1. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utarbeta förslag till former och ordning för symbolisk flyttning av stoft.

2. Kyrkomötet beslutar att göra en framställning till regeringen om översyn av begravningslagstiftningen i enlighet med innehållet i motionen.

3. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att tydligt informera om möjligheten till symbolisk flyttning av gravsatt stoft eller aska.

Motivering

Enligt begravningslagen 6 kap. 1 § är en gravsättning att betrakta som definitiv och flyttning av stoft eller aska till annan begravningsplats får således inte ske. Begravningslagen är, med all rätt, mycket sträng när det gäller flyttning av stoft, med hänsyn till gravfriden och endast tre skäl för flyttning anges i lagen.

Emellertid upptäcker många människor, kortare eller längre tid efter gravsättningen, att de i sin djupa sorg och förtvivlan valt fel begravningsplats för sina anhöriga, eller för dem de åtagit sig att ordna med gravsättningen för. Omständigheter gör att efterlevande måste flytta till annan ort eller annat land och kan då uppleva det som mycket smärtsamt med långt geografiskt avstånd till gravplatserna. Man ansöker då ofta om flyttning av stoft av anledningar som gällande lagstiftning inte medger.

I sådana fall borde förtydligad symbolisk flyttning kunna vara en möjlighet att göra den ursprungliga gravsättningen mera hanterlig och bärbar. Redan i dag kan ju symbolisk flyttning ske, men det vore bra om den kunde ges en lite mera officiell karaktär för dem som så önskar. Människor, som vill få ett stoft flyttat, skulle kanske kunna acceptera och ta till sig att detta är en typ av flyttning, om än inte i realiteten. Den långa och plågsamma juridiska flyttningsproceduren skulle kunna förenklas. Ett gravsatt stoft skull slippa att exhumifieras och transporteras geografiskt, för att sedan åter jordas.

Detta förfarande är inte avsett att bli någon massrörelse och naturligtvis hyses den största respekt för människor som inte kan tänka sig något annat än verklig flyttning av stoft, samtidigt som man måste ha medkänsla för dem som av olika anledningar valt fel gravplats. Tydliggörande av symbolisk flyttning skulle förhoppningsvis kunna vara till lättnad för och skänka en smula frid till dem, som funnit att de från början valt fel begravningsplats för sina kära avlidna. Kanske en skovel mull i en vacker liten ask eller i en mjuk påse från den ursprungliga gravplatsen till den symboliska är en möjlig lösning. Kanske kan en präst medverka med en för detta tillfälle utformad bön eller att någon läser en dikt, sjunger en sång eller på annat sätt markerar den genomförda handlingen. Också formellt skulle någon markering kunna göras. I begravningslagen kunde på något sätt möjligheten till symbolisk flyttning av stoft införas. När en sådan symbolisk flyttning skett skulle anteckning kunna göras i gravboken.

Malmö den 10 juli 2003

Inga-Lisa Eklundh