Bilaga 13

En beskrivning av det kyrkliga utjämningssystemet

I inledningen till kyrkoordningens elfte avdelning kan man läsa: "Svenska kyrkan har ett ärende till hela folket. Genom kyrkofonden visar församlingarna en ömsesidig solidaritet. Det sker en utjämning av de ekonomiska förutsättningarna så att det blir möjligt att uppehålla en rikstäckande verksamhet".

Med detta som syfte sker via utjämningssystemet en viss omfördelning av de kyrkoavgifter som Svenska kyrkans medlemmar betalar till respektive församling. Likaså tas en del av prästlönetillgångarnas avkastning, som annars skulle tillfalla endast vissa andelsägande församlingar och samfälligheter, i anspråk för utjämningen.

Utjämningen sker på grundval av faktorer som finns beskrivna i kyrkoordningens 44:e kapitel och utjämningssystemets olika avgifter och bidrag beslutas årligen av Kyrkofondens styrelse.

Utjämningssystemets generella (obligatoriska) delar består av allmän utjämningsavgift, inkomstutjämning, kostnadsutjämning och glesbygdsbidrag. Inkomst- och kostnadsutjämningen består av såväl avgifter som bidrag. Den allmänna utjämningsavgiften betalas av alla församlingar och samfälligheter i förhållande till deras intäkter av kyrkoavgift.

De olika komponenterna i inkomst- och kostnadsutjämningen:

_ avgiftskraft per medlem i församlingen eller samfälligheten jämfört med ett riksgenomsnitt. Ger underlag för inkomstutjämning mellan församlingarna avseende avgiftsbetalande medlemmars inkomstskillnader.

_ antal medlemmar per kyrkobyggnad i församlingen eller samfälligheten jämfört med ett riksgenomsnitt. Ger underlag för kostnadsutjämning mellan församlingarna avseende underhåll av kyrkobyggnader.

_ antal invånare per begravningsplats i församlingen eller samfälligheten jämfört med ett riksgenomsnitt. Ger underlag för kostnadsutjämning mellan församlingarna avseende underhåll av begravningsplatser.

_ andel medlemmar av de folkbokförda i församlingen eller samfälligheten jämförd med ett riksgenomsnitt. Ger underlag för kostnadsutjämning mellan församlingarna avseende verksamhet riktad mot dem som inte är medlemmar i Svenska kyrkan.

Inkomst- och kostnadsutjämningen är som princip konstruerad så att för de utjämningskomponenter för vilka både avgifter och bidrag utgår, är de totala utjämningsavgifterna och de totala utjämningsbidragen beloppsmässigt ungefär lika stora. För komponenterna gäller att utjämningen sker i riktning mot ett riksgenomsnitt, så att den församling eller samfällighet vars värde på någon av de strukturella parametrarna ovan är lägre än riksgenomsnittet får bidrag från systemet medan den församling eller samfällighet vars värde är högre än riksgenomsnittet får betala en avgift till systemet. Detta innebär att församlingarna själva svårligen kan påverka de avgifter och bidrag som de får respektive betalar till systemet. Utjämningen är dock inte fullständig utan avser en del av de grundbelopp som uppkommer när jämförelser mot riksgenomsnittet avseende en viss komponent görs. Vidare påverkas kostnadsutjämningen av vissa justeringar som görs. Beträffande kyrkounderhållsutjämningen justeras framräknade grundbelopp med hänsyn till kyrkans storlek, nyttjandegrad och byggnadsmaterial. Beträffande utjämningen av begravningsplatsunderhåll justeras motsvarande belopp med hänsyn till begravningsplatsens storlek, dess läge invid kyrka och förekomst av krematorium.

Glesbygdsbidraget innehåller följande komponenter:

_ Glesbygdstillägg, beräknas på grundval av befolkningstäthet och tätortsgrad

_ Energitillägg, avser kompensation för höga uppvärmningskostnader

_ Kallortstillägg, avser kompensation för lönepåslag i vissa regioner enligt avtal

De olika komponenterna avses spegla de merkostnader som glesbygdsförsamlingar drar jämfört med övriga församlingar till följd av glesbygdsfaktorn. Inte heller i dessa delar är emellertid utjämningen fullständig så att församlingar och samfälligheter i glesbygden får full täckning för sina extra kostnader.

Utjämningssystemets individuella delar

Den individuella utjämningen är inte lika detaljreglerad i kyrkoordningen som den generella delen av utjämningssystemet är. Här finns det istället mer utrymme för styrorganen på den nationella nivån att besluta om hur utjämningen mer i detalj skall gå till. Till den individuella utjämningen hör särskild utjämningsavgift, kyrkobyggnadsbidrag, stiftsbidrag, strukturbidrag och extra utjämningsbidrag.

Den särskilda utjämningsavgiften betalas av stiften i förhållande till avkastningen på förvaltningen av prästlönetillgångarna, det vill säga skog, jord och fonder. Avgiften skall enligt kyrkoordningen vara femtio procent av den avkastning som uppkommer på förvaltningen, den andra hälften av avkastningen delas ut till församlingarna i förhållande till deras andelstal.

Kyrkobyggnadsbidragen skall enligt kyrkoordningen användas till kostnadskrävande arbeten på kyrkobyggnader. Sådana bidrag fördelas av stiftsstyrelserna efter ansökan från de församlingar eller samfälligheter som har behov av dessa bidrag. Kyrkofondens styrelse fördelar kyrkobyggnadsanslag till stiftsstyrelserna för vidare fördelning till församlingar och samfälligheter.

Stiftsbidragen avser stiftens egen verksamhet. Strukturbidragen däremot, som stiften likt stiftsbidragen erhåller av Kyrkofondens styrelse, används till att stödja församlingar och samfälligheter i speciella verksamheter såsom exempelvis sjukhuskyrkor, fängelse- och universitetspräster samt projektverksamhet.

Slutligen kan extra utjämningsbidrag utgå till församlingar, samfälligheter och stift efter särskilt beslut av Kyrkofondens styrelse. Bidragen skall enligt kyrkoordningen utgå när övriga utjämningsåtgärder inte ger en tillfredsställande utjämningseffekt.

Sammanställning av utjämningssystemet

Belopp anges i tusen kronor, förslag till rambudget för 2004

3 Enligt detaljbudget 2003 för Svenska kyrkans nationella nivå

4 Enligt detaljbudget 2003 för Svenska kyrkans nationella nivå