I detta betänkande behandlas motionerna 2003:4 och 2003:74. I motionerna föreslås att Kyrkostyrelsen tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att belysa frågan om kyrkan och islam ur olika perspektiv och att Kyrkostyrelsen tar fram ett religionsteologiskt dokument som utgångspunkt för samtal mellan Svenska kyrkan och islam. Utskottet finner att dialogen med företrädare för islam är en mycket viktig uppgift, som på olika sätt redan är i full gång i omvärlden i olika ekumeniska sammanhang. Utskottet föreslår att motionerna avslås och att Kyrkomötet ger Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet anfört om ett tydligt övergripande ansvar för dialogen med företrädare för islam.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att

1. avslå motion 2003:4

2. avslå motion 2003:74

3. med anledning av motionerna 2003:4 och 2003:74 ge Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet anfört om ett tydligt övergripande ansvar för dialogen med företrädare för islam.

Redogörelse för ärendet

Motionerna

Motion 2003:4 av Anders Åkerlund om Kyrkan och islam

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att belysa frågan om kyrkan och islam ur ett religionsteologiskt, historiskt och kontextuellt perspektiv.

Motion 2003:74 av Carl Korch och Mats Hagelin om Samtalsdokument islam-kristendom

Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att ta fram ett religionsteologiskt dokument som utgångsmaterial för det ömsesidiga samtal mellan Svenska kyrkan och de olika inriktningarna av islam som finns i Sverige.

Läronämnden

Läronämnden har yttrat sig över motionerna 2003:4 av Anders Åkerlund, Kyrkan och islam, och 2003:74 av Carl Korch och Mats Hagelin. Yttrandet bifogas som bilaga 1.

Utskottet

Bakgrund

Antalet muslimer i Sverige idag låter sig inte statistiskt beräknas, då religionstillhörighet ej får registreras. Mellan 300 000 och 400 000 invånare i Sverige räknar sin religions- och/eller kulturtillhörighet till islam.

Svenska kyrkan på nationell nivå har behandlat frågorna om information om och samtal med företrädare för islam och muslimer vid flera tillfällen. Ombudsmötets beslut 1995 resulterade i Svenska kyrkans islam-projekt 1996-98. Under 1999 följdes projektets resultat upp, för att avslutas vid årsskiftet 1999/2000.

Kyrkomötet 2000 beslöt bifalla Kyrkolivsutskottets betänkande 2000:11 om resurser för religionsmötesfrågor. Härigenom beslöt man att, med anledning av motion 2000:57 av Irene Pierazzi, uppdra åt Kyrkostyrelsen att beakta att religionsdialogarbetet på bästa sätt kan säkerställas inför arbetet med nästa års budgetskrivelse, samt att avslå motion 2000:76 av Britta Olinder m.fl. om att avsätta resurser för en vidareutveckling av islamprojektet.

2001 utkom Tro och Tanke 2001:3 Samtal om religionsteologi, som ett resultat av ett antal symposier på Sigtunastiftelsen 1999-2000.

Mål och rambudget 2003, som Kyrkomötet 2002 godkände, innefattade att den nya tjänsten som handläggare för religionsdialoger inom kyrkokansliets verksamhetsområde Kristen enhet och teologi, inte inrättades. Konsekvensen förutsågs vara att samordningen av Svenska kyrkans dialoger med företrädare för andra religioner, särskilt islam, skulle utebli och skjutas på framtiden.

Nuläge

För närvarande pågår ett flertal projekt rörande dessa frågor, bland annat:

_ Forskningsprojektet Konflikt eller fredlig samexistens? Nutida relationer mellan kristna och muslimer startade 2000 och planeras pågå i fem år. Det finansieras av Riksbankens jubileumsfond. I projektet ingår forskare med förankring i etnologi, religionsfilosofi, religionshistoria och religionssociologi. Ett antal forskningsrapporter har producerats.

_ I Sensus regi bedrivs ett projekt om hur man går tillväga lokalt om man vill föra dialog med muslimer och troende från andra religiösa gemenskaper. Detta kommer att slutföras under 2003-2004 och skall resultera i ett material för lokalt bruk. Sedan nyåret bedriver Sensus dessutom ett samarbete med sex muslimska studieorganisationer.

_ Inom Borgå-gemenskapen pågår Porvoo Consultation on Interfaith Issues, som är tänkt att resultera i gemensamma riktlinjer/rekommendationer för Borgå-gemenskapens kyrkor i deras förhållande till andra religioner (främst islam).

_ Lutherska världsförbundet (LVF) publicerade i juni 2003 Dialogue and Beyond: Christians and Muslims Together on the Way, som, efter en inledning om religionsteologi, består av bidrag från Christian-Muslim consultation, Yogyakarta, Indonesien 2002. Bidragen emanerar från såväl kristna som muslimska författare.

_ Inför Europeiska Kyrkokonferensens (CEC-KEK) generalförsamling i Trondheim 25 juni-2 juli 2003 presenterades dokumentet Christians and Muslims: Praying together? Reflections and Texts. Dokumentet är en produkt från kommittén Islam in Europe, gemensam för KEK och katolska biskopskonferensens råd (CCEE).

_ Sigtunastiftelsen och nätverket för religionsteologi inom Sveriges Kristna Råd har den 11 augusti 2003 inbjudit 20 kyrko- och samfundsledare att utse 2-3 personer var till ett symposium den 27 oktober 2003 med temat Ekumenisk reflektion - Hur möter vi troende från andra religiösa traditioner än den kristna? Deltagarna förutsätts ha teoretisk och/eller praktisk erfarenhet av möten med människor från andra trostraditioner än den kristna. Målsättningen med symposiet är att få överblick av huvudperspektiven i de olika kristna traditionernas religionsteologi och få underlag att utforma strategier för fortsatt arbete med dessa frågor, både inom kyrkorna/ samfunden och på ekumeniskt plan.

_ I samband med Liv & Fredinstitutets 20-års jubileum 2003 planeras en konferens om religionens roll i konflikter och för försoning. Konferensen, som har benämnts Tools for Peace, arrangeras av Sveriges Kristna Råd, Sveriges Muslimska Råd och Judiska Centralrådet i Sverige och är planerad äga rum i juni 2004.

Kyrkostyrelsen beslöt i maj 2003 inrätta en ekumenisk kommitté. Kommittén skall bl.a. vara rådgivande åt ärkebiskopen, Kyrkostyrelsen och Biskopsmötet, fortlöpande följa den övergripande ekumeniska utvecklingen, både nationellt och internationellt, föreslå policy för Svenska kyrkan i olika frågor samt förbereda Svenska kyrkans ställningstaganden till ekumeniska dokument och överenskommelser. I den ekumeniska kommittén ingår två biskopar utsedda av Biskopsmötet samt Inger Aasa Marklund, Sven-Erik Brodd, Jenny Sjögren och Margarethe Isberg samt ytterligare två personer varav en skall vara en lekman som inte är anställd i Svenska kyrkan. Som grund för beslutet anges att de ekumeniska frågorna behöver bättre beredning, något Teologiska kommittén inte mäktat.

Överväganden

Utskottet menar att dialogen med företrädare för islam är av stor och växande betydelse. Den nödvändiga reflektionen bygger på en lokal, ofta konkret upplevd verklighet. Det handlar om vardagsteologi. Många människor har bidrag att ge, varför arbetet inte får överlåtas enbart till religionsteologisk expertis eller en särskilt tillsatt arbetsgrupp och kan inte heller mynna ut endast i ett religionsteologiskt dokument. Utskottet vill att arbetet skall leda till bejakande av alla goda erfarenheter av samhörighet i att vara människa. Den process, som en dialog innebär, behöver inte äventyra den egna tron. Tvärtom kan den fördjupa och berika en människas trosliv.

Många processer pågår, mycket material och många mänskliga erfarenheter finns redan. Kunskapsinhämtande, arbete och samtal ligger på alla plan, och breda samtalsgrupper kan verka befrämjande på dialogen och begränsa effekten av segregationen i det lokala svenska samhället.

Utskottet vill framhålla vikten av att kyrkostyrelsen tar ett övergripande ansvar för dialogen med islam. Detta innefattar att stödja stiften i deras samordnande och inspirerande roll gentemot församlingarna, där det grundläggande arbetet sker. Denna modell av sam- och växelverkan mellan olika nivåer, som Svenska kyrkan arbetar efter, är en tillgång.

Utskottet vill uttrycka sin bestämda förväntan på den fortsatta processen och dess dokumentation.

Uppsala den 19 september 2003

På Ekumenikutskottets vägnar

Kerstin Bergman

Närvarande: Kerstin Bergman, ordförande, Olof Lönneborg, Rune Entelius, Inger Svensson, Henrik Persson, Christina Hjertén, Marija Kogler Johnsson, Kristina Sandström, Lars-Ivar Ericson, Ragnhild Johansson, Börje Gustafsson, Fredrik Sidenvall, Roland Johansson, Stefan Gustavsson och Vivianne Wetterling.

Biskop Esbjörn Hagberg och biskop Carl Axel Aurelius har deltagit i utskottets överläggning.

Läronämnden har tidigare behandlat behovet av en religionsteologisk bearbetning av förhållandet till islam (Ln 1995:508). Läronämnden vill också nu betona vikten av denna frågeställning, både ur läromässig synpunkt (de abrahamitiska religionernas samhörighet) och i vår nuvarande situation. Det är angeläget att ytterligare fördjupa kunskaperna om de abrahamitiska religionerna och utveckla förståelsen mellan dess företrädare.

Uppsala den 2 september 2003

På Läronämndens vägnar

KG Hammar

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Bengt Gustafsson och Ann-Catrin Jarl.