I detta betänkande behandlas Motion 2003:60 Romerna och Svenska kyrkan. Utskottet framhåller att romerna är en utsatt grupp i samhället och att det är angeläget att de stöds på olika sätt. Ett sådant stöd bör i första hand knytas till det diakonala ansvaret på lokal nivå utifrån vistelsebegreppet. Utskottet efterlyser dessutom en uppföljning av arbetet bland romer och föreslår därför bifall till den första punkten i motionen medan avslag föreslås beträffande punkterna 2 och 3.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att

1. bifalla motion 2003:60 punkt 1.

2. avslå motion 2003:60 punkt 2.

3. avslå motion 2003:60 punkt 3.

Redogörelse för ärendet

Motionen

Motion 2003:60 av Anki Erdmann m.fl., Romerna och Svenska kyrkan

1. Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att göra en uppföljning för att se vad som har gjorts och vad som görs för eller tillsammans med romer runt om i landet.

2. Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på hur Svenska kyrkan skall gå vidare i arbetet för och tillsammans med romerna.

3. Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att ansvara för att församlingar och stift inspireras, uppmuntras och motiveras att arbeta för och tillsammans med romer.

Utskottet

Bakgrund

Romerna är - tillsammans med samer, sverigefinnar, tornedalingar och judar - en av de grupper som erkänns som nationella minoriteter i Sverige. De första romerna kom till Sverige under 1500-talet. Deras liv i Sverige har sedan dess i stor utsträckning präglats av förtryck. Till det mest flagranta hör det s.k. "Tattarplakatet" år 1637, som föranstaltade att alla romer skulle lämna landet inom några månader samt tvångssteriliseringarna i mitten av 1900-talet som drabbade många kvinnor bland vad som då benämndes "tattare" och "zigenare". Även Svenska kyrkans historia innehåller många mörka perioder beträffande förhållningssättet till romerna.

Efterkrigstidens arbetskraftsinvandring förde många romer till Sverige särskilt under 1960-talet. De kom främst från Finland och Jugoslavien. På 1970-talet började en flyktinginvandring från Östeuropa. Denna kom att accentueras som en följd av krigen på Balkan. Enligt ett faktablad från Justitiedepartementet Nationella minoriteter och minoritetsspråk, 2003 är romer den mest utsatta gruppen i många länder, kanske också i Sverige.

Svenska kyrkan och romerna

År 1998 utsåg Nämnden för kyrkolivets utveckling en grupp med uppgift att ta fram arbetsmaterial för församlingarnas kontakt med romerna. Gruppens resultat publicerades i boken Ja Devlesa!; Gå med Gud! Om romerna och Svenska kyrkan, som gavs ut i samarbete med Romernas riksförbund i serien Mitt i församlingen år 2000.

I samband med en gudstjänst under Svenska kyrkans riksmöte i Göteborg år 2000 framförde ärkebiskop KG Hammar en ursäkt för den behandling som Svenska kyrkan under årens lopp har utsatt romerna för. Samma år hölls även en försoningsgudstjänst i Linköpings domkyrka på initiativ av biskop Martin Lind.

Vid KEK:s generalförsamling i Trondheim sommaren 2003 arrangerade CCME (Churches' Commission for Migrants in Europe), där Svenska kyrkan och SKR är medlemmar, ett seminarium om kyrkor och romer främst utifrån de nordiska kyrkornas arbete.

Finska församlingen i Stockholm bedriver arbete bland finsktalande romer i Stockholm med omnejd, bl.a. i form av veckoslutsläger, dels för familjer respektive, dels för romska kvinnor. Verksamheten stöds av Stockholms Stift genom strukturbidrag.

Vid Sigtunastiftelsen ges i höst i samband med kursen Kulturmöten en föreläsning med rubriken Från tattare till romer av Birger Rosengren, ordförande i Resandefolkets Romanoa Riksorganisation.

Kyrkomötets/ombudsmötets tidigare behandling romernas situation

Kyrkolivsutskottet behandlade vid 2002 års kyrkomöte en motion med förslag om att på nationell nivå samla erfarenheter om Svenska kyrkans integrationsarbete, utveckla metoder för detta arbete och göra arbetet känt genom att skapa en idé- och kunskapsbank. Utskottet underströk i sitt betänkande vikten av att människor med annat förstaspråk än svenska, i Sverige kan behålla och växa i sin kristna tro. Utskottet anförde vidare sitt yttrande 2002:1y över Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2003-2005 där det bl.a. heter:

Vidare hävdades att utskottet vill prioritera en kartläggning och utvärdering av integrationsarbetet inom Svenska kyrkan, såväl inom som utom landets gränser, men inte explicit vill uttrycka att detta bäst sker genom en idé- och kunskapsbank. Utskottets förslag bifölls av Kyrkomötet.

Överväganden

Eftersom romerna är en utsatt grupp i samhället är det angeläget att de stöds på olika sätt. Det finns också en förväntan i samhället på att Svenska kyrkan aktivt skall stödja denna grupp. Ett sådant stöd bör i första hand knytas till det diakonala ansvaret på lokal nivå utifrån vistelsebegreppet. Utskottet vill emellertid också hänvisa till det arbete som redan görs inte minst bland finskspråkiga romer.

Nämnden för kyrkolivets utveckling beslutade år 2000 - efter den försoningsakt som ägde rum i Göteborgs domkyrka - att arbetet bland romer skulle följas upp efter två år. Utskottet efterlyser denna uppföljning, som ännu inte har gjorts. Utskottet föreslår därför bifall till den första punkten i motionen. Den efterfrågade uppföljningen bör resultera i konkreta förslag till fortsatta insatser för romerna på lokal nivå utan att något ytterligare uppdrag behöver ges till Kyrkostyrelsen i denna fråga.

Som framgår av utskottets yttrande över Mål- och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2004-2006 vill utskottet mycket starkt understryka vikten av att Kyrkostyrelsen låter integrationsarbetet få en tydligare plats i den nationella nivåns arbete.

Uppsala den 19 september 2003

På Kyrkolivsutskottets vägnar

Göran Åberg

Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Birgitta Lindén, Rolf Forslin, Bo E Nilsson, Johan Lothigius, Solveig Thorkilsson, Hans Wallmark, Monika Sandström, Birgitta Josefson-Hultgren, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson och Kerstin Zetterberg.

Biskop Lars-Göran Lönnermark och biskop Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggning.