I motion 2003:25 föreslås att ett uppdrag skall ges åt Kyrkostyrelsen att bearbeta principer och riktlinjer för kyrkans begravningspolicy. Utskottet menar att de frågor som tas upp i motionen främst hör hemma på en lokal pastoral nivå, i vissa fall också på den regionala nivån. Utskottet ser det inte önskvärt att centralt utarbeta de principer och riktlinjer som efterfrågas eftersom situationen skiljer sig mycket från en församling till en annan. Utskottet föreslår att motionen avslås.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2003:25.

Redogörelse för ärendet

Motionen

Motion 2003:25 av Britta Olinder och Eric Muhl om kyrkan och begravningsväsendet

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att bearbeta principer och riktlinjer för kyrkans begravningspolicy.

Läronämnden

Läronämnden har yttrat sig över motion 2003:25. Yttrandet bifogas som bilaga 1.

Utskottet

Bakgrund

I motionen föreslås en bearbetning av de riktlinjer som finns för kyrkans begravningspolicy utifrån ett flertal nyligen aktualiserade frågeställningar som exempelvis begravningar i rum som inte är invigda för kyrkligt bruk, prästernas förändrade tillgång till information om dödsfall, inspelad musik vid begravningsgudstjänsten och "ett gap mellan vad människor vill ha och vad kyrkan kan erbjuda" i samband med begravning.

Förslag kring kyrkans begravningspolicy har varit uppe till behandling vid ett flertal kyrkomöten. Det har varit frågor som handlat om allt från ekonomi, clearingsystem, begravningslagstiftning, huvudmannaskap, till begravningsgudstjänstens utformning och den musik som används.

Biskopsmötet lät 1988 utge ett biskopsbrev om död och begravning som främst riktade sig till Svenska kyrkans präster. I biskopsbrevet togs upp de pastorala frågor som hör samman med att ett dödsfall inträffar. Från innehållet i detta biskopsbrev kan förutom begravningsgudstjänsten och dess liturgihistoriska sammanhang nämnas hembesöket och samtalet med de anhöriga, bisättningen, avskedet, minnesstunden, återbesöket. Frågor om grav och gravplats, samt minnesgudstjänster togs också upp, liksom begravningar i annan ordning än Svenska kyrkans.

Vid 1991 års kyrkomöte behandlades två motioner, 1991:77 och 1991:86, som båda önskade bestämmelser vid begravningsgudstjänst. Gudstjänstutskottet sade i sitt betänkande 1991:9 att de senaste årens utveckling har medfört sådana förändringar att det måste få konsekvenser för de områden som motionerna behandlade. Utskottet hänvisade dock till det pågående arbetet med kyrkoordningen och föreslog avslag på motionerna, vilket också blev Kyrkomötets beslut.

Vid 1992 års kyrkomöte behandlades ett förslag i motion 1992:63 om att normgivande bestämmelser som bör gälla i anslutning till begravningsgudstjänster skulle utarbetas. Gudstjänstutskottet sade i sitt betänkande 1992:4 att de frågor som motionen behandlade skulle behandlas inom kyrkoordningskommittén. Utskottet föreslog avslag på motionen, vilket blev Kyrkomötets beslut.

Vid 1993 års ombudsmöte behandlades motion 1993:564 om tidpunkten för begravningsgudstjänsten. I motionen behandlades vikten av att begravningsgudstjänsten skall förläggas till sådan tidpunkt att människors möjlighet att delta underlättas. Gudstjänstutskottet efterlyste i sitt betänkande 1993:503 "ett förtroendefullt samarbete mellan församlingarnas anställda och begravningsbyråerna". Detta menade utskottet var en viktig förutsättning för att begravningsgudstjänsten skall kunna firas som den är avsedd. Med hänvisning till att den fråga som förts fram i motionen borde lösas lokalt hemställde utskottet om avslag på motionen, vilket blev ombudsmötets beslut.

En fråga som behandlas i motionen till årets kyrkomöte är "vad kyrkan skall göra med dem som inte får någon begravning alls". Vid 1995 års kyrkomöte behandlades en motion, 1995:31, som tog upp att det "på senare tid, blivit alltmer vanligt att personer som avlidit, begravs utan någon begravningsakt". Motionären, Birger Hassel, menade att medlemskap i Svenska kyrkan borde vara tillräcklig viljeyttring för att ordna kyrklig begravning, även om inte någon anhörig begär det. Gudstjänstutskottet gick i sitt betänkande 1995:4 på motionärens linje och hemställde att Kyrkomötet skulle bifalla motionen och begära att Centralstyrelsen låter kartlägga vilket ansvar Svenska kyrkan har att för sina medlemmar ordna begravningsgudstjänst även där sådan ej har påkallats. Detta blev Kyrkomötets beslut.

I den Kyrkoordning för Svenska kyrkan som beslutades av 1999 års kyrkomöte finns i femte avdelningen, 24 kapitlet det som i dag gäller för begravning. Det som motionen till 1995 års kyrkomöte begärde har här formulerats i 4 §:

Något om platsen för begravningsgudstjänsten sägs inte i kyrkoordningens 24 kapitel.

Församlingsnämnden beslöt i september 1996 att ge kansliet i uppdrag att ta fram riktlinjer för en pastoral om församlingens åtgärder och förhållningssätt i samband med dödsfall, begravningsgudstjänster och fortsatta kontakter med de anhöriga. Uppgiften skulle lösas i samråd med dåvarande Pastoratsförbundet. Beslutet innebar att ta fram förslag på omfattning och struktur för en sådan pastoral. Beslutet i 1995 års kyrkomöte med anledning av motion 31 skulle särskilt beaktas.

Under 1997 fram till 1999 arbetade en projektgrupp med att finna formerna för en begravningspastoral. I gruppen ingick Anders Eckerdal, Håkan E Wilhelmsson samt representanter för Pastoratsförbundet. I den struktur för en begravningspastoral som skulle anpassas efter situationen i den lokala församlingen ingick bland annat hur följande skulle skötas i församlingen: anmälan av dödsfall, själaringning, hembesök, bisättning, tacksägelse, begravningsgudstjänsten, bärarlag, minnesstund, urnnedsättning, uppföljande kontakter och inbjudan till minnesgudstjänst. Flera församlingar har utarbetat egna begravningspastoraler vilka delgivits projektgruppen.

Arbetet med en begravningspastoral har en tid stått stilla sedan de handläggare som haft ansvar för ärendet avslutat sina tjänster vid kyrkokansliet. Under innevarande år har en överlämning kommit till stånd och vissa kontakter tagits från Avdelningen för kyrkolivets utveckling med Församlingsförbundet och ärkebiskopens kansli. Den inriktning som arbetet har för närvarande är att ett underlag skall arbetas fram i ett samråd mellan Avdelningen för kyrkolivets utveckling, ärkebiskopens kansli och Församlingsförbundet som sedan kan bilda utgångspunkten för ett biskopsbrev kring de pastorala frågor i samband med begravningsgudstjänsten som är aktuella i dag.

Vid 2001 års kyrkomöte behandlades en motion, 2001:70, med förslaget att utreda begravningsverksamhetens integrering i det gemensamma arbetet inom Svenska kyrkan. I motionen framfördes önskemålet att begravningsfrågorna skulle integreras som en jämställd kärnverksamhet i det fortsatta arbetet med församlingsinstruktionen inom Svenska kyrkan. Kyrkorättsutskottet menade i sitt betänkande 2001:7 att det är viktigt att den verksamhet som bedrivs i församlingar och samfälligheter präglas av ett helhetsperspektiv. "Det måste finnas en samverkan mellan de olika verksamhetsområdena och för att detta ska uppnås krävs en samordning av mål och riktlinjer för verksamheterna." Utskottet ställde sig avvisande till motionens förslag att detta skulle ske inom ramen för församlingsinstruktionen och föreslog Kyrkomötet att avslå motionen, vilket blev Kyrkomötets beslut.

Överväganden

Utskottet har i sina överläggningar konstaterat att ett arbete pågår som gäller pastorala frågor som är aktuella kring begravning och begravningsgudstjänst i dag. De frågor som tas upp i motionen hör enligt utskottet främst hemma på den lokala pastorala nivån. Här vill utskottet understryka betydelsen av kontinuerliga lokala kontakter mellan församlingens företrädare och begravningsbyråernas personal. Församlingen har goda möjligheter att gå ut och informera om vad den kan erbjuda. Utskottet önskar inte att några principer eller riktlinjer utarbetas centralt. Detta skall lösas lokalt och i samverkan på platsen, i många fall även regionalt. Det arbete som pågår med en begravningspastoral med mer teologisk inriktning kan i detta fall vara ett stöd för församlingarnas arbete om den inte till sin utformning blir normerande. En normerande utformning, som en nationell begravningspolicy, är inte enligt utskottet önskvärd på grund av de stora skillnader i praxis som finns mellan olika församlingar.

Med hänvisning till dessa överväganden föreslår utskottet avslag på motion 2003:25.

Uppsala den 18 september 2003

På Kyrkolivsutskottets vägnar

Göran Åberg

Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Margareta Carlenius, Rolf Forslin, Bo E Nilsson, Johan Lothigius, Inger Björkroth, Hans Wallmark, Monika Sandström, Birgitta Josefson-Hultgren, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson och Kerstin Zetterberg.

Biskop Lars-Göran Lönnermark har deltagit i utskottets överläggning.

Läronämnden finner det angeläget att frågorna om förhållandet mellan kristen tro/ tradition och den praxis som utvecklas i begravningsväsendet blir föremål för kontinuerlig och systematisk analys och bearbetning från teologisk och pastoral synpunkt. Därvid bör den pastorala anpassningen till människors situation och behovet av i kyrkohandboken fastställda ordningar särskiljas.

Uppsala den 2 september 2003

På Läronämndens vägnar

KG Hammar

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Bengt Gustafsson och Ann-Catrin Jarl.