Bilaga 4

Röstning och icke-röstning i kyrkovalet 2001

Göran Gustafsson

Innehållsförteckning

Bakgrund 171

Medlemskap i Svenska kyrkan 172

Relation till kyrkan 173

Deltagande i kyrkovalet 174

Röstning vid kyrkomötesvalet 176

Vilka röstade; sociala faktorer 178

Vilka röstade; kyrkligt intresse 181

Vilka röstade; tidigare röstning 183

Information om kyrkovalet 185

På vilket sätt röstade man 187

Vem röstade man för 188

Motiv för röstningen 190

De mobiliseringsbara 192

Bakgrund

Vilka av de kyrkotillhöriga röstade i kyrkovalet? Vilka avstod från att rösta? Varför valde man att rösta? Vilken/a nomineringsgrupp/er lade röstande med olika karaktäristika sina röster för? Hur skulle de som inte röstade röstat om de deltagit i valet? Det finns en lång rad frågor kring kyrkovalet i september 2001 som bäst kan belysas med hjälp av ett urval som innefattar företrädare för olika befolkningskategorier och olika grupper av kyrkotillhöriga - aktiva lika väl som inte-aktiva och sådana som röstade lika väl som sådana som inte röstade. Med andra ord: Man kan genom intervjuer som vänder sig till ett allmänt befolkningsurval belysa en rad frågor med anknytning till kyrkovalet.

En riksomfattande intervjuundersökning är emellertid - utom att den är mycket kostnadskrävande - svår att organisera. Det hade i och för sig varit möjligt att via något av de stora opinionsundersökningsföretagen genomföra en sådan undersökning med kanske 1000 personer men kostnaderna skulle ha blivit höga. Bortsett från kostnaden hade ett tusen intervjuade i kyrkovalssammanhanget vara alltför få personer: Man kunde utifrån beräkningar som kunde göras med hänsynstagande till valdeltagandet vid tidigare kyrkliga val endast hoppas att få ett knappt hundratal röstande bland så många intervjuade.

Antalet individer som intervjuades - och därmed också antalet kyrkovalsröstande - kunde ökas genom att ett mindre antal frågor om valet och röstningen ställdes inom ramen för en s.k. telefonomnibus. Opinionsundersökningsföretagen - inklusive Temo som valdes för uppdraget -genomför regelmässigt intervjuundersökningar via telefon. Undersökningarna är inte koncentrerade på en enda frågeställning utan olika intressenter "köper in sig" med ett antal frågor som ställs till dem som intervjuas under ett förutbestämt antal dagar. Fördelarna med detta system - som förvisso också innehåller nackdelar - är bland annat att man inte behöver göra särskilda urval för varje frågeområde och att frågor som de om kön, ålder, utbildning och inkomst endast behöver ställas en gång.

Undersökningen av röstning vid kyrkovalet har genomförts med samma metod som Temos återkommande väljarundersökningar vilket torde borga för att den genomförts på ett metodiskt tillfredsställande sätt och för att man kan sätta tilltro till resultaten inom de osäkerhetsramar som vidlåder varje undersökning som bygger på slumpmässiga urval.

Undersökningen med anledning av kyrkovalet genomfördes måndag-torsdag de båda veckorna närmast efter valet, dvs. den 17 till den 27 september 2001. Varje dag intervjuades per telefon 250 personer, sammantaget alltså 2000 personer. Formell beställare av undersökningen var det valkansli som upprättats i Uppsala av Svenska kyrkan med anledning av kyrkovalet. Frågorna formulerades av rapportförfattaren i samråd med företrädare för Temo. Utöver de för kyrkovalsundersökningen speciellt konstruerade frågorna ställdes "bussfrågor" om kön, födelseår, hushållssituation (civilstånd och hushållsstorlek), boendeform, postnummer (= region), utbildning, inkomst, sysselsättning och fackanslutning. Arbetet med urval av telefonnummer, förfarandet för att få kontakt med de utvalda hushållen, valet av intervjuperson inom hushållet samt själva intervjuarbetet följde Temos normala rutiner vid telefonintervjuundersökningar.

Medlemskap i Svenska kyrkan

Det urval svenskar som nåddes av intervjuundersökningen innefattar såväl kyrkotillhöriga som icke-kyrkotillhöriga. Kyrkovalet var emellertid ett val där endast de kyrkotillhöriga hade rösträtt och det fanns ingen anledning att fråga personer som står utanför Svenska kyrkan om röstning och andra förhållanden med anknytning till kyrkovalet. Det aktuella frågeblocket inleddes därför med en filterfråga: "Är Du medlem av Svenska kyrkan?" Svarsfördelningen blev

	Antal	Procent
Ja	1711	85,5
Nej	273	13,6
Vet ej	17	0,8
Summa	2001	100,0

Resultatet är synnerligen tillfredsställande (= uppgifterna förefaller ha god validitet) med hänsyn till att Svenska kyrkans statistik anger att 2001-01-01 var 82,9 procent av hela befolkningen i kyrkotillhöriga och bland svenska medborgare var motsvarande andel 86,5 procent. Uppgifterna om kyrkotillhörighet skulle - med hänsyn till materialets omfattning - vara väl värda en särskild analys utifrån de bakgrundsvariabler (kön, utbildning o.s.v.) som är tillgängliga. En sådan analys hör emellertid inte hemma i detta sammanhang utan här skall endast konstateras att genom filterfrågan minskas materialet om kyrkovalet till att omfatta 1711 personer som svarade att de är medlemmar av Svenska kyrkan.

Relation till kyrkan

Två frågor avsåg att belysa om de intervjuades tillhörighet till Svenska kyrkan endast är ett passivt och ointresserat medlemskap eller om det yttrar sig i handling och inställning. Dels efterfrågades gudstjänstbesöksfrekvensen och dels ställdes en fråga om känsla av samhörighet med Svenska kyrkan. Vid frågan "Ungefär hur ofta deltar Du i gudstjänster i Svenska kyrkan?" blev svarsfördelningen

	Antal	Procent
Varje vecka eller nästan varje vecka	33	1,9
Minst en gång i månaden	104	6,1
Några gånger om året	465	27,7
Högst en gång om året	345	20,2
Aldrig eller nästan aldrig	764	44,7
Summa	1711	100,0

Resultaten överensstämmer i stort sett med vad som kommit fram i andra undersökningar. Att ungefär åtta procent är minst månatliga gudstjänstbesökare är ett resultat som kommer igen i flera olika studier. Andelen som valt det femte svarsalternativet är med hänsyn till tidigare resultat stor men detta kan sammanhänga med att svarsalternativet inte innebar ett okvalificerat "aldrig" utan ett lite bredare "aldrig eller nästan aldrig". De som svarat med något av de båda första svarsalternativen betecknas i fortsättningen som "Flitiga gudstjänstedeltagare", de som svarat med mellanalternativet betecknas som "Tillfälliga gudstjänstdeltagare" och de som svarat med något av de båda sista svarsalternativen betecknas som "Sällsynta gudstjänstdeltagare".

En fråga om känsla av gemenskap med Svenska kyrkan och/eller den egna församlingen har under årens lopp ställts i flera olika sammanhang. Formuleringen nu var "Vilken gemenskap känner Du med Svenska kyrkan?" och svarsfördelningen blev

	Antal	Procent
Mycket stor	99	5,8
Ganska stor	384	22,6
Varken stor eller liten	479	28,2
Ganska liten	363	21,4
Mycket liten	373	22,0
Summa	1698	100,0

Svarsalternativen här skiljer sig något från de som funnits i tidigare undersökningar genom att ett "mittalternativ" lagts in i stället för "restalternativet" "Tveksam, vet ej" vilket regelmässigt endast en minoritet stannat för. De båda första svarsalternativen är emellertid helt "intakta" och de sammantagna 28 procent som stannat för detta alternativ utgör i varje fall inte en mindre andel än vad som kommit fram tidigare i liknande undersökningar. I de fortsatta bearbetningarna redovisas någon gång svarsfördelningar för var och en av de fem grupperna men oftast får "stor"-svaren bilda en kategori och "liten"-svaren en kategori med "varken/eller" som mellankategori.

De båda frågor för vilka svarsfördelningarna just presenterats har inte bara en viktig roll i den fortsatta framställningen. Svarsfördelningarna kommer också att utgöra ett referensmaterial i en annan utvärderingsrapport som bygger på enkäter som samlades in i ett antal vallokaler i samband med kyrkovalet. Man får på så sätt en bild av hur man inom ett mycket större material av röstande än de som ingår i det här aktuella materialet förhåller sig vad beträffar gudstjänstdeltagande och samhörighet med Svenska kyrkan jämfört med hur man handlar och ställer sig bland kyrkotillhöriga i allmänhet.

Svaren på frågorna om gudstjänstbesök och samhörighet med Svenska kyrkan visar nästan självfallet en stark samvariation. Då svarsfördelningarna - i den reducerade formen - ställs mot varandra får man följande resultat.

		Gudstjänstbesöksfrekvens
		Flitiga (n=137)	Tillfälliga (n=462)	Sällsynta (n=1099)	Totalt (n=1698)
Samhörig- het med Svenska Kyrkan	Stor	75 %	49 %	14 %	28 %
	Varken/el.	16 %	32 %	28 %	28 %
	Liten	10 %	19 %	58 %	43 %
	Totalt	101 %	100 %	100 %	99 %

Det kan i och för sig vara intressant att konstatera att tre fjärdedelar av alla flitiga gudstjänstdeltagare känner stor samhörighet med Svenska kyrkan. Viktigare är kanske att konstatera att hälften av de tillfälliga gudstjänstdeltagarna känner sådan samhörighet och att det också finns en minoritet bland de sällsynta gudstjänstdeltagarna som gör det. Antalsmässigt är rent av de som är sällsynta gudstjänstbesökare men känner stor samhörighet med Svenska kyrkan flera i materialet (154) än de som är flitiga gudstjänstbesökare och känner stor samhörighet med Svenska kyrkan (102). Betydelsen av förhållanden som detta kommer att framgå av den fortsatta framställningen.

Deltagande i kyrkovalet

En andra filterfråga i undersökningen var frågan "Röstade du vid kyrkovalet i söndags?" 77,6 procent svarade "Nej". Valdeltagandet bland de intervjuade var alltså 22,4 procent vilket är avsevärt mera än de 14,2 procent röstande som enligt den slutliga röstsammanräkningen deltog i valet av ledamöter till kyrkomötet. Diskrepansen mellan intervjuuppgifterna och det faktiska valdeltagandet är för stor för att kunna tillskrivas slumpfaktorer. En delförklaring - men endast en delförklaring - kan man finna i svaren på en följande fråga, den om vilken nomineringsgrupp man stödde i valet till kyrkomötet. Ett antal av de intervjuade som svarat ja på valdeltagandefrågan svarade att de inte röstat vid valet av kyrkomötesledamöter. De röstade alltså vid kyrkovalet - sannolikt vid valet av ledamöter till kyrkofullmäktige i den egna församlingen eller kyrkliga samfälligheten - men avstod från att rösta vid kyrkomötesvalet. Förefintligheten av denna grupp kommer också fram i materialet från vallokalundersökningen. Den kan emellertid som mest endast motsvara någon procent av de röstberättigade vid kyrkovalet.

Huvudförklaringen till att intervjumaterialet innehåller fler kyrkovalsröstande än det "borde" göra torde främst ligga i att de som röstat i stor utsträckning finns inom befolkningsgrupper som är lätta att få kontakt med för telefonintervjuer och som ställer upp för en intervju när de blir uppringda. Valforskarna i Göteborg har konstaterat har vid valundersökningarna i samband med de allmänna valen funnit "ett högre valdeltagande bland intervjupersonerna än i hela valmanskåren" (Gilljam och Holmberg 1993, s 68) och att "svarsbortfallet bland valskolkare är mycket högre än bland röstande intervjupersoner" (Gilljam och Holmberg 1995, s 28). "Överröstningen" i intervjuuppgifterna från undersökningen om kyrkovalet är alltså inte unik, däremot förefaller den vara större än vad fallet är i andra undersökningar. Överrepresentationen av kyrkovalsröstande bland de intervjuade jämfört med i en normalpopulation är värd att hålla i minnet vid den fortsatta resultatredovisningen.

Antalet som uppgav att de hade röstat vid kyrkovalet var 384 personer. På frågan "På vilket sätt röstade Du?" svarade de enligt följande:

	Antal	Procent
Genom röstning i vallokal	325	84,6
Genom förhandsröstning på pastorsexp.	42	10,9
Genom brevröstning	17	4,4
Summa	384	100,0

Drygt fem sjättedelar av dem som röstade i kyrkovalet uppger att de röstade i den vallokal som de anvisats. Återstoden - mindre än en sjättedel - hade antingen förhandsröstat eller brevröstat. Flertalet - två tredjedelar - av dem som utnyttjade andra former för röstning än att gå till vallokalen hade förhandsröstat och det var endast en minoritet som valde den brevröstning som - bortsett från vid valen av ledamöter av Sametinget - var en innovation vid 2001 års kyrkoval.

En fråga om tidigare röstning vid kyrkliga val ställdes till alla kyrkomedlemmar, såväl de som deltog i det aktuella valet som de som inte gjorde det. Den enkla svarsfördelningen var:

	Antal	Procent
Aldrig	1113	65,2
Någon enstaka gång	245	14,4
Vid flera tillfällen	348	20,4
Summa	1706	100,0

För två tredjedelar de kyrkotillhöriga är röstning vid kyrkofullmäktigevalen från 1900-talet något främmande som de aldrig deltagit i. En del av dessa röstade faktiskt vid kyrkovalet i september 2001. Man bör också observera att för en del av de tillfrågade - de yngsta - är ett "Nej" det enda möjliga svaret så som frågan var ställd. Den återstående tredjedelen fördelar sig på två ungefär likstora grupper: Sådana som röstat någon enstaka gång och sådana som röstat vid flera tillfällen. Svaren på frågan blir intressanta först då de ställs mot svaren på andra frågor - röstning 2001 och kyrklig aktivitet och samhörighet med Svenska kyrkan - men man kan ändå här konstatera att kyrkovalsröstning är något som kunde vara aktuellt för mera än en tredjedel av de röstberättigade om man ser till deras erfarenheter från de tidigare kyrkliga valen.

En fråga som ställdes till alla kyrkotillhöriga i urvalet var "Tycker Du att Du fått tillräckligt med information om kyrkovalet?" Svaren fördelade sig enligt följande:

	Antal	Procent
Fått tillräcklig information	899	52,6
Inte fått tillräcklig information	617	36,1
Ointresserade av information	194	11,3
Summa	1711	100,0

Drygt hälften av de kyrkotillhöriga ansåg att den information de fått inför kyrkovalet var tillräcklig och en tiondedel av alla klargjorde att de var ointresserade av information i sammanhanget och de gav därmed svar på en fråga som inte ställdes. Dessa efterfrågade rimligen inte heller mera upplysningar än de som varit tillgängliga. Gott och väl en tredjedel menade att de inte blivit tillräckligt eller korrekt informerade om kyrkovalet. Svarsfördelningen som sådan är tämligen ointressant; de olika uppfattningarna blir intressanta först när de ställs mot faktisk röstning och andra variabler.

Röstning vid kyrkomötesvalet

Till de 384 personer som sagt att de röstat vid kyrkovalet ställdes frågan "Vilken nomineringsgrupp röstade Du på vid valet av ledamöter till kyrkomötet?" Alla var inte villiga att ge upp rösthemligheten vid intervjun utan 15 personer - 4 procent av dem som fick frågan - avstod från att svara och till detta bortfall kan man också lägga de tidigare nämnda röstande - 11 personer eller 3 procent - som gav svaret att de inte hade röstat i kyrkomötesvalet. 26 personer bortfaller alltså och den följande tabellen bygger på svaren från de 358 intervjuade som både sade att de röstat i kyrkovalet och uppgav vilken nomineringsgrupp de stött vid valet av ledamöter av kyrkomötet. Som jämförelse återges röstfördelningen i hela landet enligt den slutgiltiga sammanräkningen av rösterna.

Nomineringsgrupp	Antal	Procent	Procent enl. sammanr.	Skillnad
Socialdemokraterna	101	28,2	29,0	-0,8%
Centerpartiet	58	16,2	17,5	-1,3%
Folkpartiet liberalerna	24	6,7	5,7	+1,0%
Kristdemokraterna	26	7,3	9,3	-2,0%
Moderata samlingspartiet	61	17,0	18,7	-1,7%
Partipol. obundna i SvK	50	14,0	14,2	-0,2%
Vänsterpartiet	3	0,8	1,7	-0,9%
Andra nomineringsgr.	35	9,8	3,0	+6,8%
Summa	358	100,0	99,1	-0,9%

Intervjuuppgifterna om rösternas fördelning på nomineringsgrupper visar - med ett markant undantag - inga överraskningar i förhållande till vad man vet om valresultatet utifrån den preliminära sammanräkningen av rösterna. En stor avvikelse från riksresultatet visar sig emellertid i fråga om hur många som röstat för andra nomineringsgrupper än sju största. Enligt röstsammanräkningen fick Camelotpartiet, Gabriel, Kyrklig samverkan i Visby stift, Personvalslistan Kyrkligt (KyS) Samarbete, Skanör Falsterbo Kyrkans Väl, Sverigedemokraterna, Ung i Kyrkan och ÖPPEN KYRKA - En kyrka för alla sammantaget 3,0 procent av rösterna. Enligt intervjuerna har tre gånger så många eller 9,8 procent röstat för andra nomineringsgrupper än de sju största En rimlig förklaring till diskrepansen - som till skillnad från de övriga avvikelserna som kommer fram i kolumnen längst till höger är större än man kan förvänta sig inom ramen för slumpfelen - kan ligga i att det finns intervjupersoner som inte i första hand tänkt på hur de lagt sin röst i kyrkomötesvalet utan i de lokala kyrkofullmäktigevalen där en stor mängd nomineringsgrupper med skiftande beteckningar framträdde och gett sitt svar på frågan om röstningen utifrån detta.

Bortsett från andelen röster på andra nomineringsgrupper stämmer nomineringsgruppsvalet enligt intervjuerna och valresultatet väl överens. Avvikelserna för de sju namngivna nomineringsgrupperna är tämligen små och går i stort sett i samma riktning - grupperna har en mindre andel av rösterna enligt intervjuerna än enligt valresultatet -på ett sätt som är helt följdriktigt med hänsyn till "andra nomineringsgruppers" styrka i intervjumaterialet. Man kan framförallt observera att deras styrka relativt varandra stämmer väl överens enligt de båda procentkolumnerna: Socialdemokraterna har t ex dubbelt så stor röstandel som de Partipolitiskt obundna enligt såväl intervjuerna som valresultatet och Moderata Samlingspartiet har en obetydligt större röstandel än Centerpartiet enligt båda fördelningarna. Man kan möjligen tolka denna överensstämmelse mellan intervjuuppgifter och valresultat som att den överrepresentation av kyrkovalsröstande som intervjumaterialet obestridligen har inte gynnar eller missgynnar någon bestämd nomineringsgrupp. Man kan i tabellen slutligen också beakta den första kolumnen som visar antalet personer som enligt intervjuerna stött olika nomineringsgrupper; talen är små och manar till försiktighet när det gäller att dra slutsatser om t ex orsaken till att man röstat bland dem som stött olika nomineringsgrupper.

Den sista frågan som ställdes till dem som uppgav att de röstat vid kyrkovalet var "Vad var det i första hand som gjorde att Du deltog i kyrkovalet: Kyrkligt intresse eller politiskt intresse?" Intervjuarna kunde också markera "både/och"-svar och svarsfördelningen blev:

Röstningsmotiv	Antal	Procent
Kyrkligt intresse	142	37,0
Politiskt intresse	125	32,6
Både kyrkligt och politiskt intresse	91	23,7
Andra svar	26	6,8
Summa	384	100,0

Andelarna som svarat "Kyrkligt intresse" och "Politiskt intresse" är ungefär desamma och vardera anges av en tredjedel. En fjärdedel har - spontant - gett svar som innebär att de röstat av båda skälen och man kan med en något fri tolkning av data säga att hälften röstade på grund av att de är kyrkligt intresserade och hälften på grund av att de är politiskt intresserade. Om de som röstat på grund av kyrkligt intresse är något flera än de som röstat på grund av politiskt intresse vilket tabellen antyder kan man egentligen inte uttala sig om eftersom man inte vet vilka skäl som döljer sig inom restkategorin "andra svar".

Vilka röstade; sociala faktorer

Det följande avsnittet utgår från de demografiska och sociala bakgrundsfaktorer som Temo-materialet innehåller. Tabellerna återges här i "ofullständig" form, dvs. endast den del som visar andelen inom en grupp som uppger röstning vid kyrkovalet återges och vad som återges är hela tal. Det finns inför denna redovisning anledning att påminna om att andelen som vid intervjuerna uppgav att de röstat klart överstiger andelen som faktiskt röstade enligt röstsammanräkningen. I forsättningen görs inte reservationer med hänsyn till detta utan uppgifterna i intervjuerna tas för goda och framställningen vilar på antagandet att de skillnader - och likheter - som kommer fram här motsvaras av reella skillnader/likheter bland de röstberättigade. En viss könsskillnad i röstning vid kyrkovalet kan iakttas:

Män (n=841)	19 %
Kvinnor (n=870)	25 %
Totalt (n=1711)	22 %

Andelen röstande bland kvinnorna var alltså något större än andelen röstande bland männen. Jämfört med de skillnader som brukar framkomma när det gäller till kyrka och religion knutna aktiviteter är dock inte skillnaden särskilt påtaglig. Den stämmer väl överens med resultat som kom fram i utredningen Kyrkofullmäktigevalen (s 144 ff) där det för fyra valår (1982-1991) i fyra församlingar i olika delar av landet kom fram att valdeltagandet var någon eller några procentenheter större bland kvinnor än bland män. Skillnaden enligt det aktuella intervjumaterialet är möjligen något större än enligt de nu något gamla röstlängdsmaterialen. En aspekt av att valdeltagandet skiljer sig något bland män och kvinnor är att av de röster som enligt intervjumaterialet avgavs kom 42 procent från män och 58 procent från kvinnor.

Sänkningen av rösträttsålder vid de kyrkliga valen till 16 år har varit omdebatterad och författaren hör till dem som menat att Svenska kyrkan tog en risk att sänka ett redan tidigare lågt valdeltagande genom att låta två "extra" åldersklasser rösta (Gustafsson och Pettersson 2000, s 98 ff). Argumentationen byggde på att de yngsta bland de röstberättigade i upprepade undersökningar visat ringa intresse för att delta i kyrkliga val; utöver uppgifter i utredningen Kyrkofullmäktigevalen tydde material rörande kyrkofullmäktigevalet 1994 på att det var ytterst få bland de yngsta som röstade (Gustafsson 1994). Inte minst mot denna bakgrund är det intressant att ta del av intervjuuppgifterna om kyrkovalsröstning i olika åldersgrupper:

16-19 år (n=82)	21 %
20-29 år (n=305)	7 %
30-39 år (n=322)	10 %
40-49 år (n=255)	18 %
50-59 år (n=314)	26 %
60-69 år (n=227)	37 %
70-79 år (n=158)	46 %
80- år (n=65)	48 %
Totalt (n= 1711)	22 %

Resultatet är delvis överraskande: De yngsta väljarna - de under tjugo år -röstade i samma utsträckning som kyrkomedlemmarna totalt gjorde och i avsevärt större utsträckning både än de i åldern 20-30 år och än de i åldern 30-40 år. Detaljuppgifter som inte återges här visar på en gräns just mellan dem som är födda 1982 och senare och dem som är födda tidigare. Bortsett från denna skillnad visar tabellen ett välbekant mönster som innebär att i varje åldersgrupp var det fler som röstade än inom närmast yngre grupp. Förenklat kan man säga att röstningsbenägenheten stiger med tio procent för varje decennium som läggs till talet för dem i den yngre medelåldern (30-39-åringarna). Den höga röstfrekvensen bland de äldsta gör att ungefär hälften av rösterna avgavs av personer som passerat 60-årsdagen medan ungefär en fjärdedel av den kyrkliga valmanskåren uppnått samma ålder. Det kan nämnas att materialet från 1994 pekade på att då avgavs hälften av kyrkovalsrösterna av ålderspensionärer (Gustafsson 1994, s 10). I detta perspektiv framstår alltså inte kyrkovalet 2001 som särskilt annorlunda än tidigare val.

I andra sammanhang har författaren diskuterat om skillnaderna i benägenhet att kyrkovalsrösta mellan dem som tillhör olika åldersgrupper sammanhänger med deras ålder eller deras födelsekohort, dvs. om de äldstas större valdeltagande främst sammanhänger med att de är gamla och blivit kyrkligt intresserade med stigande ålder eller med att de vuxit upp under och kommit in i det kyrkliga och/eller politiska livet under en period då valet av kyrkliga förtroendemän betraktades som viktigare än senare och då började delta i valen och sedan fortsatt med detta. Det finns ingen anledning att närmare gå in på denna problematik här. I den mån man kan göra relevanta jämförelser med valdeltagandet vid de tidigare kyrkofullmäktigevalen antyder dessa att röstningsbenägenheten 2001 var högre än på länge i alla åldersgrupper men också att födelsekohorterna från 1930-, 1940- och 1950-talen röstade i större utsträckning 2001 än vad de gjorde vid valen tio och tjugo år tidigare. Det spröda och svårtolkade materialet ger knappast något stöd för tanken att kyrkovalsröstningen år 2001 i någon större utsträckning skulle vara ett kohortfenomen. Slutsatsen är positiv inför framtiden så tillvida att den antyder att kyrkovalsröstningen är något som går att påverka och ändra och inte är helt knuten till mönster som en gång etablerats inom en födelsekohort. Den är negativ så tillvida att den antyder att man inte kan ta det intresse som generationen från det tidiga 1980-talet visade vid valet 2001 som något som förblir konstant och ger utslag i röstning vid kommande kyrkoval.

Om man samtidigt beaktar kön och ålder visar det sig att i samtliga åldersgrupper framkommer tendensen att kvinnor var mera röstningsbenägna än män i kyrkovalet. Det är emellertid endast i åldersintervallen 20-29 år och 60-69 år som skillnaderna är så stora att de är statistiskt säkerställda.

Flertalet av bakgrundsvariablerna utöver kön och ålder visar på olika benägenhet att rösta i kyrkovalet inom olika kategorier. Skillnaderna är emellertid svårtolkade och torde sammanhänga med de klara åldersskillnaderna. Således röstade de som lever i en- men också tvåpersonershushåll i större utsträckning än andra; sannolikt är det skillnaderna i röstningsbenägenhet inom olika åldersgrupper som ger utslag här. Detsamma torde gälla de skillnader som kommer fram vid civilståndsvariabeln: Gifta och ensamstående (ogifta, frånskilda, änkor/änklingar) röstade i avsevärt större utsträckning än de som anger att de är sambo; samboende utan äktenskap kan antas vara något som praktiseras främst bland yngre personer. Vid frågan om boendeform (villa, äger lägenhet och hyr lägenhet) är skillnaderna små med ett undantag: De som bor i "en gård på landet" var klart mera röstningsbenägna än alla andra. Om detta är ett utslag av att lantbrukare är särskilt kyrkligt intresserade eller av att de som har denna boendeform är äldre än andra eller av något annat låter sig inte avgöras. När inkomsten beaktas finner man att de som anger familjeinkomsten till 90 000 - 200 000 kronor röstade i större utsträckning än andra. Även här torde det ytterst vara åldersvariabeln som spelar in; i det nämnda inkomstskiktet finns rimligen många pensionärer. I inkomstlägena över 200 000 kronor finner man inget mönster vad beträffar röstning vid kyrkovalet.

Vid utbildningsvariabeln framkommer skillnader i U-form: De som endast gått i "grundskola/folkskola" och de som har högskoleutbildning deltog i kyrkovalet i större utsträckning än de som svarat "gymnasium eller annan jämförbar utbildning". En enkel uppdelning i åldersklasser ger inte någon klarhet i om utbildningsnivån har någon betydelse för kyrkovalsdeltagandet. Bland dem upp till 35 år röstade de som svarat "grundskola/folkskola" i klart större utsträckning (22 procent) än alla andra (9 procent) vilket kan sammanhänga med den höga röstningsfrekvensen bland de allra yngsta, de som inte avslutat sin gymnasieutbildning. I den stora grupp som är 35-64 år röstade de med utbildning på gymnasienivå i mindre utsträckning (14 procent) än både de vars utbildning inskränker sig till den i deras ungdom korta obligatoriska skolan (22 procent) och de med högskoleutbildning (29 procent). Bland pensionärerna var röstningsbenägenheten större bland dem med gymnasium (55 procent) än bland dem med folkskola (41 procent) och bland dem med högskoleutbildning (51 procent). Den enda slutsats man vågar dra är att om det finns ett samband mellan utbildning och röstning vid kyrkovalet är det ett komplicerat samband.

I Temo-materialet kan man närma sig de intervjuades sociala ställning på två olika sätt, dels via vilken sysselsättning de har och dels via vilken fackorganisation de tillhör. Vid den enkla frågan "Vad har Du för sysselsättning just nu?" skiljer materialet mellan egenföretagare, tjänstemän inom offentlig sektor, arbetare inom offentlig sektor, tjänstemän inom privat sektor och arbetare inom privat sektor samt ett antal andra kategorier som studerande och pensionärer. En grupp, pensionärerna, skiljer ut sig från alla andra grupper genom att 42 procent röstade i kyrkovalet och detta är naturligtvis inte överraskande med hänsyn till den betydelse som åldersvariabeln tidigare visat sig ha. Mellan de fem arbetslivsaktiva grupperna är skillnaderna - med ett undantag - tämligen små:

Egenföretagare (n=132)	22 %
Tjänstemän i offentlig sektor (n=214)	20 %
Arbetare i offentlig sektor (n=205)	16 %
Tjänstemän i privat sektor (n=256)	18 %
Arbetare i privat sektor (n=233)	9 %
Alla med sysselsättning (n=1 040)	16 %

Personer med arbetaryrken röstade i något mindre utsträckning än personer med tjänstemannayrken och egenföretagare. Det finns också en svag tendens att de som är sysselsatta inom offentlig sektor kyrkovalsröstade i större utsträckning än de som är sysselsatta inom privat sektor. Beaktar man de båda tendenserna samtidigt kan man konstatera att arbetare i privat sektor endast röstade i hälften så stor utsträckning som tjänstemän i offentlig sektor. När man ser till olika åldersgrupper finner man att skillnaden mellan de båda "extremgrupperna" är klart mindre bland intervjuade i åldersintervallet 35-64 år än i åldersintervallet 16-34 år. Med andra ord: Bland yngre privatanställda arbetare var det ytterst få (3 procent) som deltog i de kyrkliga valen.

Skillnaderna vad gäller kyrkovalsröstning mellan personer som anger olika organisationstillhörighet är små om man ser till hela materialet:

LO-anslutna (n=487)	17 %
TCO-anslutna (n=332)	21 %
SACO-anslutna (n=150)	21 %
Alla med org.anknytning (n=969)	19 %

Skillnaderna är helt obefintliga bland de unga (upp till 34 år) medan man i det stora "aktiva" åldersintervallet (35-64 år) finner att de SACO-anslutna röstade i större utsträckning (28 procent) än de LO- och TCO-anslutna (båda 19 procent). Sammantaget kan man säga att materialet inte visar på några stora skillnader mellan olika grupper men att det finns en svag tendens att arbetare röstade i något mindre utsträckning än andra.

Genomgången av kyrkovalsröstning i relation till olika bakgrundsvariabler visar att bortsett från de stora skillnaderna mellan olika åldersgrupper och en tydlig skillnad mellan män och kvinnor framkommer endast obetydliga skillnader mellan de kategorier av olika slag som materialet låter sig indelas i.

Vilka röstade; kyrkligt intresse

När man lämnar de allmänna bakgrundsvariablerna och istället går över till religionsvariablerna finner man skillnader av en helt annan storleksordning än de som hittills redovisats. Inom grupperna med olika frekvent gudstjänstdeltagande ser mönstret ut på följande sätt:

Varje vecka (n=33)	76 %
Minst en gång i månaden (n=104)	62 %
Några gånger om året (n=465)	38 %
Högst en gång om året (n=345)	16 %
Aldrig el. nästan aldrig (n=764)	8 %
Totalt (n=1711)	22 %

Inom den lilla gruppen mycket flitiga gudstjänstdeltagare röstade tre fjärdedelar av alla. Detta är kanske mindre anmärkningsvärt än att bland de många som inte alls deltar i gudstjänster röstade nästan en tiondel. Svaren grupperar sig på ett sätt som visar att den reducering av antalet kategorier när det gäller gudstjänstbesök till tre som tidigare redovisades är rimlig. Det mönster som framträder när materialet delas efter upplevd gemenskap med Svenska kyrkan är minst lika tydligt som det i den föregående siffersammanställningen:

Mycket stor (n=99)	68 %
Ganska stor (n=384)	45 %
Varken stor eller liten (n=479)	19 %
Ganska liten (n=363)	11 %
Mycket liten (n=373)	4 %
Totalt (n=1698)	23 %

Två tredjedelar av dem som säger sig känna mycket stor gemenskap med Svenska kyrkan röstade medan mindre än en tjugondedel av dem som känner mycket liten gemenskap röstade. Såväl gudstjänstbesöksfrekvens som upplevd gemenskap med Svenska kyrkan samvarierar alltså mycket starkt med om man röstade vid kyrkovalet. Samhörighetsvariabeln har fördelen i förhållande till gudstjänstbesöksvariabeln att den visar större svarsspridning och den ställs här mot åldersvariabeln. Sammanställningen visar alltså hur stor andel som röstat i olika grupper då ålder och "samhörighet" kombineras.

		Samhörighet med Svenska kyrkan
		Stor	Varken/el.	Liten	Alla
Åldersgrupp	16-34 år	30 % (n=90)	11 % (n=145)	5 % (n=311)	11 % (n=546)
	35-64 år	49 % (n=228)	15 % (n=260)	7 % (n=341)	21 % (n=829)
	65- år	61 % (n=165)	49 % (n=74)	16 % (n=84)	46 % (n=323)
	Alla	49 %) (n=483	18 % (n=479)	7 % (n=736)	23 % (n=1698)

Följer man tabellraderna finner man att andelen som röstat minskar tydligt med upplevelsen av samhörighet med Svenska kyrkan i alla tre åldersgrupperna. Mera anmärkningsvärt är att ålderns betydelse för deltagande i kyrkovalet står fast även då man ser till olika samhörighetsgrupper. Endast 30 procent av de unga som känner stor samhörighet med Svenska kyrkan röstade medan dubbelt så många - 60 procent - av pensionärerna med samma samhörighetskänsla röstade. Mönstret är minst lika påtaglig i de båda andra kolumnerna även om procenttalen ligger på en annan nivå. När män och kvinnor med samma grad av samhörighet med Svenska kyrkan jämförs finner man däremot inte några skillnader som är värda att beakta. Den skillnad i röstningsbenägenhet mellan män och kvinnor som nämndes tidigare är alltså snarare att betrakta som en följd av att det kyrkliga engagemanget är olika stort i de båda könskategorierna än som direkt sammanhängande med könstillhörigheten.

Vilka röstade; tidigare röstning

Det är långt ifrån självklart hur man skall behandla frågan om tidigare kyrkovalsröstning i förhållande till röstning vid kyrkovalet 2001. Självklart är däremot att i dessa analyser hålla dem som inte haft möjlighet att rösta tidigare utanför bearbetningarna; här beaktas alltså endast intervjupersoner födda senast 1979 och därmed röstberättigade vid kyrkofullmäktigevalet 1997.

Utgår man från svaren på frågan om tidigare röstning - som i intervjuerna ställdes efter frågan om man röstat "vid kyrkovalet i söndags" - blir resultatet:

	Röstade 2001
Har aldrig röstat tidigare (n=992)	9 %
Har röstat någon enstaka gång (n=242)	19 %
Har röstat vid flera tillfällen (n=348)	65 %
Totalt (n=1582)	23 %

Det är uppenbart att tidigare röstning är en stark "förklaringsfaktor" till röstning vid det senaste kyrkovalet, en "förklaringsfaktor" som är lika betydelsefull som upplevd samhörighet med Svenska kyrkan och sannolikt också starkt kopplad till denna variabel. Två tredjedelar av dem som brukat rösta vid kyrkofullmäktigevalen deltog också i kyrkovalet 2001. Den andra sidan av detta är naturligtvis att en tredjedel av dem som brukat rösta inte uppger att de gjorde det 2001 fastän valdeltagandet - reellt men ännu mer enligt intervjuerna - var klart högre än vid tidigare val. Resultatet antyder att de kyrkovalsröstande inte är en stabil grupp som röstar val efter val utan att det är en grupp som vissa valår beaktar kyrkovalet men andra valår inte bryr sig om det. Man bör emellertid observera att av dem som uppger att de "aldrig" kyrkovalsröstat tidigare röstade enligt intervjuerna inte mindre än var tionde vid valet 2001.

Tar man procenttalen i tabellen ovan som riktmärken och jämför andelen som röstat i olika undergrupper med dessa tal så får man i stor utsträckning resultat som motsvarar dem som tidigare redovisats här. Procenttalen för kvinnorna ligger i alla tre grupperna över värdena i tabellen medan procenttalen för männen i alla grupperna ligger under dessa värden även om avvikelserna är små. För dem i åldern 22-34 år ligger talen klart under talen i tabellen medan talen för pensionärerna genomgående ligger över talen i tabellen. Mest anmärkningsvärt är att bland pensionärer som aldrig tidigare röstat så röstade över 20 procent 2001 medan endast 5 procent av de yngsta som inte tidigare röstat nu röstade.

Ett klart utslag kommer också fram då man ser till grupperna med olika grad av samhörighet med kyrkan. Bland dem med stark samhörighet med kyrkan som aldrig röstat tidigare röstade 2001 ungefär en fjärdedel av alla och bland dem med samma samhörighetskänsla som tidigare röstat någon enstaka gång var andelen röstande vid höstens val en dryg tredjedel. Bland dem med liten samhörighet med Svenska kyrkan var andelen röstande bland tidigare "aldrig-röstare" däremot endast en tjugondel och bland tidigare "tillfälligt-röstare" en tiondel. Resultaten antyder alltså föga förvånande att mobiliseringen vid kyrkovalet 2001 var mest påtaglig bland kyrkligt intresserade väljare som inte tidigare överhuvudtaget eller inte regelmässigt röstat vid kyrkofullmäktigevalen.

Det är emellertid en sak att konstatera var mobiliseringen var mest påtaglig, dvs. inom vilka grupper nya röstande var mest frekventa. Med en delvis annan bearbetning kan olika beteendegrupper konstrueras och en uppdelning av materialet kan göras i följande inte helt kongruenta kategorier:

1) Trogna väljare = de som röstat vid flera tillfällen och som också röstade vid kyrkovalet 2001;

2) Nya väljare = de som inte röstat tidigare eller som röstat vid något tidigare kyrkoval och som röstade vid kyrkovalet 2001;

3) Svikande väljare = de som oftast eller någon gång röstat vid tidigare val men som inte röstade vid kyrkovalet 2001;

4) Ointresserade väljare = de som inte tidigare röstat och som inte heller röstade vid kyrkovalet 2001.

Män och kvinnor fördelar sig på de olika väljarkategorierna enligt följande:

	Trogna (n=226)	Nya (n=138)	Svikande (n=318)	Ointr. (n=900)	Totalt (n=1582)
Män	45 %	37 %	55 %	49 %	49 %
Kvinnor	55 %	63 %	45 %	51 %	51 %
Summa	100 %	100 %	100 %	100 %	100 %

Det är endast bland de av kyrkovalet ointresserade som fördelningen på män och kvinnor är jämn. Bland de trogna kyrkoväljarna finns en övervikt av kvinnor och denna övervikt är ännu mer markerad bland kyrkotillhöriga som röstade 2001 men som inte röstat alls eller inte röstat regelbundet vid de tidigare kyrkofullmäktigevalen. Bland dem som inte röstade 2001 men som gjort det ofta eller någon gång tidigare var däremot männen i majoritet. Fördelningen på olika åldersgrupper är följande i de fyra kategorierna:

	Trogna (n=226)	Nya (n=138)	Svikande (n=318)	Ointr. (n=900)	Totalt (n=1582)
22-34 år	7 %	18 %	19 %	36 %	27 %
35-64 år	48 %	48 %	59 %	53 %	53 %
65- år	45 %	34 %	23 %	11 %	21 %
Summa	100 %	100 %	101 %	100 %	101 %

De medelålders som utgör drygt hälften av hela den intervjuade gruppen utgör också omkring hälften av alla de fyra kategorierna. De yngsta är klart underrepresenterade bland trogna kyrkovalsröstande - de har inte hunnit kvalificera sig för att ingå i denna kategori - men de är också underrepresenterade bland nytillkomna röstande liksom bland svikande väljare medan de är klart överrepresenterade bland de av kyrkliga val konsekvent ointresserade. De äldsta slutligen är inte bara många bland de trogna väljarna, de är också tydligt överrepresenterade bland dem som kategoriseras som nya väljare. Bland de svikande utgör de äldre ungefär samma andel som av alla intervjuade medan de är starkt underrepresenterade bland dem som aldrig deltagit i ett kyrkoval. Två förhållanden i tabellen förtjänar särskilt att framhållas: Att de unga inte "fyller sin kvot" bland de nya väljarna och att de äldsta utgör en så liten del av dem som konsekvent valet avstått från att rösta vid de kyrkliga valen.

Slutligen visas här hur de fyra kategorierna fördelar sig på kyrkomedlemmar som uppger att de känner olika grad av gemenskap med Svenska kyrkan.

Samhörigh. m. Sv.K	Trogna (n=226)	Nya (n=137)	Svikande (n=317)	Ointr. (n=890)	Totalt (n=1570)
Stor	72 %	48 %	31 %	15 %	29 %
Varken/el.	21 %	27 %	32 %	29 %	28 %
Liten	7 %	25 %	37 %	56 %	43 %
Summa	100 %	100 %	100 %	100 %	100 %

En klar majoritet av de trogna kyrkoväljarna känner stor gemenskap med Svenska kyrkan. Med andra ord, inom gruppen som mer eller mindre konsekvent deltagit i kyrkovalen är det endast ett fåtal som gjort det utan att uppleva någon bindning till kyrkan. Man kan emellertid observera att det också finns en liten minoritet inom denna väljargrupp som känner föga gemenskap med kyrkan men som ändå - av det ena eller andra skälet - ofta röstat vid kyrkovalen. De nya väljarna består till hälften av personer med stor samhörighet med Svenska kyrkan medan en fjärdedel inom denna grupp saknar gemenskapskänsla i förhållande till kyrkan. De svikande väljarna utgörs i ungefär samma utsträckning av personer som känner stor och personer som känner liten gemenskap med Svenska kyrkan. Det är inte förvånande att en majoritet av de av alla kyrkoval ointresserade kyrkomedlemmarna uppger att de inte känner någon större gemenskap med kyrkan. Man kan emellertid observera att antalsmässigt utgör de av kyrkovalen konsekvent ointresserade som känner stor gemenskap med Svenska kyrkan en inte alldeles obetydlig grupp. Man kan utifrån detta konstatera att man vid såväl de tidigare kyrkovalen som vid det 2001 varit mycket långt från att mobilisera alla dem som känner gemenskap med Svenska kyrkan till valurnorna.

Information om kyrkovalet

Som tidigare redovisats ansåg något mer än hälften av de röstberättigade kyrkomedlemmarna att de fått tillräcklig information om kyrkovalet medan en dryg tredjedel tyckte inte de blivit tillräckligt informerade och en tiondel sade sig vara ointresserade av information. Man bör observera att med den lydelse frågan hade - "Tycker Du att Du har fått tillräcklig information om kyrkovalet?" - var det senare svaret inte helt naturligt och det indikerar därför ett kvalificerat ointresse. Som framgår av följande tabell är skillnaderna mellan röstande och inte röstande i hur man ser på informationen inte särskilt stor om man bortser från de uttalat ointresserade; andelen som anser att de ej fått tillräcklig information är exakt densamma i båda kategorierna.

	Röstade (n=384)	Röstade ej (n=1327)	Totalt (n=1711)
Fått tillräcklig information	63 %	50 %	53 %
Ej fått tillräcklig information	36 %	36 %	36 %
Ointresserade av information	2 %	14 %	11 %
Summa	101 %	100 %	100 %

En något mindre andel av männen (32 procent) än av kvinnorna (40 procent) sade att informationen var otillräcklig och könsskillnaderna är alltså små. Skillnaderna mellan olika åldersgrupper är mera påtagliga och visar delvis ett intressant mönster. Ett uttalat ointresse för information om kyrkovalet finner man framförallt - 15 procent av de svarande - i mellanåldrarna (30-50-åringarna) och det är inte särskilt anmärkningsvärt mot bakgrund av vad som tidigare framkommit att andelen ointresserade sedan minskar ju högre upp man kommer i åldrarna. De av information ointresserade är emellertid fåtaliga också i de yngsta åldersgrupperna. Svaret att man är ointresserad förekom i stort sett inte alls bland de allra yngsta (16-18-åringarna) men var också förhållandevis ovanligt bland 19-29-åringarna. Bland dem som inte nått 30-årsdagen var det flera (50 procent) som ansåg att de inte fått tillräcklig information än vad det var som ansåg informationen tillräcklig. Förhållandet är det omvända i alla andra åldersgrupper; hälften av alla är nöjda bland dem i åldern 30-60 år och andelen nöjda är ännu större bland dem som är över 60 år.

Det spontana svaret "ointresserad av information" är som man kan förvänta avsevärt vanligare bland dem som känner liten gemenskap med Svenska kyrkan än bland dem som känner sådan gemenskap. Det är värt att lägga märke till att bland dem som känner stor gemenskap med Svenska kyrkan tycker en inte obetydlig andel - 40 procent - att de inte fick tillräcklig information om kyrkovalet; motsvarande andel bland dem med som känner liten gemenskap med Svenska kyrkan är en tredjedel. Skillnaderna mellan de olika "gemenskapsgrupperna" är alltså tämligen liten när det gäller hur många som anser att de fått tillräcklig information.

Det är rimligt att tänka sig att såväl upplevd samhörighet med Svenska kyrkan som synen på hur informationen inför kyrkovalet hade betydelse för röstningsbenägenheten. Andelen som röstade inom de olika kombinationerna av värden på samhörighetsvariabeln och på informationsvariabeln framgår av följande sammanställning

		Samhörighet med Svenska kyrkan
		Stor	Varken/el.	Liten	Totalt
Syn på infor- mation	Tillräcklig	57 % (n=278)	20 % (n=253)	9 % (n=362)	27 % (n=893)
	Ej tillräcklig	42 % (n=194)	21 % (n=171)	8 % (249)	22 % (n=614)
	Ointresserad av inf.	9 % (n=11)	7 % (n=55)	2 % (n=225)	4 % (n=191)
	Totalt	50 % (n=483)	19 % (n=479)	7 % (n=736)	23 % (n=1698)

Resultatet är att uppfattningen om man fått tillräcklig information eller ej har endast har betydelse för valdeltagandet bland dem som känner stor samhörighet med Svenska kyrkan. De som känner liten samhörighet med Svenska kyrkan och de som intar ett mellanläge röstade i ungefär samma utsträckning oavsett hur de såg på den information de fått. Andra faktorer som tradition att rösta, politisk lojalitet och liknande har avgjort om de deltog i kyrkovalet eller inte. De av information totalt ointresserade skiljer klart ut sig genom sin påtagligt låga röstningsbenägenhet i båda de kolumner där det på grund av storleken på sifferunderlagt är rimligt att uttala sig om deras röstningsbenägenhet. Något som är värt att observera i tabellen är att inom den grupp där två faktorer samfällt borde verka för kyrkovalsröstning - känsla av samhörighet med Svenska kyrkan och uppfattning att man fått tillräckligt med information - var det endast drygt hälften som brydde sig om att rösta.

På vilket sätt röstade man

Det har tidigare framgått att mer än fem sjättedelar av dem som röstade i kyrkovalet gjorde det genom att gå till en vallokal. Återstoden röstade i flertalet fall genom förhandsröstning på en pastorsexpedition och det var endast en minoritet som utnyttjade möjligheten att brevrösta. Det finns inga könsskillnader när det gäller formen för röstning i kyrkovalet. Däremot finner man tendenser till åldersskillnader. Den lilla grupp riktigt unga väljare (16-18-åringar) som ingår i undersökningen röstade uteslutande i vallokaler. En annan grupp som i jämförelsevis stor utsträckning röstade i vallokaler var de äldsta väljarna, de som är över 80 år. Möjligheterna att avge sin röst på pastorsexpeditioner och i brev utnyttjades i något större utsträckning (22 procent) bland 30-39-åringarna än i övriga åldersgrupper. Något av ett mönster framkommer när man ser till vilken gemenskap de röstande säger att de känner i förhållande till Svenska kyrkan.

	Samhörighet med Svenska kyrkan
	Stor (n=239)	Varken/el. (n=90)	Liten (n=54)	Totalt (n=238)
Röstade i vallokal	82 %	92 %	82 %	85 %
Röstade på pastorsexp.	14 %	7 %	6 %	11 %
Brevröstade	4 %	1 %	13 %	4 %
Summa	100 %	100 %	101 %	100 %

Vad som kan vara en reell skillnad framkommer då man jämför dem med stor och dem med liten känsla av samhörighet med Svenska kyrkan. Andelen som vallokalröstade är densamma i båda grupperna men grupperna skiljer sig åt genom att bland dem som inte röstade i vallokal gick flertalet av dem som känner gemenskap med Svenska kyrkan till pastorsexpeditionen och avgav sin röst där medan flertalet av dem som inte känner gemenskap med Svenska kyrkan som sände in sin röst med posten. Materialet är skört och det är knappast rimligt att spekulera om vad som ligger bakom skillnaden.

Vem röstade man för

Fördelningen av de intervjuades svar om vilken nomineringsgrupp de stött vid valet till kyrkomötet har redovisats tidigare och det framgick av den redovisningen att materialet inte helt speglar det verkliga valresultatet. Problemet var framförallt att oproportionerligt många sade sig ha stött "andra nomineringsgrupper" än de sju som räknades upp vid intervjuerna. I de fortsatta bearbetningarna har de 35 personer som gett det nämnda svaret liksom de 3 personer som uppgav sig ha röstat för vänsterpartiet lämnats utanför bearbetningarna. Efter denna metodiskt motiverade reducering av materialet återstår 320 personer som nämnt någon av de sex största nomineringsgrupperna vid frågan om hur man lade sin röst vid valet till kyrkomötet. Då man delar materialet på män och kvinnor får man följande svarsfördelningar:

	Män (n=136)	Kvinnor (n=184)	Totalt (n=320)
Socialdemokraterna	34 %	30 %	32 %
Centerpartiet	19 %	17 %	18 %
Folkpartiet liberalerna	10 %	5 %	8 %
Kristdemokraterna	4 %	11 %	8 %
Moderata samlingspartiet	20 %	19 %	19 %
Partpolitiskt obundna (Posk)	13 %	17 %	16 %
Summa	100 %	99 %	101 %

Skillnaderna i hur män och kvinnor har lagt sina röster är obetydliga. Den största skillnaden är att kvinnorna i något större utsträckning stödde kristdemokraterna och möjligen kan man säga att detta stöd uppvägdes av det större stöd som männen gav till folkpartiet liberalerna. En uppdelning i tre åldersgrupper ger följande resultat.

	-34 år (n=51)	35-64 år (n=144)	65- år (n=125)	Totalt (n=320)
Socialdemokraterna	31 %	31 %	32 %	32 %
Centerpartiet	16 %	20 %	17 %	18 %
Folkpartiet liberalerna	8 %	5 %	10 %	8 %
Kristdemokraterna	8 %	10 %	6 %	8 %
Moderata samlingspartiet	16 %	15 %	25 %	19 %
Partipolitiskt obundna (Posk)	22 %	18 %	10 %	16 %
Summa	101 %	99 %	100 %	101 %

Socialdemokraterna fick en tredjedel av rösterna i alla tre åldersgrupperna och är därmed den nomineringsgrupp vars röststyrka förefaller samvariera minst med de röstandes ålder. Därutöver kan man särskilt observera att moderaterna är avsevärt starkare bland de äldsta väljarna än i de två andra åldersgrupperna. Å andra sidan har posk en svag ställning bland de äldsta men fick en klart större del av rösterna bland medelålders och framförallt bland yngre väljare. Det sistnämnda förhållandet framgår ännu tydligare då man endast beaktar de allra yngsta väljarna. Den samhörighet de röstande upplever sig ha med Svenska kyrkan har viss betydelse för hur de lade sina röster på de olika nomineringsgrupperna men variabeln har mindre betydelse för vart rösterna gick än man kanske skulle förvänta.

	Stor (n=198)	Varken/el. (n=78)	Liten (n=43)	Totalt (n=319)
Socialdemokraterna	26 %	42 %	40 %	32 %
Centerpartiet	18 %	12 %	30 %	18 %
Folkpartiet liberalerna	9 %	5 %	7 %	8 %
Kristdemokraterna	8 %	12 %	5 %	8 %
Moderata samlingspartiet	25 %	9 %	7 %	19 %
Partipolitiskt obundna (Posk)	15 %	21 %	12 %	16 %
Summa	101 %	101 %	101 %	101 %

Socialdemokraternas röstandel är något mindre bland dem som känner stor gemenskap med Svenska kyrkan än inom de andra två samhörighetsgrupperna. Talen är visserligen små men de antyder att centerpartiet fick oproportionerligt många röster bland dem om känner liten gemenskap med Svenska kyrkan samtidigt som moderaterna fick oproportionerligt många röster bland dem som känner stor gemenskap med kyrkan. Det förhållandet att posk drog ungefär lika många röster i var och en av de tre gemenskapsgrupperna hör till de resultat som är något förvånande.

Tidigare redovisades valdeltagandet för fyra olika grupper väljare: Trogna osv. Här är endast två av grupperna aktuella, dels de Trogna som innefattar dem som mer eller mindre regelmässigt röstat vid de kyrkliga valen och dels de Nya som innefattar såväl förstagångsväljare och äldre väljare som inte röstat tidigare som äldre väljare som röstat någon enstaka gång. Rösterna inom de båda grupperna fördelade sig på följande sätt.

	Trogna (n=197)	Nya (n=122)	Totalt (n=319)
Socialdemokraterna	31 %	34 %	32 %
Centerpartiet	21 %	12 %	18 %
Folkpartiet liberalerna	9 %	6 %	8 %
Kristdemokraterna	7 %	10 %	8 %
Moderata samlingspartiet	19 %	19 %	19 %
Partipolitiskt obundna ( Posk)	13 %	20 %	16 %
Summa	100 %	101 %	101 %

Det enda anmärkningsvärda i tabellen är att det var färre bland de nya väljarna än bland de trogna väljarna som röstade för centerpartiet medan förhållandet var det omvända när man ser till posks styrka hos de båda typerna av väljare.

Motiv för röstningen

De som röstat vid kyrkovalet ställdes inför frågan "Vad var det som i första hand gjorde att Du deltog i kyrkovalet: Var det kyrkligt intresse eller politiskt intresse?" Alla intervjuade kunde inte svara "rakt" på frågan kategorin "Både kyrkligt och politiskt intresse" finns också liksom kategorin "Andra svar". Bland män och kvinnor fördelade sig svaren på följande sätt.

	Män (n=163)	Kvinnor (n=221)	Totalt (n=384)
Kyrkligt intresse	32 %	41 %	37 %
Politiskt intresse	39 %	28 %	33 %
Både/och	23 %	24 %	24 %
Andra svar	7 %	7 %	7 %
Summa	101 %	100 %	101 %

Kvinnorna hänvisar oftast till sitt kyrkliga intresse som röstningsmotiv medan männen oftast nämner sitt politiska intresse. Skillnaderna är emellertid små och när det gäller de båda sista svaren finns inga som helst könsskillnader. När man ser till de röstandes ålder framträder ett något tydligare mönster.

	-34 år (n=59)	35-64 år (n=174)	65- år (n=151)	Totalt (n=384)
Kyrkligt intresse	25 %	39 %	40 %	37 %
Politiskt intresse	44 %	32 %	29 %	33 %
Både/och	20 %	21 %	29 %	24 %
Andra skäl	10 %	9 %	3 %	7 %
Summa	99 %	101 %	101%	101 %

Inom den yngsta- numerärt lilla- gruppen anger man politiskt intresse som orsak till röstningen i avsevärt större utsträckning än inom de övriga åldersgrupperna samtidigt som man "tonar ner" det religiösa intresset som röstningsorsak. Medelålders och äldre skiljer sig föga åt när det gäller vilket eller vilka motiv man tar fram för kyrkovalsröstningen. Skillnaderna vid åldersvariabeln är inte självklara, vilket de däremot nästan är vid samhörighetsvariabeln.

	Stor (n=239)	Varken/el. (n=90)	Liten (n=54)	Totalt (n=383)
Kyrkligt intresse	46 %	27 %	15 %	37 %
Politiskt intresse	22 %	42 %	63 %	32 %
Både/och	27 %	24 %	7 %	24 %
Andra skäl	5 %	7 %	15 %	7 %
Summa	100 %	100 %	100%	100 %

Inom den största gruppen, de som känner stor samhörighet med Svenska kyrkan, anger nästan hälften att det var deras kyrkliga intresse som fick dem att delta i kyrkovalet. Ännu mera påtagligt är emellertid att inom den lilla grupp som angett att man känner liten gemenskap med Svenska kyrkan röstade två tredjedelar av politiskt intresse och det är också att lägga märke till att även inom mellangruppen var det vanligare att man angav politiskt intresse än kyrkligt intresse som röstningsmotiv. Även då de kyrkovalströstande typologiseras efter om de är trogna eller nya väljare finner man ett klart mönster.

	Trogna (n=226)	Nya (n=156)	Totalt (n=382)
Kyrkligt intresse	43 %	29 %	37 %
Politiskt intresse	24 %	45 %	33 %
Både/och	27 %	19 %	24 %
Andra svar	6 %	8 %	7 %
Summa	100 %	101 %	101 %

De som här definieras som nya väljare röstade i större utsträckning än de trogna väljarna på grund av politiskt intresse; nästan hälften inom den förra kategorin angav rent politiskt intresse medan mindre än en tredjedel angav rent kyrkligt intresse. Det föreligger också klara skillnader mellan sympatisörerna med de olika nomineringsgrupperna när man ser till vilka skäl de angav för sin röstning. Här upptas endast de ses grupper som tidigare redovisats och materialet har "rensats" från "andra svar".

	Kyrkl. intr.	Pol. Intr.	Både/och	Summa
Socialdemokr. (n=99)	22 %	50 %	28 %	100 %
Centerpartiet (n=56)	43 %	30 %	27 %	100 %
Folkpartiet (n=22)	46 %	18 %	36 %	100 %
Kristdemokr. (n=24)	58 %	17 %	25 %	100 %
Moderaterna (n=57)	28 %	37 %	35 %	100 %
Posk (n=45)	64 %	29 %	7 %	100 %
Totalt (n=303)	38 %	36 %	26 %	100 %

De olika grupperna är nästan genomgående små och resultaten därför osäkra. Resultaten är emellertid inte överraskande. Den väljargrupp där man främst anger politiskt intresse som skäl för sin röstning är den socialdemokratiska. Motsatsen bland de partiorienterade nomineringsgrupperna finner man inom den kristdemokratiska där en majoritet anger kyrkligt intresse som skäl för sin röstning. En ännu större andel pekar på det kyrkliga intresset som drivkraft för röstningen bland dem som stödde posk men det är kanske mera överraskande att nästan en tredjedel inom denna grupp anger att de röstat av politiska skäl. Den här inte redovisade gruppen av röstande på "annan nomineringsgrupp" har en svarsfördelning som är nästan exakt densamma som bland de posk-röstande. Man kan observera hur vanliga de "blandade skälen" är bland dem som stödde folkpartiet liberalerna och moderata samlingspartiet.

De mobiliseringsbara

Sektionen om kyrkovalet i Temointervjuerna i september avslutades med en fråga som ställdes till de kyrkotillhöriga som inte röstat vid kyrkovalet. Frågan var hypotetisk: "Om Du röstat vid valet av ledamöter av kyrkomötet, vilken nomineringsgrupp tror Du då att Du hade lagt Din röst för? De stora nomineringsgrupperna var: Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna, Moderata Samlingspartiet och Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan." Av de intervjuade kunde drygt hälften (53 procent) ange vilken grupp de skulle ha stött om de röstat, de övriga (47 procent) kunde antingen inte svara eller uppgav att de inte kunde tänka sig att rösta i kyrkovalet. Den förra gruppen betraktas i fortsättningen som "mobiliseringsbara" medan den senare betraktas som "icke-mobiliseringsbara". En viss skillnad mellan män och kvinnor finns: 58 procent av männen och 49 procent av kvinnorna var mobiliseringsbara, dvs. de kunde ange vilken nomineringsgrupp de skulle lagt sin röst för om de röstat. Skillnaderna mellan olika åldersgrupper är emellertid mera påtaglig än skillnaden mellan könen.

	16-34 år (n=487)	35-64 år (n=658)	65 - år (n=176)	Totalt (n=1321)
Mobiliseringsbara	45 %	56 %	67 %	53 %
Icke-mobiliseringsbara	55 %	44 %	34 %	47 %
Summa	100 %	100 %	101 %	100 %

Det är helt tydligt att andelen mobiliseringsbara är större bland de äldsta icke-röstande än bland de yngsta. De medelålders intar en klar mellanställning. Bryter man ner den yngsta gruppen i mindre grupper finner man inga som helst skillnader mellan de allra yngsta och de något äldre.

Mobiliseringsbarheten skiljer sig på förväntat sätt mellan de olika samhörighetsgrupperna i relation till Svenska kyrkan: Av dem som känner stor samhörighet gav 67 procent svar som visade att de var mobiliseringsbara, av dem i mellangruppen gav 56 procent sådana svar och av dem som känner liten samhörighet var andelen 47 procent. Det är inte skillnaden som sådan som är förvånande utan snarare att den inte är större. De icke-röstandes uppfattning om den information de fått om kyrkovalet hade ingen betydelse för om de var mobiliseringsbara eller inte: 57 procent av dem som ansåg sig ha fått tillräcklig information och 53 procent av dem som ansåg att informationen inte var tillräcklig var mobiliseringsbara. Det är snarast överraskande att så många som 40 procent av dem beträffande vilka det framkom att de var helt ointresserade av information om kyrkovalet kunde ange vilken nomineringsgrupp de skulle ha stött om de röstat. Resultatet kan inte tolkas på annat sätt än att det finns en slags partiidentifikation som man kan falla tillbaka på om man måste ge ett svar om en valhandling i en situation där de politiska partierna är representerade.

Bland dem som kunde ange vilken nomineringsgrupp de skulle lagt sin röst för finns ett litet antal personer - 4 procent -som anger andra nomineringsgrupper än de i frågan uppräknade. Bortser man från dessa finner man att 677 personer angav någon av de nomineringsgrupper som frågan nämnde och fördelningen var följande:

Socialdemokraterna	43 %
Centerpartiet	8 %
Folkpartiet liberalerna	4 %
Kristdemokraterna	12 %
Moderata Samlingspartiet	18 %
Vänsterpartiet	7 %
Partipolitiskt oberoende i Svenska kyrkan (Posk)	7 %
Summa	99 %

Fördelningen av de hypotetiska rösterna stämmer inte helt med fördelningen av de reellt röstande avgivit. Socialdemokraterna är dock även i denna fördelning den största nomineringsgruppen och moderaterna den näst största gruppen. Vänsterpartiet som fick en mycket liten andel av de röster som de intervjuade redovisade att de lagt får en avsevärt större andel av de hypotetiska rösterna. Det finns inga könsskillnader när det gäller de hypotetiska rösternas fördelning på nomineringsgrupper. Däremot finner man tämligen klara åldersskillnader. Såväl socialdemokraterna som kristdemokraterna har åtskilligt flera sympatisörer bland pensionärerna än bland dem som är under 35 år. Det omvända gäller för vänsterpartiet och för posk. Skillnaden går dock snarare i båda fallen mellan dem som uppnått och dem som inte uppnått pensionsåldern, dvs. det finns inga större skillnader mellan de yngre och de medelålders. Ser man till den upplevda gemenskapen med Svenska kyrkan finner man att socialdemokraterna och vänsterpartiet har en större andel av dem som känner liten gemenskap än av dem som känner stor gemenskap med Svenska kyrkan. Det omvända förhållandet är mycket klart markerat när det gäller kristdemokraterna. Någon klar tendens kan däremot inte utläsas beträffande de icke-röstande sympatisörerna med posk.

Intressantare än att jämföra svarsfördelningarna bland kyrkovalsröstande och hypotetiska kyrkovalsröstande är att något klarlägga i vad mån man lyckades mobilisera de kyrkomedlemmar som har sin sympati hos de olika nomineringsgrupperna till valurnorna. Den följande sammanställningen visar mobiliseringen.

	Avgivna röster enl. intervju	Hypotetiska röster enl. intervju	Summa möjliga röster	Andel avgivna av möjliga röster
Socialdem.	101	290	391	26 %
Centerpartiet	58	56	114	51 %
Folkpart. lib.	24	29	53	45 %
Kristdem.	26	84	110	24 %
Moderaterna	61	124	185	33 %
Vänsterpart.	3	44	47	6 %
Posk	50	50	100	50 %
Summa	323	677	1000	32 %