Utskottet behandlar i detta betänkande två motioner dels motion 2003:21 om åldersbestämmelsen för konfirmation och dels motion 2003:31 om konfirmandverksamheten i Svenska kyrkan. Utskottet anser att en flexiblare ålder för konfirmation vore önskvärd. Svenska kyrkan behöver finna flexibla former för konfirmandarbetet som gör så att barn och ungdomar kan växa in i gudstjänst- och kristenliv. Innan beslut fattas om en ändring av bestämmelserna om ålder bör dock en utvärdering göras av de dispenser som getts och de försök som pågår med konfirmandarbete i lägre åldrar. Utskottet föreslår därför att motion 2003:21 avslås.

Utskottet delar motionärernas syn på att konfirmandarbetet är av strategisk betydelse för Svenska kyrkans framtid och att det behövs en rejäl kraftsamling. Utskottet konstaterar dock att en del av de insatser som föreslås snarast hör hemma på stifts- och församlingsnivå och därför ligger utanför Kyrkomötets kompetensområde. Motion 2003:31 måste därför avslås. Utskottet konstaterar att många utvecklingsinsatser redan pågår runt om i stiften och det är angeläget att dessa erfarenheter tas tillvara. Vidare vill utskottet betona vikten av att man ser på Svenska kyrkans hela undervisningsansvar och av att det föreligger behov av en teologisk reflektion över vår kyrkas dopteologi och över konfirmationens ställning utifrån kyrkoordningen. Till betänkandet finns ett yttrande från Läronämnden.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att

1. avslå motion 2003:21.

2. avslå motion 2003:31.

3. med anledning av motionerna 2003:21 och 2003:31 uppdra åt Kyrkostyrelsen att inom ramen för en teologiskt reflekterad helhetssyn på Svenska kyrkans undervisningsansvar som ett projekt eller på annat sätt sammanfatta stiftens många insatser inom konfirmandarbetet, utveckla, utvärdera dessa, med särskild uppmärksamhet på erfarenheter från varierande konfirmationsåldrar.

Redogörelse för ärendet

Motionerna

Motion 2003:21 av Karl-Gunnar Svensson, om åldersbestämmelsen för konfirmation

Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att med hänsyn till det som anförs i motionen ändra riktlinjerna för konfirmationsåldern i Svenska kyrkans församlingar.

Motion 2003:31 av Karl-Gunnar Svensson m.fl., om konfirmandverksamheten i Svenska kyrkan

Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att initiera en kraftsamling kring konfirmandverksamheten i Svenska kyrkan med utgångspunkt i de förslag som anförs i motionen.

Läronämnden

Läronämnden har yttrat sig över motionerna 2003:21 och 2003:31 (Ln 2003:17y). Yttrandet bifogas som bilaga 1.

Utskottet

Bakgrund

Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete

Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete avser konfirmandarbetet bland tonåringar och behandlar tonårskonfirmationen främst ur pastoral och pedagogisk synvinkel. Riktlinjerna är fastställda av Biskopsmötet och Svenska kyrkans församlingsnämnd och trädde i kraft den 1 juli 1994. En smärre revidering har därefter gjorts utifrån de förändringar som skett i och med kyrkoordningen 2000 och att Svenska kyrkan nu är ett eget trossamfund.

Ett väsentligt material vid utarbetandet av riktlinjerna var slutrapporten För konfirmandernas skull från projektgruppen Konfirmand 1990. Rapporten innehåller bl.a. en kartläggning och analys av dåvarande konfirmandsituationen i Svenska kyrkan samt en inventering av framgångsrika idéer och initiativ i församlingarnas konfirmandarbete. En slutsats som projektgruppen drog var att nya riktlinjer behövde utarbetas. De riktlinjer för konfirmandarbetet som då förelåg var från år 1987.

Tydligt i de nu gällande riktlinjerna är grundhållningen att konfirmandarbetet är en tjänst åt tonåringar i ett brytningsskede av deras liv. Kyrkans uppgift är att vandra tillsammans med ungdomarna och visa på den livstydning på dopets grund som kristen tro erbjuder. Vi är till för ungdomarnas skull, inte de för vår skull. Målet för konfirmandarbetet är att visa på livet i Kristus och i Svenska kyrkan.

Konfirmationen sker i en period i livet på gränsen mellan barn och vuxen. Konfirmandarbetet och konfirmationen tjänar därför som en rite de passage där man ger ord och rit åt en av de avgörande milstolparna i en människas liv.

Övergången mellan barndom och vuxenliv är i jämförelse med hur det var tidigare i Sverige otydligare och tonårstiden är mer utsträckt. Därför hävdas ibland att konfirmationen förlorat sin roll som övergångsrit. I en artikel av Eva Reimers i Tro & Tanke 1998:3, s. 85-95 anför hon att det på grund av denna otydlighet i övergången mellan barndom och vuxenliv behövs en ritualisering och ett yttre uttryck för detta steg i livet. Vidare anser hon att det finns goda skäl för att förlägga konfirmationen till femtonårsåldern eftersom det är på femtonårsdagen som en individ ur samhällets synpunkt betraktas som en självständig individ med ansvar. Det är då han/hon blir straffmyndig, anses sexuellt mogen och får börja gå på filmer som är barnförbjudna.

Riktlinjerna innehåller en formaliadel med bestämmelser som församlingen är skyldig att följa i den utsträckning de är antagna av domkapitlet. Formaliadelen har två syften, dels att höja kvaliteten på Svenska kyrkans konfirmandarbete och dels att kunna fullfölja riktlinjernas intentioner. Av bestämmelserna framgår det bl.a. att konfirmationen äger rum tidigast det år konfirmanden fyller 15 år. Vidare att biskop och domkapitel skall utöva tillsyn över konfirmandarbetet i stiftet och att domkapitlet är den instans som i varje enskilt fall kan medge tillfälliga avsteg från riktlinjernas bestämmelser om särskilda skäl föreligger.

Konfirmanden i fokus

Under senare delen av år 2002 genomfördes på uppdrag av verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling en inventering i stiften. Den genomfördes av en extern konsult. Syftet var att få en helhetsbild av hur konfirmandarbetet i Svenska kyrka såg ut när det gäller behov och vilka frågor som prioriterades, utvecklingsidéer och samarbetsmöjligheter. Inventeringen har sedan legat till grund för fortsatt diskussion inom konfirmandkonsulentkollegiet om prioriteringar och strategier för konfirmandarbetets utveckling. I inventeringen framkom bl.a. behovet av kontinuerlig översyn av riktlinjerna, men också vikten av att fortsätta implementeringen av nuvarande riktlinjer och av att förankra intentionerna i dem.

Konfirmandåldern är bestämd utifrån riktlinjernas teologi och målsättning. Tydligt är att konfirmandarbetet har förändrats genom att bli alltmer en erfarenhetsbaserad undervisning. Tonårstidens livsfrågor hör samman med tonårskrisen och puberteten när livet för de flesta ter sig bökigt och omvälvande. De livsfrågor som finns längre ned i åldrarna är annorlunda. En sänkning av konfirmandåldern ned till mellanstadieåldrarna, vilket ibland förordas med motiveringen att de tidiga tonåren är en så krisladdad utvecklingsperiod för de unga i jämförelse med åren dessförinnan, förutsätter en annan intention än den som finns i riktlinjerna.

En del påtalar, som ett argument för att sänka åldern för konfirmation i Svenska kyrkan, att åldern för konfirmation är lägre i andra länder och kyrkor. En sådan jämförelse är missvisande då syfte och innehåll i konfirmationen ser annorlunda ut i olika länder.

I flera stift görs försök med att utveckla verksamheten för barn och unga före konfirmationstiden för att på det sättet skapa förtroende och erbjuda en meningsfull verksamhet för barnen innan de erbjuds konfirmation. Detta arbete behöver utvecklas alltmer för tonåringens och konfirmandarbetets skull. I Luleå stift har ett treårigt konfirmandprojekt bedrivits i samarbete med Svenska kyrkans forskningsavdelning där man utgår ifrån tonåringens upplevelser och behov.

För att stärka unga konfirmandledares kompetens har ett nätverksbaserat utvecklingsarbete gjorts genom projektet Ung konfirmandledare, ett samverkansprojekt mellan Svenska kyrkan, Sigtuna folkhögskola, Verbum och Sensus. Genom den nya tidskriften 24tretton, som även kommer att finnas med en kompletterande utgivning på nätet, får vi ett nytt forum där områdena barn, unga och konfirmand särskilt kommer att stå i fokus.

Kvalitetssäkring

I Karlstads stift har man konstaterat att det trots den nedgång av siffrorna för konfirmandarbetet som skett de senaste två decennierna har förvånansvärt lite gjorts när det gäller analys och utformande av medvetna långsiktiga strategier för utveckling av konfirmandarbetet både på församlings- och stiftsplan i Karlstads stift. Enligt deras bedömning kommer konfirmandarbetets framtid i Svenska kyrkan och Karlstads stift att avgöras under de kommande 5 åren. De har därför startat projektet Utveckling av konfirmandarbetet i Karlstads stift. Projektet påbörjades i januari år 2003 och skall vara avslutat i slutet av år 2005. Projektets ambition är att finna modeller för kvalitetssäkring av Karlstads stifts församlingars konfirmandarbete.

Projektet är ett försök att utveckla en metod för att kvalitetsutveckla konfirmandarbetet i Karlstads stifts pastorat. Utgångspunkten har varit att metoden inte får vara alltför tidskrävande eller kostsam. En förutsättning är att deltagande pastorat verkligen vill ha hjälp med att utveckla sitt konfirmandarbete. Projektet består av två delar. Dels en handledarledd analys och åtgärdsplan över hur väl pastoratens konfirmandarbete följer formaliadelen i Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. Den analysen görs utifrån ett antal kvalitativa aspekter och mynnar ut i en åtgärdsplan och en "konfirmandpastoral". Dels en del som består i en utvärdering av konfirmandernas upplevelse av sin konfirmandtid.

Om metoden blir framgångsrik kommer Karlstads stift erbjuda andra stift att köpa den.

Överväganden

Konfirmandarbetet är av strategisk betydelse för Svenska kyrkans framtid och utskottet ser därför att det på såväl församlings-, stifts- som nationell nivå föreligger ett stort behov av satsningar på detta område. Den nedåtgående trenden behöver brytas. Motionären i motion 2003:21 anser att bl.a. dagens bestämmelser i riktlinjerna för konfirmandarbete om en lägsta ålder för konfirmation hindrar ungdomar från att konfirmeras. Motionären förordar en sänkning av dagens ålder som är 15 år till 13 eller 14 år och pekar på att alla ungdomar inte mognar vid samma ålder. Motionären anser därför att föräldrar och konfirmandlärare skall få avgöra när det ur mognadssynpunkt är lämpligast för varje enskild tonåring att konfirmeras. Idag måste församlingen söka dispens hos domkapitlet om den vill bedriva konfirmationsundervisning för yngre åldrar än under det 15:e levnadsåret. Utskottet anser i likhet med motionären att en flexiblare ålder för konfirmation vore önskvärd. Enligt vad utskottet erfarit ges redan idag ett flertal dispenser och i flera stift pågår försök med att bedriva konfirmandarbete vid en lägre ålder än 15 år. Utskottet vill därför förorda att en utvärdering görs av de dispenser som getts och de försök som pågår för att se i vilka åldrar det är lämpligt att bedriva konfirmandarbete. Svenska kyrkan behöver finna flexibla former för konfirmandarbetet som gör så att barn och ungdomar kan fostras in i gudstjänst- och kristenliv. I avvaktan på det resultatet hoppas utskottet på en generös hållning i domkapitlen när det gäller att bevilja dispenser.

Även motionärerna i motion 2003:31 anser att konfirmandarbetet i Svenska kyrkan är en fråga av avgörande betydelse för kyrkans framtid och anser därför att en rejäl kraftsamling behöver göras. De fokuserar på tre områden: kvalitetssäkring av konfirmandarbetet i församlingarna, behovet av en informationsstrategi samt behovet av extra resurser i konfirmandarbetet. Utskottet delar motionärernas syn på att det behövs en kraftsamling. En del av dessa insatser som motionärerna föreslår ryms inom ramen för Kyrkomötets kompetensområde medan andra delar hör hemma på stifts- och församlingsnivå. När det gäller kvalitetssäkring av konfirmandarbetet kan utskottet konstatera att ett sådant projekt redan pågår i Karlstads stift. Utskottet anser att det är angeläget att Kyrkostyrelsen tar till vara alla de utvecklingsinsatser som redan görs inom konfirmandarbetet i församlingar och stift.

Vidare anser utskottet att det inte är tillräckligt att utveckla konfirmandarbetet utan det krävs ett samlat grepp med en genomtänkt dopundervisning som omfattar såväl tiden före som efter konfirmationen. Utskottet instämmer därför i Läronämndens yttrande Ln 2003:17y att det är av utomordentlig vikt att Svenska kyrkan besinnar sitt undervisningsansvar i hela dess vidd. Det behövs en teologisk reflektion över vår kyrkas dopteologi och över konfirmationens ställning utifrån kyrkoordningen. Det är utifrån de här nämnda övervägandena som utskottets förslag till beslut skall ses.

Uppsala den 19 september 2003

På Kyrkolivsutskottets vägnar

Göran Åberg

Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Birgitta Lindén, Rolf Forslin, Bo E Nilsson, Johan Lothigius, Solveig Thorkilsson, Inger Björkroth, Monika Sandström, Birgitta Josefson-Hultgren, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson och Kerstin Zetterberg.

Biskop Lars-Göran Lönnermark och biskop Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggning.

Läronämnden anser det vara av utomordentlig vikt att Svenska kyrkan besinnar sitt undervisningsansvar i hela dess vidd och vill framhålla betydelsen av att bra dopundervisning skall finnas tillgänglig i Svenska kyrkans församlingar för människor i alla åldrar. Konfirmandarbetet aktualiserar dopet. Konfirmanderna skall få hjälp att tyda sina liv utifrån dopet, som ger del i Jesus Kristus, hans liv och verk, hans död och uppståndelse. Detta arbete är en integrerad del av församlingens liv.

Uppsala den 2 september 2003

På Läronämndens vägnar

KG Hammar

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Bengt Gustafsson och Ann-Catrin Jarl.