Bilaga 3. Svenska kyrkans nationella nivå Kristen enhet och teologi

Årsrapport 2002

Verksamhetsområdet har följande huvudprogram:

· Huvudprogram Kyrkogemenskap

· Huvudprogram Ekumenik

· Huvudprogram Teologi

Verksamhetsområdets mål

Inriktningsmål

· Svenska kyrkan skall, som en del av Kristi kyrka, verka för att de olika kyrkorna erkänner varandras dop och ämbete, känner igen den ena, heliga, apostoliska och allmänneliga kyrkan i varandra och delar nattvardens sakrament.

För att en sådan enhet skall kunna förverkligas och lokalt manifesteras, behöver medvetenheten om Svenska kyrkans ekumeniska vägval och förpliktelse vara hög på alla nivåer i kyrkan. Verksamhetsområdet Kristen enhet och teologi skall stödja stiften i reflektionen över och förverkligandet av Svenska kyrkans ekumeniska förpliktelse.

Verksamhet och måluppfyllelse

Huvudprogrammet Kyrkogemenskap syftar till fördjupning av utbytet och gemenskapen med de kyrkor som Svenska kyrkan redan träffat bindande avtal med: kyrkorna inom Lutherska världsförbundet (LVF) och Borgågemenskapen samt med Metodistkyrkan i Sverige och Filippinska oberoende kyrkan (IFI).

Huvudprogrammet Ekumenik avser de dialoger och det samarbete som Svenska kyrkan bedriver med olika kyrkor med sikte på att uppnå kyrkogemenskap. Svenska kyrkan är medlem och arbetar i en rad ekumeniska organisationer såsom Kyrkornas världsråd (KV), Europeiska kyrkokonferensen (KEK), Nordiska ekumeniska rådet (NER) och Sveriges Kristna Råd (SKR). Svenska kyrkan för därtill bilaterala samtal med Svenska Missionsförbundet och med Svenska Baptistsamfundet samt agerar värd för årliga samtalsdagar för ortodoxa och österländska kyrkor i Sverige.

Huvudprogrammet Teologi omfattar den fortlöpande teologiska reflektionen över Svenska kyrkans identitet som evangelisk-lutherskt trossamfund och dess ekumeniska uppgift. Till detta huvudprogram hör även arbete med sådana teologiska frågor som är av särskild aktualitet och betydelse för Svenska kyrkan.

Effektmål

· Inför LVF:s generalförsamling i Winnipeg 2003 har de nordiska medlemskyrkorna samordnat sina förberedelser för att bereda väg för gemensamma generalförsamlingar.

Nordisk enighet har ännu ej kunnat nås vad gäller samordningen av LVF:s och Kyrkornas världsråds (KV) generalförsamlingar. Målet har inte uppnåtts.

· Förbereda LVF:s generalförsamling med särskild tonvikt på ungas deltagande.

I Svenska kyrkans delegation till LVF:s generalförsamling 2003 ingår ett stort antal ungdomar från olika stift.

· Inför Borgågemenskapens kyrkoledaröverläggningar i Estland 2002 skall strategier och modeller föreligga för sakområdeshandläggare på stifts- och nationell nivå för ett fördjupat samarbete inom gemenskapen. Detta gäller i synnerhet handläggare av utbildnings-, ungdoms- och diakonala frågor.

Vid kyrkoledarmötet i Tallinn i mars 2002 har riktlinjer dragits upp för det fortsatta samarbetet mellan Borgåkyrkorna. Riktlinjerna har vidare bearbetats av kontaktgruppen i oktober 2002, för konkret genomförande med början 2003.

· Samordna Europafrågorna inom KEK med det arbete som sker inom Borgågemenskapen.

Den grad av samordning som målet avser har uppnåtts.

· Under perioden påbörjas den officiella dialogen med den serbisk ortodoxa kyrkan i Sverige.

Svenska kyrkan och Serbiska Ortodoxa kyrkan i Sverige har inlett den planerade dialogen genom ett introduktionsmöte i Uppsala 2002, vilket kommer att följas av möten under 2003 samt tillsättande av en officiell dialoggrupp.

· Under perioden fram till år 2004 har Svenska kyrkan tillsammans med den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland en officiell dialog med Evangelische Kirche in Deutschland (EKD).

Under året har ett fördrag om kyrkogemenskap mellan Svenska kyrkan och Evangelische Kirche in Deutschland (EKD) arbetats fram för undertecknande under 2003. Arbetet har genomförts i nära samverkan med Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, som ingått ett motsvarande fördrag. En skrivelse i ärendet läggs fram för Kyrkomötet 2003.

· Inom de närmaste åren har olika nätverkskontakter utvecklats och samtliga stift uppsökts till stöd för arbetet med det av Kyrkornas världsråds utlysta Decade to Overcome Violence (Årtionde för övervinnande av våld).

Inom ramen för KV:s årtionde för att övervinna våldet har Svenska kyrkan under året medverkat till sjösättandet av ett nytt fredskulturprogram inom Sveriges Kristna Råd. Inom ramen för detta pågår också samarbete med KV inom det ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina/Israel och KV:s kampanj för att häva Israels ockupation av palestinska områden. Stiftskontakterna fortsätter, men behöver intensifieras.

· Med hjälp av en referensgrupp utarbeta reviderade riktlinjer för Svenska kyrkans ekumeniska arbete.

Eftersom riktlinjer numera anges i mål och rambudget har i stället, enligt Kyrkostyrelsens beslut, ett grunddokument avseende Svenska kyrkans ekumeniska arbete färdigställts i en första version och delats ut till Kyrkomötets ledamöter. Slutversion kommer att föreligga under 2003.

· I samarbete med stiften arbeta med uppföljning och reception av dokumentet Charta Oecumenica.

Genom årets rådslag med de ekumeniskt ansvariga i stiften har receptionsprocessen inletts. Uppföljningen kvarstår.

· I samverkan med Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland utveckla dialogen med de katolska stiften i Stockholm och Helsingfors på grundval av Den gemensamma deklarationen om rättfärdiggörelseläran.

Processen pågår som planerat. Upptakten skedde i en större krets i Sigtuna, där dialoggruppen formerades och ämnesvalen preciserades. Dialoggruppen har sedan träffats i Heponiemi i Finland.

· Bidra till en nyorientering av Nordiska Ekumeniska Rådets verksamhet enligt beslut vid NER:s årsmöte 2001.

Genom att de norska och danska kyrkorna meddelat att de med 2003 års utgång inte längre vill kvarstå som medlemmar i NER saknas ekonomiska förutsättningar för NER:s existens. Vid ett möte i Uppsala, med deltagande av den finske och den svenske ärkebiskopen, togs beslut om att föreslå respektive kyrkostyrelse att inkomma till NER:s årsmöte med begäran om upplösning av organisationen. Samtidigt betonades den nordiska ekumenikens vikt, varför uppdrag gavs åt kyrkosekreteraren i Svenska kyrkan och ecklesiastikrådet i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland att utarbeta förslag om hur det nordiska ekumeniska arbetet skall ske i fortsättningen.

· År 2004 har arbetet med att förankra modeller för ett brett arbete med lokal teologi, etik och ekumenik på stiftsnivå inletts. Dessa modeller skall tjäna som redskap för receptionen av den ekumenik som bedrivs inom alla huvudprogrammen.

På grund av en obesatt tjänst under sex månader har arbetet inte påbörjats under året utan kommer igång under 2003. Målet beräknas vara uppnått år 2005.

· År 2005 har kunskapen och medvetenheten om Svenska kyrkans ekumeniska förpliktelse och strategi ökat bland såväl anställda som förtroendevalda på olika nivåer i kyrkan.

Målet är delvis nått. En första version av Svenska kyrkans ekumeniska grunddokument har tagits fram i samarbete med stiftens ekumeniskt ansvariga och bland annat delgivits Kyrkomötets ledamöter.

Ekonomisk resultatanalys

Behovet av nationell finansiering har varit något lägre än budget, 0,4 miljoner kronor, tack vare lägre kanslikostnader. Av rikskollekten till Kyrkornas Världsråd och ekumeniska stipendier har den del som avser stipendier, 548 000 kronor, avsatts för användning kommande år.

Väsentliga händelser efter årsskiftet

Situationen för verksamheten inom verksamhetsområdet Kristen enhet och teologi kan komma att påverkas, åtminstone under en övergångsperiod, då både handläggaren för europaarbetet och kyrkosekreteraren sannolikt övergår till annan tjänst under året.

Verksamhetsområdets beteckning är fr.o.m. år 2003 Teologi och ekumenik.

Carl Axel Aurelius

Verksamhetsområdeschef

Resultatrapport Kristen enhet och teologi