I detta betänkande behandlas skrivelsen KsSkr 2003:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2004-2006 med motionerna 2003:16 av Kerstin Zetterberg m.fl, 2003:53 av Börje Henriksson, 2003:59 av Anki Erdmann m.fl, 2003:86 av Lars-Göran Lönnermark samt 2003:90 av Seth Henriksson.

Utskottet har berett samtliga utskott tillfälle att yttra sig över KsSkr 2003:1 och yttranden har inkommit från (bilaga 4-8):

· Gudstjänstutskottet (KsSkr 2003:1 och motion 2003:86)

· Ekumenikutskottet (KsSkr 2003:1)

· Kyrkolivsutskottet (KsSkr 2003:1 och motionerna 2003:16 och 2003:59)

Läronämnden har yttrat sig över skrivelsen KsSkr 2003:1 samt över motionerna 2003:53 och 2003:86, (bilaga 1-3).

Utskottet har haft tillfälle att ställa frågor till revisorerna Gunborg Engman-Ericsson, Ingemar Åhs, Barbro Ingvall, Christina Pregmark Gyberg och Jan- Olof Lindberg (aukt. revisor). Utskottet har också haft tillfälle att ställa frågor till Kyrkostyrelsens andre vice ordförande Thomas Söderberg, Kyrkofondens ordförande Bertil Persson, tf generalsekreterare Lars Friedner, ekonomichef Helén Ottosson Lovén samt controllern Gunnar Nygren.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att

1. fastställa inriktningsmål avseende nationella nivåns verksamhetsområden för åren 2004-2006 med förändringen att det första inriktningsmålet skall lyda Vi vill tydliggöra Svenska kyrkan som rikstäckande evangelisk-luthersk folkkyrka, bekännelsekyrka och brokyrka i vår tid.

2. fastställa ramen för de nationella kostnaderna för år 2004 till 1 917 miljoner kronor.

3. medge planeringsram för 2005 till 2 060 miljoner kronor.

4. medge planeringsram för 2006 till 2 061 miljoner kronor.

5. medge att kostnader för utjämningssystemet och för internationellt katastrofbistånd under år 2004 får överskridas om detta kan finansieras genom ökade intäkter under året.

6. bemyndiga Kyrkostyrelsen att inom budgetramen göra nödvändiga omdisponeringar i syfte att nå målen.

7. bifalla motion 2003:86

8. avslå motion 2003:16 yrkande 1

9. avslå motion 2003:16 yrkande 2

10. avslå motion 2003:53

11. avslå motion 2003:59 yrkande 1

12. avslå motion 2003:59 yrkande 2

13. avslå motion 90.

Beslutet åtföljs av en reservation.

Redogörelse för ärendet

Skrivelsen

Kyrkostyrelsens skrivelse 2003:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2004-2006

Kyrkomötet beslutar

1. Att fastställa inriktningsmål avseende nationella nivåns verksamhetsområden för åren 2004-2006 i enlighet med skrivelsen.

2. Att fastställa ramen för de nationella kostnaderna år 2004 till 1 917 miljoner kronor.

3. Att medge planeringsram för 2005 till 2 060 miljoner kronor.

4. Att medge planeringsram för 2006 till 2 061 miljoner kronor.

5. Att medge att kostnader för utjämningssystemet och för internationellt katastrofbistånd under år 2004 får överskridas om detta kan finansieras genom ökade intäkter under året.

6. Att bemyndiga Kyrkostyrelsen att inom budgetramen göra erforderliga omdisponeringar i syfte att nå målen.

Motionerna

Motion 2003:16 av Kerstin Zetterberg m.fl. Finansiering av överkostnader för utbildning av teckenspråkiga präster och diakoner

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda möjligheten att rikskyrkan står för de överkostnader som uppkommer när en teckenspråkig studerande skall genomgå teologisk utbildning på universitetsnivå samt för genomgång av Pastoralinstitutet.

2. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda möjligheten att rikskyrkan står för de överkostnader som uppkommer när en teckenspråkig studerande skall genomgå profilåret för diakoner.

Motion 2003:53 av Börje Henriksson, Formulering av inriktningsmål

Kyrkomötet beslutar att godkänna nedanstående förslag:

Motion 2003:59 av Anki Erdmann m.fl., Invandrar- och flyktingarbetet inom Svenska kyrkan

1. Kyrkomötet beslutar att en tjänst för att arbeta med integrationsfrågor återinrättas på kyrkokansliet.

2. Kyrkomötet beslutar att integration, invandrar- och flyktingarbetet skall vara ett av de fokuserade områdena inom huvudprogram Diakoni och Samhällsansvar i Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2004-2006.

Motion 2003:86 av Lars-Göran Lönnermark, Den fortsatta översättningen av Bibeln till teckenspråk

Kyrkomötet beslutar att inför 2004 anslå 800 000 kronor till projektet Bibeln på teckenspråk.

Motion 2003:90 av Seth Henriksson, Inomkyrklig debatt via Internet

Kyrkomötet beslutar att anmoda Kyrkostyrelsen att verka för att rikskyrkan aktivt stöder möjligheten för kyrkans medlemmar att delta i den offentliga, öppna, inomkyrkliga debatten om livsfrågor, tro och viktiga kyrkliga frågor, i första hand genom engagemang i webbplattformen Forum Vestibul.

Läronämnden

Läronämnden konstaterar i sitt yttrande över KsSkr 2003:1 att skrivelsen visar på ett tydligt behov av en fördjupad reflektion kring Svenska kyrkans identitet med tyngdpunkt på frågorna kring den nationella nivåns relation till de pastorala nivåer som församlingarna och stiften utgör. Läronämnden understryker därför behovet av en fördjupad teologisk analys av Svenska kyrkans identitet och av relationerna mellan olika nivåer som en grund för ett genomtänkt arbete kring kommunikationsfrågorna.

Läronämnden yttrar sig över motion 2003:53 och gör då bedömningen att de tre begreppen "folkkyrka", "bekännelsekyrka" och "brokyrka" bör hållas samman så att Svenska kyrkan ständigt strävar efter såväl öppenhet som en djup förankring i bekännelsen till Jesus Kristus och det centrum som evangeliet om honom utgör. Nämnden understryker att begreppet "bekännelsekyrka" hänvisar till kyrkans bekännelse.

I ett yttrande över motionerna 2003:6, 2003:57 och 2003:86 hänvisar Läronämnden till sitt yttrande Ln 2002:2y där man uttryckte sin tillfredsställelse över de översättningar som kommit till stånd bland annat på teckenspråk.

Läronämndens yttranden finns som (bilaga 1-3).

Andra utskott

Gudstjänstutskottet uttalar i ett yttrande över KsSkr 2003:1 (bilaga 4) att man ser mycket positivt på strävan att stärka samarbetet mellan den nationella nivån och stiften. Utskottet understryker vikten av att dialog och samverkan mellan stift och nationell nivå finner för alla parter väl fungerande former.

Gudstjänstutskottet ställer sig i ett yttrande (bilaga 5) positivt till motion 2003:86.

Ekumenikutskottet konstaterar i sitt yttrande (bilaga 6) inledningsvis att Svenska kyrkan skall beskrivas som evangelisk-luthersk och inte enbart som en luthersk kyrka.

Utskottet föreslår en alternativ beskrivning av Svenska kyrkan så som den beskrivs i presentationen av verksamhetsområdet Teologi och Ekumenik. "Svenska kyrkan skall, som en del av Kristi kyrka, verka för att nådens gåvor i ord och sakrament tas emot i henne själv och i kristenheten i stort, så att de olika kyrkorna kan erkänna varandras dop och ämbete, känna igen den ena, heliga, apostoliska och allmänneliga kyrkan i varandra och dela nattvarden."

Ekumenikutskottet välkomnar förändringarna när det gäller det nordiska ekumeniska arbetet. Vidare önskar man ett tydliggörande av olika ekumeniska dokuments status och roll för det ekumeniska arbetet.

Utskottet betonar vikten av att förutsedda förändringar för verksamheten bland svenskar i utlandet fullföljs så skyndsamt som möjligt och att gränsdragningen mellan SKUT-nämnden, domkapitlet i Visby och lokala kyrkoråd behöver tydliggöras. Utskottet efterlyser reflektion kring utlandsförsamlingarnas ekumeniska betydelse samt en analys av förutsättningar för Svenska kyrkans församlingsarbete för utlandssvenskar respektive det diakoniala arbetet bland svenskar som tillfälligt vistas utomlands. Utskottet framför i denna del att man anser att verksamhet bland turister m.fl. bör finansieras med nationella medel medan församlingsarbete bör finansieras lokalt.

Utskottet understryker vidare vikten av att den nationella finansieringen helt skall täcka administrativa kostnader för internationell mission och diakoni.

I sitt yttrande över KsSkr 2003:1 (bilaga 7) framhåller Kyrkolivsutskottet betydelsen av att många får vara med i det viktiga samtalet om utbildningsfrågorna och välkomnar i det sammanhanget Kyrkostyrelsens initiativ till en utbildningsdag i dessa frågor den 3 november 2003. Vidare lyfter utskottet fram att den i rambudgeten aviserade höjningen av stödet till de evangelisk-lutherska kyrkorna från andra länder främst men inte uteslutande gäller den estniska evangelisk-lutherska kyrkan vilket inte framkommer klart i skrivelsen. Kyrkolivsutskottet understryker - i likhet med Läronämnden - det behov som finns av teologisk analys som grund för ett genomtänkt arbete kring kommunikationsfrågorna.

Kyrkolivsutskottet pekar, i ett yttrande gällande motion 2003:16 (bilaga 8), på det svåra rekryteringsläget generellt och särskilt när det gäller teckenspråkig personal i kyrkan och anser att det är viktigt att så långt det är möjligt stimulera och stödja dem som önskar utbildning för tjänst inom Svenska kyrkan även om ett sådant stöd när det gäller teckenspråkig personal för med sig avsevärda extra kostnader.

Med anledning av motion 2003:59 (bilaga 8) konstaterar Kyrkolivsutskottet i sitt yttrande att Kyrkomötet inte kan besluta om enskilda tjänster på nationell nivå men beklagar att arbetet med flykting- och invandrarfrågor fått minskat utrymme. Utskottet finner i likhet med föregående år "att det skulle vara värdefullt om utrymme skapades för ett mer aktivt engagemang på Svenska kyrkans nationella nivå" på detta område. Även i sitt yttrande över KsSkr 2003:1 betonar man att arbetet med integrationsfrågor bör vara ett angeläget område för den nationella nivån och ges en tydligare plats i den nationella nivån.

Utskottet

Bakgrund

Skrivelsen

I skrivelsen lägger Kyrkostyrelsen fram förslag till verksamhetsmål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2004-2006. Intäkterna förutses öka främst i form av den allmänna utjämningsavgiften som dock förutses öka långsammare än kostnadsutvecklingen i samhället. Intäkterna från kapitalförvaltningen och den särskilda utjämningsavgiften förutses öka något under planeringsperioden, men från en mycket låg nivå. Kyrkostyrelsen har i sin budget utgått från att den allmänna utjämningsavgiften inte höjs under planeringsperioden. Kostnaderna för den nationella nivån budgeteras i princip på samma nivå som i 2002 års rambudget för 2003-2005 med en uppräkning motsvarande förväntad inflation år 2006. Budgeten redovisar ett positivt nettoresultat för den nationella nivån med 110, 74 respektive 174 miljoner kronor. Vid planeringsperiodens slut förutses totalt eget kapital vara 107 miljoner kronor lägre än den värdesäkrade delen av det egna kapitalet.

Mål- och rambudgetskrivelsen är utformad på samma sätt som föregående års skrivelse. För varje verksamhetsområde på den nationella nivån presenteras förslag till inriktningsmål och budget. I bilagor presenteras det beslutsunderlag som verksamhetsområdets styrorgan upprättat. I inledningskapitlen presenteras de gemensamma och övergripande förutsättningarna samt målsättningar som är gemensamma för flera eller alla verksamhetsområden på nationell nivå. I budgetskrivelsen framhålls att:

_ Kyrkomötet fattar beslut om budgetramar på verksamhetsområdesnivå. Det ankommer därefter på Kyrkostyrelsen och övriga styrorgan att i arbetet med detaljbudget precisera fördelningen på huvud- och delprogram.

_ Kyrkomötet fattar beslut om ramar för kostnaderna. Beträffande intäkter inom utjämningssystemet, verksamhetsområde Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning, blir utfallet delvis en konsekvens av förändringar i avgiftsunderlaget till följd av inkomstutveckling i samhället och står därmed utanför Svenska kyrkans kontroll. Det är rimligt att, om intäkterna skulle öka, också kunna öka kostnaderna inom utjämningssystemet redan samma år och slippa den tidsförskjutning som det innebär att vänta till nästa budget. På motsvarande sätt kan oväntade och extraordinära händelser påverka verksamhetsområdet Internationell mission och diakoni. Så kan t.ex. inträffade katastrofer föranleda att såväl Sida som en bred allmänhet riktar insatser i en omfattning som ej ryms inom den normala budgeterade verksamheten. Ett exempel från senare år är situationen i Mellanöstern. Mot bakgrund av ovanstående föreslår Kyrkostyrelsen att Kyrkomötet medger att kostnaderna för utjämningssystemet och för internationellt katastrofbistånd får överskridas under år 2004 om detta finansieras med ökade intäkter under året.

_ Kyrkostyrelsens förslag och prioriteringar bygger på aktuell kunskap om uppgifterna på den nationella nivån. Den ekonomiska bedömningen utgår från bästa kunskap i juni 2003. I syfte att uppfylla målen bör Kyrkostyrelsen äga rätt att göra erforderliga omdisponeringar inom budgetramen. Det samma gäller även om intäkterna minskas väsentligt jämfört med här gjorda antaganden.

Kyrkostyrelsen lyfter i skrivelsen särskilt fram utbildningsfrågorna och stödet till barn- och ungdomsarbete som prioriterat under planeringsperioden. Ett annat område som Kyrkostyrelsen vill prioritera är den nationella nivåns ansvar för Svenska kyrkans gemensamma medlemskommunikation. Vidare betonas arbetet med att delta aktivt i samhällsdebatten, vikten av att såväl medlemmar och allmänhet som kyrkans olika delar har förtroende för arbetet på nationell nivå samt nödvändigheten i att man på nationell nivå bedriver en sammanhållen och kompetent omvärldsbevakning och omvärldsanalys.

När skrivelsen fastslogs gjordes följande reservationer:

_ Marianne Kronberg och Staffan Holmgren reserverade sig mot omfattningen på satsningen på gemensam medlemskommunikation och föreslog lägre planeringsramar för verksamhetsområdet Svenska kyrkans information.

Utskottet har inhämtat att reservanterna anser att planeringsramarna för nationell nivå därmed kan sänkas med 5, 10 respektive 5 miljoner kronor årligen i förhållande till förslaget i skrivelsen.

_ Curt Forsbring, Staffan Holmgren och Marianne Kronberg reserverade sig mot att nyanställningar föreslås för att tillföra kompetens till VO Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning; i stället bör nödvändig kompetens säkerställas inom ramen för befintlig personalorganisation.

_ Nils Gårder och Anna Lundblad Mårtensson reserverade sig mot beslutet att rambudgeten för 2005 skall rymma utsändandet av röstkort.

Motionerna

Senast Kyrkomötet behandlade frågan om kostnader för utbildning av teckenspråkiga mer utförligt var 1996 års Ombudsmöte. Då uttalade utbildningsutskottet att:

Från först Kyrkofonden och från år 2000 via nationell finansiering har befattningsutbildning för teckenspråkiga finansierats i viss utsträckning. Beslut om finansiering har inte varit av principiell karaktär utan knutits till enskilda personers utbildning. Den nu pågående finansieringen har varit knuten till utbildningen av en döv prästkandidat och uppgår till ungefär 1 miljon kronor årligen. Beloppet har varit tillräckligt hittills men Nämnden för kyrkolivets utveckling har aviserat att kostnaderna kan bli högre än så när prästkandidaten genomför det pastorala profilåret. Utskottet har inhämtat att rektor på Pastoralinstitutet i Uppsala för närvarande undersöker om något ekonomiskt stöd ifrån samhället i övrigt kan erhållas för tolkkostnaderna under det pastorala profilåret. När en döv går på folkhögskola eller högskola och universitet erhålls ett visst tolkstöd som samhället bekostar.

Under de senaste åren har flera döva gått Svenska kyrkans grundkurs, så det är realistiskt att anta att behovet av stöd för döva för utbildning i kyrklig tjänst kommer att aktualiseras under de kommande åren.

Förra årets kyrkomöte behandlade frågan om bibeltexter och gudstjänstordning på teckenspråk med anledning av Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2002:12 Bibeltexter och gudstjänstordning på teckenspråk. I Gudstjänstutskottets betänkande G 2002:3 redovisas arbetet med översättning av bibeltexter till teckenspråk som hittills lett till att Markusevangeliet och vissa högtidstexter översatts och lämnats till Sveriges döva och de kristna kyrkorna och samfunden. Utskottet redovisade också att kulturdepartementet skulle uppvaktas för en framställan om anslag för fortsatt översättningsarbete. Kulturdepartementet har sedermera avslagit Svenska Bibelsällskapets bidragsansökan i denna fråga. Gudstjänstutskottet betonade i sitt betänkande vikten av att det fortsatta arbetet med att översätta ytterligare bibeltexter och de kyrkliga handlingarna ges resursmässiga förutsättningar att fullföljas. Utskottet uttalade också att man ser det "som ett naturligt steg att Svenska kyrkan tar ansvar för att skapa goda förutsättningar för att gudstjänst kan firas på teckenspråk".

Begreppet bekännelsekyrka för att karaktärisera Svenska kyrkan har i kyrkomötestrycket sedan 1995 bara använts i bakgrundstexten till betänkandet Kl 2001:12, Målskrivning för Svenska kyrkan. I bakgrundstexten återgavs kyrkoordningens inledande paragraf och därefter skrev utskottet:

Nu föreslås Kyrkomötet för första gången använda begreppet som ett led i att ange inriktningen på arbetet på Svenska kyrkans nationella nivå.

I 2002 års kyrkomöte behandlades en motion om att bevara tjänsten för invandrar- och flyktingfrågor i kyrkokansliet. Kyrkomötet avslog denna motion vilket också Budgetutskottet föreslagit. I sin behandling av motionen (Mot 2002:93) uttalade utskottet att

I skrivelsen framgår att verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling - där ansvaret för integrations- och flyktingfrågor är placerat - under planeringsperioden avser att fokusera på arbete kring hållbar utveckling, handlingsmodeller för samhällspåverkan och mänskliga rättigheter.

Forum Vestibul presenterar sig som "en plats på nätet för dialog och debatt om livsfrågor, tro och kyrka". Forum Vestibul drivs av Kyrkans Press AB och delas av webbplatserna för veckotidningen Kyrkans Tidning och magasinet Amos. Diskussioner förs via dator och drygt 200 personer är nu registrerade så att de kan delta i forumet. Det finns ett samarbetsavtal mellan Svenska kyrkan och Kyrkans Press AB som reglerar bland annat att det skall finnas en koppling mellan Svenska kyrkans hemsida och Forum Vestibul och att Forum Vestibul kan erbjuda slutna konferenser för Svenska kyrkan.

Ombudsmötet har vid ett flertal tillfällen under slutet av 1990-talet uttalat att det är viktigt att främja denna typ av debattforum och underlätta för intresserade att delta, ofta i samband med att Kyrknätets användande diskuterades. Kulturutskottet uttalade i sitt betänkande OK 1997:501 att "Möjligheten till frågelåda och/eller några diskussionsgrupper kan prövas inom ramen för Svenska kyrkans hemsida... Försöket skulle kunna genomföras av kyrkokansliet, men en mer permanent verksamhet kräver utökade resurser." När det gäller Forum Vestibul ansvarar huvudmannen för den administration som krävs.

I Kyrknätet finns möjligheter för elektroniska diskussioner. Dessa har främst kommit att användas av yrkesgrupper inom kyrkan och inte varit tillgängliga för större mängder deltagare. Efterfrågan på denna tjänst har varit begränsad. Det förekommer även andra elektroniska forum för diskussioner som berör kyrkan och kyrkans verksamheter, till exempel folkbildningsnätet där enskilda kyrkliga medarbetare kan vara engagerade men där Svenska kyrkan inte formellt har något engagemang.

Budgeten

Enligt kyrkoordningen skall budgeten upprättas med en del som avser utjämningssystemet och de medel Kyrkofondens styrelse förvaltar och en del som avser den nationella nivån totalt. Denna uppdelning illustreras i budgetskrivelsen av två tabeller, Rambudgeten i sammanfattning samt budgeten för verksamhetsområdet Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning. Det föreligger i årets skrivelse inga skillnader mellan förslaget från Kyrkostyrelsen och förslaget från Kyrkofondens styrelse.

Rambudget i sammanfattning

Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning

Utskottet välkomnar den något förändrade utformningen av skrivelsens inledande kapitel som ytterligare förbättrar läsbarheten och lyfter fram och tydliggör de gemensamma målen och inriktningen för arbetet på nationell nivå.

Utskottet efterlyste i förra årets betänkande B 2002:1 en mer utförlig analys av de samhällsekonomiska förutsättningar som kan antas påverka Svenska kyrkans ekonomi även på något längre sikt än planeringsperioden. Utskottet har tagit del av bland annat den utvärdering av utjämningssystemet som presenterats under året, men vill även i år understryka vikten av att den analys som de långsiktiga ekonomiska bedömningarna bygger på tydligt redovisas av Kyrkostyrelsen i Mål- och rambudgetskrivelsen. Utskottet välkomnar den aviserade satsningen på omvärldsanalys på nationell nivå och vill peka på möjligheten att samarbeta med partner som t.ex. banker kring denna typ av frågor. Kyrkomötets behandling av skrivelsen skulle vinna på en mer fyllig redovisning av de fakta och trender som ligger bakom Kyrkostyrelsens bedömningar av utvecklingen under planeringsperioden och därefter.

Inför kommande års beredning av Mål- och rambudgetskrivelsen vill också utskottet efterlysa en så aktuell delårsrapport som möjligt gällande den nationella nivån. Skrivelsen utformas i huvudsak i april/maj och för att fatta beslut som bygger på så korrekta fakta som möjligt är det viktigt att utskottet har tillgång till aktuella uppgifter om utvecklingen under innevarande år. Utan detta är det risk för att beslut om kostnadsramar bygger på felaktiga antaganden.

Utskottet har under sin behandling av skrivelsen inhämtat information om de projekt som pågår inom kyrkokansliet (bilaga 9), liksom en redovisning av hur personalresurserna är fördelade (bilaga 10), vilket bifogas betänkandet. Utskottet förutsätter att kommande års skrivelser innehåller denna information så att det är möjligt att se förändringar såsom avslutade och påbörjade projekt samt större förändringar i kompetensen på Kyrkokansliet.

Mål- och rambudgetskrivelsen skulle, på samma sätt som årsredovisningen, kunna ha en väsentlig betydelse som informationskanal. Här redovisas bedömningar om utvecklingen på några års sikt och här redovisas också prioriteringar och satsningar som ses som viktiga ur ett perspektiv som kan vara svårt att ha på stifts- och församlingsnivå. Utskottet anser att Kyrkostyrelsen bör överväga att på ett än mer tydligt sätt lyfta fram de övergripande bedömningar som görs och tankar om kyrkans framtida prioriteringar som är en följd av detta. Skrivelsens nuvarande utformning och omfattning kan vara avskräckande för den som har en begränsad tid att avsätta för att ta del av materialet.

Arbetet med att minska antalet mål och samtidigt med hjälp av nyckeltal och ett utvecklat uppföljningsarbete bättre redovisa måluppfyllelse måste drivas vidare. Det skulle ge Kyrkomötet bättre förutsättningar för sin uppgift att fatta beslut om inriktning och omfattning på verksamheten på nationell nivå och sedan följa arbetet. Utskottet välkomnar därför särskilt det arbete som i år lagts ner av Nämnden för Internationell mission och diakoni och av SKUT-nämnden för att tydliggöra inriktningen på arbetet.

Utskottet delar Kyrkostyrelsens bedömningar av vad som bör vara inriktningen på arbetet på nationell nivå samt välkomnar Kyrkostyrelsens ambition att särskilt satsa på arbete för att stärka barn- och ungdomsarbetet. Utskottet konstaterar dock att i det först angivna inriktningsmålet måste beskrivningen av Svenska kyrkan vara att den är en rikstäckande evangelisk-luthersk folkkyrka, bekännelsekyrka och brokyrka i vår tid. Utskottet utgår från att det är att betrakta som ett skrivfel att ordet evangeliskt fallit ur beskrivningen.

När det gäller satsningen på medlemskommunikation vill utskottet, också med hänvisning till Läronämndens yttrande, konstatera att en fördjupad teologisk analys av Svenska kyrkans identitet och av relationerna mellan olika nivåer är en förutsättning för att nationell nivås arbete med information skall kunna utformas så att det speglar kyrkans liv och verksamhet på ett riktigt sätt. Det är svårt för utskottet att uppfatta vilka strategiska val Kyrkostyrelsen gör när det gäller medlemskommunikationen under planeringsperioden. Skrivelsen skulle även i den här delen vinna på tydligare strategiska diskussioner och redovisning av vilka arbetsmetoder man valt och varför och att mindre vikt läggs vid att nämna enskilda projekt. Utskottet vill understryka att den huvudsakliga kommunikationen mellan medlemmar och kyrkan sker lokalt och att centrala kampanjer bara kan vara framgångsrika om de är väl förankrade och kända i församlingar och stift. Inför kommande satsning på information i samband med kyrkovalet är det nödvändigt att Kyrkostyrelsen samordnar verksamheten väl med framför allt stiften och är lyhörda för de skiftande behov som finns på detta område i kyrkans olika delar.

Att nationell nivå arbetar med omvärldsbevakning och omvärldsanalys och nu förstärker detta arbete kommer att vara av central betydelse för Svenska kyrkans möjligheter att anpassa sin verksamhet till kommande samhällsförändringar och utskottet välkomnar som sagts denna strävan.

Utskottet har diskuterat frågan om utökade resurser för verksamhetsområdet Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning. Utskottet anser att de i rambudgeten föreslagna förstärkningarna i jämförelse med föregående års Mål- och rambudgetbeslut är välmotiverade och rimliga. De har dessutom redan tillförts i samband med detaljbudgetbeslut för 2003. Utskottet anser dock att den kompetensutveckling och kompetensförstärkning som utökningen innebär borde ha kunnat tillgodoses inom den totala personalresursen på den nationella nivån och därmed inte borde ha medfört något utnyttjande av budgetreserven. Utskottet delar här den principiella ståndpunkt som reservanterna i Kyrkostyrelsen ger uttryck för, nämligen att antalet tjänster i kyrkokansliet inte skall öka.

Rörande motion 2003:16 konstaterar utskottet att nationell nivå bör ta på sig ett betydande ansvar för extrakostnader av det slag som utbildning av teckenspråkiga medför. Det är orimligt att förutsätta att en enskild arbetsgivare eller ens ett stift ensamt skall bära så stora kostnader som det här kan vara fråga om, bland annat eftersom det inte går att veta hur länge en person kvarstår i en viss tjänst. Utskottet förutsätter att Kyrkostyrelsen, som man gör kring den just nu aktuella prästkandidaten, i första hand undersöker alternativa vägar att finansiera utbildning av teckenspråkiga för kyrklig tjänst och av kyrkligt anställda i teckenspråk. Det samma gäller andra kyrkliga tjänster som diakoner där det också finns ett tydligt rekryteringsbehov även av teckenspråkiga. Det kan inte göras någon principiell åtskillnad mellan olika kyrkliga yrkesutbildningar beroende på vem som är huvudman för utbildningsinstitutionen. Om det sedan krävs för att nå uppsatta mål avseende kompetensförsörjning för kyrkan kan Kyrkostyrelsen återkomma i förslaget till rambudget. Utskottet anser därmed att det inte är nödvändigt att Kyrkostyrelsen utreder frågan utöver sitt årliga arbete med förslag till rambudget och yrkar avslag på båda yrkandena i motion 2003:16.

Börje Henriksson vänder sig i motion 2003:53 mot användandet av begreppet "bekännelsekyrka" i ett av inriktningsmålen. Utskottet delar motionärens åsikt att det är viktigt att inte på något sätt ge intryck av att Svenska kyrkan är elitistisk. Svenska kyrkan är och skall förbli en öppen folkkyrka och får inte uppfattas som sluten och tillgänglig bara för "bekännare".

Men Svenska kyrkan är ofrånkomligen ett trossamfund med en evangelisk-luthersk bekännelse och det är viktigt att detta är en del av varje beskrivning av henne. Just genom att kyrkan identifierar sig själv som bekännelsekyrka undviks en fokusering på den enskilda medlemmen som bekännare. Denna självuppfattning är en förutsättning för kyrkans öppenhet. Att hålla samman de tre begreppen "folkkyrka", "bekännelsekyrka" och "brokyrka" som inriktning för Svenska kyrkan är enligt utskottet ett pedagogiskt sätt att påminna om vad Svenska kyrkan på en och samma gång skall sträva efter att vara. Med konstaterandet att Läronämnden understrukit att begreppet "bekännelsekyrka" hänvisar till kyrkans bekännelse anser Budgetutskottet att inriktningsmålet speglar en önskad inriktning på arbetet och yrkar avslag på motion 2003:53.

Budgetutskottet delar motionärens och Kyrkolivsutskottets oro över den utveckling gällande kyrkligt arbete med integration, invandrar och flyktningfrågor som motionärerna bakom motion 2003:59 redovisar. Det arbete som bedrivs i många församlingar och stift kring dessa frågor är viktigt och nödvändigt. När det gäller det arbete som bedrivs på nationell nivå och inom verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling har man dock prioriterat arbetet med hållbar utveckling, handlingsmodeller för samhällspåverkan och mänskliga rättigheter som fokusområden inom huvudprogrammet Diakoni och samhällsansvar. Utskottet har inte tillgång till information om vad som ligger bakom valet av dessa fokusområden men anser att Nämnden för Kyrkolivets utveckling tillsammans med Kyrkostyrelsen har getts och måste ha förtroendet att föreslå nödvändiga prioriteringar av arbetet. Budgetutskottet förutsätter att Kyrkostyrelsen tillsammans med Nämnden för kyrkolivets utveckling noga följer utvecklingen i arbetet med integration, invandrar- och flyktingfrågor och att man i framtida prioriteringsförslag dra slutsatser av denna utveckling. Utskottet vill också ännu en gång betona vikten av att Kyrkostyrelsen redovisar analysen av strategiska beslut som till exempel valet av fokusområden för opinionsbildning på nationell nivå. Utskottet konstaterar, liksom Kyrkolivsutskottet, att Kyrkomötet inte kan besluta om enskilda tjänster på nationell nivå. Med detta yrkar utskottet på avslag på yrkande 1 och 2 i motion 2003:59.

Det långsiktiga arbete som bedrivs med att översätta Bibeln till teckenspråk är enligt utskottet ett arbete av hög prioritet. Det hittills rapporterade resultatet av projektet har välkomnats av Kyrkomötet och Läronämnden har i år uttryckt sin tillfredsställelse över arbetet. Utskottet delar motionärens oro över att projektet kan skadas om det tvingas till ett uppehåll under ett år medan annan finansiering sökes. Om Svenska kyrkan skall bidra med finansiering är det också naturligt att det är nationell nivå som har detta ansvar. Utskottet konstaterar att Svenska kyrkan nu föreslås bidra med mycket stora belopp i förhållande till bland annat Bibelfonden och också i förhållande till andra samfund. Det är viktigt att Kyrkostyrelsen aktivt stöder arbetet med att söka andra finansiärer under den tid projektet pågår. Denna typ av begäran om ekonomiskt stöd från Svenska kyrkan skall normalt ställas till Kyrkostyrelsen, men med tanke på detta projekts angelägenhetsgrad och vikten av att i tid säkerställa att projektet drivs vidare tillstyrker utskottet motion 2003:86. Utskottet anser att Kyrkostyrelsen kan verkställa detta beslut utan att det medför förändringar i redan planerad verksamhet och att anslaget ändå ryms inom den totala kostnadsram som är föreslagen. Bifallet till motionen innebär inte att den totala kostnadsramen behöver höjas.

Det är viktigt att kyrkans medlemmar har goda förutsättningar att delta i den offentliga, öppna, inomkyrkliga debatten om livsfrågor, tro och viktiga kyrkliga frågor. Utskottet delar här motionärens mening. Budgetutskottet anser dock att detta kan tillgodoses på flera olika sätt och att det också görs i dag. Nationell nivå erbjuder genom Kyrknätet och på andra sätt utmärkta fora för denna typ av debatt. Den i motionen nämnda Forum Vestibul är en annan kanal. För vissa medlemmar är tryckta media att föredra för debatten och också sådana möjligheter finns att finna inom Svenska kyrkans ram och på annat håll. Det är utskottets mening att det som håller debatten tillbaka ofta är bristen på goda inlägg och starkt engagemang snarare än svårigheter att hitta fora och tekniska möjligheter för att föra debatten. Utskottet anser att Kyrkostyrelsen bör uppmuntra medarbetare på nationell nivå att delta i öppna samtal kring kyrkliga frågor både som ett led i att verkställa nationells nivå ansvar för att arbeta med kyrkans grundläggande uppgifter och som ett led i den pågående omvärldsbevakningen som nationell nivå ansvarar för. Utskottet finner dock inte att det finns särskilda skäl att ange en viss teknisk plattform för delar av denna debatt och yrkar därför avslag på motion 2003:90.

Uppsala den 19 september 2003

På Budgetutskottets vägnar

Suzanne Fredborg

Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Kenneth Åberg, Christina Mårtensson, Lars Starkerud, Solbritt Carlsson, Jörgen Silén, Annette Lundquist Larsson, Barbro Pettersson, Gunnar Sehlberg, Ulla Samuelsson, Stig Eriksson, Ulla Dahlberg, Ola Isacsson, Sten Johansson och Bengt Peterson.

Biskop Claes-Bertil Ytterberg har deltagit i utskottets överläggning.

Reservation

Ulla Dahlberg och Ola Isacsson reserverade sig mot punkt 3 i utskottets förslag till beslut.

I stället för utskottets förslag till beslut punkten 3 yrkar vi på följande beslut:

Kyrkomötet medger planeringsram för 2005 till 2 040 miljoner kronor.

Motivering

Vi reserverar oss mot budgetutskottets betänkande 2003:1 vad avser punkt 3 att medge planeringsram för 2005 till 2 060 miljoner kronor. Vi föreslår i stället en planeringsram för 2005 på 2 040 miljoner kronor. Den minskade planeringsramen finansieras med att VO Kyrkorätt och organisation minskas med 30 miljoner kronor och VO Svenska kyrkans information ökas med 10 miljoner kronor.

Vårt förslag innebär att röstkort inte skickas ut inför kyrkovalet 2005. Vi bedömer detta som det enda möjliga medlet att förverkliga Kyrkostyrelsens uttalade mening att "kyrkans valsystem måste göras billigare" (KsSkr 2003:1, sid 10).

Som motiv för vårt förslag åberopar vi Kyrkostyrelsens arbetsutskotts slutliga förslag till Mål- och rambudgetskrivelse, vilket innehöll följande motivering:

Som skäl vill vi också anföra att ansvaret för den direkta kommunikationen med alla medlemmar huvudsakligen måste ligga på församlingarna.

Mål- och rambudgetskrivelsen visar på ett tydligt behov av en fördjupad reflektion kring Svenska kyrkans identitet med tyngdpunkt på frågorna kring den nationella nivåns relation till de pastorala nivåer som församlingarna och stiften utgör. Ett exempel är frågorna kring olika former för kommunikation med kyrkans medlemmar.

Läronämnden vill därför understryka behovet av en fördjupad teologisk analys av Svenska kyrkans identitet och av relationerna mellan olika nivåer som en grund för ett genomtänkt arbete kring kommunikationsfrågorna.

Uppsala den 2 september 2003

På Läronämndens vägnar

KG Hammar

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Bengt Gustafsson och Ann-Catrin Jarl.

I Mål- och rambudgetskrivelsen för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2004-2006 (KsSkr 2003:1) återfinns inriktningsmålet: "Vi vill tydliggöra Svenska kyrkan som rikstäckande luthersk folkkyrka, bekännelsekyrka och brokyrka i vår tid."

Läronämnden vill erinra om inledningsorden i kyrkoordningens första avdelning:

Läronämnden gör bedömningen att de tre begreppen "folkkyrka", "bekännelsekyrka" och "brokyrka" bör hållas samman så att Svenska kyrkan ständigt strävar efter såväl öppenhet som en djup förankring i bekännelsen till Jesus Kristus och det centrum som evangeliet om honom utgör. Vidare bör Svenska kyrkan präglas av en öppen ekumenisk hållning. Läronämnden menar vidare att ordet "bekännelsekyrka" inte är detsamma som en kyrka som konstitueras av medlemmarnas personliga bekännelse.

I sitt yttrande 1997:11 skrev Läronämnden:

Mot denna bakgrund vill Läronämnden understryka att begreppet "bekännelsekyrka" hänvisar till kyrkans bekännelse.

Uppsala den 2 september 2003

På Läronämndens vägnar

KG Hammar

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Bengt Gustafsson och Ann-Catrin Jarl.

Läronämnden vill beträffande KsSkr 2003:6 hänvisa till sitt tidigare yttrande Ln 2002:2y:

Beträffande Mot 2003:57 anser Läronämnden att det skulle vara av värde att psalmer i Den svenska psalmboken som finns på andra språk och kan sjungas på samma melodier gjordes tillgängliga.

Uppsala den 2 september 2003

På Läronämndens vägnar

KG Hammar

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Bengt Gustafsson och Ann-Catrin Jarl.

Gudstjänstutskottet har getts tillfälle att yttra sig över Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2003:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2004-2006 i de delar som gäller utskottets huvudsakliga ansvarsområde.

Gudstjänstutskottet har tagit del av information om den kansliöversyn som för närvarande genomförs på kyrkokansliet och som i skrivelsen omnämns som en osäkerhetsfaktor för huvudprogrammets fortsatta arbete. De tankar som finns kring arbetsformer som skulle stärka samarbetet mellan den nationella nivån och stiften ser utskottet som något mycket positivt. Utskottet vill understryka vikten av att dialog och samverkan mellan stift och nationell nivå finner för alla parter väl fungerande former.

Utskottet har i övrigt inget att erinra mot Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2003:1.

Uppsala den 17 september 2003

På Gudstjänstutskottets vägnar

Alve Svensson

Närvarande: Alve Svensson, ordförande, Ulla-Britt Emanuelsson, Britt Andersson, Carina Hallesten Hansson, Evy Åberg, Allan Lewin, Mats Hagelin, Glenn Håkansson, Kjell Söderberg, Anders Åkerlund, Inga Alm, Lisbet Båfält, Fredrik Nilsson, Berit Simonsson och Christina Holmgren.

Biskop Jonas Jonson och biskop Caroline Krook har deltagit i utskottets överläggning.

Gudstjänstutskottet har ombetts att yttra sig över Kmot 2003:86.

Gudstjänstutskottet vill understryka vikten av att hela Bibeln blir tillgänglig på teckenspråk. Utskottet ställer sig positiv till motionen.

Uppsala den 17 september 2003

På Gudstjänstutskottets vägnar

Alve Svensson

Närvarande:  Alve Svensson, ordförande, Ulla-Britt Emanuelsson, Britt Andersson, Carina Hallesten Hansson, Evy Åberg, Allan Lewin, Mats Hagelin, Glenn Håkansson, Kjell Söderberg, Anders Åkerlund, Inga Alm, Lisbet Båfält, Fredrik Nilsson, Berit Simonsson och Christina Holmgren.

Biskop Caroline Krook har deltagit i utskottets överläggning.

Ekumenikutskottet har getts tillfälle att yttra sig över tillämpliga delar av KsSkr 2003:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2004-2006.

Utskottet konstaterar inledningsvis att Svenska kyrkan i första inriktningsmålet för nationella nivån skall beskrivas som evangelisk-luthersk kyrka och inte enbart som en luthersk kyrka.

Utskottet föreslår att den inledande beskrivningen av Svenska kyrkan som återfinns i texten för Verksamhetsområdet Teologi och ekumenik kompletteras på följande sätt: "Svenska kyrkan skall, som en del av Kristi kyrka, verka för att nådens gåvor i ord och sakrament tas emot i henne själv och i kristenheten i stort, så att de olika kyrkorna kan erkänna varandras dop och ämbete, känna igen den ena, heliga, apostoliska och allmänneliga kyrkan i varandra och dela nattvarden."

Nordiska ekumeniska rådet är nu avskaffat och nya former håller på att utvecklas för det nordiska ekumeniska samarbetet. Utskottet välkomnar förändringen av formerna och hoppas att detta samarbete nu ska kunna fördjupas.

Med anledning av att det ekumeniska grunddokumentet nu är fastställt önskar utskottet ett tydliggörande av olika dokuments status och roll.

Beträffande Svenska kyrkan i utlandet betonar utskottet att det är angeläget att de i SKUT-utredningen förutsedda förändringarna fullföljs så skyndsamt som möjligt. Utskottet menar att gränsdragningen mellan SKUT-nämnden, domkapitlet i Visby och lokalt kyrkoråd behöver tydliggöras. Utskottet efterlyser en reflektion över vilken ekumenisk betydelse utlandsförsamlingarna kan ha i till exempel Rom, Genève och Bryssel. En ytterligare analys önskas av relationen mellan församlingsarbete för utlandssvenskar och diakonal verksamhet bland tillfälliga besökare. Denna analys bör också innehålla frågor som rör finansieringen, där utskottet tycker det är lämpligt att verksamheter bland turister m fl finansieras med nationella medel, medan församlingsarbete bör finansieras lokalt.

Utskottet menar att långsiktigheten i arbetet med internationell mission och diakoni är mycket värdefull. Ömsesidigheten i de relationer Svenska kyrkan står i, är angelägen. Vi lever i ett gemensamt delande och gemensamt lärande.

Utskottet understryker vikten av den nationella finansieringen helt ska täcka administrationskostnaderna för internationell mission och diakoni, såsom redan sker med inrikesverksamheten.

I övrigt har utskottet med tacksamhet tagit emot Mål och rambudget för åren 2004-2006.

Uppsala den 17 september 2003

På Ekumenikutskottets vägnar

Kerstin Bergman

Närvarande: Kerstin Bergman, ordförande, Olof Lönneborg, Rune Entelius, Inger Svensson, Henrik Persson, Christina Hjertén, Svenolof Grenabo, Kristina Sandström, Lars-Ivar Ericson, Ragnhild Johansson, Börje Gustafsson, Fredrik Sidenvall, Roland Johansson, Stefan Gustavsson, Vivianne Wetterling.

Biskop Carl Axel Aurelius har deltagit i utskottets överläggning.

Kyrkolivsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över KsSkr 2003:1 Mål- och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2004-2006 i de delar som berör utskottets beredningsområde. Utskottet har granskat mål- och rambudgeten för verksamhetsområdena Svenska kyrkans information, forskning och kultur, samt kyrkolivets utveckling.

I anslutning till de aktuella avsnitten om det fortsatta arbetet med översynen av de kyrkliga utbildningarna (ÖSUT och PUF) samt utredningen om församlingspedagogerna har utskottet beretts tillfälle att ställa frågor till Marie Schött och Göran Möller i deras egenskap av handläggare. Utskottet framhåller betydelsen av att många får vara med i det viktiga samtalet om utbildningsfrågorna. Lärandet hör till de centrala frågorna i kyrkans verksamhet. Det är i detta sammanhang av stor vikt att arbetet med översynen av de kyrkliga utbildningarna hålls ihop så att inte någon del blir isolerad. Samverkan är betydelsefull också i arbetet med utbildningsöversynen. Utskottet välkomnar Kyrkostyrelsens initiativ till en utbildningsdag i dessa frågor den 3 november i år.

Utskottet har också tagit del av kompletterande upplysningar angående det arbete som bedrivs i Sverige av evangelisk-lutherska kyrkor från andra länder. Av skrivelsen från Kyrkostyrelsen skulle läsaren kunna få uppfattningen att det ekonomiska stöd som nämns helt hänför sig till ett kraftigt ökat stöd enbart till den estniska evangelisk-lutherska kyrkan. I budgetarbetet har förutsatts att utbyggnaden av stödet till de nämnda kyrkorna främst skall avse denna kyrka, som i motsats till de övriga inte för närvarande får något direkt regelbundet anslag från Svenska kyrkan. Utskottet finner det angeläget att lyfta fram detta förtydligande: att det utbyggda stödet till evangelisk-lutherska kyrkor från andra länder inte endast avser den estniska evangelisk-lutherska kyrkan.

Utskottet vill vidare lyfta fram det Läronämnden skriver i sitt yttrande över mål- och ramskrivelsen, Ln 2003:1y. Utskottet ställer sig bakom den bedömning som Läronämnden här gör. Läronämnden pekar på ett tydligt behov av fördjupad reflektion kring Svenska kyrkans identitet med tyngdpunkt på frågorna kring den nationella nivåns relation till de pastorala nivåer som församlingarna och stiften utgör. Som exempel nämner Läronämnden frågorna kring olika former för kommunikation med kyrkans medlemmar. Utskottet vill i likhet med Läronämnden understryka det behov som finns av teologisk analys som en grund för ett genomtänkt arbete kring kommunikationsfrågorna.

Utskottet önskar utifrån mål- och ramskrivelsen ånyo aktualisera det behov som finns av arbete med integrationsfrågor på nationell nivå sedan den tjänst som funnits tidigare för invandrar- och flyktingfrågor har dragits in. Av mål- och ramskrivelsen framgår att detta, enligt utskottet, mycket angelägna arbete nu inte finns kvar inom den nationella nivån. Förra året lyfte skrivelsen fram att i det framtida arbetet skulle erfarenheter hämtas från det sverigefinska arbetet med integrationsfrågor. Utskottet har nu erfarit att denna tjänst, för integrationsfrågor inom det finskspråkiga arbetsområdet, för närvarande är vakant. Utskottet efterlyser även den utvärdering som utlovats till år 2002 med anledning av den försoningsakt med romerna som ägde rum år 2000. Med detta vill utskottet med anledning av mål- och ramskrivelsen för åren 2004-2006 mycket starkt understryka vikten av att Kyrkostyrelsen tar ett klart ansvar för dessa frågor och låter integrationsarbetet få en tydligare plats i den nationella nivåns arbete.

Uppsala den 18 september 2003

På Kyrkolivsutskottets vägnar

Göran Åberg

Närvarande: Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Margareta Carlenius, Rolf Forslin, Bo E Nilsson, Johan Lothigius, Solveig Thorkilsson, Hans Wallmark,, Monika Sandström, Birgitta Josefson-Hultgren, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson och Kerstin Zetterberg.

Biskop Lars-Göran Lönnermark och biskop Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggning.

Kyrkolivsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över motionerna 16 och 59.

I motion 2003:16 föreslås en utredning av finansieringen av de överkostnader som uppstår när döva utbildas till tjänst i Svenska kyrkan. Utskottet finner det mycket angeläget att rekrytering av ny personal till Svenska kyrkans teckenspråkiga arbete kan säkerställas. Utskottet har informerat sig om vilka kostnader som kan uppstå vid utbildning av döva för tjänst inom kyrkan, men har samtidigt insett vilket värde som finns i att döva ges möjlighet att genomgå utbildning och kan erbjudas tjänster inom kyrkan. Utskottet menar att det naturligtvis måste finnas en gräns för hur långt kyrkans stöd kan sträcka sig när det gäller att stödja dem som önskar utbilda sig för tjänst inom kyrkan. Läget i dag är dock inte sådant att det är en stor tillströmning av personer till de tjänster som finns för teckenspråkigt arbete. I stället är det ett svårt rekryteringsläge. Utskottet menar därför att det är viktigt att så långt det är möjligt stimulera och stödja dem som önskar utbildning för tjänst inom Svenska kyrkan. Enligt utskottets uppfattning är ett sådant stöd värt de extra kostnader som detta för med sig.

I motion 2003:59 föreslås att en tjänst för integrationsfrågor skall återinrättas på kyrkokansliet samt att integrations-, flykting- och invandrarfrågor mer skall fokuseras i kyrkokansliets arbete. Enligt utskottets mening kan inte Kyrkomötet besluta om enskilda tjänster på nationell nivå. Ett uppdrag kan däremot ges till Kyrkostyrelsen att göra prioriteringar i den riktning som föreslås i motionen. Utskottet har i sin överläggning gjort överväganden som gäller vad som är stiftens ansvar och vad som hör till den nationella nivåns uppdrag i denna fråga. Det läge som uppkommit genom indragningen av den tjänst som förut handlade dessa ärenden är olyckligt. Genom förändringen finns inte längre resurser att deltaga när det kommer inbjudningar till överläggningar och samverkan från departement, ekumeniska och internationella sammanhang osv. Utskottet vill därför, i likhet med de yttranden som utskottet lämnade vid 2002 års kyrkomöte, Kl 2002:1y och 2002:3y, ånyo beklaga att arbetet med flykting- och invandrarfrågor fått minskat utrymme. Utskottet finner i likhet med föregående år "att det skulle vara värdefullt om utrymme skapades för ett mer aktivt engagemang på Svenska kyrkans nationella nivå."

Uppsala den 17 september 2003

På Kyrkolivsutskottets vägnar

Göran Åberg

Närvarande: Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Margareta Carlenius, Rolf Forslin, Bo E Nilsson, Johan Lothigius, Solveig Thorkilsson, Inger Björkroth, Monika Sandström, Birgitta Josefson-Hultgren, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson och Kerstin Zetterberg.

Biskop Lars-Göran Lönnermark och biskop Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggning.

Förteckning över projekt på nationell nivå 2003

För att alla stiftskanslier ska känna till vilka projekt som vi på Kyrkokansliet driver just nu och vilka vi planerar framöver har vi sammanställt denna lista på projekt. Säkert har inte allt kommit med, men på detta sätt vill vi ändå sprida information om vad vi arbetar med.

För frågor om enskilda projekt, vänd er till den kontaktperson som finns angiven i högra spalten. De allra flesta nås genom Kyrkokansliets växel 018-16 95 00, och finns också med i den globala adressboken.

Mer information om de projekt som bedrivs av Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen finns dels på respektive webbplats som nås via www.svenskakyrkan.se, dels i projektkatalogerna för Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen. Projektkatalogerna beställs från Svenska kyrkans informationsservice, telefon 018-16 96 00 eller e-post info@svenskakyrkan.se.