Skrivelsen
Uppdraget
Svenska kyrkans uppdrag är att i varje tid förkunna evangelium om Jesus Kristus i ord och handling.
Svenska kyrkans nationella nivå företräder Svenska kyrkan i kontakter med andra delar av det svenska samhället och i ekumeniska relationer. Också genom sitt ansvarstagande för internationell diakoni och mission, för den gemensamma informationen och medlemskommunikationen och genom att vara Svenska kyrkans gemensamma röst utåt företräder den nationella nivån Svenska kyrkan och bidrar till att klargöra vad dess tro, bekännelse och lära innebär.
Organen på nationell nivå tar också ansvar för att Svenska kyrkan har stabila förutsättningar att i en rikstäckande verksamhet fullgöra sitt uppdrag. Den nationella nivån gör detta genom att utveckla kyrkans regler och svara för överprövning av andra beslutsinstanser i Svenska kyrkan. Det sker också genom förvaltningen av Svenska kyrkans gemensamma tillgångar, utjämningssystemet och utveckling och förvaltning av gemensamma administrativa system. Den nationella nivån har vidare ett särskilt ansvar för Svenska kyrkans verksamhet bland svenskar i utlandet.
Slutligen stödjer den nationella nivån Svenska kyrkans anpassning till förändrade förutsättningar genom sitt ansvar för utbildningar, forskning och för samordning av utvecklingsarbete.
Verksamheten på nationell nivå, gemensam inriktning
Den nationella nivån skall vara en sammanhållande kraft som med lyhördhet och kompetens stärker Svenska kyrkans samlade förmåga att förkunna evangelium i ord och handling.
Inriktningsmål under planeringsperioden
· Vi vill tydliggöra Svenska kyrkan som rikstäckande luthersk folkkyrka, bekännelsekyrka och brokyrka i vår tid.
· Vi vill stärka Svenska kyrkans förmåga att förutse utvecklingen i samhället och anpassa verksamheten till denna utveckling, vi fäster då särskilt avseende vid barn- och ungdomsarbetet.
· Vi vill ta vår del av den världsvida kyrkans gemensamma ansvar för mission och diakoni i praktiskt arbete och fördjupad reflektion. Vi vill aktivt delta i internationella ekumeniska organ och i redan etablerade dialoger och kyrkogemenskaper och det nätverk som Svenska kyrkan i utlandet utgör.
· Vi vill verka för att även de som inte deltar i församlingslivet kan känna samhörighet med Svenska kyrkan. Medlemskommunikationen inriktas på att medlemskapet i Svenska kyrkan upplevs som en positiv och värdefull möjlighet för den enskilda.
· Vi vill att Svenska kyrkan aktivt utvecklar kulturliv och traditioner och som kulturbärare har en viktig roll i det moderna svenska samhället.
· När vi ger uttryck för kyrkans röst i det svenska samhället vill vi eftersträva en sådan trohet i tolkningen av evangelium att Guds kärlek och befriande kraft blir synlig i världen. Vårt deltagande i samhällsdebatten skall präglas av vår tillhörighet till den världsvida gemenskapen och vara inriktat på att värna människans värdighet och skapelsens integritet.
· Vi eftersträvar en förenkling av Svenska kyrkans regler och vill effektivisera administrationen och sättet att styra verksamheten på kyrkokansliet.
Arbetet på nationell nivå
En förutsättning för att arbetet på den nationella nivån skall bidra till att stärka kyrkans samlade förmåga att förkunna evangelium i ord och handling är att församlingar och stift har god insyn i vilken verksamhet som bedrivs på nationell nivå och också kan påverka denna verksamhet så att den motsvarar kyrkans behov. I första hand är det mellan stiften och den nationella nivån som en kontinuerlig och tät dialog skall säkerställa att verksamheten motsvarar behoven.
Vidare har organen på den nationella nivån också ett ansvar för att enskilda medlemmar, församlingar och samfälligheter får tillräcklig information om den verksamhet som bedrivs och därigenom via stiften eller på annat sätt får möjlighet att påverka hur verksamheten förändras.
På nationell nivå samlas organ med ansvar för arbetet med mission och diakoni internationellt och i Sverige. De erfarenheter och kunskaper som vinns i det internationella arbetet och i den världsvida kyrkan ger viktiga bidrag till kyrkans arbete i ett svenskt sammanhang. Arbetet med internationell diakoni och mission är ett ansvar för hela kyrkan och förutsätter ett engagemang i alla delar av kyrkan. Den internationella och nationella verksamheten är för Svenska kyrkans nationella nivå inte flera skilda arbetsfält utan delar av ett gemensamt åtagande att levandegöra evangelium i ord och handling i varje tid och sammanhang.
En stor del av arbetet på nationell nivå består i att fullgöra långsiktiga åtaganden och skyldigheter som Svenska kyrkan har i förhållande till sina medlemmar, andra kyrkor och ekumeniska organisationer och till samhället i övrigt. Kyrkokansliet skall också säkerställa att de beslutande och verkställande organen på nationell nivå får förutsättningar att göra ett gott arbete. Den löpande administrationen är en stor del av verksamheten på nationell nivå. Den nationella nivån måste ha en hög kompetens och kunna möta högt ställda förväntningar och samtidigt hela tiden säkerställa att det löpande arbetet utförs på ett ändamålsenligt sätt utan att kräva mer resurser än nödvändigt.
En god kvalitet på arbetet på nationell nivå kännetecknas av:
· Att den verksamhet som bedrivs på nationell nivå är väl känd av stiften. Stiften skall också känna att de har en god möjlighet att påverka verksamheten så att den anpassas till behoven i alla delar av kyrkan.
· Att de internationella och nationella verksamheterna är väl integrerade och gemensamt bidrar till att Svenska kyrkan utvecklas.
· Att kyrkokansliets arbete präglas av god och långsiktig planering, snabb, kunnig och tillförlitlig handläggning samt effektiv sammanträdesadministration.
· Att verksamheten kontinuerligt utvärderas och samordnas ändamålsenligt med de organ med vilka den nationella nivån samverkar.
· Att kyrkokansliet erbjuder goda arbetsförhållanden och är en attraktiv arbetsgivare.
· Att beslut grundas på information om aktuella förhållanden i Svenska kyrkan och i hennes omvärld som samlats in och sammanställts på ett strukturerat sätt.
Allmänt om budgetskrivelsen
Kyrkostyrelsen lägger i denna skrivelse fram förslag till mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2004-2006.
_ Kyrkomötet fattar beslut om budgetramar på verksamhetsområdesnivå. Det ankommer därefter på Kyrkostyrelsen och övriga styrorgan att i arbetet med detaljbudget precisera fördelningen på huvud- och delprogram.
_ Kyrkomötet fattar beslut om ramar för kostnaderna. Beträffande intäkter inom utjämningssystemet, verksamhetsområde Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning, blir utfallet delvis en konsekvens av förändringar i avgiftsunderlaget till följd av inkomstutveckling i samhället och står därmed utanför Svenska kyrkans kontroll. Det är rimligt att, om intäkterna skulle öka, också kunna öka kostnaderna inom utjämningssystemet redan samma år och slippa den tidsförskjutning som det innebär att vänta till nästa budget. På motsvarande sätt kan oväntade och extraordinära händelser påverka verksamhetsområdet Internationell mission och diakoni. Så kan t.ex. inträffade katastrofer föranleda att såväl Sida som en bred allmänhet riktar insatser i en omfattning som ej ryms inom den normala budgeterade verksamheten. Ett exempel från senare år är situationen i södra Afrika. Mot bakgrund av ovanstående föreslår Kyrkostyrelsen att Kyrkomötet medger att kostnaderna för utjämningssystemet och för internationellt katastrofbistånd får överskridas under år 2004 om detta finansieras med ökade intäkter under året.
_ Kyrkostyrelsens förslag och prioriteringar bygger på aktuell kunskap om uppgifterna på den nationella nivån. Den ekonomiska bedömningen utgår från bästa kunskap i juni 2003. I syfte att uppfylla målen bör Kyrkostyrelsen äga rätt att göra erforderliga omdisponeringar inom budgetramen. Det samma gäller även om intäkterna minskas väsentligt jämfört med här gjorda antaganden.
Budgetskrivelsens uppläggning
I detta inledande kapitel redovisar Kyrkostyrelsen sin tolkning av den nationella nivåns uppdrag och inriktning och prioriteringar Kyrkostyrelsen vill föreslå för Svenska kyrkans nationella nivå. Här ges också en övergripande kommentar rörande planeringsförutsättningarna. Därefter följer en sammanfattande budgetanalys som avslutas med en tabell över rambudgetens belopp för hela budgetperioden, totalt för alla verksamhetsområden. Det bör noteras att verksamhet bedriven i bolagsform ej ingår i siffersammanställningarna.
Efter de sammanfattande kapitlen följer en presentation av mål och prioriteringar verksamhetsområde för verksamhetsområde. Varje presentation avslutas med en tabell för budgeten under de kommande tre åren.
I bilaga 1-12 finns planeringsunderlag för varje verksamhetsområde sammanställt av respektive styrorgan. Styrorganen svarar för planeringsunderlagen och har lämnat dessa till Kyrkostyrelsen som ett underlag för Kyrkostyrelsens vidare ställningstaganden för den gemensamma budgeten. För de verksamhetsområden där Kyrkostyrelsen också är styrorgan redovisar Kyrkostyrelsen sitt eget planeringsunderlag.
I bilaga 13 finns en beskrivning av utjämningssystemet.
I bilaga 14 finns begreppsförklaringar till tabelluppställningen.
Bilaga 15 visar i översikt budgeten avseende år 2004 för samtliga verksamhetsområden.
Allmänt om planeringsförutsättningarna
De senaste årens ekonomiska utveckling har tydliggjort att planeringen måste bygga på försiktiga antaganden om såväl inkomstutveckling i samhället som börsutveckling. En analys av förutsättningarna för Svenska kyrkans verksamhet i stort resulterar också i bedömningen att det inte är lämpligt att höja den allmänna utjämningsavgiften för att öka intäkterna för nationell nivå. Planeringen har därför utgått från oförändrad nivå på den allmänna utjämningsavgiften. Det är nödvändigt med en fortsatt strävan att minska resurskraven för redan gjorda åtaganden för att skapa flexibilitet och utrymme för satsningar.
Strävan att i ökad utsträckning styra verksamheten med hjälp av mål som är gemensamma för hela, eller stora delar av, den nationella nivån kvarstår. Den övergripande inriktning Kyrkostyrelsen föreslår skall gälla för de kommande tre åren har presenterats tidigare i detta kapitel. Den nya nämnden för internationell mission och diakoni har under året arbetat med att tydliggöra inriktning och övergripande mål för den nationella nivåns arbete med internationell mission och diakoni och resultatet av detta arbete redovisas i denna skrivelse. Även för denna verksamhet har en mer samlad inriktning och styrning blivit möjlig. Årets gemensamma överläggningar inför Mål- och rambudgetskrivelsen har visat att styrorganen på den nationella nivån har en samsyn när det gäller de övergripande villkoren för och inriktningen av verksamheten på nationell nivå.
Arbetet med att formulera nya gemensamma inriktningsmål har prioriterats. Detta har lett till att helt nya gemensamma inriktningsmål ännu inte konkretiseras i något effektmål. Precisering av effektmål kommer att redovisas i 2004 års Mål- och rambudgetskrivelse.
En viktig del i planeringsförutsättningarna är medlemsutvecklingen i Svenska kyrkan. Den övergripande trenden är att Svenska kyrkan mätt i andel av den svenska befolkningen minskar och kommer att fortsätta minska, bland annat på grund av invandring och ett ökande antal svenskar som tillhör andra kyrkor eller religioner. Detta innebär att ökningen av avgiftsunderlaget för Svenska kyrkan kommer att vara långsammare än för befolkningen som helhet.
Även mätt i absoluta tal minskar Svenska kyrkans storlek något snabbare än tidigare. Detta beror delvis på att antalet medlemmar som utträder ur kyrkan ökar något, men framför allt förklaras det av att antalet dop är avsevärt lägre än antalet medlemmar som avlider varje år. Ett minskande antal medlemmar innebär i princip lägre intäkter för Svenska kyrkan, men för de närmaste åren uppvägs denna trend av att en stor andel av medlemmarna är mitt i sin yrkesverksamma tid. På tio till femton års sikt innebär dock medlemsutvecklingen att kyrkans intäkter minskar.
Sammanfattningsvis konstaterar vi att medlemsutvecklingen för Svenska kyrkans del på kort sikt leder till att vi har en långsammare inkomstökning än samhället i stort och på något längre sikt till att vi skall bereda oss på minskande intäkter.
Förslagen i denna skrivelse innebär att kostnaderna för 2004 och 2005 ligger lägre än 2002 års Kyrkomötesbeslut om planeringsramar för dessa år, för 2006 förutses en kostnadsökning ungefär motsvarande inflationen i samhället. I dessa ramar ingår då också den budgetreserv som kommenteras på sid. 21. Kyrkostyrelsen vill poängtera att detta kräver en än större nedskärning av planerad omfattning på verksamheten eftersom löner och köpta tjänster står för en stor del av verksamhetens kostnader och dessa har en högre ökningstakt än inflationen totalt.
Översyn av styrning och organisation av verksamheten på nationell nivå
Den översyn av kyrkokansliets arbete som aviserades i förra årets Mål- och rambudgetskrivelse har genomförts i en första fas med en kartläggning av nuvarande problem och upprättande av en åtgärdsplan som presenterats i början av juni 2003. De åtgärder som planeras 2003 och kommande år syftar främst till att skapa en större tydlighet när det gäller styrning och ansvar för planering, genomförande och uppföljning av verksamheten och till en mer ändamålsenlig organisatorisk struktur. Åtgärdsplanen kommer att resultera i en organisation som på ett bättre sätt än den nuvarande kan anpassas till de förändringar i förutsättningarna som kan förutses under den kommande tioårsperioden. Organisationen blir mer flexibel och får bättre möjligheter att anpassa sig till nya arbetsuppgifter och minskande ekonomiskt utrymme.
Vår strävan är att de förändringar som nu inleds leder till ökad tydlighet när det gäller ansvarsfördelningen mellan olika styrorgan på nationell nivå. Ett exempel som lyfts fram under året är relationen mellan Kyrkostyrelsen och Nämnden för kyrkolivets utveckling när det gäller den nationella nivåns omvärldsanalys och utvecklingsarbete avseende kyrkolivet i Svenska kyrkan i form av förändringar i grundutbildningarna, det fortsatta arbetet med kyrkans böcker och andra utvecklingsprojekt.
Åtaganden för nationell nivå som Kyrkostyrelsen särskilt vill lyfta fram
Barn- och ungdomsarbetet behöver förstärkas. I många församlingar bedrivs ett livaktigt och framgångsrikt arbete med att erbjuda barn och ungdomar en kristen gemenskap och en bearbetning av livsfrågorna. Men mycket pekar på att Svenska kyrkans arbete med och för barn och ungdomar måste utvecklas snabbare än hittills. Den nationella nivån har en viktig roll i att bistå med reflektion och metodutveckling och på andra sätt stimulera Svenska kyrkans arbete med att bli förankrad och uppfattas som värdefull i den uppväxande generationen.
En viktig förutsättning för att nå barn och unga och för att engagera nya medarbetare i kyrkan är en väl fungerande kyrklig utbildning. Kyrkostyrelsen avser att i samarbete med Nämnden för kyrkolivets utveckling lyfta utbildningsfrågorna i verksamhetsplaneringen och satsningar på detta område kommer att prioriteras när nya utvecklingsinsatser planeras de närmaste åren.
Nationell nivå har ett särskilt ansvar för Svenska kyrkans gemensamma medlemskommunikation. Utvecklingen i samhället leder till att en växande del av medlemmarna har en svag eller mycket svag anknytning till sin församling. Samtidigt är intresset för andliga frågor och för livsåskådningar växande och vi märker ett ökande intresse för att ha kontakt med Svenska kyrkan på andra sätt än genom att delta i församlingslivet. Under planeringsperioden kommer den nationella nivån att prioritera arbetet med att skapa och utveckla varaktiga relationer mellan Svenska kyrkan och kyrkans medlemmar, detta sker i nära samverkan med stift och församlingar.
Svenska kyrkan skall vara aktiv i samhällsdebatten. Kyrkans ställningstagande blir alltmer intressant och efterfrågad i ett stort antal frågor som är aktuella i samhället. Den nationella nivån har getts ett särskilt ansvar att vara Svenska kyrkans gemensamma röst och har en fortsatt hög ambition att på en tydlig evangelisk-luthersk grund nå ut med kyrkans budskap för att skapa opinion i relevanta samhällsfrågor.
Kyrkan är beroende av att åtnjuta förtroende. För att Svenska kyrkan skall kunna ha ett fortsatt ekonomiskt och opinionsmässigt stöd både för sin internationella och för sin inhemska verksamhet krävs att förtroendet ökar både för kyrkan och i kyrkan. Bara genom att åtnjuta fortsatt förtroende hos medlemmarna, allmänheten i övrigt och hos andra aktörer i samhället för vårt internationella arbete, vårt arbete i församlingar och stift och för vårt sätt att komma fram till de ställningstaganden vi gör kan detta arbete leva vidare och få tillräckliga resurser och gehör i samhället.
Också inom kyrkan är det nödvändigt med ett förtroende för hur kyrkans olika delar vill och förmår utföra sina respektive uppgifter. Den förenkling av kyrkans regelverk som vi eftersträvar förutsätter ett fortsatt arbete med att bygga förtroendefulla relationer mellan olika delar av Svenska kyrkan.
Den nationella nivån skall ha överblick. För att främja kyrkans utveckling och för att vara kyrkans röst är det nödvändigt att den nationella nivån har en mycket god och kompetent omvärldsbevakning och omvärldsanalys. Under planeringsperioden kommer åtgärder vidtas så att den nationella nivåns förmåga att se, informera om, och förutse förändringar i, samhällsförändringar och förutsättningarna för kyrkans verksamhet förstärks. Detta sker bland annat genom att påverkansarbetet inom verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling och verksamhetsområdet Internationell mission och diakoni förs närmare varandra.
Några framtida förändringar som Kyrkostyrelsen vill förutskicka
Kyrkans valsystem måste göras billigare. Förra årets Kyrkomöte beslutade att inte göra några genomgripande förändringar i kyrkans valsystem inför kyrkovalet 2005. Kyrkostyrelsen konstaterar för sin del att det finns en omfattande kritik mot kostnaderna för kyrkovalet som anses alltför höga. Kyrkostyrelsen gör bedömningen att det är nödvändigt att göra konkreta förändringar för att minska kostnaderna.
Den nationella nivån kan inte ikläda sig ytterligare administrativa uppgifter utan kompletterande finansiering. Kyrkostyrelsen konstaterar att det inte är möjligt att nu höja den allmänna utjämningsavgiften, samtidigt har den nationella nivån gjort åtaganden för hela Svenska kyrkan som medför betydande kostnader. Exempel på detta är det gemensamma kyrkobokföringssystemet, Kyrknätet, Bonusavtalet och genomförande av upphandlingar av bland annat gemensamma telefoni- och banktjänster. Kyrkostyrelsen kommer att utvärdera i vilken utsträckning gjorda åtaganden är nödvändiga och i vilken utsträckning de medför besparingar för andra delar av kyrkan. Efter en sådan genomgång kan Kyrkostyrelsen komma att föreslå åtgärder för att finansieringen av nödvändiga och/eller kostnadssänkande åtaganden inte i sig skall medföra krav på nedskärningar i annan verksamhet på nationell nivå.
Den pågående kansliöversynen har tydligt pekat på att både förtroendevalda och anställda på den nationella nivån anser att nuvarande struktur med styrorgan är otydlig och komplicerad. Kyrkostyrelsen gör bedömningen att det är önskvärt att Kyrkostyrelsens övergripande ansvar för den nationella nivåns ekonomi och verksamhet klargörs ytterligare.
