Motion till Kyrkomötet
2003:83
av Lena Petersson och Birgitta Josefson Hultgren
Konfirmationsersättningen
|
Kyrkomötet

Mot 2003:83
|
Förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att se över frågan om konfirmandersättningen enligt motionens intentioner.
Motivering
Kyrkomötet beslutade år 2002 om en obligatorisk konfirmandersättning. Likt clearingen för andra kyrkliga handlingar är det enbart församlingar i Svenska kyrkan som omfattas av beslutet. Motivationen till denna begränsning är "att clearingsystemet bygger på omfördelning av kostnader som församlingar är ansvarig för" (Kyrkostyrelsen skrivelse, 2002:9, s. 9, även citerad i utskottsbetänkandet, EE:2002:2, s. 4).
I några svar på den remiss som föregick skrivelsen pekade remissinstanserna på att såväl stift som andra till Svenska kyrkan närstående organisationer och stiftelser, t.ex. stiftsgårdar, anordnar konfirmandverksamhet. Enligt de regler som gäller från den 1 januari 2003 omfattas inte dessa konfirmationsanordnare av den obligatoriska konfirmandersättningen.
I skrivelsen pekar Kyrkostyrelsen på ett lämpligt förfarande:
Eftersom hemförsamlingen vid konfirmation där stift eller annan organisation anordnar konfirmation inte har någon kostnad är det dock angeläget att det inte blir de enskilda som får stå för hela kostnaden. Det är därför rimligt att hemförsamlingen frivilligt bidrar med samma belopp som det som fastställts av Kyrkostyrelsen för den obligatoriska konfirmandersättningen mellan församlingar. (Kyrkostyrelsen skrivelse 2002:9, s. 9, se även EE 2002:2, s.4.)
Intentionen kan synas god, men erfarenheten från hur det har fungerat i samband med 2003 års sommarkonfirmandläger visar att detta frivilliga system inneburit såväl förvirring som orättvisa.
Några församlingar har betraktat stiftslägret som motsvarande församlingsverksamhet och har hört av sig med frågor om var "konfirmandclearingen" ska betalas. Vissa har därutöver gett ett bidrag till deltagaravgiften till den enskilde konfirmanden. Andra har gett konfirmander (och deras föräldrar) besked om att de efter konfirmandlägret ska få den summa som är fastställd av Kyrkostyrelsen i bidrag från församlingen, medan somliga församlingar enbart gett bidrag med en liten del (1 000:--2 000:-). I samtalen mellan föräldrarna från olika församlingar framstår Svenska kyrkan som en orättvis och märklig organisation.
För en, om än inte så omfattade, men viktig grupp, är det ytterst angeläget att systemet förändras. Gruppen som avses är konfirmander med funktionshinder. I en del fall ges även dessa ungdomar möjlighet till konfirmation i sin hemförsamling - men för flertalet är enda möjligheten till en konfirmandverksamhet som är anpassad efter de särskilda behov som dessa ungdomar har, en lägervistelse. Ett konfirmandläger som i sin helhet - pedagogik, metodik, uppläggning, struktur, byggnader, ledarkompetens etc. - är planerat med tanke på den grupp ungdomar med de funktionshinder det gäller. Inför sommaren 2003 fanns i förteckningen över konfirmandläger tio s.k. handikappläger. En del av de konfirmandläger som erbjuder konfirmation för ungdomar med funktionshinder är s.k. integrerade läger, där hälften av ungdomarna kommer från sär-, tränings- eller annan specialskola och andra hälften från vanlig grundskola. Här är samarbetet mellan dessa grupper en viktig del i metodiken. Givetvis skulle konfirmandersättningen omfatta alla ungdomar på dessa läger, för att inte försvåra rekryteringen av ungdomar från vanlig grundskola.
Nuvarande system bygger på en deltagaravgift för den enskilde, där åtminstone något bidrag från församlingen, samt även från andra håll, förutsätts. Vidare på att lägerarrangörerna får bidrag från annat håll, eftersom dessa läger, inte minst när det gäller ledartäthet och ledarkompetens, ställer högre krav än annan lägerverksamhet, något som medför större kostnader.
Eftersom många församlingar av olika skäl inte kan erbjuda adekvata möjligheter för dessa ungdomar, är konfirmandläger på stiftsgård eller liknande enda alternativet - och därmed borde det vara självklart att de som arrangerar dessa läger också omfattades av konfirmandersättningen.
Det enklaste hade varit om stiftsgårdar och andra närstående stiftelser som anordnar konfirmandläger, särskilt då s.k. handikappläger, som ju i många fall är det enda alternativ som finns för en hel del ungdomar, omfattades av konfirmandersättningen. En obligatorisk konfirmandersättning från de församlingar vars ungdomar är med på konfirmandlägren hade förutom en större rättvisa också medfört att deltagaravgiften kunde sänkas och att respektive konfirmand inte behövde söka bidrag från församlingen.
Här finns emellertid flera saker att beakta. Givetvis ska de läger som ska omfattas av konfirmandersättningen vara godkända av stiftets biskop. Därutöver finns det fler överväganden kring vilka kriterier som ska gälla för de som ska omfattas av konfirmandersättningen. Ska enbart handikappläger omfattas? Eller enbart de som arrangeras på stiftsgårdar? Dessa och liknande frågor måste vara föremål för övervägande och beslut av Kyrkostyrelsen, som ges i uppdrag att utforma regler så att viss lägerverksamhet kan omfattas av konfirmandersättningen.
Eftersom situationen i nuläget är förvirrad vore det önskvärt att dessa frågor skyndsamt utreds så att reglerna för konfirmandersättning kan förändras till att också omfatta viss konfirmandlägerverksamhet redan sommaren 2004.
Lund och Arrie den 16 juli 2003
Lena Petersson Birgitta Josefson Hultgren


