Budgeten i sammanfattning

Det budgetförslag som här presenteras innebär sammanfattningsvis en sänkning av intäkter och kostnader i förhållande till den rambudget som antogs av Kyrkomötet år 2002. Budgeten innebär också att det vid slutet av planeringsperioden återstår 107 miljoner kronor innan värdesäkrad nivå på eget kapital är återställd.

Viktiga budgetantaganden

I kommentarerna till rambudgetens huvuddelar nedan kommenteras de olika antaganden som ligger bakom budgeten. Här skall inledningsvis bara lyftas fram några av de viktigaste:

Utvecklingen i dessa avseenden är i huvudsak given av yttre faktorer som konjunkturer och börsutveckling.

Osäkerheter

Rambudgeten är en uppskattning av den framtida ekonomin baserad på den kunskap som nu föreligger. Det finns dock stora osäkerheter i budgeten och följande exempel ger en uppfattning om betydelsen av olika budgetantaganden.

Exempel på andra faktorer som kan komma att ha betydelse under planeringsperioden är en ökad konkurrens på insamlingsmarknaden, förändringar i skattesystemet, rekryteringssvårigheter, förändringar i församlingsstrukturen och politiska beslut kring offentliga bidrag. Även intäkterna från särskild utjämningsavgift baseras delvis på avkastningen från prästlönefonderna vilket gör även den budgetposten svårbedömd.

Beroende av utfallet av höstens folkomröstning kan under planeringsperioden en övergång till euro komma att ske. Förutom effekter på räntenivåerna kommer det i det korta perspektivet att innebära extrakostnader för ändringar i de ekonomi-administrativa systemen.

Översikt över den nationella nivåns ekonomi

Den totala rambudgeten omfattar hela den nationella nivån, dock med undantag för verksamhet bedriven i bolagsform, främst Svenska Kyrkans Utbildning AB. Det ekonomiska nettoresultatet i dotterbolagen planeras på en nivå som saknar betydelse för helheten. I rambudgeten ingår inte heller de kyrkoavgifter som överförs till församlingar, samfälligheter och stift via Kyrkkontot. Detta penningflöde ligger i storleksordningen 12 miljarder kronor årligen. Nationell nivå förvaltar anknutna stiftelser med totala tillgångar om drygt 80 miljoner kronor. Dessa är självständiga juridiska personer och ingår inte heller i rambudgeten. I de fall stiftelserna lämnar bidrag till nationell nivå ingår dock dessa bidrag bland de externa intäkterna i budgeten.

I följande text avses med Nuvarande rambudget den budget som antogs av Kyrkomötet år 2002 och avsåg 2003-2005 (KsSkr 2002:1). Alla belopp anges i miljoner kronor (mkr) där inte annat anges. Med förkortningen VO avses verksamhetsområde.

För att få en överblick över ekonomin har rambudgeten i följande tabell grupperats i ett fåtal komponenter. Det innebär en kraftig förenkling och det är viktigt att ta del av de följande förklaringarna för att rätt kunna tolka siffrorna.

Tabell: Översikt över den nationella nivåns ekonomi

Den största förändringen jämfört med nuvarande rambudget är följden av att allmän utjämningsavgift inte förutsätts höjas till 8 öre år 2005. Förväntningarna på särskild utjämningsavgift har sänkts och nettokostnaden för utjämningsavgifter och utjämningsbidrag beräknas bli lägre.

Allmän utjämningsavgift

Allmän utjämningsavgift utgår enligt 44 kap. 3§ Kyrkoordningen med 7 öre per 100 kronor av avgiftsunderlaget. När den nuvarande rambudgeten presenterades aviserade Kyrkostyrelsen att det kunde finnas behov av en höjning av avgiften till 8 öre år 2005, vilket arbetades in i tabellmaterialet och ökade intäkterna år 2005 med 107 miljoner kronor. Kyrkostyrelsen bedömer att det för närvarande inte finns tillräckliga skäl för en höjning av avgiftsnivån.

Budgetbeloppets storlek påverkas förutom av avgiftsnivån av flera svårbedömda faktorer:

a) Avgiften baseras på underlaget för kommunal inkomstskatt och påverkas därför av eventuella framtida förändringar av skattesystemet, t.ex. grundavdragets storlek. Budgeten baseras på beslutade förändringar.

b) Medlemsutvecklingen.

c) Inkomstutvecklingen för genomsnittsmedlemmen. Denna påverkas dels av den allmänna inkomstutvecklingen i samhället och dels av medlemsutvecklingen i olika åldersskikt (och därmed också inkomstskikt).

Budgeten har utgått från Kommunförbundets prognos för skatteunderlagets utveckling, vilken sedan justerats ner 1,5 procentenhet för att beakta att antalet medlemmar sjunker, att utträdesfrekvensen är högre för åldersgrupper med högre genomsnittsinkomster samt att det finns en osäkerhet kring bedömningen av den allmänna inkomstutvecklingen.

Den allmänna utjämningsavgiften ingår i budgeten för VO Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning.

Särskild utjämningsavgift

Särskild utjämningsavgift utgår enligt 44 kap. 4§ kyrkoordningen med 50 procent av den nettovinst som uppkommer vid stiftens förvaltning av prästlönetillgångarna. Utdelat belopp påverkas av resultatet av förvaltningen (av jord, skog och värdepapper) men också av egendomsnämndernas utdelningspolicy. Mot bakgrund av de senaste årens börsutveckling räknar budgeten med att utdelningen under planeringsperioden motsvarar endast fastighetsdelens avkastning.

I särskild skrivelse till kyrkomötet KsSkr 2003:8 föreslås vissa förändringar med avseende på särskild utjämningsavgift. Budgeten är dock baserad på nuvarande regelsystem.

Den särskilda utjämningsavgiften ingår i budgeten för VO Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning.

Övrigt

I utfallet för år 2002 ingår återföringen om 500 miljoner kronor från Svenska kyrkans försäkringsförening.

Individuella bidrag

Utöver de generella bidrag som betalas inom ramen för utjämningssystemet betalar VO Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning vissa bidrag som här grupperats under benämningen Individuella bidrag. De är:

Tabell: Individuella bidrag

Netto utjämningsavgifter och -bidrag

Den del av utjämningssystemet som omfattar utjämning med avseende på inkomst-, kyrkounderhålls-, begravningsplats-, kyrkotillhörighets- och glesbygdskomponenterna är i stort sett självfinansierande genom att uttagna avgifter (intäkter för nationell nivå) motsvaras av ungefär lika stora utbetalda bidrag (kostnader för nationell nivå). Undantaget är glesbygdsdelen som endast har en "bidragssida". Exempel: år 2004 beräknas intäkterna från inkomstutjämnings-, kyrkounderhålls-, begravningsplats- och kyrkotillhörighetsavgifterna bli 578 miljoner kronor. Kostnaderna för motsvarande bidrag beräknas till 582 miljoner kronor vartill kommer 89 miljoner kronor för glesbygdsbidraget, dvs. en nettokostnad för nationell nivå på 93 miljoner kronor.

Sedan nuvarande rambudget lades har vissa förändringar gjorts i beräkningen av nivån på de olika avgifterna och bidragen, vilka medfört en lägre nivå på bl.a. glesbygdskomponenten. Som följd av detta har budgeten kunnat läggas på en nivå som är drygt 20 miljoner kronor lägre än i nuvarande rambudget.

Se även bilaga 13 för en beskrivning av utjämningssystemet.

Kapitalförvaltningsresultat

Kapitalförvaltningsnettot utgörs av avkastningen, efter avdrag av förvaltningskostnader, från förvaltningen av den nationella nivåns gemensamma finansiella tillgångar. Dessa utgörs till allra största delen av de medel som överfördes från den statliga Kyrkofonden 1 januari 2000.

Avkastningen för rambudgetåren har budgeterats till 4 procent för räntebärande värdepapper. För aktier budgeteras en avkastning om 5, 6 och 7 procent för år 2004, 2005 respektive 2006 varav 3 procentenheter utgör direktavkastning. Budgeten avspeglar en förväntan om att aktiemarknaden under planperioden närmar sig en mer genomsnittlig avkastningsnivå efter den kraftiga nedjusteringen av börsvärdena sedan år 2000. Den budgeterade avkastningen ligger dock fortfarande lägre än Kyrkofondens styrelses långsiktiga mål för förvaltarnas placeringar.

Avkastningen kan dock förväntas variera kraftigt mellan åren och prognoser för enskilda år är utomordentligt osäkra. Budgeten för övrig verksamhet (annan än kapitalförvaltning) baseras därför på att dess kostnader inte till någon del finansieras ur kapitalets avkastning, utan att den senare används för konsolidering av eget kapital.

Kapitalförvaltningen ingår i VO Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning.

Värdesäkring

Enligt Kyrkoordningen 45 kap. 3§ skall kapitalet värdesäkras genom att ett belopp motsvarande värdeminskning till följd av inflationen läggs till kapitalet. Här har antagits en årlig inflation på 2 procent, vilket motsvarar Riksbankens inflationsmål.

Nationell finansiering

En stor del av verksamheten på nationell nivå, ca 60 procent, finansieras med externa medel, som kollekter, bidrag m.m. Den största delen av dessa intäkter avser den internationella verksamheten. Resterande del av kostnaderna finansieras ur de gemensamma intäkter som beskrivits ovan. Sambandet framgår av följande tabell. Observera att i kostnaderna ingår inte kostnaderna för utjämningsbidragen, generella och individuella, och inte heller för kapitalförvaltningen.

Tabell: Externa intäkter, kostnader, dispositioner och nationell finansiering

Storleken på det som här kallas Nationell finansiering beror alltså dels av omfattningen på verksamheten, dess kostnader, dels av i vilken utsträckning den kan finansieras med externa medel eller genom upplösning av avsättningar.

Som framgår av tabellen ovan innebär den föreslagna rambudgeten lägre nivåer än i nuvarande rambudget för flertalet externa intäkter. Den lägre budgeten för Kollekter och gåvor avspeglar ett förväntat lägre värde på testamenterade värdepapper.

De totala externa intäkterna ökar år från år till följd av att här ingår statsbidraget till kyrkoantikvarisk ersättning, vilket trappas upp med 50 miljoner kronor per år.

Ökningen för posten Upplösta reserver hänför sig helt till VO Internationell mission och diakoni (Lutherhjälpsdelen) som planerar att utnyttja delar av de reserver som byggts upp genom överskott de senaste åren.

Nationell finansiering ligger i ramförslaget för 2004 på en nivå något över nuvarande budget, men 18 miljoner kronor under år 2005. Relationen till nuvarande ram, tidigare utfall och detaljbudget framgår av följande graf:

Följande tabell visar hur stor nationell finansiering som budgeteras per VO.

Tabell: Nationell finansiering

Närmare beskrivning av satsningar och sparåtgärder finns i budgetskrivelsen för respektive VO. Här ges endast några förklaringar till de större förändringarna.

VO Kyrkomötet och Kyrkostyrelsen: det ökade behovet av nationell finansiering beror främst på att externa intäkter i form av utdelning från intressebolag väntas bli lägre än tidigare beräknats.

Budgetreserven har för 2004 och 2005 trappats ner i och med att planeringen "rullats fram" ett år och vissa budgetposter kunnat beloppsbestämmas. Därmed har de arbetas in i respektive VO:s budget och reserven kunnat sänkas. Hanteringen och innebörden av budgetreserven förklaras närmare på sida 21.

VO Kyrkorätt och organisation: Ökningen år 2005 beror på kostnader för kyrkovalet.

VO Svenska kyrkans information: Ökningen år 2005 avser informationsinsatser inför kyrkovalet. I budgetramen för 2006 ingår insatser för omarbetning av Svenska kyrkans hemsida på Internet.

VO Forskning: i förhållande till utfall 2002 har här tillkommit kostnader för åtta nya doktorandtjänster.

VO Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning: avser den del av verksamhetsområdet som inte är utjämning eller kapitalförvaltning utan omfattar kostnader för nationella administrativa system, som kyrkobokföring och organisationsregister, för administration av kyrkoantikvarisk ersättning m.m. Ökningen av ramen beror på nya tjänster för kapitalförvaltning, för information samt för statistik- och utjämningssystemen.

VO Kyrkolivets utveckling: ökningen av ramen för 2004 och 2005 avser utbildningsprogrammet samt ökade kostnader för stöd till minoritetskyrkor.

VO Verksamhet bland svenskar i utlandet: nationell finansiering ligger 2004 och 2005 kvar på den redan i nuvarande rambudget sänkta nivån men med en höjning år 2006 med 3%.

VO Internationell mission och diakoni: nationell finansiering för verksamhetsområdet är målsatt till att täcka kostnader för administration, församlingsutveckling/folkbildning m.m. Beloppet trappas upp under planeringsperioden för att närma sig målvärdet. För en närmare beskrivning se skrivelsedelen för VO Internationell mission och diakoni.

Konsolidering

Eget kapital består av två delar, värdesäkrat och övrigt eget kapital. Den värdesäkrade delen består till att börja med av den nettoförmögenhet (3 232 miljoner kr) som den 1 januari 2000 överfördes från den statliga Kyrkofonden. Till det beloppet har sedan lagts årliga avsättningar motsvarande värdeminskning till följd av inflationen.

Det nettoresultat som uppstår i verksamheten sedan avsättningen för värdesäkring skett avsätts till Övrigt eget kapital. Som framgått (sida 12) ovan innebär rambudgetförslaget ett nettoresultat på 110, 74 respektive 175 miljoner kr, vilket alltså innebär motsvarande ökningar av övrigt eget kapital. Som framgår av tabellen nedan innebär budgeten att totalt eget kapital är 107 miljoner kronor lägre än värdesäkrad del vid slutet av planeringsperioden.

Tabell: Eget kapital och balansomslutning (31 december respektive år)

Med konsolidering avses här kvoten mellan totalt eget kapital och värdesäkrat eget kapital. En konsolidering över 100 procent innebär att det finns en buffert som bl.a. kan absorbera de svårförutsägbara svängningarna i kapitalavkastningen.

Med soliditet avses eget kapital i % av balansomslutningen. Den senare ökar framför allt till följd av positiva årliga nettoresultat.

Verksamhets- och ändamålsdestinerade medel

Öronmärkt för olika verksamhetsområden finns i balansräkningen avsatta verksamhets- och ändamålsdestinerade medel. Detta gäller framför allt de internationella verksamhetsområdena och medlen utgör en form av reserver för verksamhetens framtida behov. Rambudgeten innebär ett visst planerat ianspråktagande av medlen som framgår av följande tabell.

Tabell: Verksamhets- och ändamålsdestinerade medel (värden per 31 dec. resp. år)

Totala kostnader

Budgetramen läggs fast i termer av totala kostnader. Det är därför intressant att särskilt jämföra kostnaderna i förslaget med motsvarande i den nuvarande ramen.

Tabell: Totala kostnader

Kostnaderna för utlandsverksamheten (Verksamhet bland svenskar i utlandet och Internationell mission och diakoni) har sänkts till följd av minskade externa intäkter.

Kostnaderna för kyrkoantikvarisk ersättning motsvaras av lika stora statsanslag. Kostnaderna för att administrera ersättningen ingår dock i raden Övrigt.

Den kraftiga ökningen av Övrigt år 2005 beror på kostnader för kyrkovalet, 50 miljoner kronor och en informationskampanj i anledning av detta, 17 miljoner kronor.

Följande graf ger en överblick över den relativa storleken på posterna i ovanstående tabell:

Följande graf visar de olika kostnadsgruppernas utveckling år för år. Kostnaderna för kyrkovalet och informationskampanjen har här brutits ut ur gruppen Övrigt. Av grafen framgår att den årliga ökningen framför allt härrör från den kyrkoantikvariska ersättningen.

Bidrag till/kostnader avseende övriga nivåer i Svenska kyrkan

Stora delar av budgeten för nationell nivå utgörs av bidrag till andra nivåer i Svenska kyrkan, nämligen utjämningssystemets generella bidrag, 671 miljoner kronor och individuella bidrag, 350 miljoner kronor samt den kyrkoantikvariska ersättningen, 150 miljoner kronor. Samtliga värden avser år 2004.

Andra delar av budgeten avser kostnader som nationell nivå tar i stället för att övriga nivåer blir fakturerade sin andel. Exempel kan vara: avtal med Bonus Presskopia avseende kopiering 6 miljoner kronor, Kyrknätets infrastruktur 8 miljoner kronor, nationella administrativa system som kyrkobokföring och organisationsregister 17 miljoner kronor, Svenska kyrkans kanslistöd 5 miljoner kronor, bidrag till de lutherska minoritetskyrkornas församlingsarbete i Sverige 4 miljoner kronor samt pensionsåtaganden avseende vissa prästtjänster 1 miljon kronor. Hit kan även räknas kostnader för central upphandling, för det centrala kollektkontot och för licensavgifter för församlingarnas användning av programvara för utveckling av hemsidor på Internet.

Ovanstående exempel svarar tillsammans för 63 procent av kostnadsbudgeten.

Budgetreserven

Planering över flera år inrymmer många osäkerheter. Osäkerheten är naturligt nog större ju längre fram i planeringsperioden man kommer. I vissa fall, som de där utredningar pågår, kan kostnader förutses men deras storlek eller det år då de inträffar kan ännu inte bestämmas. I andra fall, som i fråga om utvecklingsarbete, kan kostnaden visserligen uppskattas men precisionen är dålig innan förstudier hunnit göras. Även för löpande kostnader är det svårt att förutse kostnadsutvecklingen på flera års sikt. Kostnadsbudgeten för år 2006 är drygt 2 miljarder kronor och det betyder att redan 1% felbedömning motsvarar 20 miljoner kronor.

Om man för att beakta detta lägger in reserver i berörda verksamhetsområdens rambudgetar kan detta lätt uppfattas som ett löfte om ett visst budgetutrymme. Det blir också svårt att överblicka hur stor buffert som samlat finns i budgeten. I rambudgeten har därför, likt tidigare år, en gemensam och öppet redovisad budgetreserv lagts in som placerats på VO Kyrkomötet och Kyrkostyrelsen. Den är 10 miljoner kronor för år 2004, 20 miljoner kronor för år 2005 och 30 miljoner kronor för år 2006. För de tre åren motsvarar reserven 0,5%, 1,0% respektive 1,5% av de totala kostnaderna.

För att beskriva hur reserven fungerar tar vi som exempel det andra planeringsåret, år 2005, där reserven är 20 miljoner kronor. Nästa år, 2004, när rambudgeten för 2005-2007 skall upprättas, är osäkerheten kring ekonomin för år 2005 normalt sett mindre än idag, år 2003. Därför sänks då budgetreserven för år 2005 från de 20 miljoner kronor som finns i rambudgetförslaget för 2004-2006 till 10 miljoner kronor i förslaget för 2005-2007. Det innebär att ramen för VO Kyrkomötet och Kyrkostyrelsen sänks med motsvarande belopp. I de fall behov har konkretiserats som inte var beaktade eller som var underskattade i rambudgeten för 2004-2006 så arbetas de in i budgeten för berörda verksamhetsområden som då får en höjd ram för 2005. Om däremot inga sådana nya eller underskattade budgetposter föreligger utan varje verksamhetsområde klarar sig med den ram som fastställdes i budgeten för 2004-2006 innebär det att den totala kostnadsramen kan sänkas med 10 miljoner kronor. Hur budgetreserven på detta sätt omdisponerats framgår av den rambudget som föreläggs Kyrkomötet för beslut år 2004.

För det första året i planeringsperioden finns i rambudgeten en budgetreserv på 10 miljoner kronor. I den detaljbudget för 2004 som Kyrkostyrelsen fastställer i december 2003 finns den budgetposten inte längre med. I den mån den behövt utnyttjas har den då efter Kyrkostyrelsens godkännande helt eller delvis lagts in i budgeten för olika verksamhetsområden, i annat fall innebär det att detaljbudgeten är lägre än rambudgeten. Det senare var fallet i detaljbudgeten för år 2003 då denna kunde läggas utan att budgetreserven till någon del behövde utnyttjas.

Budget per VO

I anslutning till budgetskrivelsen för respektive VO finns en sammanfattande budget. Dessa är utformade på likartat sätt och en förklaring till de begrepp som används finns i bilaga 14.

Rambudget i sammanfattning