Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande
2003:5
De förtroendevaldas roll i församlingen
|
Kyrkomötet
TU 2003:5
|
Sammanfattning
I betänkandet behandlas motion 2003:15 vari föreslås att Kyrkomötet skall uppdra åt Kyrkostyrelsen att göra en översyn av vissa bestämmelser i kyrkoordningen med hänvisning till att det förekommer brister i samverkan inom ramen för den s.k. dubbla ansvarslinjens principer. Utskottet menar att det som tas upp i motionen är frågor som hör hemma inom ramen för den tillsynsverksamhet som finns inom kyrkan och föreslår att motionen avslås.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2003:15.
Redogörelse för ärendet
Motionen
Motion 2003: 15 av Lars Starkerud De förtroendevaldas roll i församlingen
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att vidta sådana åtgärder att kyrkoordningens 17 kap. främst 6, 8, 9 §§ och 40 kap. 2, 4 §§ förtydligas och tillämpas enligt de principer som redovisades under arbetet med kyrkoordningen.
Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig över motionen. Yttrandet Ln 2003:8y är fogat till betänkandet som bilaga 1.
Utskottet
Bakgrund
De i motionen angivna paragraferna i 17 kap. kyrkoordningen behandlar ansvarsfördelning och samrådsskyldighet i fråga om vissa beslut rörande församlingens gudstjänstliv. I Centralstyrelsens kyrkoordningsskrivelse till 1999 års kyrkomöte redovisades vissa övergripande överväganden om ansvarsfördelningen i fråga om församlingens gudstjänstliv. (CsSkr 1999:3 s. 2-177 f.)
Uppdraget att arbeta för och främja den grundläggande uppgift som gäller evangeliets förkunnelse och utdelandet av sakramenten är givet åt kyrkan. Delaktigheten i det s.k. allmänna prästadömet medför att alla döpta och troende tillsammans har ansvaret för att denna kyrkans grundläggande uppgift blir utförd. Samtidigt finns i och för församlingen den särskilda vigningstjänsten med ett till vigningslöftena knutet ansvar. Denna tjänst har inrättats för att Ordet skall förkunnas i ord och handling och för att sakramenten skall delas ut i enlighet med Kristi instiftelse.
Det har ibland funnits en tendens att vid tillämpningen av den s.k. dubbla ansvarslinjen hänföra det prästerliga ämbetsansvaret helt till en "inre" sfär till vilken förs bl.a. församlingens gudstjänstliv. De förtroendevalda som företrädare för församlingen i övrigt har då ansvaret för det "yttre", såsom att förvalta personell, ekonomiska och andra materiella resurser. Det allmänna prästadömet gör emellertid att församlingsmedlemmarna har rätt och plikt att axla inte endast ett organisatoriskt och ekonomiskt ansvar utan även ett andligt ansvar, gemensamt med dem som utövar kyrkans vigningstjänst. Som församlingens centrum är gudstjänsten också ett uttryck för samhörigheten i det gemensamma uppdraget.
- - -
Under de senaste decennierna har det ägt rum en förnyelse av gudstjänstlivet som innefattat en strävan efter ett ökat och breddat engagemang från hela församlingen i gudstjänsten. I det sammanhanget har behovet av samverkan mellan präster och lekfolk när det gäller planering av församlingens gudstjänster betonats och församlingskyrkorådets ansvar även för gudstjänstlivet har lyfts fram. Kyrkorådet har också givits rätt att besluta i vissa frågor rörande församlingens gudstjänstliv, i regel efter samråd med präster och kyrkomusiker. De förtroendevalda organen får som företrädare för församlingen besluta på ett generellt plan om vissa frågor som avser församlingens gudstjänstliv. Kyrkoherden har det övergripande ansvaret för församlingens gudstjänstliv inom ramen för kyrkoordningens bestämmelser och de beslut som fattats av domkapitel och kyrkoråd med stöd av dessa bestämmelser. Kyrkoherden är ledamot i kyrkorådet och därmed delaktig i de beslut kyrkorådet har att fatta. I kyrkoherdens uppgift som andlig ledare ligger också att ta initiativ och ge underlag för de beslut som fattas av kyrkorådet. Det krävs ett bredare samråd och samtal om församlingens gudstjänstliv än det som är reglerat i kyrkoordningen. Församlingens delaktighet är primärt inte en fråga om beslutsfattande. Kyrkoherdens uppgift att leda bl.a. församlingens gudstjänstliv avser församlingen i dess helhet.
I 17 kap. 6 § sägs att kyrkorådet efter samråd med församlingens präster och kyrkomusiker får besluta vilka i Den svenska kyrkohandboken angivna former av huvudgudstjänst som utöver högmässa skall användas i församlingen. Det beslut kyrkorådet får fatta är av övergripande karaktär. Det skall endast ange vilka olika former av de i kyrkohandboken förekommande huvudgudstjänsterna som skall användas i församlingen. Beslutet kan med fördel ingå i församlingsinstruktionen och ger en utgångspunkt för den gudstjänstplan som skall utarbetas enligt bestämmelserna i 9 §. Hur ofta och vid vilka tillfällen olika slags huvudgudstjänster skall firas bestäms i gudstjänstplanen.
Enligt vad som anges i 8 § är det kyrkoherden som efter samråd med församlingens kyrkoråd, präster och kyrkomusiker beslutar om huvudgudstjänstens uppbyggnad och utformning. Den präst som leder gudstjänsten beslutar vilka av kyrkohandbokens alternativa moment som skall användas. Bestämmelserna i 8 § avser primärt ansvarsfördelningen mellan kyrkoherden och församlingens övriga präster i frågor som gäller församlingens huvudgudstjänst. Beträffande gudstjänstens uppbyggnad, utformningen av vissa liturgiska bruk och formerna för församlingens medverkan beslutar kyrkoherden. Det gäller alltså övergripande beslut av betydelse för församlingens gudstjänstliv som helhet. Besluten skall därför föregås av samråd med kyrkorådet, övriga präster samt kyrkomusiker. I fråga om enskilda moment, t.ex. valet mellan någon av de i kyrkohandboken angivna nattvardsbönerna, beslutar den präst som leder gudstjänsten. I detta fall finns ingen föreskriven samrådsskyldighet.
I 9 § finns bestämmelser om gudstjänstplan. Med gudstjänstplan avses en sammanställning av vilka gudstjänster som planeras för en viss tidsperiod samt när och var dessa skall firas. Hur detaljerad en sådan plan skall vara och vilken tidsperiod den avser får man komma överens om i församlingen. En gudstjänstplan skall i första hand avse församlingens huvudgudstjänster och övriga gemensamma gudstjänster. En ram för gudstjänstplanen finns i församlingsinstruktionen eftersom den skall innehålla de regler för församlingen som domkapitlet får besluta om och även bör innehålla de övergripande beslut på gudstjänstlivets område som får fattas av kyrkorådet. Gudstjänstplanen fastställs av kyrkoherden efter samråd med församlingens kyrkoråd, präster och kyrkomusiker en plan för församlingens gudstjänster. I detta fall finns särskilda bestämmelser för hanteringen av oenighet mellan kyrkoråd och kyrkoherde. Vid sådan oenighet får endera parten föra ärendet till domkapitlet för beslut. Om detta inte sker så gäller det beslut som kyrkoherden har fattat, även om det råder viss oenighet.
I 40 kap. kyrkoordningen finns bestämmelser om kyrkobyggnader. I 2 § finns övergripande bestämmelser om underhållet av kyrkobyggnader och deras inventarier. Där sägs också att det finns ytterligare bestämmelser om vården av kyrkobyggnader och inventarier i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. I samma paragraf anges vidare kyrkoherden och en av kyrkorådet utsedd kyrkvärd, som är ledamot eller ersättare i rådet, ansvarar för kyrkobyggnadernas inventarier i enlighet med bestämmelserna i lagen om kulturminnen m.m. Kyrkoherden får utse någon annan präst i församlingen att ansvara i stället för kyrkoherden. I paragrafen anges inte uttryckligen vem som har vårdansvaret för en kyrkobyggnad och dess inventarier men det är underförstått att det är den församling där kyrkobyggnaden finns eller - om församlingen ingår i en samfällighet - samfälligheten. Innebörden av ansvaret för inventarier som ges åt kyrkoherden och en kyrkvärd torde inte vara att se alltför bokstavligt. Enligt 4 kap. 8 § lagen om kulturminnen m.m. skall det ske en kontroll så att alla de förtecknade inventarierna finns i behåll varje gång en av de ansvariga personerna byts (och dessutom minst vart sjätte år). Sannolikt kan dock knappast någon av de utsedda ansvariga normalt ställas till svars, skadeståndsmässigt och än mindre straffrättsligt, om något inventarium skulle ha förkommit eller skadats. Ansvaret för de utsedda inskränker sig sannolikt till att det är deras skyldighet att göra påpekanden och framställningar om inventarier har skadats eller löper risk att skadas eller har förkommit.
I 4 § anges att när en domkyrkoförsamling eller en samfällighet avgör ärenden om domkyrkans förvaltning skall biskopen eller en företrädare för stiftet, utsedd av biskopen, ha rätt att delta med yttranderätt och förslagsrätt samt rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Avsikten är att deltagandet skall ske i domkyrkoförsamlingens kyrkoråd eller det särskilda organ som församlingen kan ha inrättat för domkyrkans förvaltning. Om domkyrkoförsamlingen ingår i en kyrklig samfällighet, skall rätten att delta även avse samfällighetens motsvarande organ. Paragrafen täcker även möjligheten att delta i kyrkostämma, fullmäktige eller delegerade, när frågor om domkyrkans förvaltning behandlas. Av paragrafens ordalydelse framgår att biskopen (eller den särskilt utsedda stiftsföreträdaren) inte har rösträtt.
Överväganden
I motion 2003:15 konstateras att i de flesta församlingar förvaltas det ansvar som vilar på kyrkoherde och kyrkoråd enligt bestämmelser kyrkoordningens kapitel 17 och 40 enligt kyrkoordningens intentioner. Utskottet har ingen annan bedömning och ser därför ingen anledning till att Kyrkomötet skall begära en översyn av bestämmelserna. I den utsträckning bestämmelserna frångås eller det på annat sätt brister i en nödvändig samverkan är det enligt utskottets mening en fråga som måste behandlas inom ramen för den tillsyn som såvitt gäller församlingar och kyrkoherde åvilar domkapitlet och beträffande biskoparna är en uppgift för Ansvarsnämnden för biskopar. Några direkta åtgärder från Kyrkomötets sida finner utskottet inte påkallade av det som anförs i motionen. Den bör därför enligt utskottets mening avslås.
Uppsala den 18 september 2003
På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar
Erna Arhag
Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Gunborg Engman-Ericsson, Sven Håkansson, Ingrid Emanuelson, Göte Karlsson, Sigvard Raask, Kerstin Linder, Christina Schnackenburg, Sten Elmberg, Anna-Lena Forsdahl, Alf Sigling, Hans-Olof Andrén, Carina Etander Rimborg, Marianne Kronbäck och Åke Blomqvist.
Biskoparna Christina Odenberg och Anders Wejryd har deltagit i utskottets överläggningar.
Läronämndens yttrande
2003:8y
De förtroendevaldas roll i församlingen och ansvarsfördelningen mellan kyrkoråd och kyrkoherde
|
Till Läronämnden har för yttrande överlämnats motionerna 2003:15 av Lars Starkerud, De förtroendevaldas roll i församlingen, 2003:26 av Britta Olinder m.fl., Domkapitlets möjligheter till effektiv tillsyn, och 2003:39 av Staffan Holmgren, Ansvarsfördelningen mellan kyrkoråd och kyrkoherde.
I sitt yttrande 1998:501 berörde Läronämnden den problematik som motionerna behandlar och angav följande:
Det är grundläggande för Svenska kyrkan som öppen folkkyrka att den förvaltas och leds av demokratiskt valda organ och ämbetsbärare i samverkan. I en öppen folkkyrka där inget bekännelsekrav läggs på den enskilde kyrkotillhörige är det nödvändigt dels att ett särskilt ansvar läggs på ämbetsbärarna utifrån avgivna vigningslöften, dels att valda organ företräder de kyrkotillhöriga. Läronämnden framhöll i sitt yttrande Ln 1995:17 att principen om den dubbla ansvarslinjen fortlöpande behöver tolkas och preciseras.
I sitt yttrande Ln 1999:3 pekade Läronämnden på det gemensamma uppdrag och ansvar som anförtrotts genom dopet och underströk också att "det finns en allvarlig risk för försnävning i synen på ansvaret i kyrkan om detta blir en angelägenhet endast för förtroendevalda, präster eller andra anställda.
(...) Utifrån grundperspektivet att uppdraget att erbjuda evangeliet är ett tecknar Kyrkoordningen en ansvarsfördelning mellan de valda i kyrkorådet och kyrkoherden. Kyrkorådets ansvar är att församlingens grundläggande uppgift blir utförd och kyrkoherden har ett självständigt ansvar utifrån sina vigningslöften att utöva tillsyn och samordning samt att leda verksamheten vad avser gudstjänst, undervisning, diakoni och mission.
År 2000 (Ln 2000:13) underströk Läronämnden att delaktigheten i de döptas och troendes allmänna prästadöme förenar alla i församlingen, vigda och icke vigda. Alla har tillsammans ansvaret för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd. Den demokratiska organisationen och kyrkans ämbete eller vigningstjänst har gemensamt ansvar för att detta sker i enlighet med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Att dessa intentioner förverkligas förblir angeläget. Eftersom ansvarsfördelningen ifråga om styrning och ledning mellan förtroendevalda organ och företrädare för vigningstjänsten sker inom ramen för församlingens gemensamma uppdrag förutsätter Svenska kyrkans organisation ett fungerande samarbete i församlingen. Detta förutsätter i sin tur att anställda och förtroendevalda respekterar kyrkoordningen i lojalitet med andra delar av kyrkan.
Läronämnden vill också i detta sammanhang understryka att biskopens och domkapitlets tillsynsansvar gäller församlingen i dess helhet utifrån den grundläggande uppgiften.
Uppsala den 2 september 2003
På Läronämndens vägnar
KG Hammar
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Bengt Gustafsson och Ann-Catrin Jarl.
