkit mycket kraftigt under året. En viss återhämtning skedde visserligen under hösten, men den kunde inte alls kompensera den tidigare nedgången. Kapitalet är till stor del placerat i aktier, och dess värde har därmed i hög grad påverkats av börsnedgången. Genom beslut av Kyrkofondens styrelse eller dess arbetsutskott har vissa omplaceringar från aktier till räntebärande värdepapper skett under året, men det hade inte varit möjligt - ens om omplaceringarna varit mera omfattande - att med sådana åtgärder eliminera effekterna av nedgången på aktiemarknaden.
Det stora underskottet i förhållande till budget när det gäller kapitalförvaltningen kompenseras till viss del av en extraordinär intäkt, nämligen en återbetalning från Svenska kyrkans försäkringsförening. När kyrkofondskapitalet överfördes från staten till Svenska kyrkan vid årsskiftet 1999/2000, undantogs den del av den dåvarande kyrkofonden som avsåg åtagandet för pensioner till anställda präster (2 300 miljoner kronor). Denna del av kapitalet inbetalades som premie till Försäkringsföreningen, som därvid påtog sig ansvaret för pensionerna till prästerna. Enligt regeringens beslut om utbetalningen till föreningen skulle slutavräkning mellan föreningen och Svenska kyrkan ske per den 31 december 2002, eftersom det kunde antas att pensionsskulden då mera exakt skulle kunna beräknas. Under de gångna tre åren har ett omfattande arbete lagts ned på att kartlägga intjänade pensionsförmåner. Med detta arbete som grund har nu kunnat konstateras att den av staten inbetalda premien varit avsevärt tilltagen i överkant. Slutavräkning har ännu ej erhållits, men enligt preliminärt besked kommer ett överskjutande belopp på 500 miljoner kronor att återbetalas till Svenska kyrkan.
Vid sidan av dessa två mycket stora poster som påverkar utfallet för år 2002 förtjänar att nämnas att utjämningssystemet gett ett överskott i förhållande till budget, främst beroende på att den särskilda utjämningsavgiften inbringat mera än budgeterat och på att behovet av nationell finansiering varit lägre än budgeterat.
Väsentliga händelser efter årsskiftet
Börsutvecklingen efter årsskiftet 2002/2003 har inte inneburit någon uppgång. Oron inför ett befarat Irak-krig har medfört ryckiga och osäkra börser.
Staten har - i enlighet med sitt åtagande om kyrkoantikvarisk ersättning till Svenska kyrkan - utbetalat 100 miljoner kronor i början av år 2003.
Ledamöter och ersättare i Kyrkofondens styrelse
Ledamöter t.o.m. den 19 september 2002
Civilekonomen Bertil Persson, ordförande, kontraktsprosten Sten Johansson, 1:e vice ordförande, överförmyndaren Lars Rydje, 2:e vice ordförande, handelsanställda Monika Köpsén, kontraktsprosten Gunnar Prytz, kanslichefen Suzanne Fredborg, universitetsadjunkten Monika Sandström, komministern Dag Sandahl, överförmyndaren Urban Gibson.
Ersättare t.o.m. den 19 september 2002
F landshövdingen Görel Bohlin, sjuksköterskan Berit Möllebäck, utredningssekreteraren Vanja Björsson, institutionschefen Jösta Claeson, FM Christina Mårtensson, förvaltningschefen Staffan Holmgren, lantbrukaren Gösta Äng, revisionsledaren Per Lindberg, civilekonomen Ulf Perbo.
Ledamöter fr.o.m. den 20 september 2002
Civilekonomen Bertil Persson, ordförande, överförmyndaren Lars Rydje, 1:e vice ordförande, ekonomen Conny Tyrberg, 2:e vice ordförande, kyrkokamreren Ann-Marie Hallin, verkställande direktören Sigvard Olsson, kanslichefen Suzanne Fredborg, lantbrukaren Gösta Äng, komministern Dag Sandahl, kontraktsprosten Sten Johansson.
Ersättare fr.o.m. den 20 september 2002
Jur.kand. Peter Hemminger, utredningssekreteraren Vanja Björsson, skyddsingenjören Stig-Göran Fransson, löneadministratören Jan-Erik Forsberg, läraren Christina Mårtensson, civilekonomen Nils Furtenbach, apotekschefen Ingrid Smittsarve, revisionsledaren Per Lindberg, kontraktsprosten Gustav Thorstensson.
Kyrkofondens styrelse har sammanträtt den 8 januari, 13 februari, 18 mars, 7 maj, 7 juni, 6 september, 23 oktober och den 15 november 2002.
Lars Friedner
Verksamhetsområdeschef
Resultatrapport Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning
