Kyrkolivsutskottets betänkande
2003:2
Genmanipulation - nyckel till skapelsen eller brott mot människans integritet
|
Kyrkomötet
Kl 2003:2
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas Motion 2003:5 om Genmanipulation - nyckel till skapelsen eller brott mot människans integritet. Utskottet konstaterar att det är angeläget att utvecklingen på det gentekniska området följs av Svenska kyrkan men anser att det finns bättre sätt att göra detta än att inrätta en expertgrupp. Utskottet föreslår att motionen avslås.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2003:5.
Redogörelse för ärendet
Motionen
Motion 2003:5 av Nils-Arne Rehnström, Genmanipulation - nyckel till skapelsen eller brott mot människans integritet
Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att tillsätta en etisk kommitté av kristna forskare, lekmän och präster som kan bevaka genforskningen i dag och låta dess hantering av livet belysas ur ett kristet-etiskt perspektiv.
Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig över motion 2003:5. Yttrandet bifogas som bilaga 1.
Utskottet
Bakgrund
Kyrkomötets/Ombudsmötets tidigare behandling av frågor om genteknik
De etiska frågorna kring genforskning och genteknik har varit föremål för Kyrkomötets/Ombudsmötets behandling vid ett flertal tillfällen. Vid 1988 års ombudsmöte behandlades en motion om patent på levande organismer. Diakoniutskottet delade i sitt betänkande (OD 1988:3) den oro som kommer till uttryck i motionen för en oönskad utveckling till följd av gentekniken. Utskottet noterade även "den uppluckring av hävdvunnen - på kristet-humanistisk tradition vilande - etisk grundsyn som modern vetenskap kan inspirera. Enligt utskottets mening behövs inte bara opinionsbildande uttalanden, utan även tillräcklig kunskap hos många fler än experterna."
Utskottet förväntade sig att kyrkans centrala ledning - gentemot samhällets beslutande organ, den vetenskapliga välden och kyrkans egna medlemmar - tydligare värnar livets integritet. I en motion till 1989 års ombudsmöte föreslogs att det inom Svenska kyrkan skulle tillsättas en grupp med uppgift att följa och bearbeta den genetiska och bioteknologiska forskningens förhållande till kristen livshållning. Diakoniutskottets menade i sitt betänkande (OD 1989:52) att eftersom utvecklingen går mycket snabbt på det gentekniska området och det krävs stora kunskaper för att påverka utvecklingen är det "angeläget för kyrkan att på ett organiserat sätt samordna alla goda krafter för att värna om skapelsen. Arbetet bör kunna ske ekumeniskt, nationellt och internationellt." Utskottet tillstyrkte att en expertgrupp bör tillsätts för denna specialbevakning. Förslaget bifölls av Ombudsmötet.
Vid 1992 års ombudsmöte behandlades en motion om gentekniken och juridiken enligt vilken det bland annat föreslogs att åtgärder bör vidtas för att den kristna människosynen beaktas inom olika etiska nämnder. Församlingsutskottet hävdar i sitt betänkande (OF 1992:506) att man helt delar den oro som ligger till grund för motionen samt att man finner det angeläget att det ges utrymme för dessa frågor inom ramen för kyrkans verksamhet och att kyrkan tar dem på allvar.
Kunniga människor med en kristen människosyn bör ställas till förfogande att ingå i expertgrupper och i etiska nämnder närhelst detta begäres. Ombudsmötets beslut 1989 att tillsätta en expertgrupp inom kyrkan för att bearbeta den genetiska och bioteknologiska forskningen bör fullföljas.
Läronämnden skrev i sitt yttrande över motionen (Ln 1992:504):
Genom den snabba tekniska utvecklingen ställs människor ständigt inför nya och svåra etiska konflikter och kraven att fatta beslut. I dessa lägen är det väsentligt att kyrkan söker skapa en bred medvetenhet om de grundläggande värderingar, som kan sägs utgöra hörnpelarna i en kristen människosyn. Mer än genom att ge svar på ett ökande antal etiska frågeställningar kan kyrkan därigenom hjälpa människor att tänka, välja och handla etiskt och genomreflekterat utifrån en biblisk människosyn.
Frågan om etiska aspekter på modern genteknik var med anledning av en motion föremål för behandling även av Ombudsmötet 1997. Församlingsutskottet skriver i sitt betänkande (OF 1997:506):
En form för Svenska kyrkans engagemang i etiska frågor utgörs av yttranden över statliga betänkanden. [---] Grunden för Svenska kyrkans arbete med frågorna utgörs av den kristna skapelsetron och människosynen där människans värde och värdighet betonas liksom skapelsens integritet. Det mänskliga rådandet över skapelsen får enligt kristen tro inte vara godtyckligt utan måste alltid vara förenat med ett ansvar inför Gud.
Gentekniken aktualiserar enligt utskottet ett problem som är uppenbart i det moderna och högteknologiska samhället, nämligen att etiska dilemman ständigt kommer till uttryck i olika verksamheter. Den kristna tron kan här fungera som riktningsgivare men inte klart och tydligt ange vilka forskningsmetoder och teknologier som är rätta och orätta.
Vid Kyrkomötet 2001 förelåg en motion om etiska frågor. Motionen behandlades av Kyrkolivsutskottet som i sitt betänkande bl.a. skriver (Kl 2001:17):
Utskottet anser liksom motionärerna att det är viktigt att Svenska kyrkan finns med i samhällsdebatten. Utskottet konstaterar dock att det redan nu finns en beredskap från Svenska kyrkans sida att delta i debatten och att ge etisk vägledning. Arbetet med etikfrågor är ständigt pågående inom olika kyrkliga organ. Visst arbete har redan gjorts och annat är fortfarande under behandling. Utskottet vill betona att det är viktigt att arbetet med etikfrågorna kontinuerligt pågår. Utskottet skulle gärna se att en kyrklig teologisk bearbetning görs av frågan om den kristna människosynen.
Pågående arbete kring genforskning och genteknik
En etiker har anställts vid Kyrkokansliet med uppgift att bland annat följa utvecklingen kring genforskning och genteknik. År 2002 anordnade Lutherhjälpen ett seminarium om genteknik med inriktning på växtförädling med medverkan av forskare, representanter från miljödepartementet samt företrädare för olika intresseorganisationer. Inom kyrkokansliet pågår tillsammans med Sensus ett arbete med att utarbeta ett studiehäfte om genmodifierade grödor. Ett film- och studiematerial om genmodifierade grödor har genom Lutherhjälpens försorg tagits fram av filmaren Anders Palm. Kurssekretariatet vid Uppsala universitet anordnar under hösten 2003 kursen Den nya biologin - människan och tron med medverkan från Svenska kyrkan.
Den ideella föreningen Vetenskap och Allmänhet är ett nytt forum för samtal kring vetenskapliga frågor. Föreningens syfte är att främja dialog, öppenhet och förtroende mellan allmänhet, särskilt ungdomar, och forskare. Svenska kyrkan tillhör föreningens medlemmar och ärkebiskopen har medverkat i ett offentligt samtal anordnat av föreningen. Ärkebiskopen har även deltagit i flera andra diskussioner kring etiska aspekter på modern medicinsk forskning och teknik. Ett bidrag har rubriken Biotechnology in the Service of Life - the Role of the Churches och finns publicerat i rapporten från överläggningarna mellan kyrkoledarna i Borgågemenskapen 2002.
Arbete kring frågorna om genforskning och genteknik bedrivs även på det internationella planet. KEK:s Commission on Church and Society anordnar t.ex. i november 2003 en konferens under rubriken Human Life In Our Hands? The Churches on Bioethics.
Kyrkostyrelsen har yttrat sig över offentliga utredningar kring genteknik och genforskning. Som exempel kan nämnas yttranden över de båda utredningarna Att spränga gränser. Bioteknikens möjligheter och risker (SOU 2001:113) och Rättslig reglering av stamcellsforskning (SOU 220:119). I det senare yttrandet konstateras att Kyrkostyrelsen har en i grunden positiv syn på forskning. "Ur ett kristet perspektiv kan den kunskap som forskningen leder fram till uppfattas som en inblick i Guds skapelse. Vetenskaplig nyfikenhet och forskning kan förstås som en process inom skapelsen."
Man pekar emellertid också på att forskning kring stamceller väcker frågor kring hur långt människan får gå när det gäller olika slags ingrepp och manipulationer av grundläggande livsprocesser:
Det finns restriktioner som bland annat motiveras av respekt för människovärdet. En grundläggande utgångspunkt för en humanistisk och kristen etik är att mänskligt liv aldrig får användas endast som ett medel. En fråga som måste ställas är om forskning på mänskliga embryonala stamceller är förenlig med en sådan grundhållning. [---]
För att kunna ta ställning till om forskningen är förenlig med grundläggande etiska principer krävs en noggrann etisk prövning. En sådan prövning kan ge legitimitet åt forskningen och även stärka förtroendet för forskningen bland allmänheten.
Svenska kyrkan har under lång tid sett det som sitt ansvar att medverka i samhällsdebatten kring etiska frågor som uppstår i samband med medicinsk och naturvetenskaplig forskning och utveckling. Om ett sådant deltagande skall vara effektivt kan det knappast inskränkas till att yttra sig över offentliga utredningar. Debatten har nämligen ofta pågått en längre tid och olika positioner har blivit formerade, när en utredning väl läggs fram. Ett effektiv deltagande förutsätter därför ofta medverkan även i ett tidigare skede.
För att ge underlag för ett ställningstagande i de komplicerade frågorna kring genforskning och genteknik - liksom inom många andra forskningsområden - erfordras expertis inom olika fackområden, utöver den som finns tillgänglig vid Kyrkokansliet. Forskare har därför vid olika tillfällen inbjudits till seminarier och liknande. Forskningen är emellertid mycket specialiserad och det finns olika slags forsknings- och teknikområden som aktualiserar frågor av etisk karaktär. Det är svårt för en fast kommitté att tillhandhålla erforderlig expertis inom dessa olika områden.
Överväganden
Utskottet delar den oro och den fascination inför utvecklingen inom gentekniken som motionen ger uttryck för. Det är angeläget att utvecklingen följs av Svenska kyrkan. Området kännetecknas emellertid av en mycket stor komplexitet, med en mängd vetenskapliga discipliner inblandade. Utvecklingen går dessutom mycket snabbt. En fast sammansatt expertgrupp är därför enligt utskottet inte det bästa sättet att följa utvecklingen. Ett mera adekvat alternativ kan i stället vara att genom kyrkokansliet skapa ett nätverk av kunniga personer. Ett sådant nätverk bör kontinuerligt förnyas efter hand som nya frågor kommer upp.
Det borde vara en prioriterad uppgift för Svenska kyrkan på nationell nivå att följa utvecklingen inom det gentekniska området. Det är också angeläget att information förs ut inom Svenska kyrkan på ett sätt som är tillgängligt för en bred allmänhet.
Utskottet menar vidare att den etiska och teologiska reflektionen kring dessa frågor är angelägen och instämmer i läronämndens påpekande att "utvecklingen av genforskningen aktualiserar fortsatt nya frågor om människosyn som är angelägna för kyrkan att belysa ur såväl teologiskt som etiskt perspektiv".
Uppsala den 18 september 2003
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Göran Åberg
Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Margareta Carlenius, Rolf Forslin, Bo E Nilsson, Johan Lothigius, Solveig Thorkilsson, Inger Björkroth, Monika Sandström, Birgitta Josefson-Hultgren, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson och Kerstin Zetterberg.
Biskop Lars-Göran Lönnermark och biskop Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggning.
Läronämndens yttrande
2003:13y
Genmanipulation
|
Till Läronämnden har för yttrande överlämnats motion 2003:5 av Nils-Arne Rehnström, Genmanipulation - nyckel till skapelsen eller brott mot människans integritet.
Läronämnden hänvisar till sitt yttrande Ln 1997:505 med anledning av en tidigare motion rörande hybrid-DNA-forskning, etiska och humanitära aspekter:
Detta gäller några av de viktigaste etiska frågorna i samtiden. Det är frågor som behöver behandlas med sakkunskap och med allsidig kompetens (...) komplexa etiska problem som läronämnden anser att kyrkan kontinuerligt bör bearbeta.
Utvecklingen av genforskningen aktualiserar fortsatt nya frågor om människosyn som är angelägna för kyrkan att belysa ur såväl teologiskt som etiskt perspektiv. Betydelsen av etisk bearbetning och reflektion måste ånyo framhållas, liksom vårt ansvar som kristna att inte bara hålla vakt mot forskningsverksamhet som leder till skador och hot mot det mänskliga livet och naturen utan också bejaka och ta ansvar för de nya möjligheter till bot och hälsa som möjliggörs med genforskningen.
Uppsala den 2 september 2003
På Läronämndens vägnar
KG Hammar
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Bengt Gustafsson och Ann-Catrin Jarl.
