I detta betänkande behandlas motion 2003:41 vari föreslås att orden "tillhörig" och "upptagen" med avledningar bör ersättas med "medlem". Enligt utskottet bör en sådan förändring inte beslutas eftersom det finns betydande risker att en konsekvent användning av medlemsbegreppet kan medverka till en felaktig bild av Svenska kyrkan. Härtill kommer att kyrkoordningen och därmed de bestämmelser som rör kyrkotillhörigheten har varit föremål för en mycket bred remissbehandling. Det bör därför inte ske en ändring genom ett kyrkomötesbeslut på grundval av enbart en enstaka motion. Till betänkandet finns en reservation.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2003:41.

Redogörelse för ärendet

Motionen

Motion 2003: 41 av Bo Hanson och Staffan Holmgren Benämning för kyrkans medlemmar

Kyrkomötet beslutar att som sin mening ge Kyrkostyrelsen till känna att orden "tillhörig" och "upptagen" jämte avledningar på tillämpliga ställen bör ersättas med "medlem" och uppdrar åt Kyrkostyrelsen att lämna förslag om förändringar i kyrkoordningen i linje med denna önskan.

Läronämnden

Läronämnden har yttrat sig över motionen. Yttrandet Ln 2003:9y är fogat till betänkandet som bilaga 1.

Utskottet

Bakgrund

Fram till den 1 januari 1996 fanns i föreskrifter om medlemskap i Svenska kyrkan i
6-19 §§ i 1951 års religionsfrihetslag (1951:680). Den av Svenska kyrkans centralstyrelse efter beslut av 1992 års kyrkomöte (kskr 1992:15, 2 KL 1992:3) tillsatta Kyrkotillhörighetsberedningen lade 1993 fram sina förslag i betänkandet Kyrkotillhörigheten i Svenska kyrkan. Betänkandet var föremål för en omfattande remissbehandling där bl.a. alla församlingar bereddes tillfälle att yttra sig. På grundval av Kyrkotillhörighetsberedningens förslag och remissinstansernas synpunkter framlade Centralstyrelsen sitt förslag i en skrivelse (CsSkr 1994:4) till 1994 års kyrkomöte. Kyrkomötet antog för sin del med vissa redaktionella ändringar Centralstyrelsens förslag till ändring av kyrkolagens (1992:300) tredje kapitel (2 KL 1994:7, kskr 1994:1). Året efter Kyrkomötet fattade riksdagen ett beslut av i princip samma innehåll (prop. 1994/95:226, bet. 1995/96:KU2). Kyrkoordningens bestämmelser om kyrkotillhörighet bygger på och överensstämmer i huvudsak med de föreskrifter om kyrkotillhörighet som togs in i 1992 års kyrkolag. Kyrkoordningens sjätte avdelning och dess enda kapitel - 29 kap. - har båda rubriken "Kyrkotillhörighet".

Under det fleråriga utredningsarbete och de diskussioner som föregick 1994 års kyrkomötes beslut behandlades också begreppen "medlemskap" och "kyrkotillhörighet". Särskild uppmärksamhet gavs åt denna fråga i diskussionsbetänkandet Dop och kyrkotillhörighet som en av Svenska kyrkans centralstyrelse tillsatt arbetsgrupp lade fram 1985. Arbetsgruppens uppdrag hade sin bakgrund i ett beslut av 1983 års kyrkomöte om en förutsättningslös utredning om dop och kyrkotillhörighet. I betänkandet ägnas de båda begreppen "medlemskap" och "kyrkotillhörighet" ett särskilt kapitel. Arbetsgruppen menade att det rått en viss förvirring i själva den terminologiska frågan och att "många debattörer, på ett sätt som inte svarar mot historiska fakta, likställt den sakramentala gemenskapen med tillhörigheten till kyrkan".

Beträffande "medlemskap" sägs att det begreppet i modernt svenskt språkbruk är nära knutet till föreningsväsendet och i det sammanhanget har en delvis juridisk innebörd kopplat till olika rättigheter och skyldigheter. Medlemskap i denna mening är enligt arbetsgruppen inte ett bra ord i kyrkans samanhang. Som folkkyrka vill Svenska kyrkan principiellt inte bli betraktad som förening. Den ställer inte krav på betald avgift för deltagande i gudstjänster och andra aktiviteter. Vidare sägs att även om Svenska kyrkan har en demokratisk uppbyggnad "kan en - som har Kristus som sin Herre och bibeln som sin norm - aldrig likställas med en demokratisk organisation, i vilken medlemmarna är suveräna att fatta vilka beslut de vill". Mot den här bakgrunden bedöms det inte som särskilt bra att använda begreppet medlemskap när det gäller den enskildes förhållande till kyrkoorganisationen. Samtidigt pekas på att ordet kan ges en djup teologisk betydelse. Det är då fråga om att vara med-lem i meningen att vara en av lemmarna i Kristi kropp. Medlemskapet i denna mening har i Nya testamentet samband med dopet.

I fråga om "tillhörighet" pekas på att det på Jesu tid vid sidan av det judiska egendomsfolket fanns en krets av dem "som fruktade Gud" utan att genom omskärelsen ha upptagits i detta. På ett likande sätt fanns i den tidiga kristna kyrkan en gradering av tillhörigheten. Det fanns en tillhörighet i form av ett katekumenat som en förberedelse för dopet och den fulla sakramentala gemenskapen. Arbetsgruppen konstaterar att det inte är något alternativ att återgå till ordningar som gällde i kyrkan för flera hundra år sedan. Samtidigt bedöms det som viktigt att se hur man resonerade under kyrkans tidigaste perioder och uppehålla en principiell kontinuitet med Nya testamentet, den urkristna församlingen och de första kristna århundradena.

Ett avgörande ställningstagande beträffande terminologin gjordes när 1992 års kyrkomöte fattade det beslut som ledde fram till den tidigare nämnda Kyrkotillhörighetsberedningen. I det betänkande från Andra kyrkolagsutskottet ( 2 KL 1999:3) som kom att utgöra direktiv för Kyrkotillhörighetsberedningen. I betänkandet säger utskottet att "eftersom begreppet medlemskap hör samman med ett föreningsrättsligt tänkande bör det i möjligaste mån undvikas". I Kyrkotillhörighetsberednings betänkande Kyrkotillhörigheten i Svenska kyrkan anger beredningen att när den "i överensstämmelse med beslut vid 1992 års kyrkomöte byter ut begreppet 'medlemskap' mot 'kyrkotillhörighet' i följande innehållsligt motiverade förslag till ändringar i kyrkolagen, förutsätter den att samma ändring genomförs i all lagstiftning och alla kyrkliga kungörelser". I samband med kyrkoordningens tillkomst diskuterades inte frågan om begreppen "tillhörighet" och "medlemskap" närmare. Inte heller diskuterades närmare övergången från att tala om "medlemskap i församling" till "församlingstillhörighet". I detta fall var det dock också fråga om förändringen från ett kyrkokommunalt medlemskap som inte var beroende av kyrkotillhörigheten till en församlingstillhörighet som avser enbart dem som tillhör Svenska kyrkan.

Ordet "kyrkotillhörig" och böjningar av detta förekommer i kyrkoordningen i 37 kap. 5 §, 42 kap. 2 §, 44 kap. 2, 7, 9, 11 §§, 56 kap. 1-4 §§, punkterna 2 och 21 i övergångsbestämmelserna samt i inledningstexterna till andra och nionde avdelningarna. Härtill finns sammansättningarna "kyrkotillhörigavgift" och "kyrkotillhörigbidrag" i 44 kap. 9 §.

Samtidigt som det sedan några år begreppet "medlem" konsekvent har undvikits i regelsystemet har det använts i flera andra sammanhang på olika nivåer inom kyrkan. Detta har inte minst gällt i en bredare information till och kommunikation med dem som tillhör Svenska kyrkan. Exempelvis finns på Svenska kyrkans hemsida information om "Medlemskap och avgifter" där det också talas om antalet medlemmar i Svenska kyrkan och Svenska kyrkan som Sveriges största medlemsorganisation. Som noteras i den aktuella motionen används begreppet "medlem" även i andra sammanhang än sådana som enbart gäller information. Utöver årsredovisning kan pekas på skrivelsen KsSkr 2003:1 med mål och rambudget. Detta har även gällt tidigare år.

Begreppet "upptagen", som finns på två ställen i kyrkoordningen och även fanns i 1951 års religionsfrihetslag, har inte diskuterats närmare i samband med kyrkoordningens tillkomst eller i arbetet med frågorna om dop och kyrkotillhörighet.

Överväganden

Som framgår av det som tidigare redovisats finns en lång diskussion och tydliga överväganden som en bakgrund till att det i kyrkoordningen talas om att tillhöra Svenska kyrkan och att begreppet "kyrkotillhörig" används på några ställen. I motionen sägs att ett motiv för att införa begreppet "kyrkotillhörig" synes ha varit oro för att Svenska kyrkan vid en övergång till ett friare förhållande till staten skulle löpa risk att uppfattas som en föreningskyrka, konstituerad av medlemmars vilja att sluta sig samman i en kyrka. Som framgår av bakgrundsteckningen har begreppet "kyrkotillhörighet" använts av Kyrkomötet i betydligt tidigare skede. När 1983 års kyrkomöte beslutade om en utredning om dop och kyrkotillhörighet fanns ingen koppling till ändrade kyrka-statrelationer.

Begreppen "tillhörig" eller "kyrkotillhörig" kan uppfattas som en otymplig konstruktion. Som sägs i motionen kan det ha en opersonlig klang. Överläggningen i utskottet visar dock att det inte entydigt förhåller sig på detta sätt. I detta som i många fall är det i stor utsträckning en vanesak hur ett viss begrepp uppfattas.

För utskottet är det av grundläggande betydelse vilka följder en genomgående användning av medlemsbegreppet kan få och vilka signaler det ger. Starka skäl talar för att begreppet medlem ger associationer till föreningar och föreningsverksamhet och därmed ger en annan bild av kyrkan än den utskottet vill värna. Utskottet ser det som mycket angeläget att kyrkan inte ses som en sammanslutning av likasinnade eller att det uppfattas som att det finns krav på viss medlemsaktivitet för att få vara med och räknas med helt och fullt.

Enligt utskottets mening kan ordet "tillhörig" i regel undvikas. I de flesta fall är det möjligt att istället använda verbet "tillhöra".

Det är enligt utskottets mening värt att notera att det är vanligt inom de traditionella svenska frikyrkorna att tala om dels medlemmar och dels "betjänade". Detta visar på svårigheten att entydigt använda ett medlemsbegrepp. Det indikerar också att med medlem avses ett i någon mening mer kvalificerat förhållande än att "bara" vara med och räknas med.

När det gäller det direkta förslaget i motionen att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att lämna förslag om förändringar i kyrkoordningen vill utskottet peka på att först de nya tillhörighetsreglerna i 1992 års kyrkolag, vilka trädde i kraft 1 januari 1996, och sedan kyrkoordningen under år 1998 var föremål för utredningsarbete och en omfattande remissbehandling. I detta inbjöds bl.a. alla församlingar att delta. Av församlingarna var det också närmare 80 % som lämnade remissvar på kyrkoordningsförslaget. Att mot den bakgrunden och på grundval av enbart en motion besluta om en förändring av det slag motionärerna förespråkar finner utskottet inte vara möjligt.

I sammanhanget vill utskottet också uttala sin undran över att kyrkokansliet så påtagligt har övergått till att använda begreppet medlem trots den reglering som finns i kyrkoordningen. Eftersom det i regleringen av kyrkotillhörigheten är fråga om begrepp som noga har övervägts och är av principiell betydelse menar utskottet att kyrkokansliet inte kan införa ett annat språkbruk.

Med hänvisning till vad Tillsyns- och uppdragsutskott här anfört föreslår utskottet att motion 2003:41 avslås.

Uppsala den 18 september 2003

På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar

Erna Arhag

Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Gunborg Engman-Ericsson, Sven Håkansson, Ingrid Emanuelson, Göte Karlsson, Sigvard Raask, Kerstin Linder, Christina Schnackenburg, Sten Elmberg, Anna-Lena Forsdahl, Alf Sigling, Hans-Olof Andrén, Carina Etander Rimborg, Marianne Kronbäck och Åke Blomqvist.

Biskoparna Christina Odenberg och Anders Wejryd har deltagit i utskottets överläggningar.

Reservation av Marianne Kronbäck

Jag reserverar mig till förmån för bifall till motion 41.

Som motionärerna skriver har ordet medlem biblisk anknytning:

Läronämnden menar att såväl ordet "tillhörig" som ordet "medlem" kan motiveras bibliskt.

Uppsala den 2 september 2003

På Läronämndens vägnar

KG Hammar

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Bengt Gustafsson och Ann-Catrin Jarl.