I detta betänkande behandlas motion 2003:46 vari föreslås olika åtgärder från Svenska kyrkans nationella nivå i syfte att intensifiera arbetet med bekännelsefrågorna inom Svenska kyrkan. Utskottet framhåller i sina överväganden församlingarnas och stiftens ställning som pastorala nivåer och menar att det nu inte bör tas några särskilda initiativ från den nationella nivåns sida. Utskottet föreslår att motionen avslås.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att

1. avslå motion 2003:46, punkt 1

2. avslå motion 2003:46, punkt 2

Redogörelse för ärendet

Motionen

Motion 2003: 46 av Seth Henriksson m.fl. Bekännelse 2000 - att intensifiera arbetet med bekännelsefrågorna inom Svenska kyrkans samtliga nivåer

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att med vad som anförs i motionen intensifiera arbetet med bekännelsefrågorna inom Svenska kyrkans ansvarsområde och redovisa samtalen som ett dokument i form av en webborienterad databas.

2. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att uppmana stift och församlingar, prästerskap och andra kyrkoarbetare att förnya och fördjupa arbetet med bekännelsefrågorna i sin undervisning.

Läronämnden

Läronämnden har yttrat sig över motionen. Yttrandet Ln 2003:20y är fogat till betänkandet som bilaga 1.

Utskottet

Bakgrund

1983 års kyrkomöte beslutade att Svenska kyrkans centralstyrelse i samråd med Läronämnden skulle låta utarbeta förslag till en innehållsbestämning av begreppet "evangelisk-lutherskt trossamfund" enligt lagen (1982:942) om svenska kyrkan 1 §. (motion 1983:70, EU 1983:16, kskr 1983:25). Detta var inledningen till bekännelsearbetet 1983-1993. En närmare redovisning av det tioåriga bekännelsearbetet lämnades i Svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse (CsSkr 1993:4) om Svenska kyrkans bekännelsearbete. I den skrivelsen gavs också en teologisk redogörelse angående Svenska kyrkans bekännelse 1993 i anslutning till 1992 års kyrkomötes beslut om Svenska kyrkans grundläggande dokument avseende tro, bekännelse och lära. Detta beslut överensstämde såvitt gäller identitetsbestämningen av Svenska kyrkan som evangelisk-lutherskt trossamfund med nuvarande bestämmelser i 1 kap. 1 § kyrkoordningen.

2000 års kyrkomöte behandlade en motion om främjande av en reformatorisk process (motion 2000:41, TU 2000:14). I sitt av Kyrkomötet bifallna betänkande gjorde utskottet bedömningen att det inte finns anledning att åter under en viss begränsad tidsperiod påbörja ett särskilt bekännelsearbete. Samtidigt såg utskottet det som angeläget att den fortsatta teologiska reflexion som omtalades i Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:3) Kyrkoordning för Svenska kyrkan äger rum. I skrivelsen (s. 2-65) anförde Centralstyrelsen i sin kommentar till bestämmelserna om Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära i 1 kap. 1 § kyrkordningen att det "finns behov av en fortsatt teologisk reflexion och läroutveckling med samtal om hur portalparagrafens olika lärodokument skall uppfattas. Bl.a. behöver i ett sådant sammanhang belysas innebörden i den förpliktelse till kyrkans lära som ingår i vigningslöftena." Utskottet menade att det också behövs en ständig bearbetning av frågorna kring hur kyrkan med bibehållande av sin identitet på ett för vår tids människor relevant sätt kan nå ut med det bibliska budskapet.

Överväganden

Tillsyns- och uppdragsutskottet menar att det inte finns skäl att nu ta initiativ från Kyrkomötets och Kyrkostyrelsens sida på det sätt som förespråkas i motionen. I Läronämndens yttrande framhålls att församlingarna är viktiga subjekt för bekännelsebildningen. Församlingarna gestaltar ständigt tron i sitt gudstjänstfirande och liv. Läronämnden framför att det som sker i församlingarna just nu kan stödjas av arbetet med församlingsinstruktionerna och av arbetet med nya gudstjänstböcker. Utskottet vill understryka att det är de pastorala nivåerna, församlingar och stift, som primärt måste svara för arbetet att ständigt på nytt uttrycka kyrkans tro och bekännelse. Den nationella nivåns uppgift är att stödja stiften i deras arbete för utveckling av församlingsarbetet. Det innebär att det primärt bör komma önskemål och förväntningar från stiftens sida för att den nationella nivån skall vidta åtgärder som direkt rör församlingarnas liv.

Utskottet kan också konstatera att mycket sker i församlingarna som på många olika sätt rör det som behandlas i motionen. I gudstjänster, samtal, konfirmandarbete, diakoni, barn- och ungdomsarbete, studiecirklar gestaltas och uttrycks kristen tro. I förberedelser för olika aktiviteter sker ofta en fortlöpande reflektion kring hur kyrkan skall möta människor i olika livssituationer. Det finns naturligtvis behov av utbildning, material och stöd i olika former för detta arbete. Det bör dock byggas från församlingsnivån och inte initieras från den nationella nivån. Det finns uppenbara risker att "uppifrån" komna åtgärder ses som nya pålagor istället för hjälp och uppmuntran.

Med hänvisning till vad som här anförts föreslår utskottet att motion 2003:46 avslås.

Uppsala den 18 september 2003

På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar

Erna Arhag

Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Gunborg Engman-Ericsson, Sven Håkansson, Ingrid Emanuelson, Göte Karlsson, Sigvard Raask, Kerstin Linder, Christina Schnackenburg, Sten Elmberg, Anna-Lena Forsdahl, Alf Sigling, Hans-Olof Andrén, Carina Etander Rimborg, Marianne Kronbäck och Åke Blomqvist.

Biskoparna Christina Odenberg och Anders Wejryd har deltagit i utskottets överläggningar.

Läronämnden konstaterar att Svenska kyrkan är kontinuerligt engagerad i bekännelse-bildning. Detta sker bl.a. i dialog med de reformatoriska bekännelseskrifterna.

Svenska kyrkan har inte känt behov av att auktorisera översättningar av dessa bekännelseskrifter, men väl av att säkerställa att de finns tillgängliga i moderna översättningar. Detta gäller även nu.

En viktig fas var bekännelsearbetet under decenniet fram till 1993. Det kan finnas skäl för nya sådana centralt initierade insatser i samspel med ekumeniska ställningstaganden.

Viktiga subjekt för bekännelsebildningen är församlingarna, som ständigt gestaltar tron i sitt gudstjänstfirande och sitt liv. Detta kan just nu stödjas av arbetet med församlingsinstruktionerna och av arbetet med nya gudstjänstböcker.

Uppsala den 2 september 2003

På Läronämndens vägnar

KG Hammar

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Bengt Gustafsson och Ann-Catrin Jarl.