Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande 2003:11 Kyrkoherdeutbildning

Kyrkomötet TU 2003:11

Sammanfattning

Svenska kyrkans utbildningsnämnd aktualiserade redan i början på 1980-talet frågan om en s.k. pastoralexamen. En sådan examen, utöver den teologiska grundexamen, var behörighetsgrundande för befordran till kyrkoherde i Svenska kyrkan fram till 1884 och är det alltjämt i den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Den mindre utredning som gjordes när frågan om pastoral-examen togs upp på nytt, ledde dock inte till några praktiska resultat.

En s.k. kyrkoherdekurs omfattande en vecka har sedan många år anordnats av Svenska kyrkans utbildningscentrum i samarbete ursprungligen med Svenska kyrkans centralråd för evangelisation och församlingsarbete, därefter med Svenska kyrkans utbildningsnämnd och numera i samarbete med Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Denna kurs, som varit förlagd till Sigtuna, har varit inriktad på arbetsrätt, kyrkolagfarenhet och administrativa frågor. Många stift har dessutom under lång tid anordnat egna kurser i ledarskap för nyutnämnda kyrkoherdar.

Utbildningsnämnden har under åren 1991-95 bedrivit utvecklingsarbete kring chefs- och ledarskapsfrågor i tre faser: förberedande chefs- och ledarskapsutveckling, kyrkoherdeutveckling och kvinnligt-manligt ledarskap. Detta arbete resulterade i en utbildningsplan för förberedande chefs- och ledarskapsutbildning, som nu sker med stiften som ansvariga. Denna utbildning har haft en stark betoning på den personliga utvecklingen och syftar till att deltagarna själva skall komma fram till huruvida de passar för att inneha arbetsledande tjänst.

Utbildningsnämnden har aviserat att man avser att i samråd med stiften undersöka behoven av ytterligare utveckling av förberedande ledarskaps- och mentorsutveckling. I samråd med arbetsgivarorganisationen skall möjligheter till kollegial handledning under det första halvåret efter genomgången utbildning undersökas.

Vad gäller de kyrkliga profilutbildningarna av präster, diakoner, pedagoger och musiker måste konstateras att dessa visserligen tränas i ledarskap, men inte i att vara chefer i organisationen. När de nyprästvigda pastorsadjunkterna efter ett år kallas till en fortbildningsvecka vid Pastoralinstituten i Uppsala och Lund penetreras ledarskapsfrågor.

Den utredning som Centralstyrelsen - på kyrkomötets uppdrag - tillsatte 1993 med uppgift att utreda frågor rörande prästtjänster, resulterade i betänkandet "Utredning om vissa frågor rörande prästtjänster" (SKU 1994:9). Däri fanns ett resonemang om särskilda behörighetskrav för blivande kyrkoherdar. Utredningen konstaterade emellertid efter bl.a. samtal med Utbildningsnämnden att den inte var beredd "att förorda ett absolut krav på genomgången arbetsledarutbildning eller motsvarande för rätt att söka kyrkoherdetjänst." Av remissammanställningen framgår att flera remissinstanser menar att ett sådant behörighetskrav f.n. inte är aktuellt.

Tillsammans med den pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet genomför Stiftelsen Fjellstedtska skolan sedan några år tillbaka ett ledarskapsprogram kallat Kyrkledarhögskolan. Detta program erbjuder präster en möjlighet att fördjupa sin egen förståelse av den kyrkliga organisationen, få distans till sin egen verksamhet och skaffa sig redskap för utvecklings- och förnyelsearbete. Fjellstedtska skolan har även inom sin kursverksamhet givit utbildning i kvinnligt ledarskap.

Önskvärt vore att alla präster genomgick en förberedande ledarutbildning för att därunder få möjlighet att komma till insikt om lämpligheten för chefsuppdraget. Därefter skulle de som erhöll kyrkoherdetjänst genomgå chefsutbildning och erhålla stöd genom kontinuerliga utvecklingssamtal och kompetensutveckling genom fortbildning.

Motionären refererar till undersökningar gjorda av docenten Bert Stålhammar och docenten Per Hansson ang. kyrkoherdarnas uppgifter och arbetsvillkor. Större tydlighet i tjänsterna efterlyses. I den av Biskopsmötet, Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund gemensamt utgivna promemorian "Kyrkoherdens övergripande samordnings- och tillsynsansvar" (1995) fastslås att kyrkoherden har ett övergripande samordnings- och tillsynsansvar i församlingen, vilket betyder att kyrkoherden skall vara dess andlige ledare, ha personalledning, administrativ ledning och utöva chefskap. Det är därvid angeläget att den dubbla ansvarslinjen fungerar. Denna innebär en uppdelning i olika kompetensområden inom ramen för ett gemensamt uppdrag.

Med hänvisning till de omständigheter som ovan anförts hemställs att motionen inte blir föremål för någon ombudsmötets åtgärd.

Anders Ploman