Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda möjligheten att tillskapa förutsättningar för kyrkoherdar i 60-67 års ålder att gå in i en ny form av befattning lämpad att tillvarata hans/hennes kompetens men avlasta de administrativa och arbetsledande åliggandena.

Motivering

Sedan länge har höjd pensionsålder och förbättrat tillvaratagande av människors arbetslivserfarenhet uppmärksammats. Ofta hamnar fokus på de s.k. fyrtiotalisterna. I Göteborgs stift t.ex. finns 27 kyrkoherdar födda mellan 1940 och 1944. Avsevärda satsningar har gjorts för att förbättra kyrkoherdarnas kompetens som arbetsledare.

Men åren går och fyrtiotalisterna blir äldre och troligen tröttare! Kyrkoherdeuppgifterna blir fler och fler och många ska utföras framför datorn, bakom skrivbordet och vi sammanträden. En gång utbildades man till teolog och själasörjare. Den nyblivna prästens entusiasm var stor när tjänsten som Herrens tjänare väntade på att bli utförd. Vilken lycka!

Åren gick. En vacker dag var självförtroendet tillräckligt stort att våga sig på kyrkoherdens, chefens, arbetsledarens kall. Detta i en tid då skyldigheterna inte på långa håll liknade vad de gör i dag. Ingen idé att beklaga. Desto mer att åtgärda.

Vad kan göras? Först ett par förslag. Sedan några kommentarer.

1. Tillskapa en ny form av prästtjänst avsedd för kyrkoherdar i sextioårsåldern. Tjänsten kan fokusera på människovårdande arbetsuppgifter. Dessa kan vara av de mest skilda slag men kan gärna inriktas på respektive kyrkoherdes fallenhet och förslagsvis, på de många kontakterna med församlingsbor som uppkommit under årens lopp. Den nya tjänsten kan innebära byte av pastorat men inte nödvändighetsvis.

2. Låt denna nya tjänst medföra samma lön som befattningshavaren har vid övergång till den nya tjänsten. Att sedan löneutvecklingen inte kan vara densamma som för ordinarie kyrkoherde är rimligt.

3. Denna tjänst skall kunna innehas i åldern 60-67 års ålder.

4. Utlys kyrkoherdetjänsten som en konsekvens av punkt 1-3.

Kommentarer till ovanstående punkter.

1. Tjänsten ska upplevas som attraktiv! Risken finns att den kyrkoherde, som reflekterar att byta till den nya befattningen avstår, om hans/hennes kompetens som kyrkoherde blir ifrågasatt. Hellre vikande krafter och hälsa än att bli betraktad som mindre duglig kyrkoherde! Ett fullt tänkbart resonemang!

2. En rutinerad, äldre präst får möjligheten att utveckla sina kontakter sedan många år och bli till glädje för dem som bor i församlingen.

3. En del av prästbristen avhjälps.

4. Det blir lättare att rekrytera kyrkoherdar då prästerna vet, att ett alternativ till fortsatt kyrkoherdetjänst finns vid 60.

5. Kanske livslängden ökar i takt med ökad arbetsglädje!

6. En yngre, och troligen för arbetsledande befattning och i administration mer välutbildad präst, tar över kyrkoherdearbetet. Numera ställs ju kraven betydligt högre på den som söker kyrkoherdetjänst än förr om åren. Med detta avses främst de utbildningar, som (ofta) krävs för att bli behörighetsförklarad som sökande till kyrkoherdetjänst.

7. S.k. mentorskap efterfrågas ofta och här finns nu möjlighet även till detta.

Göteborg, Mölndal och Tjörn den 30 juni 2003

Lena Schachinger Torgny Larsson Ann-Marie Hallin

Christina Mårtensson