I detta betänkande behandlas tre motioner. I motion 2003:10 föreslås att församlingar ska rekommenderas att avsätta en procent av tillgängliga verksamhetsmedel till systerkyrkor ute i världen. I motion 2003:22 föreslås att Kyrkostyrelsen ska bedriva påverkansarbete i handels- och energifrågor. I motion 2003:61 föreslås att Kyrkomötet ska ställa sig bakom FN:s millenniemål, verka för att Sveriges internationella bistånd snarast går upp till en procent av bruttonationalinkomsten (BNI), att Kyrkomötet uttalar sin avsikt att en procent av Svenska kyrkans samlade budget går till internationell mission och diakoni, att församlingarna får material för att underlätta detta arbete liksom med att utveckla vänförsamlingskontakter, samt att en fullständig översikt utarbetas över det internationella engagemanget i Svenska kyrkan, inklusive församlingsnivån. Utskottet finner att resonemangen och intentionerna i alla tre motionerna uttrycker angelägna och centrala uppgifter för Svenska kyrkan. Samtidigt konstaterar utskottet att arbete pågår inom samtliga områden som motionerna behandlar. Utskottet föreslår därför att motionerna avslås.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att

1. avslå motion 2003:10.

2. avslå motion 2003:22.

3. avslå motion 2003:61 punkten 1.

4. avslå motion 2003:61 punkten 2.

5. avslå motion 2003:61 punkten 3.

6. avslå motion 2003:61 punkten 4.

7. avslå motion 2003:61 punkten 5.

Redogörelse för ärendet

Motionerna

Motion 2003:10 av Nils-Arne Rehnström, För den världsvida kyrkan

Kyrkomötet beslutar att ge en tydlig rekommendation till församlingarna att som mål, eller krav för budgeterat givande till systerkyrkor ute i världen, sätta gränsen på en procent (1%) av tillgängliga medel för verksamhet.

Motion 2003:22 av Britta Olinder och Eric Muhl, Kyrkans profetiska uppgift

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att tillsammans med Nämnden för internationell mission och diakoni bedriva påverkansarbete i handels- och energifrågor.

Motion 2003:61 Svenska kyrkans internationella engagemang av Eva Zetterberg m.fl.

1. Kyrkomötet beslutar att ställa sig bakom FN:s millenniemål.

2. Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att utarbeta en fullständig översikt över det internationella engagemang som finns inom Svenska kyrkan, inklusive församlingsnivån.

3. Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att aktivt verka för att Sveriges internationella bistånd snarast går upp till 1 procent av BNI.

4. Kyrkomötet beslutar att uttala sin avsikt att se till att 1 procent av Svenska kyrkans samlade budget går till internationell mission och diakoni.

5. Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att utforma underlag till församlingarna för att förverkliga 1-procentmålet och utveckla relationer till vänförsamling/-stift.

Andra utskott

Yttrande har inhämtats från Budgetutskottet och är fogat till betänkandet som bilaga 1.

Utskottet

Bakgrund

Svenska kyrkan bedriver genom verksamhetsområdet Internationell mission och diakoni ett omfattande påverkansarbete. För detta arbete har ett speciellt delprogram inrättats med namnet Analys, policy och påverkan. Arbetet inom detta delprogram syftar till att påverka politiska strukturer såsom riksdag, regering, Europeiska unionen, Förenta nationerna, Världshandelsorganisationen (WTO), Världsbanken, Internationella valutafonden etc, men även allmänheten, i riktning mot ökad global rättvisa. Arbetet riktar sig både mot Sverige och svenskarna utifrån perspektivet att vårt agerande spelar roll för den globala utvecklingen, och mot internationella organ. Verksamheten bedrivs i samverkan med partners runt om i världen.

Handelsfrågorna har under en längre tid ingått i programmets arbete och det finns en särskild handläggare för detta område. Lutherhjälpen är medlem i Aprodev som är en ekumenisk samarbetsorganisation för europeiska biståndsorganisationer som jobbar med EU-frågor. Inom Aprodev bedrivs bland annat ett Joint Advocacy Program som fokuserar på lobbying gentemot EU med frågor som relaterar till handel och livsmedelssäkerhet. I anslutning till Kyrkornas världsråd finns en påverkansorganisation som heter Ecumenical Advocacy Alliance (EAA). Arbetet är fokuserat på två frågor: HIV/Aids och handelsfrågor. Svenska kyrkan är aktiv i detta påverkansarbete. I Sverige deltar Svenska kyrkan i Utrikesdepartementets referensgrupp för handelsfrågor. Tillsammans med Diakonia, Svenska Naturskyddsföreningen och Forum Syd har Svenska kyrkan tagit fram ett policydokument om WTO-förhandlingarna efter mötet i Doha. Detta dokument har skickats till riksdagsledamöter, Utrikesdepartementet och andra myndigheter. Svenska kyrkan har även haft en medlem i den svenska officiella delegationen till höstens WTO-möte i Cancún.

När det gäller klimat- och energirelaterade frågor arbetar Svenska kyrkan aktivt på olika nivåer med dessa och inom delprogrammet Analys, policy och påverkan finns en handläggare för dessa frågor. På lokal nivå ges, genom Lutherhjälpen, stöd till exempelvis energisnåla spisar, vattendrivna turbiner och solenergiprojekt. I de pågående klimatförhandlingarna och i anslutning till FN:s miljötoppmöte i Johannesburg förra året har Svenska kyrkan försökt att verka för en ökad andel förnyelsebar energi både nationellt och internationellt.

FN:s millenniemål antogs av världens stater i september 2000. Huvudmålet är att halvera andelen människor som lider av hunger till år 2015. Alla åtta målen ligger i linje med Svenska kyrkans internationella utvecklingssamarbete i vilket fattigdomsbekämpningen är det centrala. Sedan målen antogs har de kontinuerligt uppmärksammats i Svenska kyrkans internationella arbete. Återkommande har Svenska kyrkan lyft fram åtgärder som måste göras för att Millenniemålen ska kunna förverkligas, bland annat inom skuldkrisområdet.

År 1968 beslöt Sveriges riksdag enhälligt att biståndet skulle motsvara en procent av landets samlade varor och tjänster. Biståndets storlek som andel av BNI skulle på detta sätt följa ekonomins svängningar och i övrigt vara en fredad zon. Under den ekonomiska krisen i början och mitten av 1990-talet drabbades dock biståndet av nedskärningar. År 2000 uttalade sig så en majoritet i Sveriges riksdag för att biståndsnivån skulle vara återställd "inom fem år" det vill säga senast 2005. Under dessa år har många svenska folkrörelser arbetat för att en återgång till enprocentnivån skall förverkligas. Senast i våras skrev Svenska kyrkan, genom Sveriges Kristna Råd, ett öppet brev till statsminister Göran Persson i denna fråga.

Frågan om att avsätta en procent av församlingarnas budget till internationellt arbete har diskuterats under en längre tid. Vid Svenska kyrkans missions (SKM) representantskap 1997 beslöt detsamma att uppdra åt SKM-nämnden "att verka för att inför 2000-talet församlingarna ska uppnå ett enprocentmål för kyrkans internationella arbete". I sitt yttrande över Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2002-2004 framförde Ekumenikutskottet vid Kyrkomötet 2001 att "utskottet uttalar som sin mening att möjligheten att avsätta medel i församlingar och stift till det internationella arbetet bör tas på allvar av alla församlingar och stift. Det s.k. 1-%målet för bidrag till Svenska kyrkans internationella arbete kan innebära att enskilda gåvor till Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission kan gå oavkortat till de ändamål som avses." Vid 2002 års kyrkomöte väcktes en motion i denna fråga, motion 2002:11. Samtidigt som Ekonomi- och egendomsutskottet uttryckte sin uppskattning av motionens intention föreslogs avslag vilket också blev Kyrkomötets beslut. Utskottet gjorde följande övervägande:

Kyrkokansliet har på olika sätt aktualiserat denna fråga, bland annat genom att skicka brev och informationsmaterial till församlingar och stift. När det gäller budgetramen för den nationella nivån är den för 2004 1,9 miljarder kronor. Inom denna budget avsätts för 2004 21 miljoner kronor av den nationella finansieringen till internationell mission och diakoni. Intentionen i rambudgetskrivelsen är att denna andel skall fortsätta att öka.

För att underlätta vänförsamlings-/stiftsarbetet antogs 1997 riktlinjer för detta gemensamt av Svenska kyrkans centralstyrelse, Lutherhjälpen, Svenska kyrkans mission och Biskopsmötet. Huvudprogrammet Församlingsutveckling och folkbildning arbetar kontinuerligt med att utveckla goda samarbetsformer med stiften kring bland annat vänstifts- och vänförsamlingsarbete.

För att stärka samarbetet mellan och tydliggöra rollerna för Svenska kyrkan på nationell nivå respektive stiftsnivå har, som anges i Mål och rambudget 2003-2005, ett arbete inletts med att skriva avtal mellan stift och nationell nivå. Därmed förenklas möjligheten att ha överblick över det mångfaldiga internationella arbete som bedrivs på alla nivåer inom Svenska kyrkan.

Överväganden

Utskottet konstaterar att den verklighet som internationell diakoni och utvecklingssamarbete verkar inom, är mycket komplex. En rad olika faktorer påverkar förhållanden och många olika åtgärder krävs för att bekämpa fattigdom och upprätta människor. Därför finns det inga enkla svar. Utskottet konstaterar att biståndet är ett instrument bland flera i denna komplexa verklighet.

Samtidigt tillhör delandet och den internationella diakonin kyrkans grundläggande uppdrag. Detta kan bäst främjas genom att lyfta fram delandets teologi: vi ger därför att vi redan har fått. Att samla in pengar är en viktig del av gudstjänsten. Denna drivkraft som delandets teologi utgör måste ständigt lyftas fram och ges en central plats i kyrkans liv. Församlingar och stift kan finna olika uttryck för detta. Utskottet vill därför inte rekommendera en speciell form, utan konstaterar att modellen att avsätta en procent av sin budget till internationell mission och diakoni kan vara ett av flera sätt att uttrycka delande och internationell solidaritet.

När det gäller den nationella nivån anslås redan nu över en procent av den nationella finansieringen till arbetet med internationell mission och diakoni. Utskottet understryker Kyrkostyrelsens intention att hela administrationen för internationell mission och diakoni ska bekostas med nationell finansiering och inte med insamlade medel.

För att stärka givandets roll har informationen en central plats. Människor ger, då de vet vart pengarna går. Återrapporteringen blir också viktig för ett ökat givande. Det behövs därtill fortbildning och stöd till församlingar och stift när det gäller att utveckla givandet, liksom fördjupning av vänförsamlings- och vänstiftsarbete. Samtidigt konstaterar utskottet att detta angelägna arbete redan pågår. Inom utskottet framkom också att då stora summor går till församlingarnas egna verksamheter inom internationell mission och diakoni, så utgör även detta ett vittnesbörd för världen.

Utskottet noterar med tillfredställelse att Millenniemålen har antagits av världens regeringar. Svenska kyrkan har tillsammans med sina samarbetspartner länge arbetat med dessa frågor. De är en integrerad del av Svenska kyrkans utvecklingssamarbete där fattigdomsbekämpning står i fokus. Utskottet anser att Svenska kyrkans pågående arbete blir ett viktigare bidrag till FN:s millenniemål än att formellt ställa sig bakom dem.

Utskottet menar att det arbete som den nationella nivån och stiften driver tillsammans i form av Vårt gemensamma uppdrag och de avtal som håller på att skrivas mellan dessa nivåer är ett viktigt ramverk för att möjliggöra en bättre översikt av det internationella engagemang som finns i Svenska kyrkan.

Utskottet konstaterar att resonemanget om den komplexa verklighet som utvecklingsarbete och bistånd rör sig inom, även gäller när den statliga biståndsbudgeten diskuteras. Man noterar samtidigt att Svenska kyrkan tillsammans med olika partner i det svenska samhället under flera år har bedrivit ett arbete för att påverka statens budget så att målet uppnås med att en procent avsätts till biståndet. Därför behövs inget särskilt beslut i denna fråga.

Genom Huvudprogrammet Analys, policy och påverkan bedrivs ett omfattande påverkansarbete, bland annat i handels-, klimat- och energifrågor. Detta arbete är en viktig del av det samlade arbetet inom internationell mission och diakoni. Den komplexa verkligheten kräver att många instrument används och påverkansarbetet är därför ett av dessa instrument. Det arbete som motionärerna önskar har därför redan påbörjats.

Sammantaget välkomnar utskottet resonemangen och intentionerna i alla tre motionerna. De behandlar centrala uppgifter för Svenska kyrkan. Men genom att arbete redan pågår inom de områden motionerna behandlar, vill utskottet istället uttrycka vikten av att det redan pågående arbetet fortsätter. Därmed föreslås avslag på motionerna 2003:10, 22 och 61.

Uppsala den 18 september 2003

På Ekumenikutskottets vägnar

Kerstin Bergman

Närvarande: Kerstin Bergman, ordförande, Lena Schachinger, Rune Entelius, Inger Svensson, Henrik Persson, Christina Hjertén, Marija Kogler Johnsson, Kristina Sandström, Henry Svensson, Ragnhild Johansson, Börje Gustafsson, Fredrik Sidenvall, Birgitta Wrede, Lennart Svensson och Vivianne Wetterling.

Biskop Esbjörn Hagberg har deltagit i utskottets överläggning.

Budgetutskottet har getts tillfälle att yttra sig över motion 2003:61 om Svenska kyrkans internationella engagemang, och då särskilt det fjärde yrkandet.

Utskottets uppfattning är att enprocentsmålet bör vara vägledande men menar att uppnåendet av detta mål bara kan främjas genom opinionsbildningsarbete, utbildning och goda exempel. I samband med att man arbetat med församlingsinstruktionerna har man på flera håll beslutat om åtgärder som leder till att detta mål kan nås. Kyrkoråden har här ett tydligt ansvar både för att budgeten skall ge utrymme för internationellt engagemang och för att de som i församlingen särskilt engagerar sig för att stödja Svenska kyrkans internationella verksamhet får goda förutsättningar för sitt arbete. Utskottet konstaterar att Kyrkomötet inte har någon möjlighet att föreskriva storleken på församlingars, samfälligheters och stifts budgetposter och Kyrkomötet bör inte heller genom sina beslut ta över detta ansvar från kyrkan lokalt.

För den nationella nivån finner utskottet att ett mål i form av en procentandel av något belopp riskerar att leda till oönskade resultat. Redan nu anslår nationell nivå väl över en procent av den nationella finansieringen till arbetet med internationell mission och diakoni. Den av Kyrkostyrelsen valda vägen att i stället ange vilka arbetsuppgifter som skall finansieras av nationella medel leder med bättre säkerhet mot målet att insamlade medel inte skall användas till administration och utskottet välkomnar den ambition som Kyrkostyrelsen ger uttryck för i årets Mål- och rambudgetskrivelse.

Uppsala den 17 september 2003

På Budgetutskottets vägnar

Suzanne Fredborg

Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Kenneth Åberg, Christina Mårtensson, Lars Starkerud, Ingrid Karlsson, Jörgen Silén, Annette Lundquist Larsson, Barbro Pettersson, Gunnar Sehlberg, Ulla Samuelsson, Stig Eriksson, Ulla Dahlberg, Ola Isacsson, Sten Johansson och Bengt Petersson.

Biskop Claes-Bertil Ytterberg har deltagit i utskottets överläggning.