I detta betänkande behandlas motion 2003:63 om Marginaliserad kyrka behöver tankesmedja! Utskottet konstaterar att den kritiska och oberoende teologiska reflektion kring olika samhällsfrågor som efterfrågas i motionen är mycket angelägen. Utskottet vill emellertid peka på att den typ av reflektion och verksamhet som efterfrågas i motionen redan finns på många håll både inom och utanför kyrkan. Utskottet föreslår att motionen avslås.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2003:63.

Redogörelse för ärendet

Motionen

Motion 2003:63 av Bengt Olof Dike, Marginaliserad kyrka behöver tankesmedja!

Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att inom ramen för tillgängliga ekonomiska resurser och senast om ett år inrätta skisserad tankesmedja i den rikskyrkliga organisationen.

Läronämnden

Läronämnden har yttrat sig över motion 2003:5 (Ln 2003:1y). Yttrandet bifogas som bilaga 1.

Utskottet

Bakgrund

Med uttrycket "tankesmedja" menas vanligtvis en fristående opinionsbildande organisation som har knytning till en rörelse, politisk organisation eller liknande. Tankesmedjorna växte fram i USA. De mest kända tankesmedjorna i Sverige är Timbro, med anknytning till näringslivet, och Agora, med anknytning till Socialdemokratiska partiet. Timbro har till uppgift att främja frihetens värden i svensk idédebatt och Agora har som syfte att vrida opinionsbildningen i en mer radikal riktning. En tankesmedja arbetar med opinionsbildning genom seminarier, bokutgivning etc. Utmärkande för en tankesmedja är att den arbetar självständigt gentemot sin moderorganisation.

Motsvarande verksamheter finns redan i viss utsträckning inom eller i nära anknytning till Svenska kyrkan, även om termen tankesmedja inte har använts här. Som exempel kan nämnas Katharinastiftelsen, Sensus, Sigtunastiftelsen och olika ekumeniska organisationer. Beträffande bokutgivning finns Verbum Förlag med en stor bokutgivning.

Vidare bedrivs inom kyrkokansliet och under Kyrkostyrelsen en betydande verksamhet med opinionsbildning och deltagande i samhälls- och kulturdebatten. Årligen hålls ett stort antal konferenser och seminarier. Bland dessa kan nämnas Kulturrådets insatser vid den årliga Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Dessutom publiceras böcker och tidskrifter.

Eftersom en tankesmedja, i den mening som termen normalt brukas, fungerar som en självständigt reflekterande och utmanande grupp gentemot sin moderorganisation skulle inrättandet av en sådan i Svenska kyrkans regi kräva noga överväganden beträffande hur den skulle förhålla sig till kyrkomöte, kyrkostyrelse och biskopsmöte.

Överväganden

Den teologiska reflektion kring olika samhällsfrågor som efterfrågas i motionen är enligt utskottet mycket angelägen. Det är också angeläget med en sådan kritisk och oberoende genomlysning av Svenska kyrkans verksamhet som en tankesmedja skulle kunna utföra. En tankesmedja som uteslutande är inrättad och finansierad av Svenska kyrkan kan emellertid inte ha det oberoende som skulle krävas för detta.

Utskottet vill också framhålla att den typ av verksamhet som efterfrågas redan finns på många håll både inom och utanför Svenska kyrkan. Enligt utskottet är det för en folkkyrka angeläget att det finns en mångfald inom detta område.

Dessutom bedrivs forskning och utredningsarbete inom Svenska kyrkan i teologiska frågor som har relation till samhället. Många utredningar görs också externt på uppdrag av Svenska kyrkan, fr.a. vid universitet och högskolor. Sådana utredningar ger i många fall en kritisk belysning av olika slags kyrklig verksamhet från ett oberoende perspektiv.

Uppsala den 19 september 2003

På Kyrkolivsutskottets vägnar

Göran Åberg

Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Margareta Carlenius, Rolf Forslin, Bo E Nilsson, Johan Lothigius, Solveig Thorkilsson, Hans Wallmark, Monika Sandström, Birgitta Josefson-Hultgren, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson och Kerstin Zetterberg.

Biskop Lars-Göran Lönnermark och biskop Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggning.

Mål- och rambudgetskrivelsen visar på ett tydligt behov av en fördjupad reflektion kring Svenska kyrkans identitet med tyngdpunkt på frågorna kring den nationella nivåns relation till de pastorala nivåer som församlingarna och stiften utgör. Ett exempel är frågorna kring olika former för kommunikation med kyrkans medlemmar.

Läronämnden vill därför understryka behovet av en fördjupad teologisk analys av Svenska kyrkans identitet och av relationerna mellan olika nivåer som en grund för ett genomtänkt arbete kring kommunikationsfrågorna.

Uppsala den 2 september 2003

På Läronämndens vägnar

KG Hammar

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Bengt Gustafsson och Ann-Catrin Jarl.