Bilaga 6. Svenska kyrkans nationella nivå Forskning

Årsrapport 2002

Verksamhetsområdet har följande huvudprogram och delprogram:

· Huvudprogram Kyrkan i samhället - traditionstolkning

_ delprogram Sveriges kyrkohistoria

_ delprogram Svenska kyrkans samtidshistoria

· Huvudprogram Kyrkan i samhället - nutidstolkning

_ delprogram Internationell omvärldsanalys, missiologi, religionsteologi och ekumenisk teologi

_ delprogram Teologi och etik

_ delprogram Svensk samhälls- och religionsanalys

Verksamhetsområdets mål

Inriktningsmål

· Forsknings- och studiearbetet skall inriktas på fördjupning men också tillämpning av olika temaområden till den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor eller på andra håll inom samhället och kyrka. Den skall därigenom inriktas på att tillgodose kvalitet vid bearbetning av frågor om religion och kyrka av särskild betydelse för Svenska kyrkan.

· Verksamheten skall inriktas på att vara stöd och stimulans för stift och församlingar.

· Verksamheten skall inriktas på att stärka kvalitén vid övriga verksamhetsområden i kyrkokansliet genom att aktivt bistå med handlednings- och utredningsuppdrag samt genom att arbeta på ett integrerat sätt.

· Arbetet skall inriktas på nätverksforskning med universitet och högskolor, stiften inom Svenska kyrkan, de nordiska folkkyrkornas forskningsavdelningar samt med Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet.

Verksamhet och måluppfyllelse

Forskningen är dels nutidsinriktad dels traditionsinriktad, vilket avspeglas i strukturen för verksamhetsområdet med två huvudprogram. Inom dessa är forskningen tema- och projektorienterad. En del projekt går över flera år, andra är i tiden kortare. För de två huvudprogrammen gäller dock, att delprogrammen inom dessa samtliga närmar sig avslutningsskedet. Under 2003 pågår en omorientering till två nya huvudprogram.

För att förse Svenska kyrkan med resursmaterial av god vetenskaplig kvalitet, såväl för kyrkokansliet som för Svenska kyrkan i vidare mening, förs forskningsresultaten i de olika delprogrammen kontinuerligt ut genom artiklar, böcker, seminarier, föreläsningar och genom medverkan vid fortbildningskurser för Svenska kyrkans personal. För att stärka innehållsmässig kvalitet vid övriga verksamhetsområden medverkar forskarna på olika sätt vid större utredningar. De främsta i detta avseende är forskningsmedverkan i Kyrkomusikutredningen (klar 2003), kontinuerlig forskningsmedverkan i Teologiska kommittén samt delad forskartjänst med verksamhetsområdet Internationell mission och diakoni. Därutöver lämnas kontinuerligt stöd till en mängd undersökningar inom andra verksamhetsområden eller mer tillfälliga uppdrag som t.ex. etiska kapitalplaceringar. Denna del av verksamheten har ökat markant under året.

Forskningsrådet arrangerade en andra konferens med forskare från olika stift hösten 2002. Vid denna drogs riktlinjer upp för den fortsatta forskningssamverkan, som främst kommer att genomföras som några tematiska forskningsseminarier per år och fördjupat stöd till olika slag av stiftsforskning. En inventering genomfördes också av den forskning som pågår i olika stift. I samband härmed utvärderade forskningsrådet också den egna nätverksforskningen. Utvärderingen visade att verksamhetsområdet arbetar med väl utbildade nätverk, med svenska och utländska universitet, internationella ekumeniska institut, och med arbetsgrupper inom Svenska kyrkan (inklusive kyrkokansliet). I det senare fallet engageras forskarna emellertid i så hög grad av utredningsuppdrag att forskningsdelen i tjänsterna har minskat i allt för stor utsträckning. Våren 2002 genomförde forskningsrådet och forskarna ett kontaktseminarium i Åbo med Finska kyrkans forskningscentral. Värd för seminariet var teologiska fakulteten vid Åbo Akademi.

Effektmål

· Att vid treårsperiodens slut genom de två delprogrammen inom huvudprogram Kyrkan i samhället - traditionstolkning ha ökat kunskapen om Svenska kyrkans och den kristna traditionens betydelse i svensk samhällsutveckling.

· Att verket Sveriges kyrkohistoria före 2004 skall finnas i alla svenska kommuners skol- och folkbibliotek och kunna användas som referensmaterial i skolans undervisning, i kyrklig fortbildning och i lokal studieverksamhet.

· Att de åtta volymerna skall användas i akademisk undervisning vid universitet och högskolor.

Genom en kraftig försening av volym fyra av Sveriges kyrkohistoria (Enhetskyrkans tid, 1600-talet) utkom enbart denna volym i stället för planerade två (fyra och sju). Förseningen berodde på att den externa huvudförfattaren inte kunde hålla uppsatta tidsramar utan blev mycket försenad. Därtill krävdes ett omfattande seminarie- och redaktionsarbete av redaktör och redaktionsgrupp, som vida övergick tidsåtgången för motsvarande arbete med tidigare volymer. Den planerade volym sju (senare delen av 1800-talet) kunde därför inte publiceras under året. Texten till denna volym framtogs dock under året, redaktionellt arbete påbörjades och texterna seminariebearbetades. Volymen utkommer därför 2003. Av de planerade åtta volymerna är sex nu publicerade. Projektet avslutas under 2003.

· Att år 2002 medlemmar och anställda i Svenska kyrkan skall ha tillgång till forskningsresultat rörande kvinnors underordning i kyrka och teologi.

Temat introducerades som önskvärt av Kyrkomötet. Särskilda medel tillfördes budget för bearbetning och arbetet har under året pågått under ledning av ansvarig forskare. Det har skett i form av nätverksforskning, där forskare vid de svenska universiteten engagerats inom ramen för sina tjänster. Därtill har några kortare (tremånaders) projektanställningar gjort. Projektet genomförs i form av seminarier, konferenser, föreläsningar och enskilt textförfattande. Det skall avslutas 2003. Under året utkom som delresultat bland annat skriften Var kan vi finna en nådig Gud. Om könsmaktsordning i kyrka och teologi (Working Papers in Theology 2).

· Att år 2004 skall finnas material tillgängligt inom Svenska kyrkan som belyser Svenska kyrkans ställningstagande i ideologiska samhällsfrågor i svensk folkhemsutveckling.

Verksamheten har under året till stor del koncentrerats till frågor om kyrkor och nazism samt förhållningssätt under det kalla kriget. Det har genomförts vid seminarier, föredrag, konferenser och publicering av artiklar och inledningar och förord till böcker. Därtill håller en större samnordisk bok på att utarbetas om de nordiska kyrkornas ställningstagande: Folk Churches in the North responding to the challenge of modernization. Den skall utkomma 2003. Motsvarande frågeställningar har också bearbetats inom ramen för den avslutande delen av Sveriges kyrkohistoria, som utkommer 2003.

· Att år 2003 skall medlemmar och anställda bland Svenska kyrkans teologer ha tillgång till ett kvalitativt bra grundmaterial om religionsteologiska frågor, kopplat till det egna arbetet med religionsmöten lokalt.

Som en lokal fördjupning av skriften Samtal om religionsteologi (2001) har under 2002 genomförts samtalsserier och dokumentation i samarbete med Linköpings, Lunds, Göteborgs och Stockholms stift. Det har också medfört fördjupningsintervjuer. Materialet är analyserat. Under 2003 skall en skrift för lokalt arbete med religionsdialog utkomma.

· Att till år 2004 medlemmar och anställda i Svenska kyrkan skall ha tillgång till forskningsresultat som rör bibeltolkning och bibelbruk. Särskilt gäller det frågan om kyrkans förhållande till sin lära och tradition.

Detta arbete har pågått under året främst inom projektet Bibeltolkning och bibelbruk. Inom detta projekt har hittills flera skrifter utkommit. Det kommer att avslutas under år 2003 med flera planerade skrifter, som är under utarbetande.

Tanken var ett grundläggande dokument om socialetiskt ansvar. Något sådant har inte utarbetats. Däremot har två av forskarna medverkat i framtagning av Teologiska kommitténs dokument om Kyrkan och homosexualiteten. I detta dokument finns ett omfattande parti om principiella tillvägagångssätt till etiska ställningstaganden. Dokumentet har gått till Kyrkostyrelsen och Kyrkomötet och sedan för fortsatt debatt i Svenska kyrkans församlingar. Övrigt arbete har inte medgivit att därutöver arbeta övergripande med frågor om kyrkans socialetiska ställningstaganden. Däremot har verksamhetsområdet medverkat i dokument om enskilda etiska problem som t.ex. etisk kapitalplacering.

· Att Svenska kyrkans församlingar från år 2002 skall ha tillgång till och kunna använda församlingsstatistiken som planeringsinstrument för församlingsarbetet.

· Att från år 2003 skall ett relevant urval av samfunds- och kyrkostatistik vara tillgängligt på Svenska kyrkans hemsida.

Församlingsstatistiken insamlas nu elektroniskt på så sätt att församlingarna själva för in statistikuppgifterna. Detta har medfört en stor arbetsbesparing, som kunnat föras över till analysarbetet. Kyrkostatistiken finns tillgänglig via Svenska kyrkans statistikdatabas. Den har också analyserats och presenterats i samarbete med verksamhetsområdet Svenska kyrkans information. Ett antal seminarier har hållits i olika stift för att demonstrera hur kyrkostatistiken kan användas som hjälpmedel i t.ex. utarbetande av församlingsinstruktioner.

Som ett led i samhällsanalysen publicerades i Nyckel till Svenska kyrkan (som är tillgänglig i alla församlingar) en undersökning om flyttningar mellan församlingar inom Svenska kyrkan och effekterna av dessa. En fördjupningsstudie pågår också om orsakerna till in- och utträden ur Svenska kyrkan. Resultatet publiceras våren 2003.

· Att år 2003 Svenska kyrkan skall ha tillgång till ett dokument som tydliggör kyrkans hållning i djuretiska frågor.

Under 2002 behandlades de djuretiska frågorna i två skrifter, Djuretik i teori och praxis (Tro & Tanke) och Det heliga livet - har djuren en själ? Målet betraktas därmed som uppnått.

Ekonomisk resultatanalys

Behovet av nationell finansiering har varit något lägre än budgeterat, 0,8 miljoner kronor, i huvudsak som följd av lägre kanslikostnader.

Ledamöter i Forskningsrådet

Ledamöter t.o.m. den 11 december 2002

Biskopen Martin Lind, ordförande, professorn Eva Hættner Aurelius, vice ordförande, docenten Dag Sandahl, FD Gunnel Cederlöf, professorn Catharina Stenqvist, professorn Carl-Henric Grenholm, professorn Göran Gustafsson, prefekten Göran Agrell, professorn Egil Johansson.

Ledamöter fr.o.m. den 12 december 2002

Biskopen Martin Lind, ordförande, FD Gunnel Cederlöf, vice ordförande, docenten Dag Sandahl, professorn Catharina Stenqvist, professorn Carl-Henric Grenholm, professorn Göran Gustafsson, kyrkoherden Ingegerd Sjölin, docenten Ola Sigurdsson, professorn Bengt Holmberg.

Forskningsrådet har sammanträtt den 14 februari, 3 juni, 20 september och den 18 november 2002.

Ingmar Brohed

Verksamhetsområdeschef

Resultatrapport Forskning