 |
|
Motion till Kyrkomötet
2003:82
av Eva Nyman
Svenska kyrkan och kärleken till fosterlandet
|
Kyrkomötet
Mot 2003:82
|
Förslag till kyrkomötesbeslut
1. Kyrkomötet beslutar att uttala att kärleken till folkets kyrka och till fosterlandet är en positiv, samhällsbyggande kraft.
2. Kyrkomötet beslutar att uttala som sin mening att Johan Alfred Eklunds psalm Fädernas kyrka åter bör förekomma i den svenska psalmboken.
Motivering
Innan det sekulariserade samhället slog över Svenska kyrkan som ett svart moln, präglades Svenska kyrkan och dess verksamhet - förutom av den grundläggande, allt överskuggande kärleken till Gud - även av en kärlek till land och folk. Det framgår klart av Skriftens ord, att nationerna har en skapelsegiven plats på jorden.
Fosterlandets betydelse för Kyrkan, och Kyrkans betydelse för fosterlandet, har även haft sitt genomslag i Svenska kyrkans skatt av psalmer och hymner. I den gamla psalm 169 sjöng kyrkfolket sålunda:
Fädernas kyrka i Sveriges land,
kärast bland samfund på jorden!
Vida hon famnar från strand till strand,
fast är hon grundad av Herrens hand.
Byggd till hans tempel i Norden.
Allt fick sin vigning i kyrkans famn:
brudgummens löfte till bruden,
hemmet, det nyföddas kristna namn,
kämparnas färd till den sista hamn,
fanan och konungaskruden.
Menar vi i Svenska kyrkan allvar med devisen "Folkkyrka" måste kärleken till land och folk, till fosterlandet, återfå sin naturliga plats. Under det att vi tror på Gud och hans heliga evangelium, aktar Kristus allena, Skriften allena och Nåden allena, älskar vi även vårt land.
Detta står på intet sätt i motsats till andra folks kärlek till sina fosterländer och sina kyrkor. Tvärtom ser vi fosterlandskärleken som något för varje folk självklart och positivt, som en grund för samhällssolidaritet i motsats till grupp- eller klassegoism.
Uppsala den 14 juli 2003
Eva Nyman   
|
|
 
|
|
|
|