I motion 2003:64 föreslås en rad åtgärder för att genomföra en ökad satsning på evangelisation och kommunikation inom kyrkan. Utskottet vill framhäva att det i vår tid kan göras mycket för att Jesus Kristus skall bli känd, älskad och trodd. Utskottet vill visa på den goda vilja som finns i motionen. Utskottet ser dock att en ökad satsning på evangelisation och kommunikation skall göras i församlingarna med stöd från stiften. Den nationella nivån kan exempelvis bidra med att samla erfarenheter av och göra reflektioner kring de nyare metoder för evangelisation som börjat användas. Utskottet föreslår avslag på motion 2003:64.

Till betänkandet finns en reservation.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att

1. avslå motion 2003:64, punkten 1.

2. avslå motion 2003:64, punkten 2.

3. avslå motion 2003:64, punkten 3.

Redogörelse för ärendet

Motionen

Motion 2003:64 av Michael Martinson med flera om Ökad satsning på evangelisation och kommunikation inom kyrkan

1. Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att se till att kommunikation/evangelisation får en stor del av de resurser som Nämnden för kyrkolivets utveckling förfogar över till forskning och aktivt stöd av evangelisationsarbete.

2. Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att se över Svenska kyrkans olika yrkesutbildningar så att kommunikation/evangelisation får ett större och prioriterat utrymme.

3. Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att skyndsamt utreda möjligheten att inom vår svenska kyrka bejaka, utbilda och anställa kommunikatörer/evangelister gärna i samarbete med de frivillig-/lekmannarörelser som finns inom kyrkan.

Läronämnden

Läronämnden har yttrat sig över motion 2003:64. Yttrandet bifogas, Ln 2003:1y, som bilaga 1.

Utskottet

Bakgrund

I motionen efterfrågas "att alla skall få möjlighet att upptäcka evangeliet om Jesus Kristus". Enligt motionärerna måste kyrkan "söka nya vägar och pröva nya öppningar för att kommunicera Evangeliet till vår tids människor". En betydande del av kyrkans resurser borde därför avdelas till kommunikation och evangelisation. Motionärerna föreslår ett arbete med "forskning, analys och strategi för evangelisation och mission i Sverige", ett stöd till "arbete som syftar till att Evangeliet sprids i vårt land", och att "blivande kyrkoarbetare skall få större kunskap om kommunikation och evangelisation på 2000-talet".

Enligt kyrkoordningens första avdelning är kyrkans uppgift "att för alla klargöra vad dess tro, bekännelse och lära innebär" (första avdelningen, inledning). Detta anförs i motionen till årets kyrkomöte. Det är viktigt att också se vad kyrkoordningen säger i övrigt om detta. Enligt andra avdelningens inledning är församlingen den primära enheten inom kyrkan som har till sin grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission med syftet "att människor skall komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas". Här uttrycks tydligt att det som efterfrågas i motionen i första hand skall utföras på församlingsnivån.

Det som i kyrkoordningen sägs om den nationella nivåns uppgift när det gäller kommunikation och evangelisation finns i kyrkoordningens fjärde avdelning. Där sägs det i avdelningens inledning att den nationella nivån "tar ansvar för kyrkans gemensamma angelägenheter i fråga om inomkyrklig normgivning, överprövning av beslut, gemensam information, utbildning samråd samt ekumeniska relationer, internationell diakoni och mission. Till uppgiften hör också att vara kyrkans röst utåt såväl i det svenska samhället som internationellt." Det inom den nationella nivåns uppgift som rör det som efterfrågas i motionen är framför allt information, utbildning, mission och att vara en kyrkans röst i det svenska samhället.

Fram till 1990 fanns en särskild nämnd för gudstjänstliv och evangelisation. Denna nämnd kom med sitt förutvarande uppdrag att gå upp i Svenska kyrkans församlingsnämnd när denna bildades 1990. Församlingsnämnden med de flesta av sina tidigare uppdrag har nu gått upp i Nämnden för kyrkolivets utveckling.

Det arbete som bedrivs i dag inom verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling syftar till att stödja stiften även inom det som förut hörde till evangelisation: gudstjänstutveckling syftar till att de som firar gudstjänst bland annat skall bli bättre rustade att i vardagen vara vittnen om Kristus, utbildning och undervisning syftar bland annat till att ge de kyrkligt anställda de redskap de behöver för att kunna föra den kristna tron vidare till andra, och diakonin har bland annat till syfte att i handling vittna om den kristna tron i mötet med andra.

I de kyrkliga utbildningarna kan som exempel nämnas att det i kantorernas utbildningsplan i dag finns utrymme för det som kallas kurs i liturgik, troslära och kyrkokunskap samt kurs i musik och samhälle. Kurserna är obligatoriska och examination bedrivs i seminarieform. I utbildningarna till präst, diakon och församlingspedagog ingår undervisning i kristen troslära och hur denna förs vidare i ord och handling. På organistutbildningen bedrivs ingen undervisning i kristen troslära.

Det kan här erinras vad som står i inledningen till kyrkoordningens sjunde avdelning:

Vid 2001 års kyrkomöte behandlades en motion som begärde stöd till förnyad evangelisation, 2001:35. I motionen föreslogs att evangelisationsperspektivet skulle läggas in i alla verksamhetsgrenar där det är möjligt, att medvetenheten bland präster och övriga medarbetare skulle ökas när det gäller evangelisation, att stipendier skulle utdelas för vetenskapliga studier inom missionsstrategi och att bidrag skulle lämnas till församlingar att under vissa perioder arbeta med evangelisation. Inriktningen på det som föreslås i denna motion till 2001 års kyrkomöte skiljer sig inte mycket från det som föreslås i år i motion 2003:64.

Kyrkolivsutskottet redogjorde i sitt betänkande, 2001:8, för denna frågas tidigare behandling av Ombudsmötet och Kyrkomötet 1998 och 2000, samt för hur detta perspektiv finns med i arbetet med församlingsinstruktionen, i olika inspirationsmaterial och att vissa evangelisationskampanjer har genomförts och de erfarenheter som har tagits till vara från dessa. Utskottet underströk att det är i det lokala sammanhanget som "reflektionen skall äga rum om vad det kristna vittnesbördet innebär och hur det gestaltas". Att ge direktiv uppifrån kan inte, enligt utskottet "vara förenligt med kyrkoordningen där den lokala nivån utgör grunden".

Kyrkolivsutskottet vid 2001 års kyrkomöte hemställde därmed om avslag på motionen, vilket blev Kyrkomötets beslut.

Överväganden

Utskottet vill inledningsvis starkt framhäva att det i vår tid kan göras mycket för att Jesus Kristus skall bli känd, trodd och älskad. Det finns en stark känsla av otillräcklighet i kyrkans arbete när så många människor i vårt land lever utan att ha fått lära känna Jesus Kristus. Utskottet ser allvarligt på att en växande del av vårt lands befolkning inte nåtts av det kristna evangeliets befriande och upprättande kraft. Det finns dock många som strävar efter att fullfölja kallelsen att sprida det kristna budskapet. Utskottet vill visa på den goda vilja som finns i motionen: att budskapet om Jesus skall nå fler i vårt land. I detta instämmer utskottet. Det är en uppgift för kyrkan som helhet och för var och en i kyrkan.

Det som i kyrkoordningen benämns mission ligger på den nationella nivån inom två ansvarsområden. Den internationella nämnden ansvarar främst för det yttre arbetet utanför landets gränser och nämnden för kyrkolivets utveckling ansvarar för arbetet inom landet. Utanför kyrkokansliets organisation arbetar Svenska Bibelsällskapet på nationell nivå med en del av det som efterfrågas i motionen: att sprida Bibelns budskap och stimulera till läsning av Bibeln. Svenska kyrkan står tillsammans med flera andra kyrkor och samfund bakom Bibelsällskapets arbete och stöder det.

Vissa större satsningar har initierats på nationell nivå. Utskottet har ännu arbetet med Lilla boken om kristen tro från 1993 i gott minne och de stora insatser som gjordes i församlingarna, ofta med hembesök, för att dela ut denna bok till ett mycket stort antal hushåll i vårt land. Även de nya bibelöversättningarna, 1981 års översättning av Nya testamentet och Bibel 2000, har i många församlingar givit anledning till verksamheter som bör betecknas som evangelisation.

På alla nivåer inom Svenska kyrkan sker ett omfattande och ofta hängivet arbete med syftet att göra Jesus känd, trodd och älskad. I betänkandets bakgrundsdel har lyfts fram den nationella nivåns arbete inom vårt land som initieras och utförs främst inom verksamhetsområdet kyrkolivets utveckling. Vidare finns i varje stift flera personer på stiftsnivån anställda med uppgiften att ge församlingarna stöd i deras uppgift att göra Jesus känd, trodd och älskad, en formulering av syftet med arbetet som många församlingar använder inledningsvis i sina församlingsinstruktioner. Till detta kommer arbete som utförs av inomkyrkliga lekmannarörelser där utskottet vill nämna Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och projektet Lekmannaliv.

Kyrkans anställda och medlemmar har redan i dag uppdraget att fungera som evangeliets budbärare. Ett arbete utförs i dag för att ge församlingar och stift stöd i detta uppdrag. Begreppet mission har slagit igenom i församlingarnas arbete med församlingsinstruktionerna, där också analyser och strategier för evangelisation finns med.

Nyare metoder har under senare tid prövats i flera församlingars arbete med detta. Utskottet vill särskilt nämna Alpha-metoden, vuxenkatekumenatet, samt olika former av Vuxendialog. Utskottet menar att det skulle vara en viktig uppgift för den nationella nivån att samla erfarenheter av och göra reflektioner kring dessa nyare metoder som kommit till användning, med syftet att kunna ge stift och församlingar bättre inblick i dessa och stöd i val och utveckling av arbetsformer i arbetet med att sprida evangeliets budskap.

Utskottet menar att evangelisation i hög grad handlar om kommunikation. Dialogens form är att föredra istället för proklamation. I detta instämmer utskottet med motionens tankegång, men menar ändå att motionen i alltför hög grad har ett perspektiv som försöker åtgärda detta från nationell nivå. Vägen till ökad evangelisation i vårt land går inte genom kyrkomötesbeslut utan genom att församlingarna, med stöd från stiften, ökar sin medvetenhet i dessa frågor och bedriver en målinriktad verksamhet i dialogens form.

Svenska kyrkan ger i dag tydliga signaler att syftet med vårt arbete är "att människor skall komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas" (kyrkoordningen, inledningen till andra avdelningen). Detta är mycket tydligt utsagt. Stiften och den nationella nivån skall redan i dag erbjuda stöd i det arbetet.

Utskottet föreslår utifrån dessa överväganden avslag på motion 2003:64, samtliga tre punkter.

Uppsala den 19 september 2003

På Kyrkolivsutskottets vägnar

Göran Åberg

Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Margareta Carlenius, Rolf Forslin, Bo E Nilsson, Johan Lothigius, Solveig Thorkilsson, Hans Wallmark, Monika Sandström, Birgitta Josefson-Hultgren, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson och Kerstin Zetterberg.

Biskop Lars-Göran Lönnermark har deltagit i utskottets överläggning.

Reservation 1 av Torsten Josephsson

Jag reserverar mig till förmån för följande förslag till kyrkomötesbeslut:

Kyrkomötet beslutar att

1. bifalla motion 2003:64, punkten 1.

2. bifalla motion 2003:64, punkten 2.

3. bifalla motion 2003:64, punkten 3.

Mål- och rambudgetskrivelsen visar på ett tydligt behov av en fördjupad reflektion kring Svenska kyrkans identitet med tyngdpunkt på frågorna kring den nationella nivåns relation till de pastorala nivåer som församlingarna och stiften utgör. Ett exempel är frågorna kring olika former för kommunikation med kyrkans medlemmar.

Läronämnden vill därför understryka behovet av en fördjupad teologisk analys av Svenska kyrkans identitet och av relationerna mellan olika nivåer som en grund för ett genomtänkt arbete kring kommunikationsfrågorna.

Uppsala den 2 september 2003

På Läronämndens vägnar

KG Hammar

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Bengt Gustafsson och Ann-Catrin Jarl.