Bilaga 8

Kyrkofondens styrelses planeringsunderlag för periodens verksamhet

Kyrkofondens styrelses övergripande utgångspunkter

Kyrkofondens styrelse ansvarar - enligt 10 kap. 5 § kyrkoordningen - för förvaltningen av kyrkofonden och andra tillgångar på den nationella nivån, det kyrkliga utjämningssystemet, systemfrågor om kyrkobokföringsregistren samt de övergripande frågorna när det gäller avgiftsbetalning.

Denna bilaga utgör Kyrkofondens styrelses - enligt 51 kap. 5 § första stycket kyrkoordningen - upprättade förslag till budget för Svenska kyrkan 2004-2006 vad gäller VO Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning. De riktlinjer som varit vägledande för Kyrkofondens styrelses förslag återges nedan. Kyrkofondens styrelse har beaktat synpunkter som framkommit vid budgetrådslag med övriga styrande organ på kyrkans nationella nivå. Däremot har budgetunderlaget inte tagit hänsyn till de eventuella förändringar i utjämningssystemet som för närvarande övervägs. De siffermässiga konsekvenserna framgår av tabellen i slutet av denna bilaga.

Budgetförslaget bygger på följande överväganden

Kyrkofondens styrelse utgår från att nivån på den allmänna utjämningsavgiften ligger på sju öre under perioden 2004-2006. I övrigt föreslås att intäkter från den allmänna utjämningsavgiften budgeteras efter samma riktlinjer som föregående år. Den senaste prognosen från Kommunförbundet avseende skatteunderlagets utveckling inkomståren 2002-2004 har här använts som uppräkningsfaktor, där skatteunderlaget beräknas öka med 5,2, 4,7 och 4,7 procent respektive inkomstår, statligt beslutade regeländringar inräknade. Eftersom trenden är att antalet utträden ur Svenska kyrkan ökar behöver Kommunförbundets prognos om skatteunderlagets utveckling räknas ned för att ta hänsyn till den minskning av skatteunderlaget som utträdena medför. Ökningen av utträden visas särskilt bland män och utifrån antagandet att denna grupp har högre inkomster än den genomsnittliga tillhöriga behöver Kommunförbundets prognos justeras ytterligare. Slutligen finns en osäkerhet om konjunkturutvecklingen och om hur snart en återhämtning sker. För att ta hänsyn till dessa omständigheter har Kommunförbundets prognos av skatteunderlagets ökning räknats ned med 1,5 procentenheter för vart och ett av de tre åren för att motsvarande ökning av kyrkoavgiftsunderlaget skall erhållas.

Kyrkofondens styrelse föreslår att avkastningen på kyrkofonden beräknas till 4,6 procent före avsättning till värdesäkring för inflation, dvs. en real avkastning på 2,6 procent räknat på det bedömda marknadsvärdet den 1 januari 2004 (med antagandet om en inflation på 2 procent räknat på det värdesäkrade egna kapitalet den 1 januari 2004). Detta budgetförslag ligger således 1,4 procentenheter under Kyrkofondens styrelses långsiktiga mål för förvaltarnas placeringar enligt fastställd finanspolicy, vilket motiveras av läget på kapitalmarknaden.

Det kapital som den 1 januari 2000 överfördes till Svenska kyrkan definieras som Svenska kyrkans värdesäkrade egna kapital och uppgick då till 3 232 miljoner kronor. Enligt 45 kap. 2 § kyrkoordningen skall "kyrkofonden bevaras till sitt kapital och förvaltas utan sammanblandning med andra medel". Värdesäkring sker genom att till kapitalet förs i varje bokslut ett belopp som motsvarar inflationen. Den 31 december 2002 uppgick det värdesäkrade egna kapitalet till 3 447 miljoner kronor. På grund av börsfallet var emellertid totalt eget kapital vid denna tidpunkt lägre än det angivna beloppet. Mellanskillnaden, 534 miljoner kronor, utgörs av negativt övrigt eget kapital. Enligt Kyrkofondens styrelses mening är det i denna situation viktigt att snarast återfylla det för närvarande negativa övriga egna kapitalet.

Kyrkofondens styrelse har i tidigare års planering angett att Svenska kyrkans nationella nivå utöver det värdesäkrade egna kapitalet, behöver ha en prisfallsreserv för att möta nedgångar på värdepappersmarknaden. Detta formulerades som ett konsolideringsmål på 140 procent av det egna kapitalet vid ingången av år 2000. Börsutvecklingen de senaste åren har gjort detta mål orealistiskt. Styrelsen anser att detta konsolideringsmål skall upphävas och eventuellt ersättas av ett annat och lägre konsolideringsmål.

Huvudprogram Utjämningssystemet

Huvuduppgifter inom huvudprogrammet är att upprätthålla utjämningssystemet i enlighet med bestämmelserna i kyrkoordningen. Systemet styrs i största utsträckning av dessa bestämmelser, varvid uppgiften inom verksamhetsområdet är att verkställa vad Kyrkomötet genom kyrkoordningen har bestämt. På vissa punkter har Kyrkomötet uppdragit till Kyrkofondens styrelse att besluta. Detta gäller procentsatser för avgifter och bidrag i den generella utjämningen, fördelning av stiftbidrag, strukturbidrag, kyrkobyggnadsbidrag samt extra utjämningsbidrag. Vidare fastställer Kyrkofondens styrelse särskild utjämningsavgift på den avkastning som förvaltningen av prästlönetillgångarna ger. Se vidare bilaga 13 "En beskrivning av det kyrkliga utjämningssystemet" i denna skrivelse.

Styrelsen bedömer att intäkterna från den allmänna utjämningsavgiften kan budgeteras efter Kommunförbundets uppräkningsfaktorer för skatteunderlaget vilket här tillämpas på avgiftsunderlaget för medlemmarna. Hänsyn till den fallande medlemsandelen bör också tas. Som tidigare anförts utgår Kyrkofondens styrelse från att nivån på den allmänna utjämningsavgiften blir sju öre under hela perioden 2004-2006. Detta antagande skiljer sig från Kyrkomötets antagande om nivån på den allmänna utjämningsavgiften i föregående års planering. Där antogs att den allmänna utjämningsavgiften höjs till åtta öre från och med 2005. Orsaken till denna skillnad är att Kyrkofondens styrelse menar att de villkor som i 2002 års kyrkomöte angavs för en höjning av den allmänna utjämningsavgiften inte har uppfyllts.

Inför bidragsår 2003 har Kyrkofondens styrelse justerat ned procentsatserna för avgifter och bidrag i den generella kostnadsutjämningen, vilket innebär att dessa avgifter och bidrag beloppsmässigt blir lägre jämfört med föregående års planering för 2004 och 2005. Effekterna av dessa justeringar kunde av tidsmässiga skäl inte räknas med i föregående års budgetarbete. Orsaken till justeringarna är att ändringar i redovisningsprinciper i församlingarnas driftsredovisning bokslut 2000 väsentligen ändrade nivån på utjämningsbeloppen år 2002. Dessa ändringar innebar, att avskrivningar på anläggningstillgångar för första gången fördelades ut i församlingarnas driftsredovisning. Justeringarna av utjämningens procentsatser från och med bidragsår 2003 medför samtidigt i sig en förbättring av utjämningsnettot för den nationella nivån jämfört med föregående års planering för 2004 och 2005. Detta på grund av att även procentsatser för några av komponenterna i glesbygdsbidraget omfattats av justeringarna. Av bilaga 3 i den redovisningsräkning om kyrkoavgifter och ekonomisk utjämning som efter Kyrkofondens styrelses beslut sändes ut till församlingarna och samfälligheterna i september 2002 och januari 2003 framgår de nya gällande samt även de tidigare använda procentsatserna i den generella kostnadsutjämningen.

Beträffande den särskilda utjämningsavgiften räknas inte med någon utdelning från prästlönefonderna 2004 men däremot oförändrad avkastning från prästlönefastigheterna. Kyrkofondens styrelse avser att från och med 2003 tillämpa beräkningsgrunderna för avgiften på ett sådant sätt att prästlönetillgångarnas värdesäkrade egna kapital på sikt kan bevaras. Information om detta sändes ut till stiften i december 2002 vilket bemötts på ett positivt sätt.

Beträffande de individuella bidragen i utjämningssystemet bedömer styrelsen att dessa på grund av det ansträngda budgetläget även i detta års planering behöver ligga på en relativt låg nivå.

Utbetalningen av kyrkoavgifterna sker, efter avräkning mot den generella utjämningen, genom bank via det s.k. Kyrkkontot där varje stift, församling och samfällighet som skall erhålla sådana avgiftsmedel har tilldelats ett dispositionsnummer.

En utvärdering av det nuvarande utjämningssystemet har genomförts genom en av Kyrkostyrelsen tillsatt utredning. Vidare har Kyrkomötet uppdragit åt Kyrkostyrelsen att utreda möjligheterna till fri församlingstillhörighet samt införande av maxtaxa på kyrkoavgift. Kyrkofondens styrelse konstaterar att de två sistnämnda utredningarna har en stark anknytning till det kyrkliga utjämningssystemet. Detta budgetförslag utgår från det nuvarande utjämningssystemet.

Utjämningsavgifterna

Utjämningssystemets intäkter av generella inkomst- och kostnadsutjämningsavgifter beräknas för åren 2004-2006 till cirka 578 miljoner kronor per år. Den allmänna utjämningsavgiften beräknas under åren 2004-2006 ge cirka 718, 740 respektive 764 miljoner kronor till utjämningssystemet. Denna beräkning grundas på den föreslagna nivån för avgiften, dvs. 7 öre per etthundra kronor av avgiftsunderlaget 2004-2006 samt prognos av avgiftsunderlagets utveckling och bedömning av det årliga nettoutträdet ur kyrkan. Den särskilda utjämningsavgiften beräknas åren 2004-2006 ge 138, 141 respektive 144 miljoner kronor. Denna även för i år relativt låga nivå på avgiften beror på att utdelningar från prästlönefonderna på grund av börsläget antas utebli.

Inkomst- och kostnadsutjämningsavgifterna, den allmänna och den särskilda utjämningsavgiften utgör tillsammans de totala utjämningsavgifterna. För 2004-2006 beräknas de till 1 433, 1 459 respektive 1 486 miljoner kronor. Motsvarande belopp som Kyrkomötet föregående år antog för 2004 och 2005 uppgick till 1 460 respektive 1 626 miljoner kronor. Summan av utjämningsavgifterna beräknas därmed netto bli 194 miljoner kronor lägre sammanräknat för perioden 2004 och 2005 i detta års planering jämfört med föregående års planering för 2004 och 2005. Detta beror framförallt på den tidigare nämnda skillnaden i debiteringsnivå på allmän utjämningsavgift 2005 men också på den tidigare nämnda revideringen i den generella kostnadsutjämningen samt försiktigare bedömning vad gäller särskild utjämningsavgift. Denna nettoreducering vägs å andra sidan till en del upp av att inkomstutjämningsavgifterna i innevarande års planering för 2004 och 2005 beräknas bli 60 miljoner kronor högre jämfört med föregående års planering för motsvarande år.

Utjämningsbidragen

Utjämningssystemets kostnader för generella inkomst- och kostnadsutjämningsbidrag beräknas för åren 2004-2006 till cirka 671, 674 respektive 677 miljoner kronor. Inkomst- och kostnadsutjämningen är som princip konstruerad så att avgifter och bidrag skall motsvara varandra. Utjämningssystemets intäkter av avgifterna under ett år skall i princip vara lika stora som systemets kostnader för bidragen. Den skillnad mellan intäkter och kostnader som de angivna beloppen ger uttryck för är därför helt att hänföra till glesbygdsbidragen.

För åren 2004-2006 beräknas kyrkobyggnadsbidraget till 50, 50 respektive 50 miljoner kronor. Motsvarande belopp för stiftsbidraget är 190, 190 respektive 190 miljoner kronor och beträffande strukturbidraget 100, 100 respektive 100 miljoner kronor. För år 2004-2006 föreslås 10 miljoner kronor utgå som extra utjämningsbidrag för vart och ett av åren. För 2004-2006 beräknas således summan av utjämningssystemets individuella bidrag uppgå till 350, 350 respektive 350 miljoner kronor.

Summan av de generella inkomst- och kostnadsutjämningsbidragen och de individuella bidragen inom utjämningssystemet beräknas för 2004-2006 uppgå till 1 021, 1 024 respektive 1 027 miljoner kronor. Motsvarande belopp som Kyrkomötet antog i föregående års planering för 2004 och 2005 uppgick till 1 054 respektive 1 059 miljoner kronor. Summan av utjämningsbidragen beräknas därmed, sammanräknat för 2004 och 2005, netto bli totalt 68 miljoner kronor lägre jämfört med föregående års planering för 2004 och 2005. Orsaken är att hänföra till den tidigare nämnda revideringen i den generella kostnadsutjämningen. Å andra sidan bedöms nettoreduceringen av de generella kostnadsutjämningsbidragen till en del vägas upp av att inkomstutjämningsbidragen i detta års planering för 2004 och 2005 ökar med totalt 60 miljoner kronor jämfört med tidigare planering för motsvarande år.

Huvudprogram statistik och drift av utjämningssystem

Kostnader för bokslutsstatistiken avseende de olika kyrkliga organens (församlingar, samfälligheter, stift, nationell nivå) ekonomiska förvaltning, den s.k. Nyckeln till Svenska kyrkans verksamhet och ekonomi, ingår i huvudprogrammet. Även kostnaderna för drift och beräkningar av det kyrkliga utjämningssystemets avgifter och bidrag tas upp här. Huvudprogrammet är nytt för årets planering, verksamheten som drivs inom programmet är dock inte ny.

Bland tänkbara besparingar har Kyrkofondens styrelse övervägt att inte låta trycka bokslutsstatistiken utan endast tillhandahålla det material som nu ingår i Nyckeln i elektronisk form. Vår bedömning har blivit att Nyckeln i sin nuvarande form erbjuder ett värdefullt siffermaterial för strategiskt arbete i församlingar och samfälligheter. Budgetförslaget innebär därför att bokslutsstatistiken år 2004 (avseende 2003 års verksamhet) skall tillhandahållas på samma sätt som gäller för 2002 års verksamhet, dvs. genom den tryckta versionen av Nyckeln.

Översyn av arbetsformerna för insamlandet av samfälligheternas ekonomiska statistik samt driften av det kyrkliga utjämningssystemet bedöms göras under perioden.

Effektmål:

· Från 2003 skall samtliga organisatoriska delar av Svenska kyrkan redovisa årets resultat och de ekonomiska förutsättningarna för den kyrkliga verksamhet man ansvarar för.

Huvudprogrammen Kapitalförvaltning och kapitalförvaltning på uppdrag

Det föreligger alltid en osäkerhet vid bedömningen av utvecklingen i framtiden på de finansiella marknaderna. Som stöd för analysen finns det kunskap om den historiska utvecklingen samt om nuläget. Det är mycket svårt att prognosticera en utveckling på ett till tre års sikt, något som också gällande finanspolicy av 6 september 2002 tar fasta på.

De senaste åren har aktiemarknaderna haft en mycket svag utveckling. Detta efter en mycket stark utveckling under hela 1990-talet med uppgången år 1999 i Stockholm på 66 procent som final. I mars 2000 nådde börserna sin högsta nivå. Därefter har kurserna gått ned tre år i rad med 13 procent år 2000, 17 procent år 2001 och 37 procent år 2002 om direktavkastning ej beaktas. För de första fem månaderna 2003 har börsen i Stockholm upp ned med cirka tre procent.

I ett historiskt perspektiv är det extremt ovanligt med nedgång tre år i rad. Under hela 1900-talet gick börsen i Stockholm årligen upp med 8,2 procent realt i genomsnitt. En bedömning av framtida kursutveckling skall också ses i jämförelse med aktuellt ränteläge, direktavkastning och framtida bedömd vinstutveckling samt värdering.

Räntenivån både i Sverige och utomlands är på en låg nominell nivå med styrränta i USA på 1,25 procent, i EMU på 2,5 procent och i Sverige på 3,5 procent. De långa räntorna ligger på cirka 4 procent. Detta är låga nivåer och positivt för aktiemarknaderna. Direktavkastningen i Stockholm närmar sig 4 procent vilket också är en hög nivå och indikerar en låg värdering och stöd för ytterligare nedgångar. Värderingen av aktier är också beroende av framtida vinstutveckling. Det kan ske med hjälp av det så kallade P/e-talet som också är på en låg nivå.

Osäkerheter inför framtiden och framtida utveckling är faktorer som:

_ förtroende

_ efterfrågan på aktier

_ oroshärdar

_ terrorism

_ konjunkturutveckling

_ okända faktorer

Förtroendet har minskat det senaste året på grund av redovisningsskandaler, höga bonusersättningar och girighet från vissa företagsledare, dock självklart inte alla. Efterfrågan på aktier påverkas av pensionsfonders och livbolags förvaltning och aktieandelar i sina portföljer. Oroshärdar utgörs av bland annat Mellanöstern, Irak och Nordkorea. Terrorism som händelserna 11 september och Al Qaida är förstås av negativ art även för aktiemarknaderna. Slutligen finns också de okända faktorerna, det som ingen tänkt på eller förutsett i förväg.

Allt sammantaget är ändå förutsättningarna för en positiv börsutveckling tämligen goda. Med försiktiga ansatser går det att anta följande avkastningssiffror:

_ 4 procent på räntebärande värdepapper 2004-2006

_ 3 procent i direktavkastning på aktier 2004-2006

_ utveckling på aktiemarknaderna med 2 procent 2004, 3 procent 2005 och 4 procent 2006

_ inflationen antas ligga på riksbankens långsiktiga mål 2 procent.

Med utgångspunkt från normalportföljens fördelning med 60 procent i aktier och 40 procent i räntebärande värdepapper blir då totalavkastningen 4,6 procent 2004, 5,2 procent 2005 och 5,8 procent 2006.

Effektmål:

· Mätt över en tioårsperiod skall nuvarande normalportfölj överträffa inflationen med minst 4 procent mätt som årlig avkastning (jämlikt nuvarande finanspolicy för Svenska kyrkans nationella nivå, fastställd av Kyrkofondens styrelse den 6 september 2002).

Huvudprogram Kyrkoantikvarisk ersättning

Den kyrkoantikvariska ersättningen som Svenska kyrkan erhåller av staten skall enligt kulturminneslagen fördelas mellan stiften och användas till vård och underhåll av kyrkliga kulturminnen. Ett inomkyrkligt regelsystem om handläggning av kyrkoantikvarisk ersättning beslutades av styrelsen under våren 2001, där tanken är att i framtiden försöka samordna handläggningen av kyrkoantikvarisk ersättning med handläggningen av kyrkobyggnadsbidragen. För att underlätta administration och återredovisning av förbrukningen av ersättningen till staten har det på den nationella nivån redan befintliga projekthanteringssystemet anpassats.

Kyrkofondens styrelse gör bedömningen att det är av avgörande betydelse för långsiktigt goda förutsättningar för Svenska kyrkans vård av det kyrkliga kulturarvet att nyttjandet av den kyrkoantikvariska ersättningen uppfattas som värdefullt av såväl berörda myndigheter som av allmänheten. Det är även viktigt för gudstjänstlivet inom Svenska kyrkan att kyrkorna förblir välbevarade. En mindre del av anslaget kommer under perioden att användas för insatser på den nationella nivån. Detta gäller dels antikvarisk medverkan och utvecklingsarbete, fortsatt utveckling av projekthanteringssystemet samt projekt av den arten att de lämpligast bedrivs på nationell nivå. Dessa projekt redovisas närmare och beslutas i samband med beslut om ramfördelning i juni månad varje år.

År 2004 erhåller Svenska kyrkan 150 miljoner kronor i kyrkoantikvarisk ersättning, 2005 200 miljoner kronor och 2006 250 miljoner kronor.

Effektmål:

· För minst 90 procent av alla skyddade kyrkor och begravningsplatser i landet skall det före 2006 finnas tillfredsställande kulturhistoriskt inventeringsunderlag och underlag vad gäller bevarandestatus avseende underhåll, stöld- och brandsäkerhet, skydd och bevarade inventarier. Dessutom skall det vid samma tidpunkt finnas antagen vård- och underhållsplan för minst 40 procent av alla skyddade kyrkor och begravningsplatser i landet.

· Hela beloppet kyrkoantikvarisk ersättning skall ha betalats ut under beslutad dispositionstid, även om detta innebär att omfördelning inom respektive stift under dispositionstiden måste ske.

· År 2005 skall högst 10 procent av ansökningarna om kyrkoantikvarisk ersättning bedömas som olämpliga av behöriga myndigheter.

Huvudprogram Nationella system

Huvudprogrammet upptar de systemkostnader och kostnader för upprätthållande av register som den nationella nivån i första hand med anledning av den ändrade kyrka-statrelationen bär. Den nationella nivån har genom Kyrkofondens styrelse ansvaret för organisationsregistret, valsystemet och kyrkobokföringsregistret. Med hänsyn till rättssäkerheten för den enskilde medlemmen, registrens legala betydelse för den samlade kyrkliga ekonomin liksom de organisatoriska enheternas möjligheter att verka, måste de nu pågående översynerna och kvalitetsförbättringarna fortsätta med oförminskad ambition. Av dessa skäl och i syfte att långsiktigt säkerställa kvalité har ett nytt kyrkobokföringssystem upphandlats för att tas i bruk den 1 oktober 2003.

Initialt medför förändringen betydande investeringskostnader i systemet, utvecklingen av detta samt genomförandet, där utbildningsverktyg och kvalitetssäkring är resurskrävande. Kostnaderna - beräknade till 26 miljoner kronor - kan dock aktiveras under en period av fem år. Den årliga driften och underhållet av systemet, har utifrån det avtal som träffats med leverantören (Schlumberger-SEMA), beräknats till 2,5 miljoner kronor per år för budgetperioden. Andra fasta kostnader är avgifterna till RSV som beräknats till 1,2 miljoner kronor per år. Härutöver får man räkna med programuppdateringar och annat utvecklingsarbete som inte faller inom leverantörens allmänna åtaganden. För ändamålet har reserverats 1,5 miljoner totalt under perioden.

Totalt beräknas de årliga kostnaderna för systemet minska jämfört med dagens situation. Från nuvarande nivå cirka 11 miljoner miljoner kronor - exklusive de lokala enheternas egna kostnader datautrustning, program och underhåll - till i genomsnitt cirka 9 miljoner kronor under budgetperioden. Ett viktigt huvudmål med projektet har därmed uppnåtts, förutom den tekniskt högre nivån och den allmänt förhöjda kompetensen i organisationen, som blir följden av de stora utbildningsinsatserna i samband med systemets ibruktagande.

Vad gäller organisationsregistret skall detta vidareutvecklas för att uppfylla de krav kyrkoordningen ställer på upprättandet av verksamhetsregister inom Svenska kyrkan.

Detta arbete som påbörjats under 2003 beräknas i sin första fas kunna avslutas under 2004.

Till detta arbete är också knutet ett projekt avseende en gemensam adressrutin för i första hand kyrkokansliet, som - fullt utbyggd - förutses kunna minska de totala kostnaderna för adressering och inhämtning av uppgifter, men också skapa förutsättningar för en bättre översiktlighet av målgrupper och gemensamma behov. På sikt kan projektet skapa förutsättningar för en för Svenska kyrkan gemensam adresseringsrutin, vilket borde få till följd att den totala kostnadsnivån sjunker och att en mer rationell ordning tillskapas. För att säkerställa detta utvecklingsarbete har 500 000 kronor avsatts under år 2006.

Kammarkollegiet har hos regeringen initierat en översyn av det statliga trossamfundsregistret mot bakgrund av att Svenska kyrkan är den egentliga användaren av systemet med undantag för ett sjuttiotal andra trossamfund eller organisatoriska delar av dessa. Kollegiet ifrågasätter mot denna bakgrund registerhållningens meningsfullhet, särskilt som Svenska kyrkan redan genom lag är ett registrerat trossamfund. Vidare ifrågasätts de utfärdade registreringsbevisens karaktär av legitimationshandling med hänsyn till att de endast återspeglar ett vid registreringstillfället gällande förhållande, till skillnad från de registreringsbevis som utfärdas enligt annan associationsrättslig lagstiftning av Patent - och Registreringsverket.

Kommer den föreslagna utredningen till stånd, kan den på sikt få stora konsekvenser för Svenska kyrkan - närmast ett ökat ansvarstagande för den offentliga registreringen av trossamfundets olika delar och vidareföring av informationen om detta till berörda statliga myndigheter - och därtill få till följd att nu gällande såväl samhälleliga som kyrkliga bestämmelser och rutiner måste ses över i särskild ordning.

1,5 miljoner kronor har budgeterats under år 2005 för att ha en beredskap möta det omedelbara behov av en översyn av gränssnitt, funktionalitet m.m. som en sådan förändring anmäler. Härtill kommer de behov av justeringar som kan behöva göras för att säkerställa kvalitén i valsystemet inför de kyrkliga valen detta år. I detta arbete skulle också kunna rymmas ett utvecklingsarbete för att möjliggöra förenklingar och besparingar inom kollekthanteringen.

Effektmål:

· Samtliga användare på den nationella nivån skall 2005 anse att de nationella systemen erbjuder nödvändig funktionalitet.

· En majoritet av de lokala användarna av de nationella systemen skall 2005 anse att systemen erbjuder nödvändig funktionalitet.

Kyrkofondens styrelses förslag till budget