Bilaga 4. Svenska kyrkans nationella nivå Kyrkorätt och organisation
Årsrapport 2002
Verksamhetsområdet har följande huvudprogram och delprogram:
· Huvudprogram Kyrkorätt
_ delprogram utgivning av kyrkliga bestämmelser
_ delprogram juridiska ärenden i övrigt
_ delprogram juridisk rådgivning till stift och församlingar
· Huvudprogram Organisation
_ delprogram kyrkobokföring
_ delprogram val- och indelningsfrågor
_ delprogram vissa andra organisationsfrågor för den samlade kyrkan
· Huvudprogram Krishantering och totalförsvarsberedskap
_ delprogram kyrklig beredskap
_ delprogram militär själavård
Verksamhetsområdets mål
Inriktningsmål
· Beslutade bestämmelser skall utges korrekt och effektivt.
· Juridiska ärenden skall handläggas rättssäkert och effektivt samt med teologisk medvetenhet.
· Stift, församlingar och samfälligheter skall på begäran erhålla råd i juridiska frågor.
· Kyrkobokföringsärenden skall handläggas korrekt och effektivt.
· Val- och indelningsärenden skall handläggas korrekt och effektivt.
· Stödet till stift och församlingar på kris- och katastrofområdet, med särskild inriktning på svåra fredstida händelser och höjd beredskap, skall fördjupas.
· Sådana ärenden om militär själavård som ankommer på Kyrkostyrelsen skall handläggas korrekt och effektivt.
· Kyrkokansliets behov av säkerhetsskydd skall tillgodoses.
· Kyrknätet skall till lägsta möjliga kostnad samt med hög tillgänglighet och säkerhet fungera som Svenska kyrkans intranät.
Verksamhet och måluppfyllelse
Verksamhetsområdets huvuduppgift är att bistå Kyrkostyrelsen och övriga styrorgan samt kyrkokansliet med juridisk rådgivning och handläggning av juridiska ärenden. Vidare skall inom verksamhetsområdet, på begäran, rådgivning i kyrkojuridiska frågor lämnas till stift, församlingar och samfälligheter. I verksamhetsområdet ingår också frågor om val, indelning och kyrkobokföring samt kris- och katastroffrågor. Till verksamhetsområdet hör Kyrknätet och verksamheten för samråd med Riksantikvarieämbetet i kyrkoantikvariska frågor.
Effektmål
· Beslutade bestämmelser skall utges inom en månad från det att dokumenterat beslut föreligger så att berörda snarast möjligt får kännedom om gällande regler.
· Juridiska ärenden som kräver beslut av Kyrkostyrelsen och som har inkommit eller på annat sätt aktualiserats mer än tre veckor före ett sammanträde med styrelsen, skall läggas fram för beslut vid det sammanträdet. Om styrelsen har inrättat ett särskilt förtroendevalt beredningsorgan, skall treveckorstiden räknas i förhållande till sammanträde hos beredningsorganet.
· Stift, församlingar och samfälligheter skall få svar på framställda frågor i juridiska ärenden inom en vecka om det med hänsyn till frågornas omfattning och svårighetsgrad är möjligt; i annat fall skall besked ges om att frågan utreds.
· Förfrågningar om uppgifter ur det centrala tillhörighets- respektive referensregistret skall besvaras senast dagen efter att de har framställts.
Målen avser olika tidsfrister. Dessa har med något enstaka undantag kunnat hållas under året. Målen har således i huvudsak uppfyllts.
· Registren skall till sin utformning och sitt innehåll svara mot de krav som ställs av olika användare.
Tekniska frågor kring registren, i första hand kyrkobokförings- och organisationsregistren, faller inom verksamhetsområdet Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning. Inom verksamhetsområdet Kyrkorätt och organisation har under året arbete främst bedrivits i fråga om kyrkobokföringen. Någon utvärdering som utvisar om registrens utformning och innehåll motsvarar användarnas krav har inte genomförts. Det är därför inte möjligt att ange om målet har uppfyllts eller ej. Någon påtaglig kritik har dock inte gett sig till känna.
· Utredningar och projekt skall genomföras inom föreskriven tid och - när de rör kyrkoordningsfrågor - med beaktande av de principer för kyrkoordningens fortsatta hantering som Kyrkomötet 2000 har beslutat om.
Under året har utredningen om församlingspedagogernas ställning samt arbetet rörande etik i kyrkans kapitalförvaltning och arbetet med en ny evangeliebok planenligt avslutats. Utredningen om musiken i Svenska kyrkan pågår. Under året har en utredning om församlingstillhörighet påbörjats. Den tidigare tillsatta utredningen för utvärdering av utjämningssystemet skulle enligt gällande direktiv ha avslutats vid årsskiftet 2002/2003. Arbetet är dock något fördröjt och utredningen läggs fram i mars 2003. Med detta undantag har målet uppfyllts.
· En majoritet av Kyrknätets användare skall vara nöjda med nätets funktion och service.
Någon utvärdering av inställningen till Kyrknätet hos dess användare har inte gjorts. Det är därför inte möjligt att bedöma om målet har uppfyllts eller ej. Någon påtaglig kritik har dock inte gett sig till känna. Arbete pågår med att utveckla en ny teknisk plattform för Kyrknätet, vilken beräknas bli tagen i bruk under första delen av år 2003.
· Kyrkokansliet skall år 2002 ha en fungerande organisation för att kunna samordna och leda en nationellt övergripande insats vid en svår påfrestning på samhället i fred.
Målet har särskilt utvärderats. Det har då kunnat konstateras att målet inte fullt ut har uppfyllts. Den i dag formellt gällande krisorganisationen för kyrkokansliet har inte övats och kan knappast påstås vara fungerande. I praktiken finns dock en informell ordning, som hittills fungerat vid uppkommande behov. Avsikten är att tillskapa en ny krisorganisation, men beslutet om en sådan organisation har avsiktligt senarelagts i avvaktan på en utvärdering av de stiftsvisa övningar av krisberedskapen som ägt rum under år 2002.
· Den militära själavårdens förutsättningar under försvarsbeslutsperioden 2002-2004 skall studeras och konsekvenserna redovisas år 2002.
Målet har särskilt utvärderats och har uppfyllts. Det har kunnat konstateras att försvarsmaktens minskning också har medfört ett minskat behov av militär själavård. Tidigare gällande avtal mellan Försvarsmakten och Svenska kyrkan har därför sagts upp för omförhandling.
Ekonomisk resultatanalys
Verksamhetsområdet visar överskott i förhållande till budget med 3,4 miljoner kronor, vilket inneburit ett motsvarande lägre behov av nationell finansiering. Huvuddelen av detta överskott beror på att driften av Kyrknätet blivit billigare än planerat och på att kanslikostnaderna varit lägre än budgeterat. Å andra sidan blev kostnaderna under 2002 för kyrkovalet högre än budgeterat. Dessa extra kostnader har emellertid kunnat mötas med besparingar inom andra delar av verksamhetsområdet och genom ianspråktagande av tidigare avsatta medel.
Lars Friedner
Verksamhetsområdeschef
Resultatrapport Kyrkorätt och organisation



