Bilaga 11

Nämnden för internationell mission och diakoni planeringsunderlag för periodens verksamhet

Inför integrationen av SKM och Lutherhjälpen utarbetades ett gemensamt program med titeln Svenska kyrkans internationella uppdrag. De teologiska reflektioner och de strategiska vägval som görs i det dokumentet är alltfort vägledande i arbetet. Men med hänsyn till att en tid förflutit, att EFS tillkommit i samarbetet och att det nu finns erfarenheter från ett integrerat arbetssätt, finns anledning att se över programskrivningarna så att de motsvarar behovet av teologisk reflektion kring Svenska kyrkans ansvar för internationell mission och diakoni.

Gemensamt inriktningsmål

I det internationella verksamhetsområdet arbetar fem huvudprogram. Gemensamt inriktningsmål för dem är:

_ Svenska kyrkan skall i samverkan med kyrkor, ekumeniska samarbetsorgan och kyrkorelaterade organisationer levandegöra evangelium i ord och handling genom att arbeta för försoning, församlingsutveckling, ekumenik, religionsdialog, demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling.

Gemensamma effektmål för den internationella verksamheten

· Att under perioden bearbeta Svenska kyrkans teologiska värdegrund för internationell mission och diakoni.

· Att under ramperioden tillsammans med stift, församlingar och ombud ha skapat ett ökat engagemang för den teologiska värdegrunden och innehållet i Svenska kyrkans arbete för internationell mission och diakoni.

· Att i samråd med partner under ramperioden ha uppnått en prioritering av såväl teman som av antalet projekt/partner/personal utifrån omvärldsanalyser och gemensamma kriterier för dessa.

· Att under ramperioden, i samverkan med partner ha stärkt Svenska kyrkans bidrag i arbetet att förverkliga människors rätt till mat - genom särskilda insatser på lokal, nationell och internationell nivå utifrån en antagen handlingsplan.

· Att under ramperioden ha stärkt Svenska kyrkans bidrag till partners arbete för försoning - genom särskilda stödinsatser, teologisk reflektion, analys och erfarenhetsutbyten samt påverkansinsatser.

· Att under ramperioden tydliggöra rollerna för SKM, EFS-utland och Lutherhjälpen inom ramen för det internationella arbetet för mission och diakoni.

Huvudprogram Kyrkosamverkan och utvecklingssamarbete

Huvudprogrammets uppgift är att i samverkan med internationella partner stärka det kristna vittnesbördet i ord och handling. Huvudprogrammets verksamhet organiseras i delprogram.

Långsiktig verksamhet

Tyngdpunkten i huvudprogrammets arbete sker i samverkan med kyrkor, ekumeniska organ och nätverk samt regionala och nationella kristna råd.

Merparten av kontakterna kännetecknas av ett långsiktigt kyrko- och utvecklingssamarbete med partner som Svenska kyrkan varit med att grunda eller haft långvariga relationer till, samt med nyare partner som främst handlar om arbete för internationell mission och diakoni. Centralt i dessa kontakter är strävan efter att fördjupa ett gemensamt idésamtal om att vara delar av Kristi kropp och finna former för ömsesidigt ansvar, utbyte och delande av resurser.

Samarbetet förutsätter en kontinuerlig och nära relation som kräver tid och en medveten strävan att uppnå hållbar förändring. Vid regelbundna besök - antingen Svenska kyrkans handläggare som besöker partner eller partners ansvariga som besöker Svenska kyrkan - skapas ett förtroende som är en grund för såväl planering och uppföljning som en fördjupad partnerrelation. Huvudprogrammet har även en uppgift att möjliggöra ömsesidigt erfarenhetsutbyte, mellan partner och andra delar i Svenska kyrkan.

I de multilaterala nätverken, främst genom Lutherska Världsförbundet och Kyrkornas Världsråd, främjas ett demokratiskt förhållningssätt, med medverkan under mer lika villkor. Det mervärde som skapas genom en världsvid kyrkogemenskap, med ett globalt ansvarstagande och analys samt en solidarisk fördelning av gemensamma resurser, är i sig en grund för hållbara relationer.

En stor del av den långsiktiga verksamheten sker genom ekonomiskt stöd och sändande av personal till det arbete inom kyrko- och utvecklingssamarbete som partner bedriver. Viktiga komponenter i detta arbete är integrerade utvecklingsprogram inriktade på folkbildning, teologisk utbildning, demokratiutveckling eller landsbygdsutveckling. Andra betydelsefulla delar är påverkansarbete, utbytesprogram, konferenser och samråd mellan partner i internationell mission och diakoni, där den utsattes perspektiv sätts i centrum.

Svenska kyrkan har en lång erfarenhet av att sända missionärer. Utsända medarbetare sänds till partner som svar på en kallelse till en specificerad uppgift. Svenska kyrkans utsända medarbetare är ett tecken på den världsvida kyrkan. Genom den utsände medarbetaren krymper avståndet mellan samverkande parter. Den utsände blir ett tecken på solidaritet och en brobyggare mellan två världar, mellan olika kulturer samt mellan olika teologier och olika sätt att vara kyrka. Missionärer behövs för att fylla partners behov och för att bygga fördjupade och varaktiga relationer inom den världsvida kyrkan. Hemvändande missionärer har en mycket viktig roll i att förmedla kunskap om och förståelse för våra partners tro och liv till kyrkan i Sverige. Därför är det viktigt med en fördjupad ideologisk reflektion kring missionärsrollen. Partners och Svenska kyrkans behov behöver vägas samman såväl med möjligheten att rekrytera lämpliga personer som med kostnadsutvecklingen kring utsänd personal.

I arbetet med uppföljning och utvärdering handlar det mycket om att bedöma effekten av samarbetet i form av projekt och program. Utvecklingssamarbete är ett område som kräver mycket självkritik och lärande. Utvärderingar och lärande är till hjälp för att höja kvalitén på arbetet. Genom lyssnande och samverkan kan Svenska kyrkan säkerställa en kvalitetsmässigt god handläggning. Svenska kyrkan står i dialog med såväl Sida som Kyrkornas Världsråd och Lutherska Världsförbundet kring frågor om metoder och modeller för uppföljning och utvärdering.

Särskild verksamhet

Den nya situation som har inletts genom skapandet av en nämnd för internationell mission och diakoni ger möjligheter till ökad samordning av kyrkans olika uppdrag och verksamheter samt ger nya möjligheter för vårt samlade engagemang som kyrka, i Sverige och globalt. Även den tekniska och ekonomiska globaliseringen ger nya förutsättningar för samarbete och utveckling. Svenska kyrkan har nu andra förutsättningar, med nya möjligheter, som på allvar måste diskuteras med partner. Huvudprogrammet har till uppgift att ansvara för arbetet med anslag till partner och att säkerställa en kvalitetsmässig god handläggning.

Därför är det väsentligt att intensifiera arbetet för att tillsammans med partner sätta gemensamma mål och definiera respektive roller i det fortsatta samarbetet. Det är också viktigt att stimulera till kontakter mellan parter, ibland över kontinenterna, liksom att stödja organisations- och kapacitetsutveckling. Under perioden skall ett arbete göras för att skapa tydliga kriterier och policy för vårt partner- och projektsamarbete, personalsamverkan och val av samverkansländer. Syftet är att skapa instrument till hjälp att fördela resurser.

De flesta av Svenska kyrkans partner verkar i situationer som är kulturellt, ekonomiskt, politiskt eller religiöst komplexa, där kyrkan har en annan roll än i Sverige. Ett starkt civilt samhälle är en förutsättning för en demokratisk samhällsutveckling. I detta samanhang skall Svenska kyrkan fortsätta att synliggöra kyrkornas och religionernas betydelse som värde- och identitetsbärare i det civila samhället.

Det långsiktiga kyrko- och utvecklingssamarbetet handlar mycket om att ta fram modeller för hållbara förändringar, lokalt utvecklingsarbete och politiska påverkansprocesser och inte bara om att vara ett instrument för resursöverföring. Under senare år har verksamheten inriktats på processer som leder till ekologiskt och socialt hållbara förändringar. Växthuseffekten är ett tydligt exempel på hur de globala miljöfrågorna måste få globala lösningar.

Satsningen på lokal resursmobilisering ska fortsätta, bl.a. i samarbete med de ekumeniska lånefonderna Oikocredit och ECLOF. Därför ska en ökande del av utvecklingssamarbetet inriktas på arbete där sparande och krediter, lokala insamlingar eller statliga/kommunala anslag och andra alternativa biståndsformer utgör viktiga komponenter.

I arbetet med fred och försoning har Svenska kyrkan och partner en viktig roll att spela. Den världsvida kyrkan och den ekumeniska rörelsen, där Svenska kyrkan har en historiskt viktig roll, har som bärare av en försoningens teologi möjligheter att söka dialog i frågor om fred och försoning.

Svenska Teologiska Institutet (STI) i Jerusalem är en plats där möjligheter ges till ökad reflektion och fördjupad förståelse i mötet med människor av annan tro, vilket kan ge människor inom såväl Svenska kyrkan som andra sammanhang verktyg att hantera både svårigheter och möjligheter i det mångkulturella och mångreligiösa mötet. Under perioden bör samtal föras mellan verksamhetsområden på nationell nivå för att klargöra ansvarsfrågor både gällande innehav och drift av fastigheten samt att verksamhet kan bedrivas enligt det för STI 1998 fastställda ramprogrammet.

En samlad omvärldsanalys visar att såväl Svenska kyrkans kompetens och partners behov ser olika ut i alla regioner. Som exempel på väsentliga faktorer kan man lyfta fram följande:

· Hur HIV/Aids allvarligt påverkar situationen i Södra Afrika och sprids i andra regioner.

· Religionsdialog är viktig i sig, inte minst för att möta ökande religiös fundamentalism.

· De ökande politiska spänningarna, t.ex. i Mellanöstern.

· Återkommande svältkatastrofer, t.ex. på Afrikas Horn.

· Det ekumeniska samarbetet med de ortodoxa kyrkorna.

· Kyrkans roll i en globaliserad ekonomi och som aktör i samhällsförändringar.

Därför finns det behov att fördjupa omvärldsanalysen för att avgöra vilka teman som ska prioriteras inom respektive region.

Under de senare åren har EU, och EU-relaterade organisationer, blivit viktigare för påverkansarbete och utvecklingssamarbete. Dock har Svenska kyrkan ännu inte funnit fungerande former för EU-finansiering av utvecklingssamarbete.

Effektmål för huvudprogram Kyrkosamverkan och utvecklingssamarbete:

· Att år 2006 skall partnerrelationen ha förtydligats både praktiskt och innehållsmässigt genom att under ramperioden ha utarbetat:

_ kriterier för partner och projektsamarbete, personalsamverkan och landlokalisering,

_ en plan för tematisk prioritering och begränsning av antalet projekt i de regionala delprogrammen,

_ en policy för organisations- och kapacitetsutveckling.

· Att andelen projekt syftande till lokal resursmobilisering skall ha ökat till år 2006.

· Att senast år 2004 ha tagit ställning till EU-finansieringen av verksamheten.

· Att under ramperioden ha stärkt erfarenhetsutbytet med partner i relation till temat rätten till mat.

· Att under ramperioden tillsammans med partner ha stärkt lokala förutsättningar för ekumeniskt samarbete och försoningsarbete.

Huvudprogram Katastrof

Kyrkans kallelse, att i en trasig värld uttrycka Guds kärlek genom Jesus Kristus, medför ett ansvar att möta och synliggöra människors behov och rättigheter.

Diakoni innebär att identifiera sig med den utsatta människan. Det för bl.a. med sig att kyrkan omöjligt kan gå förbi den drabbade. Därför har katastrofarbete alltid varit en viktig del av Svenska kyrkans arbete.

I alla katastrofsituationer, antingen de är akuta eller långvariga, vill Svenska kyrkan arbeta tillsammans med befintliga lokala strukturer genom att stärka dessa. De flesta katastrofer har flera orsaker och är därför komplexa till sin natur. Därför måste insatserna redan från början präglas av ett långsiktigt tänkande. Svenska kyrkan vill uppmärksamma de psykosociala, religiösa och kulturella behoven i större utsträckning och skaffa sig speciell kompetens inom området.

Katastrofarbetet får aldrig bli isolerade företeelser utan skall alltid ses i ett större sammanhang med både förebyggande och förberedande komponenter, väl integrerade i det långsiktiga arbetet.

Kopplingen mellan akuta katastrofinsatser och det långsiktiga utvecklingsarbetet sker främst i det multilaterala nätverket Action by Churches Together (ACT) med säte i Genève, genom samarbetet med lokala kyrkor och lokala kyrkorelaterade organisationer.

Det finns även en stor utmaning i att göra komplexiteten med katastrofer och konflikter synliga och att driva dessa frågor även på hemmaplan för att skapa större förståelse för katastrofbiståndets villkor.

Långsiktig verksamhet

Genom nätverket ACT finns en stor multilateral beredskap för katastrofinsatser i Afrika, Asien, Latin- och Centralamerika, Mellanöstern och Europa. Det är i huvudsak de lokala kyrkorna och ekumeniska organisationerna som är implementerande.

Sidafinansierade anslag för katastrof sker dels genom det ramavtal som Svenska kyrkan har med Sida och dels genom särskilda ansökningar.

Personal som arbetar i huvudprogrammet deltar i möten för Sidas humanitära nätverk. Programmet skall också kunna förmedla katastrofmedel från EU.

Särskild verksamhet

Katastrofinsatserna består dels av anslag och dels av personalbistånd. Genom personalbiståndet bidrar Svenska kyrkan med särskild kompetens för att möta de psykosociala behoven i katastrofarbetet.

Detta innebär att programmet skall till ACT bidra med personal i katastrofinsatser enligt följande:

_ Personal med en specialkompetens för psykosocial rehabilitering och krishantering. De skall användas i välavgränsade och akuta katastrofinsatser som t.ex. i upprättande av flyktingläger. De skall ha en samordningsfunktion med ansvar för att de psykosociala aspekterna i katastrofinsatsen får samma dignitet och prioritering som mer handfasta återuppbyggnadsfrågor.

_ Personal med en generell kompetens om psykosocial rehabilitering men med en annan specialkompetens. Till exempel en elektriker som genomgått en utbildning i psykosocial rehabilitering.

_ Personal med kompetens att bearbeta frågor kring religionens och kulturens betydelse för individers identitet och återskapande av fungerande samhällen.

_ Personalbiståndet skall även bidra till att höja kvaliteten på uppföljning av katastrofinsatser, dels genom deltagande i utvärderingar och dels i medverkan vid internutbildningar inom ACT-nätverket.

Effektmål för huvudprogram Katastrof:

· Att genom katastrofprogrammet ha bidragit till en ökad kunskap bland Svenska kyrkans målgrupper om glömda katastrofer och dess orsaker.

· Att ha utvecklat och höjt kvalitén i kyrkornas gemensamma katastrofinsatser genom att ha en aktiv roll i samarbetet med ACT och våra övriga nätverk.

· Att ha utvecklat Svenska kyrkans katastrofarbete så att katastrofdrabbades långsiktiga behov och rättigheter bättre tillgodoses.

Huvudprogram Kommunikation och insamling

Huvudprogrammets huvuduppgift är att informera om verksamheten för att skapa opinion, motivera engagemang och samla in medel för att finansiera huvuddelen av arbetet. (För EFS del hanteras denna verksamhet inte primärt av kyrkokansliet, utan av EFS kansli.)

Långsiktig verksamhet

Genom kommunikation kan Svenska kyrkans identitet, uppdrag och utveckling göras tydlig och känd för människor. En dialog om det fortsatta uppdraget är en grund för människors känsla av delaktighet och vilja att dela med sig av tid, engagemang och pengar. Det är viktigt att fortlöpande utarbeta metoder som stimulerar till ett regelbundet och självklart delande/givande såväl för enskilda som för församlingar och grupper.

Opinionsbildningen bedrivs aktivt genom egen tidningsproduktion till olika målgrupper, webbplatser, aktivt pressekreterararbete gentemot allmänna redaktioner och samordning av egna resurser för deltagande med debattinlägg i olika medier. Produktionsstöd ges till TV-reportage som berör SKM:s och Lutherhjälpens verksamhet.

Kommunikationsarbetet bedrivs också genom nyhetsbrev till ombud och andra målgrupper, produktion av trycksaker, annonser, utställningar och filmer, kontakter och samarbete med massmedia. Allt mer arbete sker elektroniskt på webbplats och via e-post, vilket ställer stora krav på nära nog dagliga uppdateringar. Utvecklingsarbetet av SKM:s och Lutherhjälpens webbplats är därför en fortlöpande uppgift som med säkerhet kommer att ta en större del av de samlade resurserna i anspråk framöver.

Ett kontinuerligt arbete med information och kontakter med enskilda givare, församlingar och grupper pågår under hela året. Särskilda satsningar görs vid den årliga julinsamlingen och fasteaktionen då en stor del av årets insamlade medel för SKM respektive Lutherhjälpen samlas in. Det är en viktig uppgift för programmet att ta vara på församlingarnas engagemang och behov av information om Svenska kyrkans katastrofarbete, långsiktiga utvecklingsarbete och kyrkosamverkan. Att på olika sätt stimulera till goda riks-, stifts- och församlingskollekter är en fortsatt viktig uppgift, liksom att rekrytera nya och behålla befintliga givare. Insamlingsmål för varje målgrupp och insamlingsaktivitet formuleras och det ekonomiska resultatet utvärderas varje månad.

Särskild verksamhet

Integrerat arbetssätt och profilerande kommunikation

För att kunna stärka Svenska kyrkans roll som aktör i det offentliga samtalet kring utvecklingsfrågor, människorättsfrågor och rättvisefrågor är en tydlig kommunikation avgörande, där Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen profilerar sina särarter och positioner på olika sätt. En av de viktigaste förutsättningarna för huvudprogrammet är därför att utveckla och förbättra det integrerade arbetssättet, där utlandsverksamheten och Sverigearbetet tydligt arbetar tillsammans. Under perioden behöver ett genomgripande arbete göras, där SKM:s och Lutherhjälpens olika roller och inbördes relation tydliggörs. Utifrån det arbetet kan sedan nya kommunikationsplattformar tas fram för respektive profil.

Insamlingsanalys

Bidrag från församlingar och stift behöver bli en ökande andel av SKM:s insamlade medel. Därför skall sådana bidrag stimuleras så att en starkare bas för SKM:s arbete säkras. Lutherhjälpen, som den del av Svenska kyrkans internationella arbete som är mest känd bland allmänheten, har god möjlighet till bredare opinionsbildning och insamling, vilket också medför ett ansvar för att kommunicera Svenska kyrkans värderingar och erfarenheter från samverkan i den världsvida kyrkan.

Tendenserna för SKM är att rekrytering av nya givare går trögt och innebär stora kostnader. En mycket stor del av SKM:s intäkter kommer in via kollekter och tyvärr visar kollekter överlag en vikande tendens som hänger samman med vikande besöksfrekvens på gudstjänster. De nedåtgående trender som vi länge kämpat med gör det orealistiskt att räkna med successivt ökande insamlingsresultat. Även Lutherhjälpen ser liknande tendenser men har ändå en möjlighet att öka insamlingsresultatet under perioden. Lutherhjälpen har ett starkare underlag av individuella givare och är en känd aktör bland allmänheten, vilket möjliggör givarrekrytering till jämförelsevis låga kostnader. För såväl Lutherhjälpen som SKM är det nödvändigt att satsa stor kraft på insamlingsanalys så att resurserna sätts in där de ger störst nytta. För SKM måste också särskild kraft läggas på att identifiera framtida finansieringsmöjligheter.

Tidskriftsöversyn

Under perioden skall en översyn av den internationella missionens och diakonins tidskrifter göras för att säkerställa att verksamhetens behov av opinionsbildning, kommunikation och insamling tillvaratas på bästa sätt. Översynen bör slutföras under början av 2004 och eventuella förändringar i berörda publikationers innehåll, utformning, periodicitet och målgrupper kan få effekt tidigast 2004 eller 2005.

Effektmål för huvudprogram Kommunikation och insamling:

· Att Svenska kyrkans internationella arbete genom Lutherhjälpens och Svenska kyrkans mission skall uppfattas som trovärdigt, aktivt och angeläget av anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkans församlingar.

· Att 60 procent av församlingarna år 2006 skall engagera sig för internationell mission genom Svenska kyrkans mission och att 85 procent av församlingarna år 2006 skall engagera sig för internationell diakoni genom Lutherhjälpen.

· Att 80 procent av svenska folket skall känna till Lutherhjälpen år 2005. 70 procent av dem skall vara positivt inställda till verksamheten.

· Att Lutherhjälpen år 2006 skall ha minst 58 000 aktiva enskilda givare som givit minst en gåva de senaste arton månaderna.

· Att samla in minst 55 miljoner kronor per år till Svenska kyrkans missions verksamhet, varav minst 80 procent skall komma från stift eller församlingar.

· Att år 2006 ha ökat insamlingen till Lutherhjälpens verksamhet till minst 135 miljoner kronor.

Huvudprogram Församlingsutveckling och folkbildning

Huvudprogrammet för församlingsutveckling och folkbildning rymmer en stor del av det arbete som riktar sig till kyrkans stift, församlingar samt alla som vill engagera sig för internationell mission och diakoni.

Svenska kyrkan är en del av den världsvida kyrkan och därför är Svenska kyrkans internationella arbete ett ansvar för hela kyrkan. Samverkan med andra delar av Svenska kyrkan - stift, församlingar, inomkyrkliga rörelser och andra organ på nationell nivå - är nödvändig för att kunna fullgöra ett gemensamt ansvarstagande. På samma sätt har erfarenheterna från det internationella arbetet bidrag att ge till Svenska kyrkans arbete på hemmaplan, till exempel när det gäller förståelsen av missionsuppdraget i vår tid och diakonins samhällskritiska roll.

Programmet för församlingsutveckling och folkbildning har här en viktig funktion då detta huvudprogram rymmer en stor del av det arbete som riktar sig till kyrkans stift, församlingar samt alla som vill engagera sig för internationell mission och diakoni. Arbetets inriktning är att på olika sätt skapa kunskap om samt väcka och fördjupa engagemang för internationellt missions- och utvecklingssamarbete. Församlingarnas ombud för SKM och Lutherhjälpen har en nyckelroll i arbetet för information, insamling och engagemang. Här finns lokala drivkrafter för det frivilliga globala engagemanget.

För att bidra till att församlingarna kan fullfölja sitt uppdrag i internationell mission och diakoni är lärande och utbildning liksom tillgång till pedagogiskt material avgörande. Kyrkorådets ordförande och kyrkoherden, liksom övriga förtroendevalda och anställda, är andra nyckelpersoner. En viktig uppgift för programmet är att grupper av individer och kyrkans utbildningsinstitutioner ges möjlighet till ett lärande med och av internationell missions- och utvecklingserfarenhet. Lärandet får bidra till fördjupad reflektion och medvetenhet om Svenska kyrkan, samverkanspartner och den universella kyrkan och samtidigt bidra till att ge nya och andra perspektiv för att forma teologi och kyrkoliv i Sverige.

Behovet av närhet och direktkontakt mellan församlingar och stift i Svenska kyrkan och andra kyrkor stimuleras idag bland annat av en ökad rörlighet. Nämndens uppgift, given av Kyrkomötet, att "samordna, planera och utveckla Svenska kyrkans och dess församlingars arbete, engagemang och finansiering för internationell mission och diakoni" utmanar därvid att finna nya modeller för att kanalisera engagemang och aktiviteter, så att helheten och sammanhållningen liksom långsiktiga överenskommelser och avtal med partner inte äventyras. Därför bidrar programmet med att utveckla goda samarbetsformer med stiften kring bland annat vänstifts- och vänförsamlingsarbete.

Programmet innefattar även att utveckla former för stimulans och metoder för att göra det möjligt för människor att agera i specifika frågor aktualiserade av erfarenheter och kunskap förvärvade genom partnersamarbete, utbytesverksamhet och ömsesidighet i den världsvida kyrkan. Svenska kyrkan har en skyldighet att möta behovet av handlingsmodeller hos många lokala kristna, enskilda och församlingar, som känner att ord utan gärningar är tomma. Att utveckla och erbjuda former för mobilisering av förändrings- och påverkanskrafter hos enskilda är även bidrag till att motarbeta den vanmakt inför globala frågor som många ger uttryck för idag. Det finns både en villighet och en längtan "att göra något" kanske framför allt hos unga. Mobilisering är ett arbete där den vanliga medborgarens eller församlingsmedlemmens vilja att uttrycka en åsikt eller att agera tas tillvara.

I Svenska kyrkans församlingar är det till stor del äldre människor som engagerar sig för internationell mission och diakoni. Därför är det viktigt att skapa förutsättningar för barn och unga att ta del i den världsvida kyrkan. För att väcka unga människors engagemang är det angeläget att erbjuda relevanta möjligheter och utarbeta former och metoder särskilt för barn och unga som kan stimulera och stärka engagemanget. Stipendie- och utbytesprogram är en viktig metod.

Huvudprogrammets verksamhet beskrivs i följande delprogram:

- Lärande och mobilisering

- Barn och unga

Huvudstrategierna ligger i att stärka relationerna till de tretton stiften, att stärka frivilligengagemanget och ombudens arbete, att utveckla ett tydligt lärandeperspektiv i utbildning och materialproduktion, att utveckla former för mobilisering samt att särskilt prioritera målgruppen barn och unga. Detta ska ske genom att de två delprogrammen tydligare utvecklas, förankras och samspelar med övriga program i verksamhetsområdet och relevanta program i andra verksamhetsområden.

Effektmål för huvudprogram Församlingsutveckling och folkbildning:

· Att det folkbildnings- och mobiliseringsarbete som utförs under ramperioden är väl integrerat med påverkans- och informationsarbetet.

· Att under ramperioden ha utvecklats nya former för engagemang och mobilisering, särskilt bland barn och unga.

· Att en majoritet av Svenska kyrkans församlingar, genom stiften år 2006 har genomfört aktiviteter - folkbildning, mobilisering - som relaterar till ramperiodens huvudteman; Rätten till mat och Försoning.

Huvudprogram Analys, policy och påverkan

Huvudprogrammets huvuduppgift är att stärka Svenska kyrkans kompetens i analys- och policyfrågor som rör internationell mission och diakoni, samt skapa förutsättningar för ett kunnigt och effektivt påverkansarbete.

Långsiktig verksamhet

Huvudprogrammet skall bidra till kompetenshöjning inom organisationen och vara navet för analys- respektive policyarbetet. Analys- och policydokument skall säkerställa kvaliteten i verksamheten och vara vägledande för övriga huvudprogram. En grundläggande utgångspunkt är teologisk reflektion och erfarenheter som kyrkan gör såväl i andra länder som i vårt eget land. En annan viktig utgångspunkt är omvärldsanalyser och den riktning som utläses för samhällsutvecklingen lokalt, nationellt och globalt för att i rätt tid och med rätt metoder söka vara med och driva samhällsutvecklingen åt det håll som vi önskar. Analys-, policy- respektive påverkansarbetet måste ske i ömsesidig samverkan med våra partners. Påverkansarbete i Sverige behöver länkas till våra partners och systerkyrkor. Inom detta område utvecklas ett nära samarbete med huvudprogram Kyrkosamverkan och utvecklingssamarbete.

Det är viktigt att analys-, policy- och påverkansarbetet sker i samverkan med övriga verksamhetsområden inom kyrkokansliet. Vidare är samarbetet med ekumeniska nätverk viktigt, liksom med andra enskilda organisationer.

Svenska kyrkans röst och värderingar efterfrågas alltmer i den svenska debatten. Det är av stor vikt att tydliggöra utgångspunkterna för när, på vilket sätt och med vilket syfte Svenska kyrkan skall delta i debatt som en del av ett påverkansarbete. Påverkansarbetet har två viktiga målgrupper; beslutsfattare och allmänheten. Målet är att bl.a. påverka politiska processer i syfte att förändra strukturer som inverkar på människors levnadsvillkor. Om detta skall vara möjligt krävs hög kompetens och kontinuitet. Opinionsbildning är ett viktigt redskap för att åstadkomma det förändringstryck som är nödvändigt för att påverka beslutsprocesser. Dialog med beslutsfattare är en annan viktig metod.

Särskild verksamhet

Rätten till mat

Under perioden kommer temat Rätten till mat att utgöra en viktig fokusering för hela verksamheten. Frågor om livsmedelsäkerhet och global ekonomi är därmed centrala för verksamhetens policy- och påverkansarbete. Under perioden kommer därför arbete att ske med sakfrågor i relation till regelsystem för den globala handeln, de finansiella globala institutionerna och deras verksamhet, EU:s jordbrukspolitik och miljöfrågor såsom vattenfrågor och klimatfrågan. Påverkansarbetet sker i samarbete med ekumeniska nätverk såsom Sveriges Kristna Råd, Aprodev, Europeiska Kyrkokonferensen, Kyrkornas Världsråd och Lutherska Världsförbundet samt med andra organisationer.

Försoning

Terroristattacken i USA den 11 september 2001 och de pågående konflikterna i Mellanöstern har inneburit att FN-systemets roll och folkrättens funktion har kommit i fokus för det offentliga samtalet vad gäller människors respektive nationers säkerhet. Diskussionerna utgör tydliga tecken på en kris i arbetet för fred och försoning på global, nationell och lokal nivå. Krisen rymmer många dimensioner, där religionens roll är en viktig faktor. Religionsdialog, ekumenik, mänskliga rättigheter och HIV/Aids kommer under perioden att vara en central del i Svenska kyrkans analys- och påverkansarbete i relation till försoningsfrågor.

Effektmål för huvudprogram Analys, policy och påverkan

· Att ha tagit fram en plan för ett fördjupat teologiskt arbete kring Svenska kyrkans ansvar för internationell mission och diakoni.

· Att senast år 2004 ha utarbetat relevanta policydokument i relation till ramperiodens huvudteman; Rätten till mat och Försoning.

· Att senast år 2004 ha utvecklat handlingsplaner för hur vi vill samverka med och stödja partner och ekumeniska nätverk i analys- och påverkansarbete.

· Att det påverkansarbete som bedrivs inom ramen för det internationella verksamhetsområdet upplevs som relevant av beslutsfattare och opinionsbildare.

· Att under ramperioden öka samarbetet kring påverkansfrågor med Svenska kyrkans multilaterala samarbetsorgan som Kyrkornas Världsråd, Lutherska Världsförbundet, Aprodev och Europeiska Kyrkokonferensens kommission för kyrka-samhälle.

Budget per kostnadsbärare

Verksamhetsområdet har tre kostnadsbärare med var sin budget. Här resovisas budgeten för Internationell mission (SKM), Internationell diakoni (Lutherhjälpen) och EFS Utland.

Internationell mission