Verksamhetsområdet Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning

Kyrkofondens styrelse

För förvaltning av kapitaltillgångar på kyrkans nationella nivå, bl.a. de tillgångar som den 1 januari 2000 överfördes från den statliga Kyrkofonden, och för beslut i ärenden rörande utjämningssystemet samt övergripande kyrkoavgiftsfrågor finns ett särskilt organ på den nationella nivån, Kyrkofondens styrelse. Denna styrelse består av nio ledamöter och lika många ersättare. De väljs av Kyrkomötet. Bland ledamöterna har Kyrkomötet utsett en ordförande och två vice ordförande. Utöver att svara för de angivna uppgifterna fördelar Kyrkofondens styrelse också den ersättning som kyrkan erhåller av staten för bevarande av det kyrkliga kulturarvet. Styrelsen ansvarar också för vissa av systemen på den nationella nivån; kyrkobokföringssystemet, valsystemet och organisationsregistret.

Verksamhetsområdet

Allmänt om verksamhetsområdet

Verksamhetsområdet har uppgiften att förvalta värdepappersportföljen så effektivt som möjligt. Den skall vara placerad så att riskerna sprids och förmögenheten uppnår bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Förvaltningen skall samtidigt ske i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar och därmed också på ett etiskt försvarbart sätt. Förvaltningen skall resultera i att det egna kapitalet värdesäkras samt i överskott som kan bidra till finansieringen av utjämningssystemet och verksamheten på nationell nivå.

Vidare svarar verksamhetsområdet för administrationen av Svenska kyrkans utjämningssystem och av den kyrkoantikvariska ersättningen. Utjämningssystemet skall säkerställa att det finns förutsättningar för att bedriva kyrklig verksamhet i hela landet och därmed bevara Svenska kyrkans rikstäckande karaktär. I enlighet med överenskommelser i samband med relationsändringen mellan stat och kyrka utbetalas kyrkoantikvarisk ersättning för att bidra till kyrkans vård av dess kulturhistoriska arv.

Slutligen ansvarar verksamhetsområdet för förvaltningen av de nationella datasystemen, organisationsregistret, valsystemet och kyrkobokföringssystemet.

Kyrkostyrelsen lägger i annan skrivelse till Kyrkomötet fram förslag om att ansvaret för kyrkans nationella datasystem skall överföras från Kyrkofondens styrelse - och därmed från detta verksamhetsområde - till Kyrkostyrelsen. Budgetförslaget utgår från nuvarande ordning. Skulle Kyrkomötet bifalla förslaget i fråga om datasystemen, kommer detta att få påverka Kyrkostyrelsens tillämpning av budgetbeslutet.

Verksamhetsområdet är indelat i sex huvudprogram:

_ Utjämning

_ Statistik och drift av utjämningssystemet

_ Kapitalförvaltning

_ Kapitalförvaltning på uppdrag

_ Kyrkoantikvarisk ersättning

_ Nationella system

Verksamhetens kostnader

_ Ökning av såväl intäkter som kostnader årligen med anledning av att den kyrkoantikvariska ersättningen beräknas höjas med 50 miljoner kronor årligen.

_ Minskning av utjämningsavgifter jämfört med tidigare planering för 2004 och 2005 på grund av revideringar i den generella kostnadsutjämningen.

_ Minskning av utjämningsbidrag, inklusive glesbygdsbidrag, jämfört med tidigare planering för 2004 och 2005 på grund av revideringar i den generella kostnadsutjämningen.

_ Tillämpning av beslutade beräkningsgrunder för särskild utjämningsavgift kommer att ske med beaktande av att prästlönetillgångarnas tillskjutna kapital behöver bevaras. Detta beräknas innebära lägre intäkter från särskild utjämningsavgift jämfört med tidigare planering.

Konsekvensanalys, prioriteringar och bedömning av ekonomiska resurser för verksamhetsområdet

Den största kostnadsposten inom verksamhetsområdet avser utbetalade bidrag inom ramen för utjämningssystemet. Dessa är till sin huvuddel bestämda av Kyrkomötet genom kyrkoordningen. På några punkter finns utrymme för ändrade prioriteringar oberoende av kyrkoordningens bestämmelser. Några av dessa punkter avser utjämningsfaktorer inom inkomst- och kostnadsutjämningen. Förändringar av dem medför samtidiga förändringar av intäkter och kostnader och påverkar således inte budgetens balans, med undantag av glesbygdsbidraget. På andra punkter, t.ex. stiftsbidrag, strukturbidrag, extra utjämningsbidrag och kyrkobyggnadsbidrag, finns däremot möjlighet till omprioriteringar. En minskning av beloppen för ett eller flera av dessa bidrag medför sänkta utbetalningar från utjämningssystemet till stift, församlingar och samfälligheter.

Utjämningssystemet är komplext och dess införande har föregåtts av ett omfattande utredningsarbete. Det nuvarande utjämningssystemet har efter en infasningsperiod kommit i fullt bruk år 2000. En utvärdering av systemet har i början av 2003 avslutats, vilken genomförts av en utredning som Kyrkostyrelsen tillsatt. Denna utvärdering har också anknytning till de av Kyrkomötet beslutade uppdragen att utreda möjligheterna till fri församlingstillhörighet samt maxtaxa för kyrkoavgift. Budgetförslaget utgår från det nuvarande utjämningssystemet.

De av Kyrkofondens styrelse beslutade beräkningsgrunderna för särskild utjämningsavgift kommer från och med 2003 att tillämpas så att prästlönetillgångarnas bundna egna kapital kan hållas intakt över tiden. Detta inte minst mot bakgrund av den svaga börsutvecklingen under senare år.

Intäkterna från den särskilda utjämningsavgiften bedöms ligga på en fortsatt förhållandevis låg nivå under perioden. Kyrkostyrelsen föreslår att de individuella bidragen, ligger kvar på en i huvudsak oförändrad nivå. Kyrkofondens styrelse har av redovisningstekniska skäl reviderat procentsatserna i den generella kostnadsutjämningen vilket börjat gälla från 2003. Revideringen innebär samtidigt en besparing för den nationella nivån under perioden eftersom glesbygdsbidragen minskar i förhållande till föregående års planering för 2004 och 2005.

Inriktningsmål

_ Strukturella olikheter som påverkar de ekonomiska grundförutsättningarna för att bedriva kyrklig verksamhet skall i viss mån utjämnas, så att Svenska kyrkan kan bibehållas geografiskt rikstäckande.

_ De nationella systemen skall upprätthållas och utvecklas.

_ Svenska kyrkans förmögenhet på nationell nivå skall förvaltas så effektivt som möjligt och så att bästa möjliga uthålliga totalavkastning uppnås samtidigt som förvaltningen skall ske på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar.

_ Organisatoriska delar av Svenska kyrkan och närstående organisationer skall erbjudas kapitalförvaltning enligt samma policy som gäller för den av kyrkofondens styrelse förvaltade förmögenheten.

_ Fördelningen av den kyrkoantikvariska ersättningen skall långsiktigt säkerställa att det kyrkliga kulturarvet kan bevaras.

Verksamhetsområdets rambudget

Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning