I detta betänkande behandlas en motion som syftar till att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda frågan om möjlighet att i andra stift än Visby bilda samfälligheter för underhåll av kyrkor. Utskottet föreslår att Kyrkomötet bifaller motionen.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att bifalla motion 2003:36.

Redogörelse för ärendet

Motionen

Motion 2003:36 av Tony Guldbrandzén m.fl. om Samfällighetsbildning för underhåll m.m. av kyrkor

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda frågan om andra stift kan ges möjlighet att prova möjligheten till samfällighetsbildningen kring stiftets kyrkor.

Andra utskott

Budgetutskottet har yttrat sig över Organisationsutskottets förslag om utredning av den av motionärerna aktualiserade frågan. Yttrandet, B 2003:2y, bifogas detta betänkande, bilaga 1.

Utskottet

Bakgrund

I och med kyrkoordningens tillkomst upphörde möjligheten att bilda s.k. partiella flerpastoratssamfälligheter. Det enda undantag som tilläts var att den samfällighetsbildning som sedan länge funnits i Visby stift fick vara kvar. Samfälligheten, benämnd Samfälligheten Gotlands kyrkor, hade till uppgift att ansvara för underhållsåtgärder på samtliga 92 församlingskyrkor i Visby stift och Visborgskyrkan inom Visby domkyrkoförsamling. Samfällighetens ansvar var begränsat till i huvudsak det som kan hänföras till byggnadskroppen med tak, väggar och golv samt torn, fönster, vägg-, valv-, och takmålningar.

Den i 2 kap. 12 § kyrkoordningen intagna undantagsbestämmelsen om en samfällighet i Visby stift innebär att Samfälligheten Gotlands kyrkor får vara kvar. Av bestämmelsen framgå att för det ekonomiska ansvaret för kyrkobyggnaderna i stiftet får det finnas en samfällighet som omfattar samtliga församlingar i stiftet. Enligt bestämmelsen får en sådan samfällighet ändras eller upplösas genom beslut av stiftsstyrelsen om samtliga församlingar i stiftet har samtyckt till det eller om det finns synnerliga skäl. Kyrkoordningens beskrivning av samfällighetens befogenheter är allmänt hållen och möjliggör därmed för alternativa lösningar både vad gäller organisation och ansvarsområde.

Enligt bestämmelsen ankommer det på Kyrkostyrelsen att utfärda närmare bestämmelser om samfälligheten. Kyrkostyrelsen har i SvKB 1999:15, Kyrkostyrelsens beslut om Samfälligheten Gotlands kyrkor, beslutat om detaljerade bestämmelser om samfällighetens uppgifter, att beslutanderätten i samfälligheten utövas av församlingsdelegerade, hur de församlingsdelegerade väljs, den ekonomiska förvaltningen etc.

I den kyrkliga utredning som föregick kyrkoordningen (Arbetet på olika kyrkliga nivåer SKU 1998:39 Sid. 76 ff.) konstaterades att Samfälligheten Gotlands kyrkor genom inomkyrklig reglering borde kunna bestå oförändrad efter relationsändringen. Utredningen framhöll samtidigt att en särreglering för Gotland inte fick komma i konflikt med den föreslagna lagbestämmelsen om att Kyrkomötet inte får besluta i sådana enskilda frågor som det är en församling eller ett stifts uppgift att besluta i. Den föreslagna kyrkorättsliga regleringen skulle därför enligt utredningen utformas som en rätt, men inte som en skyldighet, för gotlandsförsamlingarna att bilda den önskade samfälligheten. I sin skrivelse till 1999 års kyrkomöte med förslag till kyrkoordning (CsSkr 1999:3 sid. 2-79) anslöt sig Centralstyrelsen till utredningens förslag och framhöll att samfälligheten skulle få finnas kvar som en partiell samfällighet mot bakgrund av att förhållandena där motiverade en särlösning. Centralstyrelsen föreslog till skillnad från utredningen att de allmänna reglerna om samfälligheter inte skulle kunna tillämpas utan att Kyrkostyrelsen skulle få utfärda närmare bestämmelser om denna samfällighet. Kyrkomötet beslutade i enlighet med centralstyrelsens skrivelse.

De anslag ur kyrkofonden för kostnader för kyrkobyggnadsbidrag som stiftsstyrelserna fördelar mellan församlingarna enligt 44 kap. 17-19 §§ kyrkoordningen har, som påpekats i motionen, minskat under senare år. Åren före relationsändringen och under de två efterföljande åren erhöll stiften totalt 90 miljoner kronor som ramanslag för kyrkobyggnadsbidrag. Under bidragsåret 2003 reducerades anslaget till 50 miljoner kronor. Även för bidragsåret 2004 har Kyrkofondens styrelse i juni månad i år preliminärt beslutat om ett totalt ramanslag på 50 miljoner kronor. Beslutet är preliminärt eftersom Kyrkomötet först vid sin andra session i oktober beslutar om bugeten för kommande år.

Vad gäller den kyrkoantikvariska ersättningen har Svenska kyrkan enligt 4 kap. 16 § Lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. rätt till viss ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Den statliga ersättningen skall enligt propositionen Staten och trossamfunden- begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m. (prop. 1998/99:38) under en tioårsperiod utgå med följande belopp. För år 2002 med 50 miljoner kronor, år 2003 med 100 miljoner kronor, år 2004 med 150 miljoner kronor, år 2005 med 200 miljoner kronor, år 2006 med 250 miljoner kronor, år 2007 med 300 miljoner kronor, år 2008 med 390 miljoner kronor och år 2009 med 460 miljoner kronor. Det finns visserligen inget beslut om att Svenska kyrkan skall erhålla ersättning från staten efter år 2009, men av propositionen framgår att särskilda överläggningar skall ske mellan staten och Svenska kyrkan angående ersättningens storlek efter tioårsperiodens utgång.

Överväganden

Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna att många pastorat har stora svårigheter att ekonomiskt klara vård och underhåll av sina kyrkobyggnader. Åtskilliga pastorat med få kyrkotillhöriga har ofta ett flertal kyrkor att underhålla. I motionen pekas speciellt på de stor glesbygdsområdena där befolkningsunderlaget minskar. Det framhålles även att det idag krävs allt större kompetens att klara förvaltningen av kyrkorna. De mindre pastoraten har inte alltid möjlighet att skaffa denna kompetens. Enligt utskottet bör det utredas om det kan finnas möjlighet att inom stiftet solidariskt bära kostnaderna för stiftets kyrkor. Utskottet delar motionärernas uppfattning att samfällighetsbildning kan vara en möjlig lösning när man inom ett stift vill samverka kring dessa frågor. Som utskottet erfarit fungerar Samfälligheten Gotlands kyrkor bra. Utskottet föreslår därför att Kyrkostyrelsen ges i uppdrag att utreda frågan om möjlighet att i andra stift än Visby bilda samfälligheter som har det ekonomiska ansvaret för kyrkounderhållet i de pastorat som ingår i samfälligheten. Utskottet vill dessutom framhålla att det även kan finnas behov av att bilda sådana samfälligheter för delar av ett stift. Med anledning av vad som här framförts föreslår utskottet att motionen skall bifallas.

Uppsala den 19 september 2003

På Organisationsutskottets vägnar

Evert Josefsson

Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Birgitta Björner, Börje Henriksson, Inger Wernersson, Lars Öhlén, Torgny Larsson, Hans G Erikson, Sven-Olof Karlsson, Kristina Lundgren, Maj-Vis Hultén, Conny Tyrberg, Tomas Forsner, Per Lindberg, Roland Persfjord och Susann Torgerson.

Biskop Hans Stiglund och biskop Tony Guldbrandzén har deltagit i utskottets överläggning.

Budgetutskottet har getts tillfälle att yttra sig över motionerna 2003:36, 2003:37, 2003:38 samt 2003:67. I samtliga fall är det frågan om utredningsuppdrag som kan komma att lämnas till Kyrkostyrelsen.

Budgetutskottet skall enligt Kyrkomötets arbetsordning yttra sig innan ett utskott avger ett betänkande i ett ärende av betydelse för verksamhetsinriktningen för den nationella nivån. Normalt kan inte ett enskilt utredningsuppdrag i sig anses vara ett sådant ärende. Men den totala mängden utredningsuppdrag som Kyrkomötet ger till Kyrkostyrelsen påverkar resursåtgång och arbetsplanering på ett sådant sätt att inriktningen av arbetet på nationell nivå kan påverkas. Budgetutskottet kan dock inte i förväg avgöra vilket av flera utredningsuppdrag som kan få detta resultat. Nuvarande former för utskottens beredning av ärenden omöjliggör också en samlad bedömning eftersom yttranden måste lämnas fortlöpande och inte samlat.

Budgetutskottet konstaterar att arbetet på nationell nivå de kommande tre åren föreslås bedrivas bland annat med inriktningen att förenkla kyrkans regelverk, en inriktning utskottet välkomnar. Flera av de här aktuella motionerna pekar på möjliga förenklingar. Flera av motionerna berör också frågor som borde ha aktualiserats vid ett väl fungerande samråd mellan stiften och Kyrkostyrelsen, i alla fall om problemet är av någon större omfattning. Det är alltså möjligt att Kyrkostyrelsen skulle ha identifierat förbättringsmöjligheterna utan något uttalat utredningskrav. Den fortsatta utvecklingen av Kyrkostyrelsens samråd med stiften bör leda till att Kyrkostyrelsens förmåga att agera tidigt förbättras när det gäller att ta fram förslag till önskade förenklingar av det kyrkliga regelverket. Detta borde också vara resultatet av den väl fungerande omvärldsanalys som Kyrkostyrelsen eftersträvar.

Budgetutskottet kan alltså inte ha någon uppfattning rörande något av de här aktuella utredningsuppdragen i den meningen att det skulle påverka verksamhetsinriktningen. Utskottet menar dock att det är olyckligt om Kyrkomötet genom sina beslut minskar Kyrkostyrelsens möjligheter till ett väl planerat utredningsarbete. Det är därför olämpligt att kräva återrapportering till nästa Kyrkomöte i andra fall än där en sådan återrapportering är av mycket stor vikt.

Slutligen vill Budgetutskottet uttrycka förhoppningen att presidiets fortsatta arbete med att förbättra Kyrkomötets arbetsformer kan leda till mer flexibla möjligheter för Kyrkomötet att aktivt delta i de strategiska besluten.

Uppsala den 18 september 2003

På Budgetutskottets vägnar

Suzanne Fredborg

Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Kenneth Åberg, Christina Mårtensson, Lars Starkerud, Ingrid Karlsson, Jörgen Silén, Gunnel Wingård Mellqvist, Barbro Pettersson, Gunnar Sehlberg, Ulla Samuelsson, Stig Eriksson, Ulla Dahlberg, Ola Isacsson, Sten Johansson och Bengt Peterson.

Biskop Claes-Bertil Ytterberg har deltagit i utskottets överläggning.