Bilaga 9

Nämnden för kyrkolivets utvecklings planeringsunderlag för periodens verksamhet

Vo-gemensamma effektmål

· Före utgången av 2006, i samarbete med angränsade verksamhetsområden och organ ha beskrivit, analyserat och kommunicerat viktiga områden i kyrka och samhälle, och särskilt uppmärksamma den särställning Barn och Unga har i kristen tro.

· Före utgången av 2006 ha vidareutvecklat mötesplatser och nätverk för kyrkokansli, stift, högskolor och folkbildningsorganisationer som bidrar till kunskapsutveckling om pedagogiskt arbete i kyrka och församling, frågor om kyrkans roll och identitet samt livstydning och trostolkning för såväl anställda, förtroendevalda som frivilliga.

· Före utgången av 2005 genom nära samverkan med stiften ha gjort en fördjupad analys av det som sägs om gudstjänst, undervisning, diakoni och mission i församlingsinstruktionerna och därigenom erbjuda stiften adekvat stöd.

Finskspråkigt arbete

Effektmål:

· Vid utgången av 2005 ha bidragit till ökat engagemang i stiftens arbete med det sverigefinska minoritetsperspektivet genom att ha genomfört stiftsvisa överläggningar kring respektive stifts erfarenheter av sverigefinskt arbete utifrån kyrkoordningens intentioner.

· Vid utgången av 2006 ha medverkat till en större medvetenhet och kunskap om den sverigefinska minoritetens situation och betydelse inom Svenska kyrkan genom en större utredning om det sverigefinska arbetets nuläge och framtidsperspektiv inkluderande frågorna kring kommunikation och information.

· Vid utgången av 2006 ha bidragit till stiftens behov av riktlinjer och policy beträffande Svenska kyrkans ansvar inom språkminoritetsområdet genom att ha påbörjat arbetet med minoritetspolitiskt program för Svenska kyrkan avseende de i Kyrkoordningen definierade minoritetsspråken.

· Vid utgången av 2005 skall Svenska kyrkan ha reglerat förhållandena till de utländska lutherska kyrkor som verkar i Sverige och har tillhöriga som till betydande del kvarstår som medlemmar i Svenska kyrkan.

Huvudprogram Gudstjänst

Huvudprogrammets löpande uppgifter består främst av arbete med gudstjänstråd, musikråd och Svenska kyrkans gudstjänstböcker även på finska och samiska, samt fortlöpande dialog med stiften i frågor som gäller fortbildning och utveckling, vidareutveckling av Svenska kyrkans gudstjänstbank på Svenska kyrkans hemsida, ekumeniska och internationella gudstjänstkontakter, att följa utvecklingen inom gudstjänst, kyrkomusik, samt musik med barn och unga inom kyrkan.

Under perioden genomförs inom huvudprogrammet projekt som syftar till att stärka och utveckla församlingssången, avsluta arbetet med ett psalmbokstillägg, avsluta arbetet med det ekumeniska musikbibelprojektet, fortsätta arbetet med internationell kyrkomusik och liturgi, initiera en utveckling av finskspråkig kyrkomusikalisk verksamhet, implementera den finska psalmboken, arbeta med gudstjänstens teologi även på finska, fördjupa analysen av det som sägs om gudstjänsten i församlingsinstruktionerna, utveckla arbetsmetoder och material för gudstjänstgrupper, utveckla metoder för att fira gudstjänster med få deltagare i stora gudstjänstrum, utveckla metodmaterial för gudstjänst i mångkulturell miljö, utveckla metod- och inspirationsmaterial för lekmannaledd gudstjänst, utveckla metoder och kontakter kring arbete med dans i gudstjänsten, analysera och utveckla frågor som rör predikans form, roll och funktion i gudstjänsten, i samverkan med Stockholms stadsmission arbeta med frågor om gudstjänst i utsatta sociala miljöer, samt fullfölja arbetet med ett teologiskt samtalsdokument om kyrkorummet som gudstjänstrum.

En särskild fråga för huvudprogrammet under perioden kommer att vara om det nationella gudstjänstarbetet skall utlokaliseras från kyrkokansliet för att läggas ut till något stift som uppdragsverksamhet.

Effektmål:

· att före utgången av 2005 ha inspirerat stiften till att stödja de lokala gudstjänstgrupperna, med syfte att utveckla gudstjänstlivet i respektive närmiljö,

· att före utgången av 2005 ha givit stöd till stift och församlingar i kontakt med antikvariska myndigheter genom ett teologiskt samtalsdokument om kyrkorummet som gudstjänstrum,

· att före utgången av 2005 ha stött stiften med ett utvecklings- och metodarbete i avsikt att vitalisera Svenska kyrkans musikliv i en mångkulturell miljö, med särskilt fokus på församlingssången,

· att före utgången av 2005 ha uppmärksammat stiften på frågor kring predikans form, roll och funktion i gudstjänsten,

· att före utgången av 2007 ha stött stiften med ett utvecklings- och metodarbete i avsikt att stimulera barn- och ungas gudstjänstfirande.

Utifrån effektmålen är huvudprogrammets prioriterade uppgifter under perioden att implementera de översedda och reviderade gudstjänstböckerna, även på våra officiella minoritetsspråk, att utveckla metoder och material för att stärka församlingssången, att utveckla metodmaterial för gudstjänst i mångkulturell miljö, samt att fullfölja arbetet med ett teologiskt samtalsdokument om kyrkorummet som gudstjänstrum.

Gjorda prioriteringar ryms inom den givna ramen och inom de tjänster och projektanställningar som omfattas av framlagd budget. Det som i huvudprogrammet är mest kostsamt under perioden är den årliga kostnaden för avtalet med Bonus Presskopia.

Ett av huvudprogrammets prioriterade mål under perioden är att utveckla den samverkan med stiften kring analys av församlingsinstruktionernas gudstjänstdel som inleddes 2003 så att församlingarnas behov blir riktmärke för det stöd som erbjuds stiften. Detta hör samman med verksamhetsområdets gemensamma effektmål.

Några förändringar kan noteras i mål- och ramskrivelsen för 2004-2006 i förhållande till skrivelsen för 2003-2005. Av olika skäl får flera större projekt sträckas ut över längre tid eller genomföras i mindre omfattning än tidigare planerat. Exempel på sådana projekt är stärkandet av församlingssången, arbetet med internationell liturgi- och musikutveckling, gudstjänst i mångfald och predikans roll och funktion i gudstjänsten.

I denna mål- och ramskrivelse har uppdraget att utveckla teckenspråkig gudstjänstordning ansetts uppfyllt i och med utgången av 2003. Inga medel för utveckling av teckenspråkig gudstjänst finns avsatta i budget för den kommande perioden i detta huvudprogram.

Ett nytt effektmål finns uppsatt för huvudprogrammet under perioden. Det är en följd av det fördjupade samarbete med stiften kring en analys av församlingsinstruktionernas gudstjänstdel som inleddes 2003. Detta vill lyfta fram det ökade behovet att delaktiggöra barn- och ungdomar i gudstjänstlivet.

Arbetet med ett teologiskt samtalsdokument om kyrkorummet som gudstjänstrum påbörjades i december 2002 och har därigenom skjutits mer än ett år framåt i tiden. Detta blir främst synligt i rambudget för år 2004 som härigenom inte kan minskas i förhållande till 2003 års budget lika mycket som det var tänkt från början. Detta projekt kommer nu att ekonomiskt belasta hela 2004 och några månader av 2005.

Under perioden avser huvudprogrammet att planera och under 2005 genomföra ett seminarium för att belysa frågeställningar kring gudstjänst och kulturarv. Detta föranleds både av att arbetet med ett teologiskt samtalsdokument om kyrkorummet som gudstjänstrum avslutas under perioden och av att kyrkomusikutredningen avslutats.

Huvudprogram Undervisning och utbildning

Målet för lärande och undervisning i Svenska kyrkan är att, med utgångspunkt i en helhetssyn på människan och en helhetstolkning av det kristna budskapet, en relation mellan människan och hennes skapare och frälsare upprättas.

Verksamheten skall bidra till kyrkolivets utveckling i Svenska kyrkan genom att stärka utvecklingen av Svenska kyrkan till en lärande organisation.

Att Svenska kyrkan utvecklas som lärande organisation innebär bland annat att olika dokument, som de ovan citerade, utifrån sitt perspektiv försöker beskriva kyrkans uppgift i vår tid.

En stor utmaning för Svenska kyrkan är att finna former där tillhöriga ges möjlighet att aktivt vara med och forma dagens och framtidens kyrka. Inte minst gäller det barn och ungdomar.

Huvudprogrammet arbetar med tre prioriterade områden som alla finns uttryckta som effektmål, dels de för VO gemensamma effektmålen, dels ytterligare tre effektmål nämligen:

· Vid utgången av 2005 ha skapat en organisation för kontinuerlig utveckling av de kyrkliga utbildningarna

· Vid utgången av 2005 hos grundskoleelever, gymnasieelever och övriga studenter ha ökat kunskapen om Svenska kyrkan som arbetsplats och därmed ha ökat intresset för Svenska kyrkans utbildningar

· Vid utgången av 2006 ha genomfört en genomgripande teologisk reflektion om barns och ungas särställning i kristen tro, med särskild betoning på Svenska kyrkans konfirmandarbete.

Ansvaret för den samlade utbildningsplaneringen för tjänst i Svenska kyrkan ligger inom huvudprogrammet. Arbetet med de kyrkliga grundutbildningarna omfattar Svenska kyrkans grundkurs, de fyra profilutbildningarna samt rekryteringsfrågor. Uppdraget är att utbilda blivande diakoner, församlingspedagoger, kyrkomusiker och präster till att utifrån sin kompetens verka för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd.

Det antal som utbildas skall motsvara Svenska kyrkans behov. Därför kommer det nu när 40-talisterna går i pension att krävas en omfattande rekrytering av blivande diakoner, församlingspedagoger, kyrkomusiker och präster. För att stödja och utveckla arbetet med att rekrytera till utbildning och tjänst i Svenska kyrkan bedrivs ett treårigt rekryteringsprojekt mellan åren 2002 och 2004.

Vid Pastoralinstituten i Lund och Uppsala, som också ligger inom huvudprogrammets verksamhetsansvar, bedrivs pastoral profilutbildning.

Utbildningsuppgiften är av central betydelse för Svenska kyrkan. Utbildning för tjänst i Svenska kyrkan skall möta den komplexitet och föränderlighet som präglar dagens och morgondagens samhälle. För det krävs både teologisk och samhällsvetenskaplig analys samt en uthållig och flexibel utbildningsorganisation. Arbetet med att skapa denna organisation i linje med verksamhetsområdets inriktningsmål "att Svenska kyrkan skall utvecklas till en lärande organisation" har högsta prioritet inom huvudprogrammet.

De kyrkliga utbildningarna är idag utvecklade och upplagda i enlighet med de beslut som 1990 och 1991 års ombudsmöten fattade avseende de kyrkliga utbildningarna, den s.k. utbildningsreformen. De ekonomiska resurser som finns tilldelade inom mål- och rambudgeten för åren 2003-2005 är dimensionerade därefter.

Utvecklingsprojekten ÖSUT och PUF pekar i sina rapporter på att betydande förändringar i Svenska kyrkans utbildningsorganisation är nödvändiga. Även innehållet i utbildningarna behöver ses över så att de bättre svarar mot det uppdrag Svenska kyrkan har i dagens samhälle.

2002 års Kyrkomöte uppdrog till Kyrkostyrelsen att det fortsatta utvecklingsarbetet med ÖSUT och PUF skulle ske i samverkan. Under läsåret 2002/2003 har de båda utredningarna varit föremål för en gemensam omfattande remissomgång i församlingar och stift, på skolor som bedriver Svenska kyrkans grundkurs och kyrklig profilutbildning samt till studerande på utbildningarna. Vidare har de som ger teologisk och musikalisk fackutbildning, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt Svenska kyrkans unga ombetts avge synpunkter på utredningarna. Sammanställningen av remissvaren kommer att presenteras i slutet av augusti.

Under hösten 2003 kommer slutsatser att dras utifrån de avgivna remissvaren. Nämnden för kyrkolivets utveckling kommer att lyfta fram de prioriteringar som de bedömer angelägna för det fortsatta utvecklingsarbetet. Förslaget kommer att läggas fram för Kyrkostyrelsen.

Utredningarna är till sin karaktär att betrakta som idédokument. Det fortsatta arbetet utifrån utredningarna innebär därför dels att man behöver skapa en fungerande utbildningsorganisation och dels att idéerna behöver konkretiseras i användbara utbildningsmodeller. Därefter följer implementering av beslutade förändringar.

För genomförandet av ovan angivna process krävs enligt nämnden utökade resurser motsvarande två projekttjänster utöver den bemanning som verksamhetsområdet har till sitt förfogande. De planerade projekttjänsterna behöver ha olika inriktningar. Den ena med fokus på de förändringar som gäller utbildningsorganisationen för de kyrkliga utbildningarna och den andra med fokus på respektive yrkesutbildning. Initialt kommer den andra projekttjänsten att ägna sig åt prästutbildningen.

Kompetensutveckling är ytterligare ett ansvar som ligger inom huvudprogrammet. Den omfattar såväl anställda, förtroendevalda som frivilliga medarbetare. Särskilt intresse ägnas åt ledarskapsutveckling och utveckling av religionspedagogisk kunskap.

För att verksamheten skall kunna nå de fastställda effektmålen krävs en nära och bred samverkan med bl.a. stift, utbildningsanordnare av de kyrkliga yrkesutbildningarna och andra kyrkliga organisationer. Detta arbete sker sedan 2003 utifrån en strategi som omfattar såväl pappers- och nätbaserade tidskrifter som seminarier och regelrätta kurser. Seminarier och kurser anordnas ofta i samverkan mellan olika nivåer i kyrkan och tillsammans med folkbildningsorganisationer och högskolor.

Ansvaret för det pedagogiska utvecklingsarbetet inom Svenska kyrkan ligger inom huvudprogrammet och omfattar såväl barn och unga som vuxna. I detta ligger bl.a. skolfrågorna, med såväl skolkyrkoarbetet som det skolpolitiska arbetet, konfirmandarbetet, högskolearbetet och folkbildningen. Svenska Kyrkans Ungas eventuella beslut våren 2003 om ändrade medlemskriterier kan medföra att programmet får ett ökat ansvar för barn upp till sex år.

Ett omfattande utvecklingsprojekt avseende konfirmandarbete för unga med särskilda behov kommer att avslutas 2004. Projektet syftar till att öka förståelsen för dessa ungdomar, att ta tillvara de pedagogiska erfarenheter som finns samt att bidra till kompetensutvecklingen inom detta område.

Under 2002 gjordes en inventering av de behov, utvecklingsidéer och samverkansmöjligheter som finns i konfirmandarbetet och av önskvärda åtgärder framöver. Denna undersökning har bl.a. resulterat i att huvudprogrammet de närmaste åren kommer att påbörja en bearbetning av konfirmandarbetets teologi och ställning som kyrklig handling. Den teologiska reflektionen kommer att vidgas så att den även omfattar barn och ungas särställning i kyrkan.

I framtiden räknar vi med att 50 procent av alla unga mellan 18 och 25 år kommer att bedriva studier på högskolan. Under perioden påbörjas därför ett projekt i syfte att utreda de teologiska och organisatoriska förutsättningarna för att utveckla kyrkans arbete på högskolan.

Huvudprogram diakoni och samhällsansvar

Huvudprogrammets arbete bygger på att inriktningsmålet för hela VO Kyrkolivets utveckling, att vi är en lärande organisation, där omvärldsanalys, hållbarhet och mångfald är centrala begrepp i förståelsen av vår uppgift.

Uppdraget förutsätter en aktiv växelverkan mellan teologi och praktiska erfarenheter och en ständigt pågående omsvärldsanalys, i vilken marginaliserades erfarenheter tas på allvar. Det är för trovärdigheten också avgörande att de nationella och de institutionella verksamhetsområdena är väl integrerade och samverkar på ett tydligt sätt.

Huvudprogrammet Diakoni och samhällsansvar har till uppgift att till stiften och Kyrkostyrelsen ge stöd i samhällsfrågor. Arbetet syftar till människors upprättelse och befrielse, respekt för mänsklig värdighet och stärkande av möjligheter till växande och mognad samt allas delaktighet i kyrkans liv, nationellt och internationellt.

Den snabba samhällsutvecklingen ställer stora krav på stift och församlingar. Det svenska samhället genomgår liksom andra samhällen en genomgripande omvandling på grund av integreringen inom EU och globaliseringen. Befolkningens sammansättning ändras till följd av invandringen vilket ställer krav på ökad medvetenhet om nödvändigheten av ömsesidig integration. Sociala motsättningar med ökade inslag av våld, marginalisering och etniska konflikter är uppenbara risker för det demokratiska samhället. Den globaliserade ekonomin ändrar i snabb takt förutsättningarna för välfärdssamhället och människors levnadsvillkor. Miljöfrågor kan inte begränsas till nationella insatser. Utmaningen är att skapa en hållbar utveckling, där sociala frågor, ekonomi och miljö förstås i en helhet.

Under 2003 fullföljs arbetet med att förnya samarbetsavtalen med de nationella centrumbildningarna. I och med övergången till 2004 kommer samarbetsavtalen att vara löpande.

Huvudprogrammets löpande verksamhet består främst av teologisk reflektion, bevakning av arbetsområden, dialog med stift och andra kyrkliga organisationer samt samarbete med nätverk och organisationer ur det övriga samhället. Under perioden genomförs verksamhet som syftar till att stärka arbetet med mänskliga rättigheter, diskriminering på grund av kön, sexuell läggning, ålder, handikapp och etnicitet, diakonalt utvecklingsarbete där perspektivet bl.a. är utsatthet, också barn och ungas utsatthet i dagens samhälle, socialt hållbara samhällen där frågor om social ekonomi, social redovisning och sysselsättning ingår, samt globalisering, hållbar livsstil och ökad konsumentmedvetenhet. All verksamhet bygger på ett aktivt utbyte med organisationer och nätverk även utanför Sverige.

Effektmål:

· att vid utgången av 2004 ha skapat modell/redskap för analys av hållbar utveckling och mångfald i samhället. Erfarenheter från det internationella arbetet ska tillvaratas i denna process. Under 2005-2006 skall denna modell/ detta redskap prövas i samarbete med stiften

· att vid utgången av 2004 ha utvecklat handlingsmodeller för samhällspåverkan, i stift och församlingar, och för den enskilda

· att före utgången av 2005 ha förankrat arbetet med deklarationen och konventioner om mänskliga rättigheter i minst 10 stift.

·