I detta betänkande behandlas motion 2003:76 vari föreslås att Kyrkostyrelsen skall ges vissa uppdrag som avser dels en inledning till en utgåva av Svenska kyrkans bekännelseskrifter, dels översättning av dessa skrifter. Utskottet menar att Kyrkomötet inte har anledning att ta initiativ av detta slag och föreslår att motionen avslås.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2003:76.

Redogörelse för ärendet

Motionen

Motion 2003: 76 av Eva Nyman Språklig översyn av samt ny inledning till Svenska kyrkans bekännelseskrifter

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att föranstalta om en nyutgåva av Svenska kyrkans bekännelseskrifter, där inledningskapitlet är nyskrivet och där bekännelseskrifternas text är språkligt reviderad eller, om så krävs, nyöversatt.

Läronämnden

Läronämnden har yttrat sig över motionen. Yttrandet Ln 2003:20y är fogat till betänkandet som bilaga 1.

Utskottet

Bakgrund

Utgåvan Svenska kyrkans bekännelseskrifter som är utgiven av Samfundet Pro Fide et Chritianisimo utgör inte en officiell Svenska kyrkans bekännelse. Detta framhålls också i förordet. Där konstateras att den officiella versionen av Augsburgska bekännelsen finns i Confessio Fidei tryckt år 1594, vilken även innehåller de tre fornkyrkliga trosbekännelserna och Uppsala mötes beslut. Vad gäller den apostoliska och den nicenska trosbekännelsen finns fastställda översättningar i Den Svenska kyrkohandboken och det är också dessa som återfinns i Svenska kyrkans bekännelseskrifter. I fråga om Luthers lilla katekes finns en av 1878 års kyrkomöte och Kungl. Maj:t fastställd översättning. Det är den översättningen som ingår i Svenska kyrkans bekännelseskrifter även om det där skett en viss komplettering med avsnitt som inte ingår i 1878 års översättning. Av Konkordieboken finns en officiell översättning från år 1730. Konkordieboken (latin concordia = "endräkt") är en samling av trosdokument som utgavs i Tyskland 1580 för att bilägga konflikter inom och mellan de lutherska kyrkorna där. Den innehåller - förutom de gammalkyrkliga trosbekännelserna och Augsburgska bekännelsen - Augsburgska bekännelsens Apologi, Schmalkaldiska artiklarna, Om påvens makt och överhöghet, Lilla katekesen, Stora katekesen och Konkordieformeln. Texterna från Confessio Fidei återgavs oförändrade i 1730 års översättning.

I 1 kap. 1 § kyrkoordningen finns bestämmelser om Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Där finns utöver Gamla och Nya testamentet de skrifter med som återfinns i utgåvan Svenska kyrkans bekännelseskrifter. Bestämmelserna i kyrkoordningen om Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära överensstämmer helt med 1 § i den tidigare kyrkliga kungörelsen (SKFS 1992:9) om Svenska kyrkans grundläggande dokument avseende tro, bekännelse och lära. När 1992 års kyrkomöte fattade beslut om den kyrkliga kungörelsen behandlades inte frågan om översättningen av de tidigare nämnda skrifterna särskilt. Detta var inte heller fallet när 1999 års kyrkomöte beslutade om kyrkoordningen.

Överväganden

Samlingsvolymen Svenska kyrkans bekännelseskrifter är en förlagsutgåva. Det medför att frågan om den bör få en ny inledning också är en fråga som måste prövas av det förlag som ger ut boken och där det inte är lämpligt att Kyrkomötet tar några särskilda initiativ. Beträffande översättningar har, som Läronämnden framhåller, Svenska kyrkan inte känt behov av att auktorisera översättningar av de reformatoriska bekännelseskrifterna. Utskottet ser ingen anledning till att Kyrkomötet skall ta initiativ för att nya översättningar skall komma till stånd och föreslår därför att motionen avslås.

Uppsala den 18 september 2003

På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar

Erna Arhag

Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Gunborg Engman-Ericsson, Sven Håkansson, Ingrid Emanuelson, Göte Karlsson, Sigvard Raask, Kerstin Linder, Christina Schnackenburg, Sten Elmberg, Anna-Lena Forsdahl, Alf Sigling, Hans-Olof Andrén, Carina Etander Rimborg, Marianne Kronbäck och Åke Blomqvist.

Biskoparna Christina Odenberg och Anders Wejryd har deltagit i utskottets överläggningar.

Läronämnden konstaterar att Svenska kyrkan är kontinuerligt engagerad i bekännelse-bildning. Detta sker bl.a. i dialog med de reformatoriska bekännelseskrifterna.

Svenska kyrkan har inte känt behov av att auktorisera översättningar av dessa bekännelseskrifter, men väl av att säkerställa att de finns tillgängliga i moderna översättningar. Detta gäller även nu.

En viktig fas var bekännelsearbetet under decenniet fram till 1993. Det kan finnas skäl för nya sådana centralt initierade insatser i samspel med ekumeniska ställningstaganden.

Viktiga subjekt för bekännelsebildningen är församlingarna, som ständigt gestaltar tron i sitt gudstjänstfirande och sitt liv. Detta kan just nu stödjas av arbetet med församlingsinstruktionerna och av arbetet med nya gudstjänstböcker.

Uppsala den 2 september 2003

På Läronämndens vägnar

KG Hammar

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Bengt Gustafsson och Ann-Catrin Jarl.