I detta betänkande behandlas motion 2003:72 om tjänstledighet för präster i utlandstjänst. I motionen föreslås att Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att skyndsamt utreda rätt och möjligheter för präster inom Svenska kyrkan att erhålla tjänstledighet från tjänst i Sverige för att tjänstgöra som präst i utlandet. Utskottet föreslår att motionen avslås.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2003:72

Redogörelse för ärendet

Motionen

Motion 2003:72 av Torsten Josephsson om Tjänstledighet för präster i utlandstjänst

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att skyndsamt utreda rätt och möjligheter för präster inom Svenska kyrkan att erhålla tjänstledighet från tjänst i Sverige för att tjänstgöra som präst i utlandet.

Utskottet

Bakgrund

Villkoren för Svenska kyrkans utlandspersonal regleras i ett centralt avtal, Kollektivavtal för Svenska kyrkans utlandspersonal. På arbetsgivarsidan är det Församlingsförbundet som sluter avtalet, men förhandlingsarbetet och förvaltningen av avtalet sker genom personalfunktionen i kyrkokansliet. I kollektivavtalet finns fyra befattningskategorier: föreståndare, biträdande personal, missionärer och biståndsarbetare. Med föreståndare avses huvudsakligen kyrkoherdar i SKUT:s utlandsförsamlingar, biträdande personal är de som till vardags kallas assistenter (ibland kombinerat med uppgifter som kantor). Missionärer sänds ut för SKM eller EFS, medan biståndsarbetare är korttidsanställda för Lutherhjälpen.

Alla utlandsanställda har tidsbegränsade anställningar med kontrakt. Den normala första kontraktstiden för föreståndare är fem år, för missionärer fyra år och för biträdande personal två år. Utlandstjänsten kan förlängas genom att ett nytt kontrakt tecknas. Korttidsanställning får inte överstiga tolv månader.

Den som sänds ut är nu anställd på den nationella nivån och måste alltså lämna sin anställning i församlingen. Före år 2000 var det stiften som beslutade om tjänstledighet för präster. Stiften hade en varierande praxis. Ofta beviljades tjänstledighet om två år från den tjänst som lämnades. Sedan år 2000 är det de lokala kyrkliga arbetsgivarna som beslutar om eventuell tjänstledighet. Det har nu blivit svårare att få tjänstledigt för mera än 1 år om tjänstledighet överhuvudtaget beviljas.

Frågan om beviljande av tjänstledighet för präster vid utlandstjänst var enligt uppgift från Församlingsförbundet uppe till diskussion vid kollektivavtalstecknandet 2000. Parterna stannade då vid att inte ålägga arbetsgivaren någon sådan skyldighet utan överlämnar till respektive arbetsgivare att göra denna individuella bedömning.

Överväganden

De frågor motionären tar upp om villkoren för Svenska kyrkans utlandspersonal regleras i kollektivavtal. Det ankommer inte på Kyrkomötet att ta de initiativ som motionären föreslår. Det är parterna som tecknar nytt kollektivavtal som har möjlighet att överväga frågan om tjänstledighet i samband med utlandstjänst. Utskottet anser att motionen skall avslås.

Uppsala den 18 september 2003

På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar

Erna Arhag

Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Gunborg Engman-Ericsson, Sven Håkansson, Ingrid Emanuelson, Göte Karlsson, Sigvard Raask, Kerstin Linder, Christina Schnackenburg, Sten Elmberg, Anna-Lena Forsdahl, Alf Sigling, Hans-Olof Andrén, Carina Etander Rimborg, Marianne Kronbäck och Åke Blomqvist.

Biskop Anders Wejryd och biskop Christina Odenberg har deltagit i utskottets överläggning.