Till budgetutskottet har hänvisats Kyrkostyrelsens skrivelse (2003:2) Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2002.

Under sina överläggningar har utskottet haft tillfälle att ställa frågor till revisorerna Gunborg Engman-Ericsson, Christina Pregmark Gyberg, Ingemar Åhs, Barbro Ingwall samt Jan-Olof Lindberg. Vidare har utskottet överlagt med andre vice ordföranden i Kyrkostyrelsen, Thomas Söderberg, t.f. generalsekreteraren Lars Friedner, ekonomichefen Helén Ottosson Lovén och controllern Gunnar Nygren. På samma sätt har utskottet haft möjlighet att ställa frågor till ordföranden i Kyrkofondens styrelse, Bertil Persson.

Samtliga utskott har beretts möjlighet att yttra sig över Kyrkostyrelsens skrivelse 2003:2. Yttranden har inkommit från Gudstjänstutskottet, Ekumenikutskottet samt Kyrkolivsutskottet. Dessa yttranden bifogas till detta betänkande som bilaga 1-3.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att

1. med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse (2003:2) fastställa årsredovisningen och koncernredovisningen för Svenska kyrkans nationella nivå år 2002.

2. bevilja Kyrkostyrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2002.

Redogörelse för ärendet

Skrivelsen

Kyrkostyrelsens skrivelse 2003:2

Kyrkostyrelsens förslag till kyrkomötesbeslut:

1. Kyrkomötet fastställer årsredovisningen och koncernredovisningen för Svenska kyrkans nationella nivå år 2002.

2. Kyrkomötet beviljar Kyrkostyrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2002.

Andra utskott

Gudstjänstutskottet poängterar vikten av att arbetet med ett policydokument för kyrkorummet fortsätter, men har i övrigt inget att erinra mot Kyrkostyrelsens skrivelse. Bilaga 1.

Ekumenikutskottet välkomnar arbetet med att utveckla modeller för ett brett arbete med lokal teologi, etik och ekumenik. Vidare framhåller Ekumenikutskottet att det är väsentligt att arbetet skyndsamt går vidare med de delar av SKUT-utredningen som inte omfattades av 2002 års kyrkomötesbeslut. Utskottet efterlyser att den gemensamma deklarationen om rättfärdiggörelsen tydliggörs i målarbetet för Svenska kyrkans teologiska, missiologiska, diakonala och ekumeniska arbete. Bilaga 2.

Kyrkolivsutskottet noterar att en hel del arbete som är en följd av beslut i Kyrkomötet av kyrkokansliet läggs ut på olika centrumbildningar och att det därför borde framgå av årsredovisningen vilka uppdrag detta gäller och hur de fördelas. Därutöver noterar Kyrkolivsutskottet att det i de verksamhetsområden som granskats blivit ganska stora belopp över vid verksamhetsårets slut. Utskottet efterlyser en tydligare redovisning såväl av skälen till detta som av de följder som uppstår. Vidare vill utskottet i nästa årsredovisning se en tydlig redovisning av anställd personal, vakanser och sjukfrånvarotal. Slutligen noterar utskottet att den del av årsredovisningen som rör det samiska kyrkolivet borde bli föremål för yttrande från utskottet, även om inte arbetsordningen nämner detta. Bilaga 3.

Utskottet

Bakgrund

Skrivelsen (KsSkr 2003:2) innehåller följande avsnitt.

_ Svenska kyrkan i korthet

_ Ärkebiskopen: En lyhörd kyrka

_ Svenska kyrkan på nationell nivå

_ Ärkebiskopen och Biskopsmötet

_ Kyrkomötet och Kyrkostyrelsen

_ Kristen enhet och teologi

_ Kyrkorätt och organisation

_ Svenska kyrkans information

_ Kyrkolivets utveckling

_ Samiskt kyrkoliv

_ Forskning

_ Kultur

_ Verksamhet bland svenskar i utlandet

_ Internationell mission och diakoni

_ Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning

_ Övergripande kommentarer till resultatet

_ Koncernresultaträkning

_ Koncernbalansräkning

_ Moderföretagets resultaträkning

_ Moderföretagets balansräkning

_ Kassaflödesanalys

_ Noter för koncernen och moderföretaget

_ Styrelsen för Trossamfundet Svenska kyrkan

_ Revisionsberättelse

_ Vill du veta mer om Svenska kyrkan?

Till skrivelsen hör också ett antal bilagor innehållande rapporter från den nationella nivåns olika verksamhetsområden samt årsredovisningar för de i koncernen ingående bolagen, Svenska kyrkans Utbildnings AB, Svenska kyrkans Förvaltnings AB med de helägda dotterbolagen Kyrkans Hus AB samt Kyrknätet AB.

Av årsredovisningen framgår att kyrkoavgifterna under året uppgått till 12,3 (10,6) miljarder kronor. Större delen av detta belopp, 11,2 (9,5) miljarder kronor har direkt överförts till respektive församlings, samfällighets eller stifts konto inom Svenska kyrkans gemensamma centralkonto, det s.k. Kyrkkontot. Utjämningssystemet har under året tillförts 1 425 (1 350) miljoner kronor i form av utjämningsavgifter. Till församlingar, samfälligheter och stift har utbetalats 1 126 (1 028) miljoner kronor.

Under året har en ny finanspolicy för Svenska kyrkans nationella nivå antagits. I denna redovisas ett antal såväl positiva som negativa etiska kriterier för kapitalplacering. Bl.a. innebär dessa kriterier att företag som uppträder ansvarsfullt gentemot sina anställda, miljön och samhället i övrigt, skall främjas. Inga investeringar får göras i företag som exploaterar naturresurser utan att ha rättsligt säkrad tillgång till de områden där dessa är belägna. Investeringar får heller inte göras i företag som producerar pornografi eller som distribuerar pornografi via television. Detsamma gäller företag som omsätter mer än 25 procent i vapen, tobak eller alkohol. Policyn kommer att bli föremål för årlig översyn.

Värdepappersportföljen består av tre delar: långsiktiga placeringar inom kapitalförvaltning, kortfristiga placeringar inom likviditetsförvaltning samt ideella placeringar. Det dåliga börsåret 2002 påverkade utfallet av kapitalförvaltningen. Den totala avkastningen av värdepappersportföljen uppgick till minus 20,6 procent, vilket var 1,4 procent bättre än jämförelseindex. För räntebärande värdepapper var avkastningen 3,5 procent, 2,9 procent sämre än jämförelseindex. Sammantaget gav likviditets- och kapitalförvaltningen ett netto på minus 782 miljoner kronor. Det värdesäkrade kapitalet var vid årets slut 3 446 925 tusen kronor medan det övriga egna kapitalet är negativt, minus 532 990 tusen kronor. Omslutningen av balansräkningen var 4 772 770 tusen kronor.

Årets resultat innehåller en extraordinär intäkt på 500 miljoner kronor. Detta beror på att den reserv som i samband med relationsförändringen avsattes för att trygga pensionen för präster anställda i Svenska kyrkan inte behöver användas i sin helhet. Därigenom sker en återbetalning från Svenska kyrkans försäkringsförening. Kyrkoantikvarisk ersättning har erhållits från staten med 50 miljoner kronor. Av detta belopp har 16 miljoner kronor använts och ingår i årets resultat.

Verksamheten i de helägda dotterbolagen Kyrkans Hus AB och Kyrknätet AB är i princip vilande sedan den 30 juni 2001. Under året har beslut fattats om fusion med dessa dotterbolag. Fusionen slutfördes i februari 2003.

Utlandsverksamheten bedrivs inom verksamhetsområdena Internationell mission och diakoni (Svenska kyrkans mission, Lutherhjälpen, EFS utland) och Verksamhet bland svenskar i utlandet (Svenska kyrkan i utlandet). Den totala kostnaden för utlandsverksamheten var 372 (369) miljoner kronor. Kollekter och gåvor för utlandsverksamheten har uppgått till 192 (190) miljoner kronor. Av detta belopp svarar Lutherhjälpen för 126 (121) miljoner kronor. Sida-bidragen har uppgått till 84 (76) miljoner kronor. Genom nationell finansiering har tillförts 54 (59) miljoner kronor, varav 42 (45) miljoner kronor avser Svenska kyrkan i utlandet. Svenska kyrkans mission och Svenska kyrkan i utlandet har för sin respektive verksamhet tagit i anspråk 6 miljoner kronor vardera av tidigare reserverade medel. Lutherhjälpen har däremot reserverat 2 miljoner kronor för kommande behov.

Kostnaden för övrig verksamhet på nationell nivå har varit 312 (372) miljoner kronor. De största beloppen hänför sig till verksamhetsområdena Kyrkolivets utveckling 80 (79) miljoner kronor, Kyrkomötet och Kyrkostyrelsen 44 (43) miljoner kronor, Kyrkorätt och organisation 39 (106) miljoner kronor samt till Svenska kyrkans information 29 (39) miljoner kronor.

Medeltalet anställda för det gångna året var 282 (263) i Sverige samt 170 (195) i utlandet.

I den till årsredovisningen fogade revisionsberättelsen tillstyrker revisorerna att Kyrkomötet fastställer årsredovisningen och beviljar Kyrkostyrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Överväganden

Utskottet har granskat den av Kyrkostyrelsen överlämnade årsredovisningen, inklusive bilagor. Vidare har utskottet tagit del av den information som givits i samband med ovan nämnda utfrågningar.

Det bör, enligt utskottets mening, noteras att årets resultat förbättrats genom att resultaträkningen innehåller en extraordinär intäkt på 500 miljoner kronor.

Utskottet noterar att det av revisorernas rapport framgått att bokslutet för 2002 är en med hänsyn till komplexiteten god bokslutsdokumentation inklusive analys. Beträffande årsredovisningen har utskottet tagit del av revisorernas synpunkter. Häribland kan nämnas följande.

_ Det finns ännu inte någon uppdelning mellan likviditetsförvaltningen och kapitalförvaltningen,

_ Vissa klassificeringsfrågor behöver klarläggas, t.ex. rörande kortfristiga fordringar/skulder, interna poster och avsättningar,

_ Nyckeltalen kan utvecklas ytterligare.

Utskottet har genom samtalet med revisorerna erfarit att den interna kontrollen generellt sett ligger på en god nivå.

Efter den granskning av årsredovisningen som utskottet företagit, vill utskottet framhålla följande.

Enligt utskottets mening är det väsentligt att mera sammanlänka årsredovisning och mål och rambudget för motsvarande år. Detta gäller på ett övergripande plan, så att det t.ex. i årsredovisningen sker en återkoppling till de inriktningsmål som angetts i målen och rambudgeten. Det finns också konkreta exempel. I årsredovisningen talas det om personer, medan det i målen och rambudgeten talas om tjänster. Eftersom det i årsredovisningen inte framgår vad som är hel- respektive deltid, blir det inte möjligt att i detta avseende jämföra de båda dokumenten. Årsredovisningen bör innehålla ett personalbokslut med förteckning över inrättade tjänster, vakanser och sjukfrånvaro. Det är också angeläget att nyckeltal utarbetas för att öka möjligheten till förbättring och jämförelser. Med bättre mätsystem ökar möjligheten att följa upp och utvärdera de uppnådda resultaten.

Ett annat sätt att öka informationsvärdet skulle, enligt utskottets mening, vara att förse årsredovisningen med en sammanställning över den projektverksamhet som har pågått. Inte minst vore det av betydelse att kunna se vilka projekt som har påbörjats respektive avslutats.

Med dessa noteringar tillstyrker utskottet att Kyrkomötet fastställer årsredovisningen för Svenska kyrkans nationella nivå avseende verksamhetsåret 2002 samt beviljar Kyrkostyrelsen ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Uppsala den 19 september 2003

På Budgetutskottets vägnar

Suzanne Fredborg

Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Kenneth Åberg, Christina Mårtensson, Lars Starkerud, Solbritt Carlsson, Jörgen Silén, Annette Lundquist Larsson, Barbro Pettersson, Gunnar Sehlberg, Ulla Samuelsson, Stig Eriksson, Ulla Dahlberg, Ola Isacsson, Sten Johansson, Bengt Peterson.

Biskop Claes-Bertil Ytterberg har deltagit i utskottets överläggning.

Gudstjänstutskottet har getts tillfälle att yttra sig över Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2003:2 Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2002 i de delar som berör utskottets huvudsakliga ansvarsområde.

Gudstjänstutskottet påpekar att frågan om ett policydokument för kyrkorummet har varit aktuell sedan 1993. Vidare ser utskottet med tillfredsställelse på att arbetet fortsätter och poängterar betydelsen av detta.

Utskottet har i övrigt inget att erinra mot Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2003:2.

Uppsala den 17 september 2003

På Gudstjänstutskottets vägnar

Alve Svensson

Närvarande:  Alve Svensson, ordförande, Ulla-Britt Emanuelsson, Britt Andersson, Carina Hallesten Hansson, Evy Åberg, Allan Lewin, Mats Hagelin, Glenn Håkansson, Kjell Söderberg, Anders Åkerlund, Inga Alm, Lisbet Båfält, Fredrik Nilsson, Berit Simonsson och Christina Holmgren.

Biskop Jonas Jonson och biskop Caroline Krook har deltagit i utskottets överläggning.

Ekumenikutskottet har getts tillfälle att yttra sig över tillämpliga delar av KsSkr 2003:2 Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2002.

Utskottet välkomnar initiativet att utveckla modeller för ett brett arbete med lokal teologi, etik och ekumenik och hoppas att detta arbete ska komma igång så fort som möjligt.

När det gäller Svenska kyrkan i utlandet anser utskottet det viktigt att arbetet skyndsamt går vidare med de delar av SKUT-utredningen som inte omfattades av 2002 års kyrkomötesbeslut. Det handlar bland annat om ökad fortbildning, ökad kontakt mellan kyrkan ute och hemma och delaktighet i den demokratiska ordningen. Utskottet efterlyser också en analys av förhållandet mellan församlingsarbete för utlandssvenskar och diakonal verksamhet bland tillfälliga besökare.

Utskottet efterlyser att den Gemensamma deklarationen om rättfärdiggörelsen tydliggörs i målarbetet för såväl Svenska kyrkans teologiska, missiologiska, diakonala som ekumeniska arbete.

I övrigt har utskottet tacksamt tagit emot årsredovisningen för år 2002.

Uppsala den 17 september 2003

På Ekumenikutskottets vägnar

Kerstin Bergman

Närvarande: Olof Lönneborg, Rune Entelius, Inger Svensson, Henrik Persson, Christina Hjertén, Svenolof Grenabo, Kristina Sandström, Lars-Ivar Ericson, Ragnhild Johansson, Börje Gustafsson, Fredrik Sidenvall, Roland Johansson, Stefan Gustavsson, Vivianne Wetterling.

Biskop Carl Axel Aurelius har deltagit i utskottets överläggning.

Kyrkolivsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över de avsnitt i KsSkr 2003:2 som behandlar verksamhetsområdena Svenska kyrkans information, forskning och kultur samt kyrkolivets utveckling.

I anslutning till de aktuella avsnitten om arbetet med översynen av de kyrkliga utbildningarna (ÖSUT och PUF) samt utredningen om församlingspedagogerna har utskottet beretts tillfälle att ställa frågor till Marie Schött och Göran Möller i deras egenskap av handläggare.

Utskottets granskning av de nämnda delarna av verksamhetsberättelsen har föranlett följande kommentarer och påpekanden:

En hel del arbete som är en följd av beslut i Kyrkomötet har av kyrkokansliet lagts ut på olika centrumbildningar, exempelvis Svenska kyrkans centrum för kris- och katastrofarbete. Det arbete som bedrivs av dessa utförs på uppdrag av kyrkokansliet och är en del av den nationella nivåns verksamhet. Det borde därför tydligt framgå av den nationella nivåns årsredovisning vilket arbete som utförs av centrumbildningarna, hur dessa fungerar, samt hur kyrkokansliet fördelar uppdrag till centrumbildningarna.

Utskottet har vidare i resultatredovisningen kunnat konstatera att förhållandevis stora belopp har blivit över vid verksamhetsårets slut i de verksamhetsområden som granskats. Dessa överskott redovisas samtidigt som det i skrivelsen framgår att budgetläget bedömts som ansträngt. I viss mån redovisas i skrivelsen vilka bakomliggande orsaker som finns till de uppkomna överskotten. Utskottet skulle dock till kommande år önska en tydligare redovisning inte endast av skälen utan även av följderna av uteblivna insatser för verkställandet av mottagna uppdrag. Utskottet har förståelse för att det kan vara svårt att helt bedöma hur det ekonomiska utfallet för ett verksamhetsår kommer att bli men vill ändå framhålla att budgeterade medel är avsatta för att bedriva sådan verksamhet att givna uppdrag fullgörs, inte för att det skall bli medel över.

I detta sammanhang har utskottet framfört att inför nästa årsredovisning vill utskottet se en tydlig redovisning av anställd personal, vakanser och sjukfrånvarotal som en del av denna skrivelse från Kyrkostyrelsen.

Vidare vill utskottet understryka betydelsen av att kyrkokansliet i än högre grad tar i anspråk den kompetens som stiften besitter. Kansliet bör vid vakanser söka samarbete med ett stift som har kompetens i ärendet hellre än att låta medel bli över och hellre än att hyra in extern personal.

Slutligen har utskottet noterat att den del av nationella nivåns årsredovisning som omfattar verksamhetsområdet samiskt kyrkoliv borde bli föremål för yttrande från kyrkolivsutskottet, även om inte arbetsordningen nämner detta. Utskottet vill framhålla vikten av att det samiska arbetet får en synlig plats i Svenska kyrkan som helhet.

Utskottet ser med stor tacksamhet och tillfredsställelse på det arbete som under 2002 utförts inom verksamhetsområdena information, forskning och kultur, samt kyrkolivets utveckling.

Uppsala den 17 september 2003

På Kyrkolivsutskottets vägnar

Göran Åberg

Närvarande: Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Margareta Carlenius, Rolf Forslin, Bo E Nilsson, Johan Lothigius, Solveig Thorkilsson, Inger Björkroth, Monika Sandström, Birgitta Josefson-Hultgren, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson och Kerstin Zetterberg.

Biskop Lars-Göran Lönnermark och biskop Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggning.