Verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling

Nämnden för kyrkolivets utveckling

Den nationella nivåns uppdrag har förtydligats i kyrkoordningen. Följande ryms inom verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling:

_ att stödja stiftens främjande av församlingarnas liv och utveckling,

_ arbetet med de kyrkliga böckerna,

_ arbetet med de kyrkliga grundutbildningarna.

Nämnden för kyrkolivets utveckling har enligt kyrkoordningen ett särskilt ansvar för de kyrkliga grundutbildningarna och för stödjande av stiftens arbete med att främja församlingslivets utveckling. Nämnden är styrorgan för verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling.

Delegationen för finskspråkigt arbete

Delegationen för finskspråkigt arbete skall enligt sitt reglemente särskilt fungera som samarbets- och serviceorgan åt stift och församlingar, stöd för församlingsgrupperna samt biträda vid rekrytering, utbildning och fortbildning. Delegationen skall också vara förbindelseorgan mellan Svenska kyrkan och sverigefinländarna samt utveckla förbindelserna mellan Svenska kyrkan och Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. De båda språkgrupperna är representerade i delegationen för att ömsesidigheten skall prägla arbetet från planering till genomförande.

Delegationen har ansvar för finskspråkigt arbete inom gudstjänstliv, diakoni, undervisning och mission samt information och kommunikation på nationell nivå. Arbetet med gudstjänstliv, diakoni och undervisning bedrivs i respektive huvudprogram inom verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling.

Inriktning på delegationens arbete:

Under budgetperioden kommer delegationen framför allt:

_ att aktivt följa upp kyrkoordningens tillämpning och funktion ur ett minoritetsperspektiv,

_ att slå vakt om att sverigefinska minoritetens behov tydligt uppmärksammas i Svenska kyrkans tjänsteorganisationer, utbildningar och rekrytering,

_ att främja kommunikationen mellan minoritet och majoritet och förstärka den sverigefinska kyrkliga identiteten genom aktiv mediamedverkan,

_ att ur Svenska kyrkans perspektiv följa den minoritetspolitiska utvecklingen i samarbete med berörda myndigheter och sverigefinska riksorganisationer.

Verksamhetsområdet

Allmänt om verksamhetsområdet

Verksamhetens grundsyn är att Svenska kyrkan ständigt behöver reformeras. Vi behöver ständigt lyssna av varandra, lära av varandra, ha en pågående dialog och vara beredda till omprövning och förändring av strukturer och uttryckssätt.

Verksamheten i alla dess former vill medverka till att utveckla Svenska kyrkan som lärande organisation. Det innebär bl.a. att aktivt söka samverkan och ta vara på och utveckla kompetens, att skapa mötesplatser för lärande, att arbeta med frågor om identitet och kyrkosyn.

Verksamhetsområdet är indelat i de tre huvudprogrammen Gudstjänst, Undervisning och utbildning samt Diakoni och samhällsansvar. Dessa motsvarar församlingens grundläggande uppgift, som den är angiven i kyrkoordningen. Uppgiften att bedriva mission tolkas som kyrkans grundläggande sändning och uppdrag, vilket skall komma till uttryck i gudstjänst, undervisning och diakoni.

Verksamhetsområdets kostnader

_ En ny pedagogisk tidskrift har startat under 2003. Den har inriktning på barn, unga och vuxna och ersätter Tidskrifterna Barn och Familj, Aktuellt för konfirmandarbetet och Pedal.

_ Överenskommelser har träffats med de tre diakoniinstitutionerna som bedriver karitativ profilutbildning om att även utveckla en distans/flexibel utbildning för karitativ profil.

_ Utredningsarbetet med kyrkomusikerutbildningar skjuts framåt ett år i avvaktan på resultatet i Kyrkostyrelsens utredning om kyrkomusiken.

_ Miljöarbetet har integrerats i verksamhetsområdet och ingår i huvudprogram Diakoni och samhällsansvar. Huvudprogram Diakoni och samhällsansvar har med anledning av detta omformulerat effektmålen.

_ Ett projekt om social redovisning har inletts under 2003. Projektet syftar till att utveckla redskap för sociala bokslut.

Konsekvensanalys, prioriteringar och bedömningar av ekonomiska resurser för verksamhetsområdet

Huvudprogrammet Undervisning och utbildning prioriteras och fokuserar under perioden på tre områden, nämligen arbetet med att förändra Svenska kyrkans utbildningsorganisation, arbetet med att rekrytera till tjänst och utbildning i Svenska kyrkan samt arbetet med teologisk och pedagogisk reflektion runt konfirmandarbetet och barns och ungas ställning i Svenska kyrkan. Sammantaget förstärks, i detta förslag, huvudprogrammet med 1,5 miljoner kronor jämfört med föregående års rambudget.

Förändringar i utbildningsorganisationen och av prästutbildningen har högsta prioritet och bygger på de utredningar som avser prästutbildningen och den allmänna översynen av utbildningsorganisationen. Två projekttjänster utöver den ursprungliga ramen tillsätts för att uppdraget ska kunna fullföljas. Den pedagogiska profilutbildningen liksom den karitativa utbildningen är inne i ett förändringsskede, där försök med en mer flexibel och församlingsintegrerad utbildning prövas. Kyrkomusikerutbildningen kommer också att utredas och på sikt förändras men detta sistnämnda arbete kommer dock inte att initieras förrän den pågågende utredningen om Kyrkomusik har presenterats.

I en tid då antalet konfirmerade tonåringar sjunker kontinuerligt är det nödvändigt med en grundlig bearbetning av konfirmandarbetets teologi och konkreta uppläggning. Som ett stöd för stiftens arbete kommer därför att tas ett initiativ till ett flerårigt nationellt projekt under mål- och ramperioden.

Inom den verksamhet som nämnden ansvarar för är anslagen till utbildningar och centrumbildningar omfattande och indexreglerade. När den totala ramen inte kan förväntas växa innebär indexuppräkningen i avtalen att utrymmet för övrig verksamhet krymper fortlöpande. Arbete pågår för att undersöka om ett närmare samarbete med högskolor och folkhögskolor på längre sikt skulle kunna medverka till att sänka kostnaderna för utbildningarna. De senaste åren har också kostnaderna för utbildningsstipendier ökat och denna trend håller i sig framför allt på grund av att allt fler av de som antas till utbildning är äldre och inte berättigade till studiestöd. På sikt riskerar behovet av stipendier överskrida vad som kan tillgodoses och alternativa vägar söks för att finansiera utbildningen för dem som utbildar sig för tjänst inom kyrkan.

Inom huvudprogram Gudstjänst fokuseras under perioden tre arbetsområden, nämligen kyrkans böcker, församlingssången samt gudstjänst i mångkulturell miljö.

Arbetet med kyrkans böcker innebär implementering av de översedda och reviderade gudstjänstböcker som Kyrkomötet antog hösten 2002, dvs. Den nya evangelieboken, Den svenska psalmboken översatt till finska, Den svenska kyrkohandboken på lulesamiska, den lulesamiska provpsalmboken och den teckenspråkiga gudstjänstordningen.

Vidare utvecklas metoder och metodmaterial för att stärka församlingssången och för att utveckla gudstjänster i en mångkulturell miljö.

Den nationella nivåns arbete med gudstjänstutveckling har en ganska begränsad omfattning och hämmas i viss utsträckning av att kyrkokansliet inte har gudstjänstfirande som en del av sin verksamhet. Under perioden kommer frågan att prövas huruvida det nationella gudstjänstarbetet skall läggas ut genom avtal med ett stift och drivas som en centrumbildning.

Huvudprogram Diakoni och samhällsansvar har under 2003 skurits ned med två tjänster men också fått tillskott avseende Svenska kyrkans miljöarbete. De tre främst fokuserade arbetsområdena handlar om hållbar utveckling, handlingsmodeller för samhällspåverkan och mänskliga rättigheter.

Det först nämnda arbetsområdet handlar om att skapa modeller/redskap för analys av hållbar utveckling och mångfald i samhället, där också erfarenheter från det internationella arbetet skall tillvaratas. Här kommer också erfarenheterna från arbetet med miljöfrågor, global rättvisa, diskrimineringsfrågor, sociala bokslut och social ekonomi att integreras. Dessa modeller skall sedan prövas ut i samarbete med stiften.

Den andra innebär att utveckla handlingsmodeller för samhällspåverkan, i stift och församlingar och för enskilda. En modell som funnits sedan 1996 är Rättvisemärkt. Det arbetet har varit framgångsrikt i församlingsarbetet men har inte kunnat utvecklas tillräckligt för att bära sig finansiellt. Nya vägar söks nu för det framtida arbetet. Nya modeller för samhällspåverkan kommer att utvecklas i samverkan med verksamhetsområdet Internationell mission och diakoni för att erbjudas stift, församlingar och enskilda.

Det tredje området är arbetet med mänskliga rättigheter. Arbetet med att höja kunskapen om deklarationer och konventioner om mänskliga rättigheter skall drivas vidare. Flera av de prioriterade områdena inom huvudprogrammet relaterar till centrala grundtankar i de mänskliga rättigheterna, barn- och ungdomsdiakoni, arbetet med barns utsatthet, diskrimineringsfrågorna, mångfaldsfrågorna, finskspråkig diakoni, delaktighet, social och global rättvisa. På olika sätt kommer huvudprogrammet att lyfta dessa frågor i samarbete med stift, kyrkliga utbildningar och frivilliga organisationer i och utanför Sverige.

I det arbete som nu initieras är tanken att arbetet utförs med ett arbetssätt som karaktäriserar det som brukar kallas "en lärande organisation" där dialogen är drivkraften. Detta innebär att skolor, stift och nationell nivå liksom studenter, församlingar och högskolor är indragna i samtal och överläggningar. Intentionen är att skapa ett uthålligt och samtidigt flexibelt system, där de inblandade parterna ömsesidigt stimulerar varandra och legitimerar den organisation som byggs upp. Allt detta innebär stora krav på kompetens och kompetensutveckling, inte minst gäller detta ledarskapsutveckling samt religionspedagogisk och teologisk reflektion. Under 2003 inleds en omfattande satsning på kompetensutveckling för medarbetarna inom verksamhetsområdet med stöd av EU-medel.

Vidare sker arbete med att variera utformningen av de kommunikativa kanalerna. Pappers- och nätbaserade tidskrifter samverkar med seminarier och poänggivande högskolekurser. Seminarie- och kursverksamhet anordnas tillsammans med olika samverkande organisationer, t.ex. stift, högskolor, folkbildningsorganisationer eller konsulter. Tillskapandet av en pedagogisk tidskrift som ersätter tre tidigare tidskrifter inom det pedagogiska området är ett led i strävan att skapa mer lättillgängliga kanaler för kyrkans medarbetare inom utbildningsområdet.

Till verksamhetsområdet har under året förts ansvaret för att företräda Svenska kyrkan i relationer med andra evangelisk-lutherska kyrkor som medverkar i ett församlingsliv för språkliga minoriteter inom Svenska kyrkan. Detta medför ansvar för kyrkans överenskommelser och avtal med den Norska, Danska, Isländska, Ungerska, Lettiska och Estniska kyrkan. Jämfört med föregående rambudgetbeslut har det tillkommit ett stöd till den Estniska kyrkan för församlingsarbete på estniska för medlemmar i Svenska kyrkan med estniska som modersmål. Stödet till den Estniska kyrkan föreslås uppgå till en miljon kronor, sammantaget stöder Svenska kyrkan dessa kyrkors arbete för medlemmar i Svenska kyrkan med knappt fem miljoner kronor årligen.

Inriktningsmål

Verksamheten skall bidra till kyrkolivets utveckling i Svenska kyrkan genom att:

_ Stärka utvecklingen av Svenska kyrkan som en lärande organisation.

Verksamhetsområdets rambudget

Kyrkolivets utveckling