Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande
2003:6
Förbättrat liv för kyrkoherdar i 60-årsåldern
|
Kyrkomötet
TU 2003:6
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2003:17 om att Kyrkomötet beslutar att låta utreda möjligheten av att tillskapa förutsättningar för kyrkoherdar över 60 år att gå in i en ny form av befattning lämpad att tillvarata hans/hennes kompetens men avlasta de administrativa och arbetsledande åliggandena. Utskottet menar att detta är en fråga för församlingarna/samfälligheterna som är arbetsgivare för kyrkoherdar och övriga kyrkligt anställda.
Utskottet finner att det inte finns skäl för Kyrkomötet att låta göra den av motionären föreslagna utredningen. Därför föreslås att motion 2003:17 avslås.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2003:17.
Redogörelse för ärendet
Motionen
Motion 2003:17 av Lena Schachinger m. fl. om Förbättrat liv för kyrkoherdar i 60-årsåldern
Kyrkomötet beslutar att låta utreda möjligheten av att tillskapa förutsättningar för kyrkoherdar över 60 år att gå in i en ny form av befattning lämpad att tillvarata hans/hennes kompetens men avlasta de administrativa och arbetsledande åliggandena.
Utskottet
Bakgrund
Arbetsgivarskapet för kyrkoherdar och övriga anställda i församlingarna ligger fullt ut på församlingarna.
Tanken på specialtjänster som ett alternativ för enskilda präster till kyrkoherdetjänster har förekommit tidigare i den kyrkliga debatten. I betänkandet TU 2000:8 Alternativa karriärvägar för präster behandlade utskottet motion 2000:24 vari föreslogs att Kyrkomötet skulle uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda möjligheterna till alternativa karriärvägar för präster. I betänkandet redovisades de överväganden som lagts fram i ovan nämnda betänkande från 1982 års kyrkokommitté. Utskottet framhöll i TU 2000:8 värdet av en utveckling av prästtjänsten och av att olika specialkompetenser tas till vara. Däremot fanns enligt utskottets mening inget behov av ett särskilt utredningsarbete via Kyrkostyrelsen. Utskottet framhöll istället de möjligheter som finns lokalt och i samverkan mellan stift och församlingar till utveckling av prästtjänsten. Som arbetsgivare har församlingar och samfälligheter ett ansvar för personalvårdande och personalsociala åtgärder och för att de anställda bereds utvecklingsmöjligheter. Stiften har utifrån sin främjande- och tillsynsuppgift också ett ansvar på detta område. Vidare pekade utskottet på att det finns möjligheter att på olika sätt samverka mellan församlingarna i personalfrågor. En sådan samverkan i kan i vissa fall innebära att en prästs särskilda gåvor och kompetens tas till vara på ett annat sätt än som är möjligt om allt arbete sker i en enda församling.
I TU 2002:6 som rörde motionen 2002:54 behandlades frågan om kyrkoherdarnas administrativa börda och möjliga alternativa befordringsvägar för präster och hur de administrativa uppgifterna i församlingarna skulle kunna begränsas. Som motivering för sin hemställan om avslag på motionen anförde utskottet bl. a. följande.
Allt chefs- och ledningsansvar har blivit mer komplicerat genom utvecklingen på arbetsrättens område när en viss position inte längre ger en självklar auktoritet. Detta har påverkat kyrkoherdens arbete och kan ibland göra att uppgifterna känns övermäktiga. Behovet av utbildning och kompetensutveckling för att hantera en ny situation är stort. De lokalt förtroendevalda måste också ta ansvar för att skapa goda arbetsmöjligheter. I det sammanhanget är det viktigt med en medveten och tydlig rollfördelning som undanröjer oklarheter i ansvarsfördelningen.
Liksom i det tidigare nämnda betänkandet från 2000 års kyrkomöte, TU 2000:8, vill utskottet åter framhålla möjligheterna till ett lokalt utvecklingsarbete i samverkan mellan stift och församlingar. Det handlar inte om att hitta en modell. Det gäller istället att utifrån skiftande förutsättningar och behov finna goda lösningar anpassade till den lokala situationen. Stiften är av olika karaktär. Församlingsarbetet måste bedrivas och organiseras på olika sätt med hänsyn till de uppenbara skillnader som finns t.ex. mellan storstadsförsamlingar och glesbygdsförsamlingar. Utskottet menar att det inte krävs några särskilda initiativ från den nationella nivån eller beslut av Kyrkomötet för ett lokalt och regionalt utvecklingsarbete.
Kyrkomötet beslutade i enlighet med utskottets förslag.
Överväganden
Utskottet kan liksom i sitt tidigare avgivna betänkande TU 2002:6 konstatera att allt chefs- och ledningsansvar har blivit mer komplicerat bl. a. genom utvecklingen på arbetsrättens område. Utskottet anser att de frågor motionären tar upp är angelägna. Det är församlingarna som innehar arbetsgivaransvaret för kyrkoherdar och övriga anställda i församlingarna. Det ankommer då i första hand på samfälligheter och församlingar att i samverkan finna lösningar som anpassas efter de lokala förhållandena. Stiften har här också en viktig uppgift att utifrån sitt främjandeansvar medverka till att finna goda lösningar. Det finns sålunda inte skäl för Kyrkomötet att ta det initiativ motionären föreslår. Mot den bakgrunden finner utskottet att motionen bör avslås.
Uppsala den 18 september 2003
På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar
Erna Arhag
Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Gunborg Engman-Ericsson, Sven Håkansson, Ingrid Emanuelson, Göte Karlsson, Sigvard Raask, Kerstin Linder, Christina Schnackenburg, Lisbeth Göransson, Anna-Lena Forsdahl, Alf Sigling, Jeanette Hägglund, Carina Etander Rimborg, Marianne Kronbäck och Åke Blomqvist.
Biskop Anders Wejryd och biskop Christina Odenberg har deltagit i utskottets överläggning.
