Kyrkolivsutskottets betänkande
2003:3
Kyrkomötesuttalande i abortfrågan
|
Kyrkomötet

Kl 2003:3
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas Motion 2003:8 om Kyrkomötesuttalande i abortfrågan. Utskottet hänvisar till sitt betänkande från 2002 års kyrkomöte där man hävdar att abort är en allvarlig fråga men samtidigt sätter in abortproblematiken i ett vidare socialt sammanhang genom att hänvisa till omständigheter som får kvinnor att välja att genomgå abort. Man menar vidare att det är angeläget att kvinnor som befinner sig i en abortsituation ges adekvat stöd och pastoral omsorg. Utskottet konstaterar också att riksdagen inte kan behandla frågor efter hänvändelse från Kyrkomötet. Utskottet föreslår att motionen avslås.
I betänkandet finns två särskilda yttranden.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2003:8.
Redogörelse för ärendet
Motionen
Motion 2003:8 av Nils-Arne Rehnström, Kyrkomötesuttalande i abortfrågan
Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att sända en skrivelse till riks-dagen där dagens abortsituation belyses med stark uppmaning att utifrån de nya medicinska möjligheterna att rädda liv på för tidigt födda se över nuvarande abort-lagstiftning.
Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig över motion 2003:8 (Ln 2003:14y). Yttrandet bifogas som bilaga 1.
Utskottet
Bakgrund
Svensk abortlagstiftning
Nu gällande abortlagstiftning trädde i kraft den 1 januari 1975 och innebär i korthet att kvinnan fram till och med den artonde graviditetsveckan har rätt att bestämma om hon skall genomgå abort. Efter utgången av artonde veckan får abort utföras endast om socialstyrelsen lämnar kvinnan tillstånd. Sådant tillstånd får lämnas endast om synnerliga skäl föreligger för aborten dock inte om det finns anledning antaga att fostret är livsdugligt.
En omfattande utvärdering av abortlagen och olika åtgärder i syfte att förebygga aborter genomfördes av 1980 års abortkommitté och redovisades i betänkandet Familjeplanering och abort - Erfarenheter av en ny lagstiftning (SOU 1983:31). Enligt betänkandet förelåg inte någon anledning att ändra gällande lagstiftning.
I slutbetänkandet från utredningen om det ofödda barnet Den gravida kvinnan och fostret - två individer (SOU 1989:51) belyses spänningen mellan den rådande abortlagstiftningen, som inte tillmäter fostret någon rätt förrän efter den artonde graviditetsveckan, och den medicinska utvecklingen som innebär att man långt före den artonde veckan kan undersöka fostret som en individ. Utredningens slutsats var att det inte fanns etiska, medicinska eller psykologiska skäl att sänka gränsen från den artonde veckan.
Uttalanden av Svenska kyrkan
I kyrkornas gemensamma yttrande över det betänkande som låg till grund för den nu gällande abortlagen betonades att människolivet börjar med befruktningen och att abort innebär att ett människoliv släcks.
I Centralstyrelsens remissvar på Genetikkomitténs betänkande Genetisk integritet (SOU: 1984:88) hävdades bland annat:
Enligt kristen etik är människolivet okränkbart. Livet börjar vid befruktningen. När till exempel abort tillåts till och med den tolfte graviditetsveckan, är detta ett exempel på avsteg från grundprincipen, som motiveras av etiska argument som anförts och vägts såväl mot varandra som mot grundprincipen.
I det ekumeniska remissvaret på den ovan nämnda utredningen, Den gravida kvinnan och fostret - två individer, betonas fostrets värde och rättigheter.
Biskopsmötet utgav år 1991 biskopsbrevet Omhändertagande av foster, som vände sig till medarbetarna i sjukhuskyrkan och församlingsprästerna i Svenska kyrkan. I brevet anfördes nödvändigheten av att skilja mellan omhändertagande av foster och begravningsgudstjänst. Enligt rekommendationen bör omhändertagandet av aborterade foster ske rutinmässigt utan att föräldrarna tillfrågas.
Kyrkomötets/ombudsmötets tidigare behandling av frågor om abort
Abortfrågan har behandlats vid flera kyrkomöten/ombudsmöten. För en översikt av tidigare behandling hänvisas till Kl 2002:3. I en motion till ombudsmötet 1993 (OMot 1993:555) hävdade motionären att den kristna synen bland annat innebär att människolivet börjar vid befruktningen och därför är oförenlig med den svenska abortlagstiftningen. Utskottet instämde i sitt betänkande (OF 1993:506) i Läronämndens uppfattning att det är viktigt att Svenska kyrkan uppmärksammar såväl enskilda som samhället på att abort alltid är ett etiskt problem. Utskottet anförde vidare att kyrkan bör medverka till att minska antalet aborter.
Vid 1994 års ombudsmöte behandlades en motion (OMot 1994:520) som efterfrågade ett klarare kyrkligt ställningstagande i abortfrågan. Det skulle bland annat klart framgå att fostret är en människa redan från konceptionsögonblicket och att abort innebär att en människa dödas. Motionären pekade också på behovet av att kyrkan ger stöd till kvinnor som fött sina barn och erbjuder själavård och gemenskap till kvinnor som genomgått abort. I Läronämndens yttrande framhölls att det i kyrkans historia funnits och finns något olika uppfattningar beträffande de hur man skall se på fostret från konceptionsögonblicket. Här finns utrymme för olika ställningstaganden som dock alltid innebär att fostret ses som en människa i vardande. Utskottet föreslog ombudsmötet (OF 1994:509) att avslå motionens yrkanden att fostret skall betraktas som en människa redan från konceptionsögonblicket och att abort innebär att en människa dödas. Ombudsmötet beslutade i enlighet med utskottets förslag.
Abortfrågan var även uppe för behandling i 2002 års kyrkomöte. Kyrkolivsutskottet konstaterade i sitt betänkande (Kl 2002:3) att abort är en allvarlig fråga, men att det samtidigt är viktigt att se abortproblematiken i en vidare familjesocial kontext. Vilka omständigheter leder t.ex. till att kvinnor väljer att genomgå abort? Man menade att kyrkan har ett särskilt ansvar att stå på deras sida som på olika sätt är utsatta i samhället och att många av de kvinnor som står inför valet att genomgå en abort hör till denna kategori. Det är angeläget att kvinnor ges stöd att fatta det beslut som framstår som det rätta för den enskilda kvinnan i hennes speciella situation. För vissa kvinnor innebär detta att välja att genomgå abort. Utskottet hävdade dessutom att det är viktigt att se med stort allvar på den höga frekvensen av aborter och att det i detta avseende kan finnas anledning till självkritik inom Svenska kyrkan.
Svenska kyrkans arbete med abortfrågorna
Abortfrågan har behandlats i flera böcker och forskningsrapporter. I Tro & Tanke 1991:7, Abort, fosterdiagnostik, människovärde, diskuteras frågan i ett flertal uppsatser. En bok med titeln Abort - verkligheten, valen, moralen (Mitt i församlingen 1994:4) vill uppmana till eftertanke och ställningstagande i abortfrågan. Aborten - ett nödvändigt ont (Tro & Tanke, supplement 5, 1994) är resultatet av ett seminarium som år 1993 anordnades av Svenska kyrkans forskningsråd på uppdrag av Centralstyrelsen. Enligt vad som kom fram vid seminariet finns sakliga skäl för att kritisera motiven i förarbetena till abortlagen, men att detta inte behöver innebära att lagen borde ändras. Kvinnan bör ha rätten att inom lagstadgad tid fatta det avgörande beslutet.
Överväganden
Utskottet vill hänvisa till sitt betänkande från 2002 års kyrkomöte där man hävdar att abort är en allvarlig fråga men samtidigt sätter in abortproblematiken i ett vidare socialt sammanhang genom att hänvisa till omständigheter som får kvinnor att välja att genomgå abort. Det är angeläget att kvinnor som befinner sig i denna situation ges ett adekvat stöd att fatta det beslut som de själva finner vara det rätta. Utskottet vill i detta sammanhang instämma i ett yttrande av Läronämnden (Ln 1998:504): "Läronämnden understryker vikten av att både kvinnan och mannen i en abortsituation ges adekvat stöd och pastoral omsorg, både när abort övervägs och olika alternativ diskuteras och efter det att en abort genomförts."
Utskottet konstaterar också att riksdagen inte kan behandla frågor efter hänvändelse från Kyrkomötet. Utskottet föreslår att motionen avslås.
Uppsala den 18 september 2003
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Göran Åberg
Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Margareta Carlenius, Rolf Forslin, Bo E Nilsson, Johan Lothigius, Solveig Thorkilsson, Inger Björkroth, Monika Sandström, Birgitta Josefson-Hultgren, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson och Kerstin Zetterberg.
Biskop Lars-Göran Lönnermark och biskop Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggning.
Särskilt yttrande 1 av Joakim Svensson
Undertecknad ledamot anser att utskottets övervägande borde haft följande lydelse:
Det allvarliga med abortsituationen i Sverige har, som framgår av bakgrundsbeskrivningen, varit uppe till behandling vid ett antal tidigare kyrkomöten. Svenska kyrkan borde i denna fråga kunna bidra med stöd till människor i en svår livssituation genom att peka på kristen människosyn och kristen syn på livets okränkbarhet. För detta talar läronämndens yttrande 1993:513 av vilket framgår: "Kyrkan lär att fostret har integritet och orubbligt värde och att mänskligt liv startar vid konceptionsögonblicket"
Ett allmänt uttalande från Kyrkomötet om att livet börjar vid konceptionsögonblicket skulle kunna vara en hjälp i den enskildes beslut. En uppmaning till Riksdagen kan däremot ifrågasättas. Det måste vara varje enskild kristens uppgift att enligt sin samvetsövertygelse genom demokratiskt arbete påverka landets lagstiftning. Svenska kyrkans uppgift borde istället vara att våga stå upp för sin grunduppfattning till stöd för den enskilde kristnes ansvarstagande i samhället.
Trots en stark sympati med motionärens övertygelse i själva sakfrågan anser jag därför att motionen skall avslås.
Joakim Svensson
Särskilt yttrande 2 av Torsten Josephsson
Undertecknad ledamot anser att utskottets övervägande borde haft följande lydelse:
Den allvarliga utvecklingen med abortsituationen i Sverige har, som framgår av bakgrundsbeskrivningen, varit uppe till behandling vid ett antal Kyrkomöten. Inte minst med anledning av den medicinska teknikens framsteg, som gjort att gränsen mellan när en abort är tillåten och barnet går att rädda, kommit mycket nära varandra, delar jag motionärens oro . Hela problematiken bör ses i ett vidare socialt sammanhang och en utökad pastoral omsorg är mycket angelägen från kyrkans sida. Det finns också behov att se över nuvarande lagstiftning.
Jag delar utskottets påpekande att en skrivelse från Kyrkomötet till den svenska Riksdagen inte är en rätt väg att aktualisera dessa frågor. Det är varje kristens uppgift att enligt sin övertygelse genom demokratiskt arbete påverka landets lagstiftning. Svenska Kyrkans uppgift bör på olika sätt ge stöd åt den enskildes ansvarstagande i samhället.
Även om jag alltså har en stark förståelse och sympati med motionens intentioner, delar jag dock utskottets skrivning och motivering för att motionen måste avslås i sin nuvarande form.
Torsten Josephsson
Läronämndens yttrande
2003:14y
Kyrkomötesuttalande i abortfrågan
|
Till Läronämnden har för yttrande överlämnats motion 2003:8 av Nils-Arne Rehnström, Kyrkomötesuttalande i abortfrågan.
I Läronämndens yttrande Ln 2002:9 anförs följande:
Läronämnden hänvisar till sitt yttrande Ln 1994:504:
I yttrande Ln 1993:513 skriver Läronämnden bland annat: "Kyrkan lär att fostret har integritet och orubbligt värde, och att mänskligt liv startar i konceptionsögonblicket. Kyrkan vill förmedla respekt och ödmjukhet inför livet."
I frågan om fostret från konceptionsögonblicket skall ses som en "människa", "person" eller "individ" har det funnits och finns något olika uppfattningar i kyrkans historia, beroende bland annat på hur man tar ställning i biologiska frågor och i mer subtila frågor om när fostret får en "själ". Här finns utrymme för olika ställningstaganden på den angivna grunden, som dock alltid innebär att fostret ses som en människa i vardande.
(...)
Allvaret i abortfrågan och dess etiska dilemma för människor som direkt berörs ger kyrkan stort moraliskt ansvar och en grannlaga själavårdande uppgift.
Läronämnden vill också påminna om vad som anfördes i Ln 1998:504:
Läronämnden understryker vikten av att både kvinnan och mannen i en abortsituation ges adekvat stöd och pastoral omsorg, både när abort övervägs och olika alternativ diskuteras och efter det att en abort genomförts.
Den pastorala omsorgen kan ges i samtal och upprättande och stärkandet av sociala nätverk, där mannen, familjen, kyrkan och samhället i stort kan bidra på olika sätt. Det är angeläget att de kvinnor som övervägt abort men fullföljt graviditeten får det stöd de behöver.
Den medicinsk-tekniska utvecklingen gör att för tidigt födda barn kan överleva i större utsträckning än tidigare. Detta väcker nya och svåra etiska frågor, både när det gäller den risk för bestående skador detta kan medföra, och vad beträffar aborter som i undantagsfall kan ske så sent som i 24:e graviditetsveckan. Läronämnden finner det angeläget att Svenska kyrkan möter behovet av etisk reflektion och pastoral insikt. Det är viktigt att kunna komma såväl föräldrar och närstående som den berörda medicinska personalen till mötes.
Uppsala den 2 september 2003
På Läronämndens vägnar
KG Hammar
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Bengt Gustafsson och Ann-Catrin Jarl.


