Bilaga 5

Vallokalväljarna i kyrkovalet

Göran Gustafsson

Innehållsförteckning

Bakgrund 196

Genomförande 196

Områden och storleklasser 198

Ett viktigt påpekande 199

De kyrkovalsröstande; kön och ålder 200

De röstandes förhållande till Svenska kyrkan 202

De röstandes aktivitet inom kyrka och politik 208

Röstning vid tidigare kyrkoval 210

Röstning vid kyrkomötesvalet 213

Röstning vid stiftsfullmäktigevalet 220

Röstning vid kyrkofullmäktigevalet 222

Röstning i ett fjärde val 225

Uppfattning om valens betydelse 226

Uppfattning om valinformationen 229

Personvalsröstning 231

Avslutning 236

Bakgrund

Vilka som röstade och inte röstade i kyrkovalen i september 2001 och hur de som deltog i valen röstade kan belysas på flera olika sätt. Den vanligaste formen av valundersökningar är den där ett större eller mindre allmänt urval av de röstberättigade i nära anslutning till valet intervjuas om sin röstning. Efter kyrkovalet i september 2001 genomfördes en intervjuundersökning via telefon med 2 000 individer av vilka drygt 1 700 var kyrkotillhöriga. Resultaten redovisas i föregående kapitel. Där ges en bild av i vad mån kyrkotillhöriga som deltog i valet i olika avseenden skiljer sig från kyrkotillhöriga som inte deltog i valet. Även i ett sådant jämförelsevis stora intervjumaterial utgör de röstande en liten grupp fastän en viss överrapportering av röstning förefaller ha förekommit i det aktuella fallet. I materialet ingår således mindre än 400 personer som uppgav att de röstat vid kyrkovalet vilket starkt begränsar analysmöjligheterna. Man kan dock ta fram något så när säkra uppgifter om t. ex. benägenheten att stödja olika nomineringsgrupper inom olika åldersgrupper eller bland män och kvinnor men materialet räcker inte till för att t. ex. säga om unga män och unga kvinnor röstat ungefär på samma sätt eller om kyrkligt aktiva pensionärer röstade på annat sätt än pensionärer som inte är kyrkligt intresserade.

Vid diskussionerna inför utvärderingsarbetet av kyrkovalen framkom att man från olika håll såg positivt på att pröva en metod som skulle ge ett material som visserligen innehållsmässigt måste bli smalt men som skulle omfatta ett stort antal personer som aktivt deltog i kyrkovalen: Att dela ut en enkät som skulle besvaras i vallokalerna. Delvis skulle det material som erhölls på detta sätt motsvara de undersökningar som numera regelmässigt utförs i samband med de allmänna valen under namnet "exitpoll"-intervjuer. Den uppläggning som diskuterades fram var att ett kort formulär skulle överlämnas till alla röstande av någon av de tjänstgörande valförrättarna sedan kuverten med valsedlar lagts ner i valurnan. Formuläret skulle fyllas i direkt och läggas i en särskild låda i eller omedelbart utanför vallokalen. Förfarandet skulle ge en bred med inte särskilt djup bild av vilka som deltog i kyrkovalet och av hur man röstade inom olika grupper.

Genomförande

Undersökningen skulle självfallet täcka olika typer av församlingar och alla delar av landet. Antalet enheter som kunde ingå måste å andra sidan vara tämligen begränsat. Undersökningen förbereddes genom ett noggrant urvalsförfarande som innebar att alla valkretsar - i stort sett motsvarande församlingarna - indelades efter storlek: 1) Valkretsar med upp till 5 000 kyrkotillhöriga; 2) Valkretsar med 5 001 till 10 000 kyrkotillhöriga; 3) Valkretsar med 10 001 till 20 000 kyrkotillhöriga; 4) Valkretsar med 20 001 eller flera kyrkotillhöriga. Stiften delades i sex grupper: I) Lunds stift; II) Göteborgs och Skara stift; III) Växjö, Linköpings och Visby stift; IV) Stockholms och Strängnäs stift; V) Karlstads, Västerås och Uppsala stift; VI) Härnösands och Luleå stift. Då valkretsarna med över 20 000 kyrkotillhöriga var fåtaliga och det i flera stift inte fanns någon valkrets i den fjärde gruppen betraktades alla valkretsar med mer än 10 000 kyrkotillhöriga som en grupp och de tre grupperna betecknades som "Små valkretsar", "Medelstora valkretsar" och "Stora valkretsar"; valkretsbegreppet användes emellertid endast under urvalsarbetet och i samtal och diskussioner liksom i fortsättningen här omtalas grupperna som "Små församlingar", "Medelstora församlingar" och "Stora församlingar".

Bland valkretsarna/församlingarna i de 18 cellerna (tre storleksgrupper x sex stiftsgrupper) gjordes ett urval som var slumpmässigt så till vida att de först uttagna enheterna togs fram med slumpens hjälp men - i den mån det fanns "utrymme" för mer än en enhet i en cell - efter det första valet "styrdes" urvalet så att olika geografiska delar inom stiftsgruppen skulle bli representerade. Urvalet kom slutligen att bestå av 29 valkretsar/församlingar. Olika detaljer med anknytning till urvalsarbetet, andel kyrkotillhöriga totalt och andel i de valda enheterna o.s.v redovisas i en särskild promemoria som är tillgänglig från författaren och i Kyrkokansliet. Urvalet av valkretsar/församlingar såg ut på följande sätt:

Stift	Små förs.	Medelstora förs.	Stora förs.
Lunds stift	Jämjö Strövelstorp	Malmö Hyllie	Kristianstads Heliga Tref.
Göteborgs och Skara stift	Herrestad Kvibille Floby	Kinna	Göteborgs Annedal
Växjö, Linköpings och Visby stift	Månsarp Aneboda Klinte Rystad	Ålem	Mjölby-Högby
Stockholms o Strängnäs stift	Ärla	Hallsberg	Västerhaninge- Muskö Vällingby
Karlstads, Västerås och Uppsala stift	Färgelanda Bjursås Bälinge Delsbo	Forshaga	Västerås Ba-delunda
Härnösands och Luleå stift	Offerdal Bjurholm	Alnö	Piteå stadsf.

Med hänsyn till det totala antalet kyrkotillhöriga i de aktuella församlingarna, andelen med rösträtt, skattad andel brev- och förhandsröster samt tidigare valdeltagande antogs det att - om hälften av de röstande deltog i undersökningen - materialet skulle komma att omfatta ungefär 6 000 formulär.

Formulären utarbetades av författaren men diskuterades såväl med andra medlemmar av utvärderingsgruppen som med den referensgrupp med företrädare för de största nomineringsgrupperna som Kyrkostyrelsen initierat inför kyrkovalen. Formulären var i A4-format och omfattade fyra sidor varav den första utnyttjades för information om "Några frågor till Dig som röstat idag i Jämjö" o.s.v. Frågorna var "individualiserade" så till vida att särskilda formulär framtogs för var och en av de 29 församlingarna. Formulären var anpassade efter om man hade tre eller fyra val i den aktuella församlingen och som svarsalternativ angavs de nomineringsgrupper som var registrerade i den aktuella samfälligheten eller församlingen.

I början av augusti orienterades brevledes ordförandena i valnämnderna i de församlingar och kyrkliga samfälligheter där man i någon valkrets skulle genomföra vallokalundersökningen. Brevet var undertecknat av rättschefen i Svenska kyrkan, Lars Friedner, och innehöll utom allmän information en förfrågan om till vilken eller vilka valförrättare som formulär och annat material skulle sändas. I den mån uppgifter om vem som skulle vara valförrättare kom in sändes materialet naturligtvis till dessa men i den mån förfrågan inte besvarades sändes materialet till valnämndens ordförande. Materialet utsändes från Valkansliet i Uppsala men dessutom sändes från Teologiska institutionen i Lund ett brev undertecknat av författaren där ytterligare information om undersökningen gavs, ett PM om hur undersökningen borde genomföras samt en blankett där uppgifter om antal röstberättigade, antal förhandsröster, antal vallokalröster och antal inlämnade formulär skulle anges. Det framhölls också att allt material skulle sändas till Teologiska institutionen i Lund för bearbetning.

Anvisningarna innebar att formulären borde överlämnas i handen på dem som röstat och att det var viktigt att framhålla att frågorna skulle besvaras direkt. Om möjligt borde de ansvariga i vallokalen försöka anvisa en särskild plats med stolar och bord för ifyllandet och pennor borde ligga tillgängliga. Tillsammans med formulären utlämnades också ett särskilt kuvert att lägga det besvarade formuläret i så att ingen i vallokalen skulle kunna se vad någon svarat.

Valförrättarna förefaller på det hela taget ha genomfört den extra arbetsuppgift som genomförandet av vallokalundersökningen medförde på ett helt tillfredsställande sätt. I några valkretsar med många valdistrikt genomfördes inte undersökningen i samtliga distrikt men det fanns ingen valkrets där inte formulären delades ut. I samband med posthanteringen försvann dock materialet från Floby i Skara stift. Totalt inkom 9 200 formulär av vilka det stora flertalet var ifyllda på ett helt tillfredsställande sätt. Svarsfrekvensen varierar mellan de olika församlingarna i hög grad och sträcker sig - så vitt låter sig bedömas - från ungefär 30 procent till 95 procent i en av de minsta församlingarna. En detaljerad sammanställning av svarsfrekvensen i församlingarna finns i den promemoria som nämndes tidigare och som är tillgänglig hos författaren.

Områden och storleklasser

Det material som kom in fördelar sig på de sex områdena enligt följande sammanställning; som jämförelse anges den andel som de kyrkotillhöriga i det aktuella området utgör av de kyrkotillhöriga i samtliga uttagna valkretsar:

Stift	Andel av formulären	Andel av kyrkotillhöriga i urvalet
Lunds stift	13 %	15 %
Göteborgs/Skara stift	15 %	15 %
Växjö/Visby/Linköpings stift	20 %	14 %
Stockholms/Strängnäs stift	19 %	23 %
Karlstads/Västerås/Uppsala stift	19 %	21 %
Härnösands/Luleå stift	14 %	12 %
Totalt	100 %	100 %

De båda procentfördelningarna stämmer tämligen väl överens. Den största avvikelsen är att det finns fler formulär från det östliga Götalandsområdet än vad de kyrkotillhöriga i de utvalda församlingarna där utgör av alla kyrkotillhöriga i församlingarna i urvalet. Formulären från Stockholms och Strängnäs stift är något färre än vad de borde ha varit jämfört med hur stor andel de kyrkotillhöriga där utgör av alla kyrkotillhöriga i urvalsförsamlingarna. Den geografiska representativiteten måste mot denna bakgrund betecknas som god. Det är emellertid något sämre beställt med de svarandes representativitet för de röstande när man ser tillförsamlingarnas storlek:

	Andel av formulären	Andel av kyrkotill-höriga i urvalet
Små (- 5 000) församlingar.	36 %	25 %
Medelstora (5 - 10 000) församlingar	27 %	20 %
Stora (10 000 - ) församlingar	37 %	55 %
Totalt	100 %	100 %

Det är helt uppenbart att de kyrkovalströstande i de stora församlingarna inte besvarat formulären i lika stor utsträckning som de kyrkovalsröstande i de små och medelstora församlingarna. Det är inte särskilt förvånande om man inte i vallokaler med många röstande lyckades distribuera formulär i samma utsträckning som i vallokaler med ett mindre antal röstande eller om man inte varit lika framgångsrik i att mobilisera intresse för undersökningen. I varje fall i de minsta församlingarna kan man räkna med att valförrättarna varit personligt bekanta med många av de röstande vilket kan tänkas ha haft en positiv inverkan på benägenheten att svara. Man bör emellertid också beakta att i några av de största församlingarna distribuerades inte enkäten i alla vallokalerna och detta påverkar naturligtvis svarsmängden men svarsfrekvensen i de vallokaler där enkäten distribuerades har då varit bättre än vad man får intryck av då man betraktar helheten. I den mån valdistrikten inte alltför mycket skiljer sig från varandra kan man då tala om ett - okontrollerat - urval i urvalet.

Frågan om vad den uppenbarligen lägre svarsfrekvensen i några av de största församlingarna innebär för resultaten kan avgöras först när man ser svarsfördelningarna i de olika storleksklasserna. Skiljer sig dessa markant från varandra måste man tänka på att kyrkovalsröstande i stora församlingar inte är proportionerligt representerade i materialet.

Ett viktigt påpekande

De uppgifter som redovisas i fortsättningen gäller inte alla kyrkovalsröstande i de församlingar som ingår i urvalet utan endast sådana kyrkovalsröstande som röstade i sin vallokal på valdagen. De kyrkovalsröstande som brevröstat eller som förhandsröstat omfattas inte av undersökningen. Dessa kyrkovalsväljare utgjorde omkring en sjättedel av alla kyrkovalsväljarna. Enligt kapitlet Röstning och icke-röstning i kyrkovalet finns det dels tendenser mot att annan röstning än vallokalröstning är vanligast i mellanåldrarna och dels möjligen en tendens att de som känner stor samhörighet med Svenska kyrkan röstade på pastorsexpeditionerna i större utsträckning än de mera ljumma samtidigt som de som deklarerar att de känner liten samhörighet med Svenska kyrkan kanske brevröstade i större utsträckning än andra väljare. Vilken betydelse den begränsning i undersökningen som det innebär att de som röstade på annat sätt än i vallokalerna inte ingår i materialet har för resultaten kan inte på något sätt klarläggas eller skattas. Man kan bara hålla i minnet att materialet har denna begränsning.

De kyrkovalsröstande; kön och ålder

Den inledande frågan i formuläret var det enkla "Kön?" med de självklara möjligheterna att markera "Man" och "Kvinna". Den typografiska utformningen av formuläret måste emellertid ha varit olycklig eftersom inte mindre än en sjättedel av de svarande avstått från att med ett kryss markerat sitt kön. Frågan brukar inte ställa till några problem i en undersökning som denna och det finns knappast någon anledning att anta att just kyrkovalsröstande skulle vara särskilt angelägna om att dölja om det är en man eller en kvinna som besvarat de följande frågorna. Man kan också konstatera att mot de dryga 15 procent som avstått från att besvara könsfrågan står drygt tre procent som på den följande frågan inte markerat vilken åldersgrupp de hör till.

Av dem som svarat var 46,4 procent män och 53,6 procent kvinnor. Övervikten av kvinnor är helt rimlig. Ett liknande resultat - fast något mer markerat - kom fram i intervjuundersökningen som redovisas i bilaga 4 Röstning och icke-röstning i kyrkovalet. Resultatet kommer igen i alla de sex regioner som materialet avser att täcka och kvinnornas större andel av de röstande är något mer markerad i Lunds stift, i Göteborgs stift och i Stockholms/Strängnäs stift än framförallt i Östergötland/Småland och i det nordliga området. I några av de minsta församlingarna utgör männen en större andel än kvinnorna av dem som markerat sitt kön men mera påtagligt är att kvinnorna utgör en klar majoritet - runt 60 procent - av de kyrkovalsröstande i flera av de största församlingarna. Detta kommer också fram då man ser på könsfördelningen bland de svarande i de tre storleksklasserna av församlingar:

	Små förs. (n=2836)	Medelstora förs. (n=2020)	Stora förs. (n=2895)	Totalt (n=7751)
Män	49 %	46 %	44 %	46 %
Kvinnor	51 %	54 %	56 %	54 %
Summa	100 %	100 %	100 %	100 %

Skillnaden är inte stor och det är bara att beklaga att man inte kan säga något om könsfördelningen inom den sjättedel av materialet som inte markerat könstillhörighet och om vilken betydelse denna sjättedel av de svarande har för resultaten.

Vid frågan om ålder är - som redan nämnts - det interna bortfallet obetydligt och de 8 865 svarande fördelar sig på åldersgrupper enligt följande:

16-18 år	3,1 %
19-30 år	7,9 %
30-39 år	9,1 %
40-49 år	13,5 %
50-59 år	22,7 %
60-69 år	24,4 %
70-79 år	14,5 %
80- år	4,7 %
Summa	99,9 %

Huvuddelen av de röstande är äldre personer och man kan skatta att hälften är 57 år eller äldre och i detta avseende skiljer sig knappast kyrkovalet 2001 från de tidigare kyrkofullmäktigevalen. Man kan lägga märke till att den "vanligaste" kyrkovalröstaren var en person runt pensionsåldern.

Det finns emellertid skäl att också observera den andel som de allra yngsta, de som inte skulle haft rösträtt vid kyrkovalet om samma regler gällt som vid de allmänna valen utgör av de röstande i förhållande till hur många årskullar som ingår i gruppen. Materialet antyder att valdeltagandet var högre bland 16-18-åringarna än bland 19-30-åringarna och minst lika högt som bland 30-39-åringarna. Resultatet förefaller att överensstämma med det resultat som kom fram i intervjuundersökningen.

Inom flertalet åldersgrupper är könsfördelningen ungefär densamma - runt 45 procent män och 55 procent kvinnor - som i hela materialet. Detta gäller för åldersgrupperna upp till 60-69 år. Den därpå följande åldersgruppen - 70-79-åringarna - skiljer sig emellertid markant från alla övriga grupper genom att männen utgjorde 60 procent och kvinnorna 40 procent av de röstande. Någon lättfunnen förklaring till förhållandet finns inte vilket däremot kan vara fallet när det gäller könsfördelningen bland de röstande i den allra äldsta gruppen som var 35 procent män och 65 kvinnor. Kvinnorna utgör en mycket klar majoritet av alla i samhället som är 80 år eller äldre och de torde också ofta kännetecknas av större vitalitet.

Vid många bearbetningar i fortsättningen delas materialet i tre åldersgrupper: 1) "Yngre" vilken grupp innefattar alla upp till 39 år; 2) "Medelålders" vilken grupp innefattar dem som är 40-59 år; 3) "Äldre" vilken grupp innefattar alla som är över 60 år. De röstande fördelar sig inte på de olika åldersklasserna på helt likartat sätt i församlingar av olika storlek:

	Små förs. (n=3214)	Medelstora förs. (n=2335)	Stora förs. (n=3316)	Totalt (n=8865)
Yngre	19 %	14 %	26 %	20 %
Medelålders	42 %	35 %	32 %	36 %
Äldre	39 %	51 %	43 %	44 %
Summa	100 %	100 %	100 %	100 %

I de små församlingarna utgjorde personer i medelåldern en stor del av dem som deltog i kyrkovalet. Dessa utgjorde en större del av de röstande än de äldre väljarna vilket är något överraskande med hänsyn till att det i många fall torde röra sig om församlingar där de äldre utgör en stor del av befolkningen. De medelstora församlingarna kännetecknas däremot av att en stor andel - mer än hälften - av de röstande utgjordes av äldre personer och att mycket få var unga. I de stora församlingarna utgjorde de yngre väljare en fjärdedel av alla som röstade medan de medelålders väljarna var förhållandevis få i denna miljö.

När materialet delas på regioner finner man inte särskilt stora skillnader mellan olika landsdelar. På församlingsnivån kan man emellertid se hur stora skillnaderna i sammansättningen av den röstande gruppen är på olika ställen. Således var i Kinna två tredjedelar av de röstande 60 år eller äldre. I Annedals församling i Göteborg - där nomineringsgruppen ÖPPEN KYRKA fick många röster - utgjorde var och en av åldersgrupperna ungefär en tredjedel av de röstande och detta kontrasterar starkt mot en annan utpräglad medelklassförsamling - Malmö Hyllie - där endast 15 procent av de röstande hörde till den yngre gruppen och 55 procent till den äldre. I Jämjö och Bälinge utgjordes mer än hälften av de röstande av personer i åldersintervallet 40-59 år medan samma grupp utgjorde runt en fjärdedel av de röstande i Kristianstads Heliga Trefaldighetsförsamling, Kinna och Piteå stadsförsamling. Det stora materialet från vad som av de flesta torde betraktas som en sekulariserad miljö - Västerhaninge och Muskö - har kanske den "bästa" åldersfördelningen bland de kyrkovalsröstande med i avrundade tal 25, 40 och 35 procent av de röstande i de tre åldersgrupperna

Sammanfattningsvis kan konstateras att medan könsfördelningen bland de kyrkovalsröstande är ungefär densamma i de sinsemellan mycket olika församlingar som ingår i undersökningen skiftar ålderssammansättningen av den röstande gruppen såväl systematiskt med församlingsstorlek som tämligen osystematiskt mellan församlingar som förefaller ha åtminstone delvis gemensamma karaktäristika.

De röstandes förhållande till Svenska kyrkan

De kyrkovalsröstandes relationer till Svenska kyrkan belystes både genom aktivitetsvariabler och attitydvariabler. På frågan "Ungefär hur ofta brukar Du delta i gudstjänster inom Svenska kyrkan? (Bortse från bröllop, begravningar osv.)" fördelade sig svaren (n=9 011) på följande sätt:

Varje vecka i princip	5,6 %
Minst en gång i månaden	11,3 %
Någon gång i kvartalet	25,1 %
Minst en gång om året	29,2 %
Mera sällan	28,8 %
Summa	100,0 %

En sjättedel (17 procent) av de kyrkovalsröstande kan betraktas som regelbundna gudstjänstdeltagare och mellan en fjärdedel och en tredjedel (29 procent) deltar inte i gudstjänster ens en gång om året. Drygt hälften (54 procent) av de kyrkovalsröstande är mer eller mindre tillfälliga gudstjänstbesökare. Jämfört med kyrkotillhöriga i allmänhet utgör de regelbundna gudstjänstdeltagarna en stor andel bland de kyrkovalsröstande: En undersökning med personliga intervjuer från 1997 visar att 7.5 procent av de kyrkotillhöriga deltar i gudstjänster minst en gång i månaden och enligt den undersökning som genomfördes med telefonintervjuer i anslutning till kyrkovalet var andelen regelbundna gudstjänstdeltagare 8 procent Enligt den sistnämnda undersökningen deltar 45 procent av de kyrkotillhöriga "aldrig eller nästan aldrig" i gudstjänster och denna grupp är - föga förvånande - avsevärt mindre väl företrädd bland de kyrkovalsröstande. Det intressanta resultatet är emellertid att de som har regelbunden gudstjänstkontakt med Svenska kyrkan utgör en så liten andel av de kyrkovalsröstande och framförallt att de absoluta kärntrupperna - de som kommer till kyrkan varje vecka - endast utgör en tjugondel av dem som röstade.

I fortsättningen betraktas de som deltar i gudstjänster minst en gång i månaden som "Flitiga gudstjänstdeltagare", de som inte kommer en gång i månaden men i varje fall någon gång om året som "Tillfälliga gudstjänstdeltagare" och de som markerade svaret "Mera sällan" som "Sällsynta gudstjänstdeltagare. Då materialet delas på kön får man följande resultat:

Gudstjänst- besökare	Män (n=5375)	Kvinnor (n=4139)	Totalt (n=7714)
Flitiga	13 %	18 %	16 %
Tillfälliga	54 %	55 %	55 %
Sällsynta	33 %	26 %	30 %
Summa	100 %	99 %	101 %

Det är ett i många sammanhang demonstrerat förhållande att kvinnor är mer kyrksamma än män. Detta skulle också kunna vara en förklaring till att röstningsbenägenheten i kyrkovalet var större bland kvinnor än bland män. Detta behöver emellertid inte innebära att det även inom den kyrkovalsröstande gruppen är så att kvinnorna är flitigare gudstjänstdeltagare än männen. Så är emellertid fallet och framförallt är sällsynta gudstjänstdeltagare mindre vanliga bland de kyrkovalsröstande kvinnorna än bland de kyrkovalsröstande männen. Ett annat väletablerat resultat i religionssociologisk forskning är att äldre deltar i gudstjänster i större utsträckning än yngre. Gudstjänstdeltagandet i de tre åldersgrupperna belyses i följande tabell:

Gudstjänst-besökare	Yngre (n=1784)	Medelålders (n=3206)	Äldre (n=3821)	Totalt (n=8811)
Flitiga	12 %	14 %	21 %	17 %
Tillfälliga	51 %	57 %	54 %	55 %
Sällsynta	37 %	29 %	25 %	29 %
Summa	100 %	100 %	100 %	101 %

Resultatet i tabellen är alldeles klart: De flitiga gudstjänstbesökarna utgör en större andel av äldre kyrkovalsröstande än av yngre kyrkovalsröstande och sällsynta gudstjänstbesökare är avsevärt vanligare bland unga än bland gamla kyrkovalsröstande. Tendenserna går igen mycket klart också när man ser till den mer förfinade åldersindelningen. Flitiga gudstjänstdeltagare var sålunda allra mest ovanliga bland de allra yngsta, de i åldern 16-18 år, där endast 10 procent, deltar i gudstjänster minst en gång i månaden och 40 procent inte deltar ens en gång om året. Skillnaden i förhållande till 19-29-åringarna är inte stor men i förhållande till 30-39-åringarna föreligger en klar skillnad. Resultatet är intressant med hänsyn till att ett argument för sänkningen av rösträttsåldern vid de kyrkliga valen var att man skulle ge den kyrkligt aktiva ungdomen en möjlighet att delta i den demokratiska processen inom församlingarna. Materialet ger inte möjlighet att klarlägga om man nådde den kyrkligt aktiva ungdomen men det ger signaler om att man nådde icke-kyrkligt aktiva ungdomar i minst samma utsträckning som kyrkligt aktiva ungdomar.

Såväl när man ser till de kyrkovalsröstandes kön som när man ser till deras ålder framkommer alltså ett mönster när det gäller gudstjänstbesök som motsvarar vad man finner i en normalpopulation. Man kan finna tendenser mot något liknande när man ser till vilka delar av landet materialet kommer ifrån. Flitiga gudstjänstdeltagare är sålunda betydligt vanligare bland de kyrkovalsröstande i de västsvenska församlingarna än i det område som bildas av Stockholms och Strängnäs stift. Varken för Lunds stift, för Småland/Östergötland/Gotland eller för Härnösand/Luleå stift finner man emellertid resultat som stämmer med de kyrkogeografiska skillnader som framkommit i andra sammanhang. Bilden skiftar dessutom starkt även mellan församlingar i samma område men man kan konstatera att inte i någon församling utgör de sällsynta gudstjänstdeltagarna en majoritet av de kyrkovalsröstande. Störst andel utgör de i Vällingby där 42 procent av dem som röstade i kyrkovalet inte ens gör ett årligt kyrkobesök. Motpolen utgörs av det lilla materialet från Aneboda i södra Småland enligt vilket 32 procent av de kyrkovalsröstande utgörs av flitiga gudstjänstdeltagare. När man går från enskildheterna till församlingar av olika storlek är svarsfördelningarna när det gäller gudstjänstbesök förvånansvärt lika varandra:

Gudstjänst- besökare	Små förs. (n=3267)	Medelstora förs. (n=2379)	Stora förs. (n=3365)	Totalt (n=9011)
Flitiga	19 %	16 %	16 %	17 %
Tillfälliga	57 %	53 %	53 %	54 %
Sällsynta	25 %	31 %	31 %	29 %
Summa	101 %	100 %	100 %	100 %

Avvikelserna från resultatet för hela materialet är helt obetydliga i var och en av de tre församlingsgrupperna och man kan med ganska stor säkerhet dra slutsatsen att de kyrkovalsröstande fördelar sig på olika kyrksamhetsgrupper på ungefär samma sätt i församlingar av olika storlek. Resultatet är långt ifrån självklart med hänsyn till att man vet att kyrksamheten är avsevärt större i mindre församlingar än i stora församlingar och det innebär rimligen att de kyrkligt aktiva röstat i större utsträckning i de större än i de mindre församlingarna.

Svaren om de mer eller mindre frekventa gudstjänstbesöken inom den kyrkovalsröstande gruppen ger inte hela sanningen om hur man inom gruppen förhåller sig till Svenska kyrkan och dess församlingar. En känslomässig närhet kan vara för handen utan att den tar sig uttryck i flitiga gudstjänstbesök och ett sätt att närma sig denna känslomässiga relation har i många undersökningar varit att ställa frågor om upplevd samhörighet med kyrkan/den egna församlingen. I formuläret för vallokalsundersökningen fanns båda frågorna med. Först kom frågan "Vilken samhörighet känner Du med XX församling?" och därefter frågan "Vilken samhörighet känner Du med Svenska kyrkan som sådan?" De båda svarsfördelningarna såg i hela materialet ut på följande sätt:

Samhörighet:	Egna församlingen (n=9047)	Svenska kyrkan (n=9028)
Mycket stor	19,8 %	19,8 %
Ganska stor	36,6 %	40,4 %
Varken stor eller liten	27,7 %	27,1 %
Ganska liten	9,8 %	8,9 %
Mycket liten	6,2 %	3,8 %
Summa	100,1 %	100,0 %

Svaren liknar i ett avseende de svar man brukar få vid dessa frågor: Det är något flera som uttrycker att de känner gemenskap med Svenska kyrkan som sådan än med församlingen där de bor. Resultatet är inte alldeles självklart i detta sammanhang. Man kunde väl tänkt sig att de kyrkovalsröstande framförallt skulle utgöras av personer med en stark känsla för den egna lokala församlingen. Religiös aktivitet har i många olika sammanhang visat sig ha ett positivt samband med en klar lokal orientering.

Med den nämnda likheten upphör emellertid i viss utsträckning likheten med de resultat som brukar komma fram. När något mellanalternativ inte gavs svarade i en undersökning 1997 3 procent av svenskarna att de känner "mycket stark samhörighet" och 22 procent att de känner "ganska stark samhörighet" med Svenska kyrkan. Mot dessa sammantaget 25 procent i ett allmänt befolkningsurval står 60 procent bland de kyrkovalsröstande. Ett annat resultat från samma undersökning: I det allmänna befolkningsurvalet kände 38 procent "Mycket svag samhörighet" med den egna församlingen mot 6 procent som känner "Mycket liten samhörighet" med sin egen - i formuläret nämnda - församling enligt vallokalundersökningen. Man kan också peka på att i den med undersökningen nästan samtidiga telefonintervjuundersökningen där endast frågan om Svenska kyrkan ställdes och där svarsalternativen var exakt desamma som i vallokalenkäten var procenttalen för alla kyrkotillhöriga vid de olika alternativen 6, 23, 28, 21 och 22 procent. Sammantaget kan man säga att de kyrkovalsröstande har mycket större känslomässig närhet till Svenska kyrkan och/eller den egna församlingen än vad kyrkotillhöriga i allmänhet har.

Mot bakgrund av svaren på frågorna om gudstjänstaktivitet och känsla av samhörighet med Svenska kyrkan/den egna församlingen kan man säga att de kyrkovalsröstande inte alls lika mycket skiljer sig från andra kyrkotillhöriga genom sin kyrkliga aktivitet som genom att de har en helt annan känslomässig relation till kyrkan och församlingen. Det kan diskuteras om inte detta resultat har en klar relation till Svenska kyrkans ställning som folkkyrka. Den är förankrad i det folkliga medvetandet på ett sätt som inte alltid kommer till uttryck i det dagliga livet men som definitivt finns där. Den nästan självklara relation till Svenska kyrkan som många upplever tar sig sällan uttryck i religiös aktivitet som kyrkobesök däremot i att man i stor utsträckning tar emot kyrkans erbjudanden i form av kyrkliga handlingar för att markera de stora händelserna i livet.

Svarsfördelningarna ovan skiljer sig inte särskilt mycket. Detta innebär emellertid inte att de som fyllde i enkäten i vallokalerna gett samma svar vid de båda frågorna om samhörighet. Något mer än hälften - 52 procent -kryssade för samma svarsmöjlighet vid båda frågorna och 48 procent gav alltså olika svar. Dessa 48 procent delar sig tämligen jämt på två grupper: 26 procent som ger ett mer positivt svar om gemenskap med Svenska kyrkan som sådana och 22 procent som ger ett mer positivt svar om gemenskap med den egna församlingen.

Svaren på gemenskapsfrågorna har här behandlats som en variabel genom att svarsskalorna där 1 motsvarar "Känner mycket stor samhörighet" och 5 "Känner mycket liten samhörighet" adderats till varandra. Den enkla produktmomentkorrelationen blir +.58 mellan svaren på frågorna och antyder att förfarandet både är rimligt eftersom det finns en samvariation mellan svaren och meningsfullt eftersom samvariationen ändå är så pass måttlig. Den nya svarsskalan kommer att sträcka sig från 2 - Mycket stor samhörighet med både kyrka och församling - till 10 - Mycket liten samhörighet med såväl kyrkan som församlingen. "Samhörighetspoängen" fördelar sig på följande sätt:

2	11,1 %
3	13,0 %
4	24,4 %
5	17,1 %
6	18,6 %
7	6,5 %
8	5,0 %
9	2,0 %
10	2,4 %
Summa	100,1 %

Medeltalet för hela materialet blir 4,93 och ser man samtidigt till kön och ålder får man följande medeltal i de olika grupperna:

Ålder	Män	Kvinnor	Alla
16-18 år	6,91 (n=120)	6,44 (n=154)	6,44 (n=274)
19-29 år	6,47 (n=302)	6,19 (n=399)	6,31 (n=701)
30-39 år	5,54 (n=334)	5,25 (n=447)	5,37 (n=781)
40-49 år	5,18 (n=532)	5,06 (n=618)	5,11 (n=1150)
50-59 år	4,87 (n=834)	4,67 (n=993)	4,76 (n=1827)
60-69 år	4,56 (n=737)	4,36 (n=973)	4,44 (n=1710)
70-79 år	4,34 (n=570)	4,07 (n=370)	4,23 (n=940)
80- år	4,46 (n=81)	3,60 (n=138)	3,91 (n=219)
Totalt	5,02 (n=3584)	4,84 (n=4131)	4,93 (n=7602)

Såväl en vågrät som en lodrät läsning av tabellen ger entydiga resultat. Oberoende av vilken rad man ser till finner man lägre värden för kvinnorna än för männen, d.v.s. de kyrkovalsröstande männen känner mindre samhörighet med kyrka och församling än de kyrkovalsröstande kvinnorna. Oberoende av vilken kolumn man ser till finner man systematiskt sjunkande värden från toppen av tabellen till botten, d.v.s. ju äldre de kyrkovalsröstande är desto större samhörighet känner de med Svenska kyrkan och sin församling. Beträffande många av de yngre människor - de som är under 30 år - som deltog i kyrkovalet kan man alltså konstatera att de röstade fastän de inte känner särskilt stor gemenskap med Svenska kyrkan och/eller den församling där de lever.

I de sex regionerna får man följande medelvärden på den sammantagna samhörighetsvariabeln:

Lunds stift (n=1111)	4,75
Göteborgs (och Skara) stift (n=1337)	4,86
Växjö, Linköpings och Visby stift (n=1818)	4,54
Strängnäs och Stockholms stift (n=1715)	5,24
Karlstads, Västerås och Uppsala stift (n=1745)	4,75
Härnösands och Luleå stift (n=1284)	4,80
Hela landet (n=9010)	4,83

Flertalet av regionerna ligger mycket nära medeltalet för hela landet: 4,83. I det område som bildas av Växjö, Linköpings och Visby stift man finner man emellertid något större känsla av samhörighet med kyrkan/församlingen bland de kyrkovalsröstande än i landet i övrigt. Den negativa motpolen - mindre känsla av samhörighet - utgörs av Strängnäs och Stockholms stift; det är värt att observera att även i den lilla (Ärla) och den medelstora (Hallsberg) församlingen i detta område ligger medeltalssiffrorna klart över riksgenomsnittet. De högsta talen - minst upplevd gemenskap - finner man i de båda storstadsförsamlingarna, d.v.s. Vällingby (5,55) och Göteborg Annedal (5,44).

Mot denna bakgrund är inte resultatet vid delningen av materialet efter församlingarnas storlek särskilt överraskande:

Små församlingar (n=3273)	4,61
Medelstora församlingar (n=2378)	4,76
Stora församlingar (n=3359)	5,09
Totalt (n=9010)	4,83

Upplevelsen av samhörighet med kyrka och församling är något större i de små församlingarna än i de stora. Skillnaden är emellertid ganska måttlig men den går igen också när man ser till män och kvinnor för sig och när man granskar de olika åldersgrupperna. Den kommer dessutom igen när man ser till olika kyrksamhetsgrupper så till vida att oavsett vilken gudstjänstaktiviteten är så uttrycker de kyrkovalsröstande i de största församlingarna mindre samhörighet med kyrka/församling än de kyrkovalsröstande i mindre och medelstora församlingar.

De röstandes aktivitet inom kyrka och politik

För att klarlägga i vad mån de kyrkovalsröstande hör till en grupp som står särskilt nära kyrkan och har en annan typ av kontakter med det kyrkliga livet än dem som gudstjänstdeltagande ger ställdes frågan "Deltar Du i någon aktivitet som församlingen ordnar eller står bakom (kör, studier, besökstjänst, företroendeuppdrag osv)?" I vad mån de olika svarsalternativen markerades framgår av följande sammanställning:

Nej	65,7 %
Nej, har gjort det tidigare	11,1 %
Ja, i någon mån	15,2 %
Ja, i stor utsträckning	8,0 %
Summa	100,0 %

En knapp tiondel av de kyrkovalsröstande betraktade sig vid valtillfället som mycket aktiva inom någon gren av Svenska kyrkans verksamhet. Man kan emellertid också observera att så många som en dryg tredjedel på något sätt och mer eller mindre deltar eller har deltagit i någon form av kyrkligt arbete.

Man kan här nöja sig med att beakta de rena "nej"-svaren och konstatera ett redan välbekant förhållande: Kvinnor är på alla sätt mer aktiva inom kyrkan än män; 72 procent av de kyrkovalröstande männen och 60 procent av de kyrkovalsröstande kvinnorna ger raka "nej"-svar vid frågan om kyrklig aktivitet. När man ser till åldersgrupperna finner man att "nej"-svaren var minst vanliga i den allra yngsta gruppen (16-18-åringarna) och att svaret "Nej, tidigare" också var vanligt i denna åldersgrupp liksom i den följande; detta torde antyda att många av de yngre deltagit i verksamhet som ordnas av Kyrkans unga eller i församlingarnas barn- och ungdomsinriktade verksamhet.

De regionala skillnaderna är obetydliga och inte heller när man ser till församlingar av olika storlek framträder några påtagliga skillnader. Aktivitet i verksamheter som de som efterfrågades samvarierar starkt med gudstjänstbesök: Av dem som deltar i gudstjänster minst en gång i månaden är det endast 28 procent som ger "nej"-svar på frågan om deltagande i andra aktiviteter medan motsvarande andel bland dem som inte säkert kommer till kyrkan ens en gång om året är 84 procent. Även vid den kombinerade samhörighetsvariabeln får man ett klart och systematiskt utslag när det gäller svar på frågan om deltagande i församlingsaktiviteter.

Svaren på frågan om kyrklig aktivitet bör ställas mot svaren på en parallell fråga om politisk aktivitet: "Är Du aktiv i något politiskt sammanhang?" Svarsalternativen var desamma vid de båda frågorna och svarsfördelningen vid den senare frågan ser ut på följande sätt:

Nej	77,7 %
Nej, har varit det tidigare	7,0 %
Ja, i någon mån	10,4 %
Ja, i stor utsträckning	4,9 %
Summa	100,0 %

En knapp fjärdedel av de kyrkovalsröstande är eller har varit politiskt aktiva - d.v.s. klart färre än vid frågan om kyrklig aktivitet - och beträffande flertalet av dem som anger aktuell sådan aktivitet beskrivs den som inte särskilt omfattande. Här liksom vid den föregående frågan kan man ställa de rena "nej"-svaren mot alla andra svar och ett - inte i detta men väl i de flesta andra sammanhang - välbekant mönster visar sig då man ser hur män och kvinnor svarat. 72 procent av männen och 82 procent av kvinnorna gav ett rakt "nej"-svar på frågan. Några åldersskillnader kan däremot inte iakttas fastän man borde förvänta sådana: De äldre kunde i större utsträckning förväntas ge svaret "Nej, har varit det tidigare". Några skillnader värda att nämna mellan de olika regionerna framträder inte och inte heller skiljer sig de kyrkovalsröstande i församlingar av olika storlek åt när det gäller självdeklarerad politisk aktivitet.

Frågan om politisk aktivitet är inte främst intressant genom att den kan ställas mot demografiska och miljömässiga bakgrundsvariabler utan genom att den kan ställas mot olika variabler som gäller religiös aktivitet och kyrkligt intresse. Det är klart färre som svarar "nej" på frågan om politisk aktivitet bland de kyrkovalsröstande som är regelbundna gudstjänstdeltagare (72 procent) än bland de kyrkovalsröstande som endast gör sällsynta gudstjänstbesök (81 procent). Det är också så att "nej"-svaren är mindre vanliga bland dem som känner stor samhörighet med Svenska kyrkan och den egna församlingen än bland dem som har svagare känslomässiga band med kyrka och församling. Ett intressant resultat får man emellertid då man ställer svaren på frågorna om kyrklig aktivitet och politisk aktivitet mot varandra:

		Kyrklig aktivitet
		Aldrig (n= 5834)	Tidigare (n=987)	I nuläget (n=2042)	Summa (n=8863)
Politisk aktivitet	Aldrig	84 %	73 %	63 %	78 %
	Tidigare	6 %	13 %	6 %	7 %
	I nuläget	10 %	14 %	31 %	15 %
	Summa	100 %	100 %	100 %	100 %

De som anger att de är aktiva i någon kyrklig verksamhet anger i avsevärt större utsträckning än de som aldrig varit aktiva i sådan verksamhet att de också i någon form är politiskt aktiva. De som tidigare varit aktiva i någon kyrklig verksamhet har också varit eller är fortfarande verksamma i det politiska livet i större utsträckning än de som aldrig varit kyrkligt aktiva. Samma material som i tabellen ovan kan också redovisas med utgångspunkt från den politiska aktiviteten:

		Politisk aktivitet
		Aldrig (n=6891)	Tidigare (n=620)	I nuläget (n=1352)	Summa (n=8863)
Kyrklig akti- vitet	Aldrig	71 %	59 %	43 %	66 %
	Tidigare	10 %	21 %	10 %	11 %
	I nuläget	19 %	20 %	47 %	23 %
	Summa	100 %	100 %	100 %	100 %

De som i nuläget är politiskt aktiva är i större utsträckning också kyrkligt aktiva och beträffande dem som redovisar tidigare politisk aktivitet kan man konstatera att de i mycket större utsträckning än den stora majoriteten av "aldrig"-aktiva inom det politiska livet är eller har varit kyrkligt aktiva.

Något direkt användbart jämförelsematerial finns inte men man kan konstatera att bland de kyrkovalsröstande är sammanfaller inte sällan kyrklig och politisk aktivitet. Förhållandet är inte alldeles ovanligt. Att man är aktiv inom ett område utesluter inte att man också är aktiv inom andra områden och aktiviteterna kan snarare betraktas som komplementära än alternativa. Ett slutkonstaterande blir att man bland de kyrkovalsröstande förefaller att finna många allmänt aktiva människor bland vilka förhållandevis många intresserar sig eller intresserat sig för både det kyrkliga och det politiska livet i samhället.

Svaren på frågorna om kyrklig aktivitet och politisk aktivitet har använts för att bilda en typologi av kyrkovalsröstande:

1) Väljare som inte är eller varit aktiva inom vare sig kyrka eller politiskt liv;

2) Väljare som är/varit aktiva inom det politiska livet men inte inom kyrkan;

3) Väljare som är varit/aktiva inom kyrkan men inte inom det politiska livet;

4) Väljare som är/varit aktiva inom såväl kyrkan som det politiska livet.

Den nya typologin används bland annat i nästa avdelning.

Röstning vid tidigare kyrkoval

Valdeltagandet vid kyrkovalet 2001 var något högre än vad valdeltagandet vid kyrkofullmäktigevalen varit under lång tid. Mot denna bakgrund har det sitt intresse att se i vad mån de som kom till vallokalerna röstat vid de tidigare valen. Frågan som ställdes var "Har Du brukat rösta vid de tidigare kyrkofullmäktigevalen?" och svaren fördelade sig som följer bland dem som var 19 år eller äldre. Den allra yngsta gruppen har genomgående lämnats utanför analyserna och det hade varit fördelaktigt om inte heller de som är 19-21 år hade ingått i materialet men det har inte varit möjligt att sortera bort dessa. Svarsfördelningen bland de 8 522 personer som materialet består av var:

Ja, många eller flera gånger	56,6 %
Ja, någon gång	21,4 %
Nej, aldrig tidigare	22,0 %
Summa	100.0 %

Endast drygt hälften av de kyrkovalsröstande var personer som brukat deltaga i de tidigare kyrkofullmäktigevalen. En dryg femtedel hade röstat någon gång och för lika många innebar valet 2001 en premiär vid valurnorna för ett kyrkoval. Könsskillnaderna är små men det finns en tendens att en större andel av männen (58 procent) deltagit i många kyrkliga val tidigare medan en större andel av kvinnorna (25 procent) röstade för första gången. Det vore förvånande om man inte skulle finna åldersskillnader ifråga om man har röstat vid tidigare kyrkoval och det är också så att andelen i den första raden (röstat många eller flera gånger) kontinuerligt stiger med ökande ålder; bland 30-39-åringarna svarar drygt 40 procent att de röstat många gånger och bland 70-79-åringarna är motsvarande andel drygt 70 procent. På motsvarande sätt minskar andelen i den nedersta raden (aldrig röstat tidigare) regelbundet; när det gäller de aktuella åldersgrupperna från 33 till 11 procent.

Med den förenklade åldersindelningen - och fortfarande med 16-18-åringarna utanför redovisningen får tabellen följande utseende:

	Yngre (n=1507)	Medelålders (n=3205)	Äldre (n=3810)	Totalt (n=8522)
Röstat många gånger tidigare	32 %	54 %	68 %	57 %
Röstat någon gång tidigare	23 %	24 %	19 %	21 %
Aldrig röstat tidigare	46 %	22 %	13 %	22 %
Summa	101 %	100 %	100 %	100 %

Det är inte så förvånande att de som röstade första gången i ett kyrkoval utgör nästan hälften av de yngre röstande medan det däremot delvis är överraskande att en tredjedel av de äldre röstande utgörs av personer som aldrig eller endast tillfälligt deltagit i tidigare kyrkofullmäktigeval. Nyrekryteringen av röstande skedde alltså inte bara i de yngre åldersgrupperna utan också i de äldre och på grund av den allmänt sneda åldersfördelningen bland de kyrkovalsröstande var det så att nästan hälften av dem som aldrig tidigare röstat i ett kyrkligt val utgjordes av personer som var över 50 år.

De regionala skillnaderna är tämligen obetydliga: Störst andel utgjorde de förstagångsröstande i Strängnäs och Stockholms stift (26 procent) och minst andel utgjorde de i Härnösands och Luleå stift (17 procent). Ännu mindre är skillnaderna mellan församlingarna i de olika storleksklasserna: Störst andel förstagångsröstande i de stora församlingarna (25 procent) och minst andel i de medelstora församlingarna (19 %). På församlingsnivån är variationerna emellertid större och medan mer än en tredjedel av rösterna lades av helt nya väljare i Göteborg Annedal och Vällingby kom endast en dryg tiondel av rösterna från sådana väljare i de små norrlandsförsamlingarna och och i Kinna.

Andelen nya röstande var mycket större bland de sällsynta gudstjänstdeltagarna (34 procent) än bland de regelbundna gudstjänstdeltagarna (9 procent). Ser man till den samhörighet man anser sig känna med kyrka och församling kommer ett liknande mönster också fram. Bland dem som känner störst samhörighet (värdena 2 och 3) utgjorde de nya väljarna en tiondel av de röstande medan de utgjorde hälften av dem som känner minst samhörighet (värdena 9 och 10)med kyrkan/församlingen. Det senast redovisade resultatet innebär emellertid inte att en särskilt stor andel av de nya rösterna kom från personer som är mycket ljumma i förhållande till kyrkan. Dessa utgör - som tidigare framgått - en liten andel av alla kyrkovalsröstande och antalet nya röster var mycket större från sådana röstande som visserligen inte är särskilt kyrksamma men som menar att de känner "ganska stor" gemenskap med kyrkan/församlingen än från sådana röstande som inte känner samhörighet med kyrkan/församlingen. De nya kyrkovalsröstande skulle med andra ord i stor utsträckning komma från de breda grupper som känner inte helt obetydlig gemenskap med kyrkan/församlingen utan att höra till den kyrksamma kärnan

I föregående avsnitt redovisades en typologi där såväl kyrklig som politisk aktivitet beaktas. Då svaren om tidigare röstning delas efter denna typologi får man följande resultat:

Tidigare Röstning	Kyrkl. akt.: Nej Pol. akt.: Nej (n=4886)	Kyrkl. akt : Nej Pol. akt.: Ja (n=943)	Kyrkl. akt.: Ja Pol. akt.: Nej (n=1994)	Kyrkl. akt.: Ja Pol. akt.: Ja (n=1028)
Många gånger	48 %	64 %	56 %	79 %
Någon gång	24 %	16 %	20 %	10 %
Aldrig	28 %	20 %	25 %	10 %
Summa	100 %	100 %	101 %	99 %

En av grupperna i typologin skiljer klart ut sig från de övriga: Bland dem som är aktiva i såväl kyrkliga som politiska sammanhang har det stora flertalet brukat rösta vid kyrkofullmäktigevalen och endast en liten del inom denna grupp vara nya kyrkovalsröstande. Motpolen utgörs av gruppen som varken är aktiva inom kyrka eller politik. Bland dessa var endast hälften "vaneröstare" och mellan en fjärdedel och en tredjedel var nya röstande. Av de båda "blandade" grupperna ligger den som innefattar politiskt aktiva men kyrkligt inaktiva personer närmare de "dubbelaktiva" och den som innefattar kyrkligt aktiva men politiskt inaktiva personer närmare den grupp som innefattar dem som varken engagerar sig i kyrkligt eller politiskt arbete. Oavsett vilken av typerna man ser till kommer de mönster som redovisats ovan ifråga om kyrksamhet och samhörighet med kyrkan fram i deltabellerna. Sammanställningen här motsäger alla påståenden om att de som främst har ett av politiska faktorer betingat intresse för kyrkan skulle utgjort någon större andel av de nymobiliserade väljarna vid kyrkovalet 2001.

Röstning vid kyrkomötesvalet

En central fråga i vallokalundersökningen gällde de svarandes val av nomineringsgrupp. En särskild fråga ställdes för vart och ett av de tre eller fyra val som var aktuella i församlingen och när det gällde kyrkomötesvalet var frågan "För vilken nomineringsgrupp har Du idag lagt Din röst vid valet till KYRKOMÖTET?" En tjugondedel (5 procent) av dem som besvarade enkäten satte ett kryss för någon av de stora nomineringsgrupperna, vid svarsmöjligheten "Annan nomineringsgrupp" eller vid svarsmöjligheten "Röstade inte i det valet". Den sistnämnda svarsmöjligheten utnyttjades av 75 personer eller en knapp procentenhet av alla. De återstående fördelade sig på svarsmöjligheterna enligt följande och i sammanställningen återges också röstfördelningen i hela landet enligt den slutgiltiga sammanräkningen av rösterna:

Nomineringsgrupp	Andel i vallokal-mat. (n=8667)	Andel enl. sam- Manräkningen	Skillnad
Socialdemokraterna	32,0 %	29,3 %	+2,7 %
Centerpartiet	17,0 %	17,7 %	-0,7 %
Folkpartiet liberalerna	5,6 %	5,7 %	-0,1 %
Kristdemokraterna	8,1 %	9,4 %	-1,3 %
Moderata samlingspartiet	14,3 %	18,9 %	-4,6 %
Partipolitiskt obundna i Sv. Kyrkan	18,2 %	14,3 %	+3,9 %
Annan nomineringsgrupp (inkl. v)	4,7 %	4,7 %	0,0 %
Summa	99,9 %	100,0 %	0,0 %

Det är inte att förvåna sig över att de olika nomineringsgruppernas styrka enligt vallokalmaterialet inte helt stämmer med den andel de fick i hela landet. Snarare är det förvånande att överensstämmelsen är så pass god som den är. Det finns alltså något "för många" socialdemokrater och posk-röstande och något för få moderater i vallokalmaterialet. För övriga grupper är proportionen ungefär eller precis vad den borde vara. Vallokalmaterialet samlades ju inte in för att få en belysning av totalresultatet av valet utan för att kunna klarlägga hur man röstat i olika grupper, i vad mån man splittrat sina röster och hur man ser på några olika förhållanden kring kyrkovalet och för sådana ändamål synes dess representativitet vara god nog.

En särskild kommentar bör ägnas de som kryssat för "Annan nomineringsgrupp". I formuläret fanns möjlighet att skriva in vilken nomineringsgrupp man röstat för men denna möjlighet har endast utnyttjats av 126 av de 411 personer som gjort den aktuella markeringen. Flertalet (71) av dessa hade skrivit in vänsterpartiet - som kanske borde haft en särskild rad även vid denna fråga - och därnäst vanligast (19) var det att man skrivit in Sverigedemokraterna. " Ströinskrivningar" - färre än 10 - fanns för ÖPPEN KYRKA, Gabriel, Camelotpartiet, Ung i kyrkan och olika lokala grupper och det fanns även de som skrivit in att de röstat "blankt". I fortsättningen behandlas alla som röstat för "Annan nomineringsgrupp" som en enhet.

Uppgifterna om röstning har naturligtvis behandlats som alla andra variabler och ställts mot olika bakgrundsvariabler. Röstfördelningen bland män och bland kvinnor är i stort sett densamma. Männen stödde i något större utsträckning moderata samlingspartiet än kvinnorna (16 resp. 13 procent) medan kvinnorna i något större utsträckning lade sina röster för posk (21 respektive 17 procent). Skillnaderna mellan åldersgrupperna är däremot påtagliga. Med den förenklade åldersindelningen får man följande tabell:

	Yngre (n=1697)	Medelålders (n=3097)	Äldre (n=3617)	Totalt (n=8411)
Socialdemokraterna	24 %	31 %	36 %	32 %
Centerpartiet	15 %	17 %	18 %	17 %
Folkpartiet liberalerna	6 %	6 %	5 %	6 %
Kristdemokraterna	11 %	8 %	7 %	8 %
Moderata samlingspartiet	14 %	13 %	15 %	14 %
Partipolitiskt obundna i SvK	19 %	20 %	16 %	18 %
Annan nomineringsgrupp	11 %	5 %	2 %	5 %
Summa	100 %	100 %	99 %	100 %

Socialdemokraterna fick en avsevärt större andel av de äldre än av de yngre kyrkovalsväljarnas röster. De borgerliga nomineringsgrupperna har däremot ungefär samma andel i var och en av åldersgrupperna och detsamma gäller för posk. Det finns en svag tendens att kristdemokraterna fick en större andel av rösterna bland de yngre än bland de medelålders och äldre. En stor skillnad finns emellertid när det gäller röstning för "andra nomineringsgrupper" vilken var klart vanligare bland de yngre än bland de äldre väljarna. De nämnda resultaten kommer också fram då man ser till fördelningarna inom den yngsta åldersgruppen. Bland de allra yngsta - 16-18-åringarna - röstade 20 procent för socialdemokraterna, 13 procent för kristdemokraterna och 14 procent för någon "annan nomineringsgrupp". Bland dem som är på väg in i medelåldern - 30-39-åringarna - är motsvarande tal 26, 11 och 8 procent. Bland de äldre väljarna finner man inte motsvarande differentiering utan fördelningarna för 60-69-åringarna och 80+-åringarna är ungefär desamma.

När det gäller om rösterna fördelade sig likadant i olika delar av landet studeras detta bättre i uppgifter om den faktiska valresultatet än i ett enkätmaterial som detta. Det kan emellertid nämnas att socialdemokraterna fick sin största andel av rösterna (42 procent) i det nordliga området, att centerpartiet hade nästan dubbelt så stor andel av rösterna (31 procent) i Karlstads/Västerås/Härnösands stift som i landet i sin helhet. För folkpartiet liberalerna kan inget särskilt styrkeområde anges medan kristdemokraterna är förhållandevis starka (13 procent) i Härnösands/Luleå stift. För moderaterna utgör Lunds stift ett tydligt styrkeområde (25 procent) och de partipolitiskt obundna fick särskilt många röster i Växjö/Linköpings/Visby stift. Mest påtagligt när det gäller regional styrka är emellertid att andelen som stött någon "annan nomineringsgrupp" är 17 procent i det västliga området medan andelen som mest kommer upp till 4 procent i något av de andra områdena. Det är med stor sannolikhet den framgång som ÖPPEN KYRKA hade i Göteborg Annedals församling som återspeglas här och detta resultat visar mycket tydligt att de regionala skillnaderna i stor utsträckning sammanhänger med vilka församlingar som ingår i undersökningen.

Detsamma behöver emellertid inte vara fallet när man ser till röstfördelningen i församlingar av olika storlek:

	Små förs. (n=3146)	Medelst. förs. (n=2322)	Stora förs. (n=3199)	Totalt (n=8667)
Socialdemokraterna	26 %	39 %	33 %	32 %
Centerpartiet	28 %	16 %	6 %	17 %
Folkpartiet liberalerna	5 %	5 %	7 %	6 %
Kristdemokraterna	9 %	6 %	9 %	8 %
Moderata samlingspartiet	13 %	14 %	16 %	14 %
Partpolitiskt obundna i SvK	17 %	17 %	20 %	18 %
Annan nomineringsgrupp	2 %	2 %	9 %	5 %
Summa	100 %	99 %	100 %	100 %

Det är egentligen endast för tre av nomineringsgrupperna som man finner några skillnader mellan församlingarna i de olika storleksgrupperna och beträffande två av dessa kan man säga att de motsvarar vad man kunde förvänta med hänsyn till den styrka som de politiska partierna har i olika bebyggelsemiljöer. Således fick socialdemokraterna en större andel av rösterna i de medelstora församlingarna än i framförallt de små församlingarna. Ett annat mönster för centerpartiet än det som framträder här -starkt i de små församlingarna och svagt i de stora församlingarna - hade varit mycket överraskande. Att de "andra nomineringsgrupperna" är så mycket starkare i de stora församlingarna än i de små beror naturligtvis till en stor del men knappast uteslutande på de tidigare påpekade förhållandena i Göteborg Annedals församling.

Kyrkovalsväljare med olika frekvens av kyrksamhet lade delvis sina röster i kyrkomötesvalet på olika sätt. Här återges fördelningen inom de tre grupper av gudstjänstbesökare som materialet förenklat indelats i:

	Flitiga (n=1424)	Tillfälliga (n=4644)	Sällsynta (n=2479)	Totalt (n=8547)
Socialdemokraterna	19 %	31 %	41 %	32 %
Centerpartiet	19 %	19 %	12 %	17 %
Folkpartiet liberalerna	7 %	6 %	5 %	6 %
Kristdemokraterna	12 %	8 %	6 %	8 %
Moderata samlingspartiet	11 %	14 %	16 %	14 %
Partipolitiskt obundna i SvK	27 %	18 %	14 %	18 %
Annan nomineringsgrupp	6 %	4 %	6 %	5 %
Summa	101 %	100 %	100 %	100 %

Bland de flitiga gudstjänstdeltagarna röstande en större andel för posk än för någon annan nomineringsgrupp. Bland de tillfälliga gudstjänstdeltagarna var det vanligast att man röstade för socialdemokraterna och detta var ännu mer markerat bland de sällsynta gudstjänstdeltagarna. Socialdemokraternas styrka ökar med avtagande kyrksamhet. Centerpartiet är svagare bland de sällsynta gudstjänstbesökarna än inom de andra två grupperna. De tre andra borgerliga nomineringsgrupperna visar helt olika mönster: Folkpartiet liberalerna har ungefär samma röstandel i alla tre grupperna, kristdemokraternas andel minskar med avtagande gudstjänstdeltagande medan moderaternas ökar med avtagande gudstjänstdeltagande. Att röstning för posk hänger samman med frekvensen av gudstjänstbesök är mycket tydligt men man bör kanske ändå notera att denna grupp även fick en sjundedel av de röster som avgavs av väljare som mycket sällan deltar i gudstjänster. Frånvaron av mönster för "annan nomineringsgrupp" är inte särskilt förvånande med hänsyn till hur heterogent sammansatt gruppen är. Det förtjänar att framhållas att mönstren för socialdemokraterna, kristdemokraterna, moderaterna och posk är ännu tydligare när materialet är indelat i fem gudstjänstbesöksgrupper.

Ett liknande mönster som det vid gudstjänstbesök kommer fram då man ser till den samhörighet med Svenska kyrkan och den egna församlingen som de röstande säger sig känna. Med de kombinerade svaren kan man - som tidigare framgått - få från värdet 2 till värdet 10 på en samlingsvariabel för de två frågorna och här har materialet grupperats så att man får tre grupper: De med "stark" samhörighet (2-4), de med "medelmåttig" samhörighet (5-7) och de med "svag" samhörighet (8-10).

Inom grupperna fördelades rösterna på den olika nomineringsgrupperna enligt följande:

	Stark (n=4141)	Medelmåttig (n=3621)	Svag (n=787)	Totalt (n=8549)
Socialdemokraterna	28 %	35 %	37 %	32 %
Centerpartiet	21 %	15 %	8 %	17 %
Folkpartiet liberalerna	5 %	6 %	7 %	6 %
Kristdemokraterna	8 %	9 %	8 %	8 %
Moderata samlingspartiet	15 %	14 %	16 %	14 %
Partipolitiskt obundna i SvK	19 %	18 %	13 %	18 %
Andra nomineringsgrupper	4 %	4 %	12 %	5 %
Summa	100 5	101 %	101 %	100 %

Mönstret liknar i ganska stor utsträckning det som kom fram vid kyrksamhetsfrågan men är ändå inte helt parallellt med detta. Skillnaden mellan den andel socialdemokraterna har i de tre kolumnerna är mindre här än i den förra tabellen medan det omvända gäller för centerpartiet. För kristdemokraterna finns det här ingen skillnad och den markerade skillnad som i den tidigare tabellen framträdde för posk märks inte alls lika mycket här. Påtagligt är att "andra nomineringsgrupper" fick en jämförelsevis stor andel av de röster som avgavs av väljare med svag anknytning till kyrkan/församlingen.

Sammanfattningsvis har det åter kommit fram att man får delvis skiljaktiga resultat om man ser till aktivitetsvariabeln kyrkobesök som är tämligen exklusiv - den innefattar inte många men de har en stark "gudstjänstorientering" - eller om man ser till den mera känslomässigt bestämda samhörighetsvariabeln som är mera inklusiv, innefattande ganska många som har en stark "kyrkoorientering").

Ett annat sätt att utnyttja materialet är att se på vilket medelvärdet blir på "samhörighetsskalan" för dem som stött de olika nomineringsgrupperna:

Socialdemokraterna	5,03
Centerpartiet	4,43
Folkpartiet liberalerna	4,88
Kristdemokraterna	4,83
Moderata samlingspartiet	4,79
Partipolitiskt obundna i Sv. kyrkan	4,62
Annan nomineringsgrupp	5,62
Totalt	4,82

Tre grupper ligger på värden som motsvarar genomsnittet för hela materialet. Det gäller folkpartiet liberalerna, kristdemokraterna och moderata samlingspartiet. Två grupper har värden som något avviker från genomsnittet: Det gäller socialdemokraterna som kännetecknas av något mindre upplevd samhörighet med kyrkan/församlingen och de partipolitiskt obundna som kännetecknas av något större upplevd samhörighet. Två grupper avviker klart från genomsnittet: Centerpartisterna känner större gemenskap med kyrka och församling än alla andra och de som stött någon "annan nomineringsgrupp" känner klart mindre gemenskap med kyrka och församling. De båda senast nämnda grupperna skiljer också ut sig på andra sätt. Spridningen i svaren bland dem som röstat för en "annan nomineringsgrupp" är klart större än alla de andra grupperna vilket kanske är självklart för en kategori som består av anhängare av nomineringsgrupper med mycket olikartad syn på Svenska kyrkan och vilka funktioner den har. De som röstat med centerpartiet är speciella genom att de till skillnad från de som röstat med de övriga nomineringsgrupperna mera markerar känsla av samhörighet med den egna församlingen än med Svenska kyrkan.

Då valet av nomineringsgrupp ställs mot den indelning av de röstande efter religiös och politisk aktivitet som tidigare redovisats får man följande resultat:

	Ej kyrkakt. Ej polakt. (n=4637)	Ej kyrkakt. Polakt. (n=913)	Kyrkakt. Ej polakt. (n=1879)	Kyrkakt. Polakt. (n=996)	Totalt (n=8425)
Socialdemokraterna	33 %	47 %	22 %	32 %	32 %
Centerpartiet	16 %	15 %	16 %	27 %	17 %
Folkpartiet liberalerna	6 %	6 %	6%	6 %	6 %
Kristdemokraterna	8 %	4 %	11 %	7 %	8 %
Moderata samlingspartiet	15 %	14 %	12 %	16 %	14 %
Partpol. obundna. i SvK	18 %	8 %	29 %	8 %	18 %
Annan nomineringsgrupp	5 %	5 %	6 %	4 %	5 %
Summa	101 %	99 %	102 %	100 %	100 %

Vad man först kan lägga märke till är att fördelningen i den första kolumnen - den som omfattar dem som varken är aktiva i någon kyrklig verksamhet eller i någon politisk verksamhet - nästan exakt motsvarar fördelningen i hela materialet sådan den framträder i totalkolumnen. Inom gruppen av personer som inte är aktiva i någon kyrklig verksamhet men har eller har haft någon politisk aktivitet fick socialdemokraterna en oproportionerligt stor andel av rösterna och kristdemokraterna och särskilt de partipolitiskt obundna små andelar. Förhållandet är omvänt i den följande kolumnen, den som omfattar väljare som är aktiva inom kyrkan på något sätt men inte politiskt aktiva: Socialdemokraterna fick en liten andel av väljarna och kristdemokraterna och framförallt de partipolitiskt obundna en stor andel. I den fjärde kolumnen ser man att centerpartiet - och i viss mån moderata samlingspartiet - är överrepresenterade bland dem som både är kyrkligt och politiskt aktiva medan de partipolitiskt obundna är mycket klart underrepresenterade. De båda minsta grupperna, folkpartiet liberalerna och "andra nomineringsgrupper" fick ungefär samma andel i de olika aktivitetsgrupperna.

De fyra grupperna skiljer sig mycket klart åt när det gäller samhörighet med kyrkan och församlingen:

Varken kyrkligt eller politiskt aktiva (n=4890)	5,18
Ej kyrkligt aktiva men politiskt aktiva (n=944)	5,45
Kyrkligt aktiva men ej politiskt aktiva (n=2001)	4,24
Både kyrkligt och politiskt aktiva (n=1028)	3,86
Totalt (n=8863)	4,84

De som är både kyrkligt och politiskt aktiva känner större samhörighet med kyrkan än de som är kyrkligt aktiva men inte politiskt aktiva. De som varken är aktiva inom kyrka/församling eller inom något politiskt sammanhang känner något större samhörighet med kyrkan/församlingen än de som visserligen är politiskt aktiva men inte deltar i något församlingsarbete. Ser man samtidigt på aktivitet och vilken nomineringsgrupp man stödde får man följande resultat. Man bör beakta att antalet individer är litet - särskilt för folkpartiet liberalerna, kristdemokraterna, partipolitiskt obundna och "andra nomineringsgrupper" i många av cellerna:

	Ej kyrkakt. Ej polakt.	Ej kyrkakt Polakt	Kyrkakt. Ej polakt	Kyrkakt Polakt.
Socialdemokraterna	5,23	5,64	4,55	4,05
Centerpartiet	4,75	4,73	4,17	3,76
Folkpartiet liberalerna	5,29	5,29	4,36	3,75
Kristdemokraterna	5,25	5,18	4,22	4,11
Moderata samlingspartiet	5,22	5,28	4,12	3,57
Partipolitiskt oberoende i SvK	5,06	5,23	4,02	3,64
Annan nomineringsgrupp	6,01	6,80	4,70	4,63
Totalt	5,17	5,43	4,25	3,87

De skillnader som kommer fram vid en kolumnvis läsning av tabellen är - med några undantag - obetydliga. Framförallt noterar man likheterna i den första kolumnen som omfattar den majoritet som inte är - och inte heller varit - aktiva inom varken församlingsliv eller politiskt liv. De som lagt sina röster för olika nomineringsgrupper skiljer sig knappast alls åt med undantag för centerpartisterna som deklarerar något större kyrkosamhörighet och de som röstat för "andra nomineringsgrupper" som deklarerar klart mindre kyrkosamhörighet än andra. I den följande kolumnen - ej kyrkoaktiva som är politiskt aktiva - noterar man den klara kyrkosamhörigheten bland centerpartisterna och att socialdemokraterna uttrycker klart mindre kyrkosamhörighet än väljarna som utnyttjat borgerliga valsedlar. Detta mönster går igen - mindre klart markerat - också både bland de väljare som är kyrkligt aktiva men inte politiskt aktiva och bland de väljare som är aktiva inom både kyrka och politik. De väljare som stött någon "annan nomineringsgrupp" intar hela tiden en särställning.

Slutsatsen av analysen av de olika väljargruppernas känsla av samhörighet med kyrkan/församlingen blir att sådana skillnader finns i viss mån. När man beaktar delgrupper med olika politisk och religiös aktivitet minskar emellertid skillnaderna vilket särskilt framgår av den första kolumnen i tabellen närmast ovan. De skillnader som kom fram tidigare är alltså delvis en följd av att de olika väljargrupperna är olika sammansatta när det gäller personer med olika grad av aktivitet inom kyrkan och/eller det politiska livet

Det har tidigare framgått att drygt hälften av de kyrkovalsröstande var sådana som ofta röstat i kyrkovalen och att bort emot en fjärdedel var förstagångsröstande. Hur fördelningen var på nomineringsgrupperna inom de olika kategorierna av röstande framgår av följande sammanställning:

	Röstat ofta (n=4737)	Röstat någon gång (n=1775)	Aldrig röstat (n=2069)	Totalt (n=8581)
Socialdemokraterna	33 %	33 %	30 %	32 %
Centerpartiet	18 %	17 %	14 %	17 %
Folkpartiet liberalerna	6 %	5 %	6 %	6%
Kristdemokraterna	8 %	9 %	9 %	8 %
Moderata samlingspartiet	15 %	13 %	13 %	14 %
Partipolitiskt obundna i SvK	18 %	19 %	20 %	18 %
Annan nomineringsgrupp	3 %	5 %	9 %	5 %
Summa	101 %	101 %	101 %	100 %

Skillnaderna mellan de tre grupperna av väljare är tämligen små. Man kan dock observera att tre kyrkopolitiskt "tunga" grupper, socialdemokraterna, centerpartiet och moderata samlingspartiet, bland dem som röstat "många gånger" sammantaget har 66 procent av rösterna medan samma gruppering bland dem som "aldrig röstat" tidigare endast har 57 procent av rösterna. Det mest anmärkningsvärda i tabellen är för övrigt att nästan en tiondel av dem som röstade första gången stödde någon "annan nomineringsgrupp". Statistiskt finns en klar skillnad mellan de tre grupperna av väljare men denna skillnad försvinner i stor utsträckning när man bryter ner materialet på åldersgrupper. Bland yngre väljare (16-39 år) och bland äldre väljare (60+ år) är svarsfördelningarna mycket lika varandra bland dem som kyrkovalsröstat många gånger och bland dem som aldrig kyrkovalsröstat tidigare. Bland de medelålders har de nytillkomna väljarna i större utsträckning stött de partipolitiskt oberoende och de "andra nomineringsgrupperna" och i mindre utsträckning röstat för centerpartiet och moderata samlingspartiet än vad de trogna kyrkovalsväljarna gjort.

Röstning vid stiftsfullmäktigevalet

Frågan om röstning vid stiftsfullmäktigevalet var parallell med den om röstning vid kyrkomötesvalet: "För vilken nomineringsgrupp har Du idag lagt Din röst vid valet till STIFTSFULLMÄKTIGE?". Svarsalternativen var de sex "stora" nomineringsgrupperna, Annan nomineringsgrupp, Röstade ej i det valet samt i Göteborg ÖPPEN KYRKA, i församlingarna i Luleå stift Vänsterpartiet och i Klinte Kyrklig samverkan i Visby stift. Vid "Annan nomineringsgrupp" fanns möjlighet att skriva in vilken nomineringsgrupp man stött och detta material har sedan kodats även om flertalet valt att inte ange vilken nomineringsgrupp som var aktuell. Vanligast som inskrivna nomineringsgrupp var vänsterpartiet och dessa har lagts till de övriga vänsterpartisvaren. För övrigt var det endast för Sverigedemokraterna som mer än tio röster (14) noterades.

Fördelningen av rösterna ser ut på följande sätt sedan de drygt 100 (1,1 procent) formulär där den svarande markerat "Röstade ej i det valet" bortsorterats:

Socialdemokraterna	31,9 %
Centerpartiet	16,5 %
Folkpartiet liberalerna	5,4 %
Kristdemokraterna	8,2 %
Moderata samlingspartiet	14,2 %
Partpolitiskt obundna i Svenska kyrkan	17,2 %
Annan nomineringsgrupp	1,3 %
Vänsterpartiet	0,9 %
ÖPPEN KYRKA	3,9 %
Kyrklig samverkan i Visby stift	0,4 %
Summa	100,0 %

I stor utsträckning förefaller sammanställningen vara en kopia av den tabell som tidigare gavs över rösternas fördelning vid kyrkomötesvalet. De "stora" nomineringsgrupperna har nästan på decimalen när samma andel av rösterna i stiftsfullmäktigevalet som i kyrkomötesvalet. De "övriga" fyra grupperna har emellertid här sammantaget 6,5 procent av rösterna medan andelen för "andra nomineringsgrupper" i kyrkomötesmaterialet var 4,7 procent. Skillnaden sammanhänger främst med att en av de församlingar - Göteborg Annedal - där en "övrig" grupp, ÖPPEN KYRKA, hade sin största framgång ingår i underlaget. Den identitet i fråga om rösternas fördelning som man kan iaktta ovan motsvaras emellertid inte av en lika stor identitet i röstning bland väljarna.

I följande sammanställning ställs uppgifterna om röstning vid stiftsfullmäktigevalet mot uppgifterna om röstning vid kyrkomötesvalet:

	Soc.dem n=2752	Cent.p n=1456	Fp.lib n=481	Kr.dem n=692	Mod.sp n=1228	Posk n=1556	Annan n=399	Totalt n=8564
S	94,6 %	2,7 %	1,7 %	2,6 %	1,1 %	1,9 %	7,8 %	32,1 %
C	0,8 %	88,6 %	3,7 %	3,6 %	1,1 %	2,5 %	1,8 %	16,5 %
Fp	0,5 %	1,4 %	83,6 %	0,9 %	1,7 %	1,3 %	2,3 %	5,7 %
Kd	0,4 %	2,6 %	2,1 %	84,8 %	2,4 %	1,7 %	1,0 %	8,2 %
M	0,4 %	1,5 %	2,3 %	3,6 %	89,7 %	1,8 %	4,0 %	14,2 %
POSK	1,9 %	2,3 %	4,2 %	3,2 %	2,4 %	82,3 %	8,5 %	17,2 %
Annan	0.3 %	0,1 %	0,8 %	0,3 %	0,3 %	1,2 %	17,8 %	1.3 %
V	0,6 %	0,1 %	-	0,1 %	0,1 %	0,2 %	10,8 %	0,8 %
ÖKA	0,4 %	0,3 %	1,7 %	0,9 %	0,9 %	6,7 %	44,9 %	3,8 %
Samv.	0,3 %	0,4 %	-	-	0,3 %	0,4 %	1,3 %	0,3 %
Sum %	100,2	100,0	100,1	100,0	100,0	100,0	100,2	100,1

En snabb reflektion man kan göra inför de många siffrorna är att i stort sett alla kombinationer finns representerade. Det finns väljare som röstat med socialdemokraterna i kyrkomötesvalet och med moderaterna i stiftsfullmäktigevalet och det finns väljare som stött posk i kyrkomötesvalet men lagt sin först för vänsterpartiet på stiftsnivån. Ett närmare betraktande av siffrorna visar emellertid på en tämligen stor men inte fullständig konsekvens mellan de båda valhandlingarna. Ser man endast till dem som stött en och samma av de sex stora nomineringsgrupperna vid båda valen visar det sig - vilket inte framgår av tabellen - att 91,5 procent röstade för samma nomineringsgrupp vid båda valen. Socialdemokraternas väljare var de mest konsekventa (19 av 20) och därnäst kommer de som stött moderata samlingspartiet och centerpartiet. De väljare som lade kyrkomötesrösten för folkpartiet liberalerna, kristdemokraterna och de partipolitiskt obundna var något mera benägna för röstsplittring: Runt en sjättedel eller sjundedel av dessa lade sina valsedlar för olika nomineringsgrupper vid de båda valen.

En speciell grupp är de som röstade för en "annan nomineringsgrupp" vid kyrkomötesvalet. Nästan hälften av dessa (45 procent) röstade för ÖPPEN KYRKA vid stiftsfullmäktigevalet och har sannolikt lagt sin röst för samma grupp vid kyrkomötesvalet. En tiondel av dem som röstade för en "annan nomineringsgrupp" vid kyrkomötesvalet röstade för vänsterpartiet vid stiftsvalet och man kan anta att många av dessa också röstade för samma parti vid kyrkomötesvalet.

Materialet kan givetvis också presenteras "på andra hållet" så att man får klart för sig hur de som stödde en nomineringsgrupp vid stiftsfullmäktigevalet röstade vid kyrkomötesvalet. Någon sådan tabell återges dock inte. När det gäller de stora nomineringsgrupperna är denna analys tämligen ointressant. Däremot kan det vara av intresse att konstatera att av den lilla grupp som stödde vänsterpartiet i stiftsvalet hade en fjärdedel lagt sina röster för socialdemokraterna i riksvalet och att en tredjedel av dem som röstade för ÖPPEN KYRKA i stiftsfullmäktigevalet röstade för de partipolitiskt obundna i kyrkomötesvalet. De i materialet som röstat för Kyrklig samverkan i Visby stift vid stiftsfullmäktigevalet är antalsmässigt inte många men deras röster vid kyrkomötesvalet fördelade sig jämnt över socialdemokraterna, centerpartiet, moderata samlingspartiet och posk.

Det sätt på vilket materialet bearbetats gör att man endast kan undersöka förekomsten av splittrad röstning bland de röstande som i kyrkomötesvalet röstade på någon av de stora nomineringsgrupperna. Av dessa röstande var det totalt 11 procent som inte lade sin röst för samma nomineringsgrupp vid båda valen. Ser man till olika bakgrundsvariabler är skillnaderna i flertalet fall små, oftast mycket små. Således avgav 10 procent av männen och 12 procent av kvinnorna splittrade röster. De yngre väljarna (6-39 år) var något mer benägna (14 procent) att rösta splittrat än andra väljare. Regionalt framträder klara skillnader. I det västliga området - innefattande Göteborg Annedal - röstade 23 procent på olika sätt vid kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalet. Även i Växjö/Linköping/Visby stift var splittrade röster vanligare än i övriga områden. Flitiga gudstjänstbesökare var mindre konsekventa (86 procent) än sällsynta gudstjänstbesökare (91 procent) medan samhörighetsvariablerna inte ger något nämnvärt utslag i detta sammanhang och det gör inte heller kyrklig aktivitet. Däremot har den politiska aktiviteten betydelse: Av dem som varken är eller varit politiskt aktiva splittrade 13 procent sina röster, av dem som i nuläget är något eller mycket aktiva handlade endast 4 procent på detta sätt.

Röstning vid kyrkofullmäktigevalet

I parallellitet med frågorna om röstning vid kyrkomötesvalet och stiftsfullmäktigevalet ställdes när det gäller kyrkofullmäktigevalet frågan "För vilken nomineringsgrupp har Du idag lagt Din röst vid valet till KYRKOFULLMÄKTIGE?" alternativt "... vid valet till SAMFÄLLDA KYRKOFULLMÄKTIGE I X KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET?" För varje församling i undersökningen listades de nomineringsgrupper som deltog i kyrkofullmäktigevalet i den aktuella enheten och dessutom gavs svarsmöjligheten "Röstade ej i det valet" I några av församlingarna där vallokalundersökningen genomfördes hade man val till såväl samfällda kyrkofullmäktige som till kyrkofullmäktige för den egna församlingen . Vid redovisningen av svaren här har i dessa fall med "dubbla" kyrkofullmäktigeval endast svaren om röstning vid valet till samfällda kyrkofullmäktige beaktats, d.v.s. det är konsekvent svaren om det "tredje" valet som redovisas i denna avdelning.

Svarsbortfallet vid frågan om röstning vid kyrkofullmäktigevalet var ungefär detsamma som vid de två tidigare röstningsfrågorna eller knappt 6 procent och en dryg procent markerade att man ej röstat i kyrkofullmäktigevalet. Svaren i de resterande 8 541 formulären fördelade sig på följande sätt:

Socialdemokraterna	31,7 %
Centerpartiet	12,9 %
Folkpartiet liberalerna	3,6 %
Kristdemokraterna	3,2 %
Moderata samlingspartiet	10,9 %
Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan	10,2 %
Lokala nomineringsgrupper	27,5 %
Summa	100,0 %

Endast för socialdemokraterna gäller att andelen röster vid kyrkofullmäktigevalet är ungefär densamma som vid kyrkomötesvalet och stiftsfullmäktigevalet. De fem andra nomineringsgrupperna med anspråk på rikstäckning fick avsevärt mindre andelar av rösterna i kyrkofullmäktigvalet är i de tidigare redovisade valen och särskilt påtagligt är detta för kristdemokraterna och de partipolitiskt obundna. Vad som betecknas som "andra nomineringsgrupper" fick en dryg fjärdedel av rösterna vid kyrkofullmäktigevalet och därmed en mycket större röstandel än vid både kyrkomötesvalet och stiftsfullmäktigevalet.

Resultatet sammanhänger naturligtvis med att de rikstäckande nomineringsgrupperna deltog i de lokala valen i mycket växlande utsträckning och med att vid kyrkofullmäktigevalen fanns ofta istället för (framförallt de borgerliga nomineringsgrupperna) eller vid sidan av de stora grupperna lokalt förankrade nomineringsgrupper. I tre av de i undersökningen ingående församlingarna - Kvibille, Klinte och Ärla - fanns valsedlar endast för en eller två lokala nomineringsgrupper. Socialdemokraterna hade egna valsedlar i 24 av de 28 församlingarna medan kristdemokraterna och posk endast hade det i sex församlingar. Mot denna bakgrund blir det tämligen ointressant att undersöka i vad mån män och kvinnor, unga och gamla och kyrkligt mer eller mindre aktiva stött olika nomineringsgrupper i kyrkofullmäktigevalet.

Att en röstsplittringen - som var mer eller mindre påtvingad för många som ville rösta i alla valen - måste ha varit avsevärd framgår när man beaktar att inte i någon enda av de 28 enheterna ställde alla de sex stora nomineringsgrupperna upp kandidatlistor vid kyrkofullmäktigevalet: Många röstande hade ingen möjlighet att avge "a straight vote" i alla de tre eller fyra val de kunde delta i. Vad man kan konstatera är att det inte förefaller som om särskilt många skulle ha avstått från att rösta i något av valen på grund av att den nomineringsgrupp de närmast sympatiserade med inte var företrädd på någon av nivåerna. Andelen som svarade "Röstade ej i det valet" är liten - kring en procent av alla - oavsett om man ser till kyrkomötesvalet, stiftsfullmäktigevalet eller kyrkofullmäktigevalet. Även om en del av dem som avstått från att besvara någon av frågorna om röstning hör till denna grupp blir andelen begränsad; flertalet av dem som inte svarat torde emellertid vara sådana som i en enkät vill röja valhemligheten.

Mot denna bakgrund blir en "all over"-jämförelse av röstningen vid kyrkofullmäktigevalet och vid något av de andra valen av mindre intresse. Man kan emellertid klarlägga i vad mån man röstat likadant i kyrkomötesvalet och kyrkofullmäktigevalet på de ställen där den nomineringsgrupp man stödde i kyrkomötesvalet också gick fram med en egen valsedel i kyrkofullmäktigevalet. I den majoritet av församlingar där socialdemokraterna deltog i kyrkofullmäktigevalet visar det sig att 91 procent av dem som röstat socialdemokratiskt i kyrkomötesvalet också gjorde det i kyrkofullmäktigevalet. Av de 2 678 "kyrkomötessocialdemokraterna" röstade 6 procent för en "annan nomineringsgrupp" vid det lokala valet. En annan sida av detta är att av de 2 689 röster som socialdemokraterna fick i kyrkofullmäktigevalet i de aktuella församlingarna röstade 10 procent på någon av de andra nomineringsgrupperna (alltså någon av de fem "stora" grupperna eller någon "annan nomineringsgrupp") i kyrkomötesvalet.

Centerpartiet hade egna valsedlar i 15 av de 28 församlingar som ingår i undersökningen. 87 procent av de 1 046 väljare där som röstade centerpartistiskt i kyrkomötesvalet gjorde det också i kyrkofullmäktigevalet. 6 procent av "kyrkomötescenterpartisterna" lade i kyrkofullmäktigevalet sin röst för någon "annan nomineringsgrupp" och 3 procent föredrog moderaterna i detta val. Å andra sidan var det så att av de 1 090 röster centerpartiet fick i kyrkofullmäktigevalet röstade 16 procent för någon av de övriga nomineringsgrupperna i kyrkomötesvalet. Den största andelen av dessa "inflytande" röster gick i kyrkomötesvalet till kristdemokraterna eller posk, d.v.s. nomineringsgrupper som i betydligt mindre utsträckning än centerpartiet gick fram med egna valsedlar i kyrkofullmäktigevalen.

Folkpartiet liberalerna fick 303 kyrkomötesröster i de nio församlingar där man ställde upp i kyrkofullmäktigevalen. 77 procent av dessa lade också sin röst för folkpartiet i kyrkofullmäktigevalet medan 10 procent i det lokala valet föredrog någon "annan nomineringsgrupp" och 6 procent moderaterna. "Inflödet" av röster var emellertid också stort och av de 306 rösterna i kyrkofullmäktigevalet kom 29 procent från personer som stödde någon av de övriga nomineringsgrupperna i kyrkomötesvalet, företrädesvis moderaterna och posk.

Kristdemokraterna fick 311 kyrkomötesröster i de 6 församlingar där de deltog i kyrkofullmäktigevalet. Av dessa var 70 procent "trogna" i båda valen medan inte mindre än 18 procent av dem som röstade kristdemokratiskt i kyrkomötesvalet lade sin röst för någon lokal nomineringsgrupp i kyrkofullmäktigevalet. De "inflytande" rösterna var få - 20 procent av de 274 kyrkofullmäktigerösterna - och i den mån man kan se någon tendens ifråga om varifrån de kom var det främst posk-röster från kyrkomötesvalet.

Moderata samlingspartiet deltog i kyrkofullmäktigevalet i 15 av de aktuella församlingarna. Denna nomineringsgrupp fick där 859 kyrkomötesröster och av dessa röstade 87 procent moderat också i kyrkofullmäktigevalet. De återstående 13 procenten spred sig jämnt över övriga nomineringsgrupper men med någon övervikt till de lokala nomineringsgrupperna. Av de totalt 924 moderata kyrkofullmäktigerösterna kom 19 procent från personer som i kyrkomötesvalet inte röstat med moderaterna, störst var "inflödet" av röster från väljare som stött kristdemokraterna i kyrkomötesvalet.

I de sex församlingar där det fanns möjlighet att rösta med en posk-valsedel i kyrkofullmäktigevalet var "nomineringsgruppstroheten" ungefär densamma inom denna väljargrupp som bland andra nomineringsgruppers väjare där man hade möjlighet att utnyttja valsedlar med samma beteckning vid både kyrkomötes- och kyrkofullmäktigevalet. 84 procent av de 853 väljare som stödde posk i kyrkomötesvalet gjorde det också i kyrkofullmäktigevalet. "Svikarna" röstade nästan uteslutande med någon "annan nomineringsgrupp" och då inte minst ÖPPEN KYRKA. "Inflödet" av röster var ungefär lika stort som "utflödet" och av de 861 kyrkofullmäktigerösterna kom 16 procent från väljare som röstat på annat sätt i kyrkomötesvalet, främst på kristdemokraterna eller moderaterna.

En summering av vad man får fram om kyrkovalsväljarnas splittrade röstning mellan de sex stora nomineringsgrupperna vid de båda val som av flertalet torde uppfattas som de viktigaste - kyrkomötesvalet och kyrkofullmäktigevalet - blir att i den mån uppsättningarna av valsedlar var sådana att man hade möjlighet att vara "nomineringsgruppstrogen" så var man det också i stor utsträckning. Troheten var kanske något mindre än när det gällde kyrkomötesröstningen och stiftsfullmäktigeröstningen men det är ändå så att av 6 029 väljare i materialet som stödde någon av de sex stora nomineringsgrupperna i kyrkomötesvalet och som hade möjlighet att stödja samma nomineringsgrupp i kyrkofullmäktigevalet så utnyttjade 5 263 eller 87 procent denna möjlighet. "Nomineringsgruppstroheten" var störst bland socialdemokraterna, något mindre bland centerpartister och moderater, ytterligare något mindre bland posk-anhängare och minst bland folkpartister och kristdemokrater.

Röstning i ett fjärde val

I hälften - 14 - av de församlingar som ingick i vallokalundersökningen hade man fyra val på dagen för kyrkovalet. I Kvibille, Rystad, Mjölby/Högby, Färgelanda och Offerdal valde man inte bara kyrkofullmäktige till de kyrkliga samfälligheter i vilka församlingarna ingår utan också kyrkofullmäktige för den egna församlingen. I Jämjö, Malmö Hyllie, Kristianstads Heliga Trefaldighet, Göteborgs Annedal, Aneboda, Klinte, Ärla, Bälinge och Västerås Badelunda som alla är församlingar som ingår i kyrkliga samfälligheter valde man direktvalda kyrkoråd. Dessa "fjärdeval" behandlades som de övriga valen på enkätformulären och en särskild fråga om röstning vid dessa val fanns alltså. Totalt avgavs 3 369 svar om röstning vid "fjärdevalen" och i i dessa markerades i drygt två procent att man inte röstat i det aktuella valet. De övriga 3 296 svaren fördelade sig på olika nomineringsgrupper enligt följande:

Socialdemokraterna	23,3 %
Centerpartiet	7,2 %
Folkpartiet liberalerna	4,7 %
Kristdemokraterna	0,8 %
Moderata samlingspartiet	10,3 %
Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan	17,1 %
Lokala nomineringsgrupper	36,5 %
Summa	99,9 %

Rösternas fördelning är helt annorlunda här än i de övriga tre valen och man observerar framför allt att de lokala nomineringsgrupperna tillsammans med de partpolitiskt obundna fick mer än hälften av rösterna och de partipolitiskt betecknade valsedlarna alltså fick genomgående mindre andelar av rösterna än i de övriga valen. Socialdemokraterna gick fram med egna valsedlar i 10 av de 14 församlingarna och var även i detta val starkast av de till politiska partier knutna nomineringsgrupperna, i detta fall närmast följda av moderata samlingspartiet. Resultatet kan vara en följd av vilka församlingar det är som ingår i undersökningen. Materialet här är mycket mindre än i de tidigare analyserna och benägenheten till "straight-" och "split-voting" har därför inte klarlagts närmare.

Uppfattning om valens betydelse

För vart och ett av de tre eller fyra valen ställdes en fråga om "Hur bedömer Du valet till KYRKOMÖTET?" o.s.v. med svarsmöjligheterna "Mycket viktigt", "Ganska viktigt", "Inte särskilt viktigt" och "Inte alls viktigt". Frågorna - som fanns på formulärets fjärde sida - var besvarade på ungefär 93 procent av formulären och svarsfördelningarna var följande:

	Kyrkom.valet (n=8526)	Stiftsf.valet (n=8468)	Kyrkof.valet (n=8434)	Fjärde valet (n=3420)
Mycket viktigt	36,6 %	31,5 %	43,8 %	46,3 %
Ganska viktigt	50,4 %	53,3 %	45,8 %	42,9 %
Inte särskilt viktigt	11,7 %	13,8 %	9,1 %	9,3 %
Inte alls viktigt	1,3 %	1,4 %	1,2 %	1,5 %
Summa	100,0 %	100,0 %	99,9 %	100,0 %

De fyra svarsfördelningarna är varandra tämligen lika. Omkring 90 procent anser att de kyrkliga valen är "mycket" eller "ganska" viktiga och när det gäller de tre val som alla har gemensamt är det i alla tre fallen vanligare att man markerat det svagare "ganska" än det starka "mycket". Kyrkofullmäktigevalet bedöms vara viktigare än både kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalet och kyrkomötesvalet bedöms som viktigare än stiftsfullmäktigevalet. I den halva av församlingarna där man hade ett fjärde val i form av val av kyrkofullmäktige i en församling som ingår i samfällighet eller val av direktvalt kyrkoråd är svarsfördelningen annorlunda än när det gäller de övriga valen genom att "Mycket viktigt" markerats i större utsträckning än "Ganska viktigt". Resultatet att det fjärde valet tillmäts större vikt än de övriga valen kvarstår också då analysen begränsas till de församlingar som haft fyra val. Det framkommer alltså en klar tendens mot att de lokala valen betraktas som viktigare än valet på riksnivå och framförallt än valet på regionalnivå.

Materialet om bedömningen av valens vikt har behandlats på två olika sätt. Dels har ett helhetsmått som beaktar de kyrkliga valens vikt skapats och med hjälp av detta mått klarläggs hur man inom olika väljargrupper bedömer kyrkovalets vikt och dels har bedömningarna av kyrkomötesvalet och kyrkofullmäktigevalet ställts mot varandra.

Många - men långt ifrån alla - ger identiska svar beträffande de olika valen. När man jämför bedömningen av kyrkomötesvalet och stiftsfullmäktigevalet finner man att 85 procent markerat samma svar vid båda frågorna, när det gäller kyrkomötesvalet och kyrkofullmäktigevalet (= det tredje valet) är motsvarande andel 75 procent och då det gäller stiftsfullmäktigevalet och kyrkofullmäktigevalet är den 77 procent. Med hänsyn till den goda men icke fullständiga överensstämmelse som finns mellan svaren på frågorna om de tre val som ägde rum överallt har ett helhetsmått på synen på kyrkovalens viktighet skapats genom att svaren åsatts "poängvärdena" 1-4 och därefter adderats. Lägsta möjliga "poäng" är 3 vilket innebär att vart och ett av de tre valen bedömts som "Mycket viktigt" och högsta möjliga "poäng" är 12 vilket innebär att vart och ett av de tre valen bedömts som "Inte alls viktigt". Det vanligaste värdet - det erhålls för 36 procent av dem som besvarat alla tre frågorna - är 6 poäng vilket värde bland annat erhålls om vart och ett av valen bedöms som "Ganska viktigt".

Det är tveksamt om de förutsättningar som brukar anges som önskvärda om man vill beräkna medelvärden (normalfördelning av svaren) kan anses ens approximativt uppfyllda i detta fall men medelvärdena har ändå bedömts vara ett ekonomisk sätt att redovisa materialet. För hela populationen är medelvärdet 5,31. Redovisningen av gruppvärdena kan delvis av pedagogiska skäl börja med kyrksamhetsgrupperna för här demonstreras att de lägsta värdena innebär att man tillmäter kyrkovalen störst vikt:

Deltar i gudstjänster varje vecka (n=456)	4,09
Deltar i gudstjänster minst en gång i månaden (n=913)	4,46
Deltar i gudstjänster någon gång i kvartalet (n=2053)	5,07
Deltar i gudstjänster minst en gång om året (n=2435)	5,44
Deltar i gudstjänster mera sällan (n= 2394)	5,95
Totalt (n=8251)	5,31

Medeltalen ökar (=kyrkovalen bedöms vara mindre viktiga) regelbundet med avtagande kyrksamhet. Samma mönster kommer också fram vid de båda samhörighetsvariablerna men spännvidden mellan den grupp som står kyrkan/församlingen närmast och den som är mest avlägsen är större än mellan dem som ofta och dem som mycket sällan deltar i gudstjänster. Särskilt markerad är skillnaden vid frågan om samhörighet med Svenska kyrkan där medeltalet "valviktspoäng" för dem som känner "mycket stor samhörighet" är 4,08 medan medeltalet för dem som känner "mycket liten samhörighet" är 7,02.

Män och kvinnor skiljer sig klart åt i bedömningen av kyrkovalens vikt: Män (n=3326) = 5,69 och kvinnor (n=3856) = 5,09. De kvinnor som röstade i kyrkovalet tillmäter alltså de kyrkliga valen klart större vikt än de män som röstade. Liknande skillnader finner man mellan de tre åldersgrupperna och skillnaderna framträder också klart i var en av de tre kyrksamhetsgrupperna:

	Flitiga guds- tjänstdeltagare	Tillfälliga guds- tjänstdeltagare	Sällsynta guds- tjänstedeltagare	Totalt
Yngre	4,75	5,69	6,46	5,86
Medelålders	4,43	5,33	5,98	5,39
Äldre	4,19	5,03	5,55	4,98
Totalt	4,35	5,27	5,96	5,32

De yngre fäster mindre vikt vid de kyrkliga valen än de medelålders och de äldre och de medelålders anser valen mindre viktiga än de äldre. Skillnaderna är ungefär desamma vilken av de tre grupperna av gudstjänstbesökare man ser till. Församlingarnas storlek är helt utan betydelse för hur de som röstade vid kyrkovalet ser på de kyrkiga valen och även mellan de sex regioner som landet delats i är skillnaderna obetydliga. De röstande i Lunds stift tillmäter valen något större betydelse (5,21) och de röstande i Stockholms/Strängnäs stift tillmäter valen något mindre betydelse (5,45) än vad man gör i landet i sin helhet (5,31). Ser man till församlingsnivån anses de kyrkliga valen ha störst betydelse i Kinna (4,96) och minst betydelse i Kvibille (5,63) men detta resultat som kontrasterar två församlingar i ett och samma stift visar snarast att lokala faktorer som medelålder bland de röstande och faktiska valmöjligheter inverkar på vilket medeltalet av bedömningarna av valens betydelse blir.

Mot de klara köns- och åldersskillnader och de klara skillnaderna mellan olika kyrksamhetsgrupper kan man ställa de nästan obefintliga skillnaderna mellan dem som röstade för olika nomineringsgrupper vid kyrkomötesvalet:

Socialdemokraterna (n=2510)	5,28
Centerpartiet (n=1329)	5,32
Folkpartiet liberalerna (n=443)	5,34
Kristdemokraterna (n=649)	5,03
Moderata samlingspartiet (n=1149)	5,38
Partipolitiskt obundna i Sv. kyrkan (n=1460)	5,19
Annan nomineringsgrupp (n=382)	5,78
Totalt (n=7922)	5,29

Två grupper skiljer något ut sig från de övriga. De kristdemokratiska väljarna anser kyrkovalen viktigare än väljarna inom övriga nomineringsgrupper knutna till de politiska partierna. Däremot skiljer sig de posk-röstande endast mycket marginellt från dem som stödde de partipolitiska nomineringsgrupperna. De som lagt sin röst för någon "annan nomineringsgrupp" tyckte kyrkovalen var mindre viktiga än de sex övriga grupperna; det är emellertid så att spridningen i svaren är klart större inom denna grupp än inom de övriga grupperna vilket antyder att det finns en minoritet som tillmäter de kyrkliga valen stor vikt och en majoritet som betraktar kyrkovalen som oviktiga.

När bedömningarna av kyrkomötesvalets vikt och kyrkofullmäktigevalets vikt ställs mot varandra framgår det att tre fjärdedelar - 75 procent - av anser dem vara lika viktiga (eller i ett litet antal fall lika oviktiga). Inom den återstående fjärdedelen är det dubbelt så många - 17 procent av samtliga - som anser kyrkofullmäktigevalet vara viktigare (mindre oviktigt) än kyrkomötesvalet medan minoriteten - 8 procent av samtliga - tillmäter kyrkomötesvalet större vikt än kyrkofullmäktigevalet. Andelen som tillmäter valen lika vikt skiftar något mellan olika grupper - fler kvinnor än män och flera bland de yngre än bland de äldre - men proportionen 2:1 till förmån för kyrkofullmäktigevalet kommer igen i flera sammanhang t. ex. bland både män och kvinnor. Bland dem som differentierat svaren är det bland de yngre ungefär lika vanligt att kyrkomötesvalet som att kyrkofullmäktigevalet ges större vikt än det andra valet medan det bland framförallt de medelålders är mycket vanligare att man tycker att kyrkofullmäktigevalet är det viktigare valet.

Bland dem som säger sig känna stor samhörighet med den egna församlingen och som ger differentierade svar är det avsevärt vanligare (20 procent mot 8 procent) att man ger större vikt åt kyrkofullmäktigevalet medan det bland dem som känner liten samhörighet med den egna församlingen är ungefär lika vanligt att man ser det ena som det andra valet (12 respektive 11 procent) som det viktigare. Samma mönster kan emellertid knappast iakttas vid frågorna om gudstjänstbesöksfrekvens och om samhörighet med Svenska kyrkan som sådan.

När man ser till hur de som röstade för olika nomineringsgrupper vid kyrkomötesvalet bedömt de båda valens vikt finner man två klara avvikelser från det för övrigt genomgående mönstret. De som röstade för centerpartiet ger i större utsträckning (drygt 30 procent) differentierade svar än alla andra och bland dessa är det mycket vanligare att man prioriterar kyrkofullmäktigevalet än kyrkomötesvalet. Den andra avvikelsen svarar de som stödde någon "annan nomineringsgrupp" för och avvikelsen består i att det inom den "normalstora" grupp som gav differentierade svar var vanligare att man fäste större vikt vid kyrkomötesvalet (15 procent) än vid kyrkofullmäktigevalet (12 procent). Sammanfattningsvis måste man konstatera att skillnaderna mellan olika grupper - kyrkliga lika väl som politiska - är små när det gäller hur man prioriterar de båda valen. I den mån det finns skillnader i den vikt som valen tillmäts är det helt klart att det är det "gamla" valet - kyrkofullmäktigevalet - som betraktas som viktigast.

Uppfattning om valinformationen

I vallokalsenkäten ingick också frågan "Tycker Du att Du fått tillräcklig information om valet till kyrkomötet?" o.s.v. för vart och ett av de tre eller fyra val som var aktuella. Svarsmöjligheterna var "Ja" och "Nej" och svarsfördelningarna blev:

	Kyrkomötesvalet (n=8343)	Stiftsfullmäktigevalet (n=7880)	Kyrkofullmäktigevalet (n=7917)	Det fjärde valet (n=3271)
Ja	58,4 %	54,8 %	61,8 %	55,7 %
Nej	41,6 %	45,2 %	38,.2 %	44,3 %
Summa	100,0 %	100,0 %	100,0 %	100,0 %

Oavsett vilket av valen man ser till var det endast något mer än hälften av de kyrkovalsröstande som ansåg att de fått tillräckligt med information om valet. Det är alltså så att de som på valdagen uppfattade sig som dåligt informerade var nästan lika många som de som menade sig ha fått tillräckligt med information om kyrkovalet. Man kan peka på att enligt den rikstäckande intervjuundersökning som gjordes veckorna efter valet menade 63 procent av dem som uppgav sig ha röstat i kyrkovalet att de fått tillräcklig information om kyrkovalet. Procenttalet stämmer tämligen väl överens åtminstone med svaret om information om kyrkofullmäktigevalet enligt vallokalundersökningen.

Kyrkofullmäktigevalet var alltså det val som de röstande ansåg sig bäst informerade om, därnäst kommer kyrkomötesvalet och på en något lägre nivå stiftsfullmäktigevalet och de i kyrkliga samfälligheter ingående församlingarnas val av eget kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd. Skillnaderna är emellertid inte stora: Andelen "ja"-svar är endast 7 procent högre för kyrkofullmäktigevalet än för stiftsfullmäktigevalet. Mot denna bakgrund koncentreras analysen i fortsättningen till svaren om kyrkomötesvalet och kyrkofullmäktigevalet. Av de 7 862 personer som svarat på frågorna om information vid båda valen gav 55 procent "ja"-svar beträffande båda, 7 procent svarade "ja" om information om kyrkofullmäktigevalet och "nej" om information om kyrkomötesvalet, 2 procent hade den omvända kombinationen av "ja"- och "nej"-svar och 36 procent menade att de var dåligt informerade om båda valen. De "blandade" svaren betraktas i fortsättningen som en kategori men man kan hålla i minnet att dessa svar till den alldeles övervägande delen innebär att man ansett sig tillräckligt informerad om det lokala valet men otillräckligt informerad om riksvalet.

De dubbla "nej"-svaren är klart mer frekventa i de största än i de mindre och de medelstora församlingarna medan det omvända gäller både för konsekventa "ja"-svar och blandade svar. Beträffande de små och de medelstora församlingarna finns ingen skillnad. Då man ser till församlingsnivån är svaren mycket skiftande. Stora andelar dubbla "nej"-svar finner man såväl i små församlingar (Kvibille 59 procent och Rystad 54 procent), och i medelstora församlingar (Malmö Hyllie 51 procent) som i stora församlingar (Göteborg Annedal 56 procent). Många dubbla "ja"-svar är vanligast i de mindre församlingarna (Klinte 76 procent och Månsarp 72 procent) men återfinns också i medelstora församlingar (Ålem 70 procent) och stora församlingar (Piteå stadsförsamling 63 procent). Den största andelen blandade svar hade Herrestad med 20 procent. Det är naturligtvis möjligt att de röstande skiljer sig åt mycket kraftigt mellan olika församlingar när det gäller förmåga att ta åt sig information men en mera närliggande förklaring förefaller att vara att det fanns stora skillnader mellan olika församlingar när det gäller hur berörda parter - främst församlingen och nomineringsgrupperna - informerat om kyrkovalet.

Könsskillnaderna - männen ansåg sig något bättre informerade än kvinnorna - är obetydliga medan däremot klara och systematiska åldersskillnader framträder. För varje åldersintervall ökar andelen som ansåg sig dubbelt välinformerade och minskar andelen dubbelt dåligt informerade. Med den förenklade åldersindelningen blir resultatet det följande:

	Yngre (n=1707)	Medelålders (n=2910)	Äldre (n=3035)	Totalt (n=7652)
Ja/Ja	41 %	55 %	63 %	55 %
Ja/Nej el. Nej/Ja	7 %	9 %	8 %	8 %
Nej/Nej	53 %	36 %	29 %	37 %
Summa	101 %	!00 %	100 5	100 %

Man kan diskutera vad som ligger bakom ett svarsmönster som detta. Man skall då först och främst observera att alla - unga såväl som gamla - har det gemensamt att de faktiskt röstat i kyrkovalet. Det har i flera sammanhang tidigare framgått att de yngre kyrkovalsväljarna skiljer sig från de äldre genom att de är mindre kyrkligt aktiva och det kan alltså knappast vara något slag av plikt som fått dem att rösta trots att de tyckte att de var dåligt informerade. Man kan tänka sig att den information som faktiskt gick ut var mera anpassad till medelålders och äldre väljare än till de unga väljarna. De för information ansvariga kan ha följt traditionella mönster för hur man söker nå väljarna inför ett kyrkligt val. Man kan emellertid inte bortse från möjligheten att de yngre väljarna har större krav på information; de kan i och för sig ha nåtts av lika mycket valmaterial som de äldre men har andra eller större krav på den information som man som väljare och kyrkotillhörig bör få om man skall delta i ett val.

När man ser till kyrklig aktivitet framkommer det att de mest gudstjänstaktiva och de som känner störst gemenskap med församlingen/kyrkan i något större utsträckning ansåg sig ha fått tillräcklig information än de som sällan går i kyrkan och de som inte känner någon gemenskap med kyrka och församling. Mest markerad är skillnaden vid frågan om gemenskap med den egna församlingen.

I något förenklad form ser svaren ut på följande sätt:

	Stor gemensk. (n=4265)	V/eller gemensk. (n=2218)	Liten gemensk. (n=1304)	Totalt (n=7787)
Ja/Ja	61 %	51 %	41 %	55 %
Ja/Nej el Nej/Ja	10 %	7 %	4 %	8 %
Nej/Nej	28 %	41 %	55 %	37 %
Summa	99 %	99 %	100 %	100 %

Man kan naturligtvis läsa tabellen på olika sätt. Man kan konstatera skillnaderna mellan de olika gemenskapsgrupperna som ju inte är på något sätt överraskande. Man kan emellertid också observera att bortemot en tredjedel av dem som känner sig stå nära den egna församlingen (eller vilket inte framgår här: en fjärdedel av de minst månatliga gudstjänstdeltagarna) uppfattade sig vara dåligt informerade om kyrkovalet. Man kan också välja att se att skillnaden mellan andelen välinformerade inte var större än 20 procent om man jämför dem med stor och dem med liten upplevd gemenskap med den egna församlingen.

Den minoritet som angav att man deltar i någon aktivitet som församlingen anordnar tyckte i större utsträckning än andra att de fått tillräckligt information men vad som framförallt skiljer denna grupp från de andra är att så många gav blandade svar, d.v.s. de tyckte de var välinformerade om det lokala valet men inte om kyrkomötesvalet. De som beskrev sig som aktiva i församlingsverksamhet var emellertid i något mindre utsträckning - 78 (60 +18) procent - nöjda med informationen än de som beskrev sig som aktiva i något politiskt sammanhang bland vilka 83 (74+9) procent ansåg sig välinformerade.

Man finner också vissa skillnader mellan personer som röstat på olika nomineringsgrupper när det gäller i vad mån man tyckte man att man blivit informerad om kyrkovalet. Ser man till hur många som gav Nej/Nej-svar finner man att de olika nomineringsgruppernas väljare vid kyrkomötesvalet enligt följande: 1) Socialdemokraterna och centerpartiet där andelen dåligt informerade utgjorde omkring 30 procent; 2) Folkpartiet liberalerna, kristdemokraterna, moderata samlingspartiet och partpolitiskt obundna i Svenska kyrkan där andelen dåligt informerade väljare utgjorde omkring 40 procent; 3) "Annan nomineringsgrupp" där andelen dåligt informerade väljare utgjorde närmare 60 procent. Att socialdemokraternas och centerpartiets väljare ansåg sig bättre informerade än andra nomineringsgruppers väljare kan sammanhänga med att dessa två nomineringsgrupper i större utsträckning än de andra stod bakom egna med partinamnet betecknade valsedlar vid de lokala valen. Med hänsyn till de resultat som redovisats tidigare är andelen posk-röstande som ansåg sig dåligt informerade lite förvånande; man kan både tänka sig förklaringen att de förhållandevis många negativa svaren om tillräcklig information inom denna väljargrupp sammanhänger med att de har höga krav på informationen och förklaringen att detta främst mot kyrkans liv orienterad grupp med många som var tämligen skeptiska till det förändrade kyrkovalet.

Personvalsröstning

Den avslutande frågan i vallokalundersökningen gällde om den röstande personröstat. Frågan var "Utnyttjade Du vid röstningen möjligheten att genom en kryssmarkering ange vilken kandidat inom nomineringsgruppen Du föredrar (personrösta) vid valet till kyrkomötet?" o.s.v. för de val som var aktuella. Svarsfördelningarna vid frågorna om de olika valen blev:

	Kyrkomötesvalet (n=8272)	Stiftsfullmäktigevalet (n=7983)	Kyrkofullmäktigevalet (n=8064)	Det fjärde valet (n= 3277)
Ja	27,4 %	25,4 %	30,7 %	30,7 %
Nej	72,6 %	74,6 %	69,3 %	69,3 %
Summa	100,0 %	100,0 %	100,0 %	100,0 %

Mellan en fjärdedel och en tredjedel av dem som deltog i kyrkovalet personröstade vid vart och ett av de fyra valen. Personröstning var något vanligare vid de lokala valen, d.v.s. valen av kyrkofullmäktige i samfällighet eller församling utanför samfällighet och valen av kyrkofullmäktige i församling inom samfällighet eller av direktvalt kyrkoråd. Minst förekom personvalsröstning vid stiftsfullmäktigevalet. Skillnaderna mellan de olika valen är visserligen små men det var inte helt samma väljare som personröstade vid de olika valen: Av dem (n= 7 927) som svarat om både kyrkomötesvalet och kyrkofullmäktigevalet hade 21 procent personröstat vid båda valen och 13 procent vid något av valen. Det fjärde valet lämnas här - som i flera sammanhang tidigare - utanför analyserna och av svaren om de tre första valen har ett helhetsmått konstruerats och de svarande (n = 7894) som markerat sitt handlande beträffande alla de övriga valen fördelar sig på följande sätt:

Ingen personröst	65,2 %
En personröst	9,9 %
Två personröster	4,9 %
Tre personröster	20,1 %

En dryg tredjedel av alla de röstande personröstade i åtminstone ett av de tre aktuella valen. Flertalet - c:a 60 procent - av dem som personröstade utnyttjade emellertid den nya möjligheten i alla tre valen medan en minoritet - c:a 30 procent - endast gjorde det i ett av valen. I fortsättningen betraktas de som gett en och två personröster som en enda grupp.

Personröstning var något vanligare i de minsta församlingarna (40 procent) än i de medelstora och större församlingarna (båda 32 procent). Endast i tre små församlingar - Strövelstorp, Färgelanda och Offerdal - personröstade i något av valen mer än hälften av alla de röstande som fyllt i en vallokalsenkät. Motpolen utgörs av Rystad, Mjölby-Högby och Vällingby där mindre än en fjärdedel personröstade. Spridningen mellan församlingarna är i emellertid på det hela taget måttlig och när man ser till de sex regionerna är skillnaderna små: Det högsta talet för personröstning i åtminstone ett av de tre valen finner man för Lunds stift (39 procent) och de lägsta talet för Växjö/Linköping/Visby stift (31 procent).

Mellan män och kvinnor finns definitivt inte någon skillnad i benägenhet att personrösta medan det däremot finns klara åldersskillnader i det aktuella avseendet: De yngsta utnyttjade möjligheten att kryssa för en kandidat i mycket större utsträckning än de äldre. Andelen som inte personröstat ökar från 43 procent bland 16-18-åringarna över 56 procent bland 30-39-åringarna och 70 procent bland 50-59-åringarna till 75 procent bland 70-79-åringarna. De allra äldsta - de som är 80 år och däröver - personröstade emellertid i samma utsträckning som totalpopulationen, d.v.s. 35 procent satte kryss på en eller flera av valsedlarna. Med den förenklade åldersindelningen får man följande resultat:

	Yngre (n=1697)	Medelålders (n=2923)	Äldre (n=3071)	Totalt (n=7691)
Ingen pers.röst	50 %	67 %	72 %	65 %
En/två pers.röster	24 %	15 %	10 %	15 %
Tre pers.röster	26 %	18 %	18 %	20 %
Summa	100 %	100 %	100 %	100 %

Möjligheten till personval tilltalar uppenbarligen de yngre i större utsträckning än de medelålders och de äldre och detta är ett resultat som står i överensstämmelse med vad som kommit fram vid undersökningar av personröstningen vid de allmänna valen. Inte desto mindre förefaller resultatet på något sätt vara paradoxalt: De framgick ju av föregående avsnitt att de yngre i mycket större utsträckning än de äldre ansåg sig dåligt informerade om valet, men man utnyttjade sig ändå i samma åldersgrupp i större utsträckning av möjligheten att peka ut vilken kandidat som man tyckte var särskilt lämplig att ta plats i den representativa församling som valet gällde. Resultatet kommer att ytterligare belysas senare.

Det finns ett klart samband mellan kyrksamhet och personröstning i kyrkovalet. Bland dem så deltar i gudstjänster varje vecka uppger 54 procent att de personröstat, bland dem som "mera sällan" (än en gång om året) deltar i gudstjänster var motsvarande andel 30 procent. Med den något förenklade indelningen av gudstjänstdeltagarna får man följande resultat:

	Flitiga (n=1245)	Tillfälliga (n=4248)	Sällsynta (n=2300)	Totalt (n=7793)
Ingen pers.röst	55 %	66 %	70 %	65 %
En/två pers.röster	18 %	15 %	12 %	15 %
Tre pers.röster	27 %	19 %	18 %	20 %
Summa	100 %	100 %	100 %	100 %

En tolkning av resultatet är att röstande som tillhör de innersta cirklarna i församlingarna tog tillvara möjligheterna att peka ut vilken person de ville se i kyrkomötet o.s.v. i större utsträckning än de som inte är lika initierade i det kyrkliga livet och som därför i större utsträckning nöjde sig med att rösta för en nomineringsgrupp som man trodde sig känna. Mönstret är tydligt i alla tre åldersgrupperna. I flera sammanhang tidigare har det visat sig att känslan av samhörighet med den egna församlingen och/eller Svenska kyrkan har större betydelse för hur de röstande svarat än kyrksamheten som sådan. Detta är emellertid inte fallet när det gäller personvalsröstning. Vissa skillnader mellan de olika samhörighetsgrupperna kan utläsas men de är inte lika regelmässiga som de skillnader som framträder ovan. När man ser till variabeln "samhörighet med den egna församlingen" visar det sig att de som känner "mycket stor" och de som känner "mycket liten" samhörighet personröstat i ungefär samma utsträckning och i båda fallen i klart större utsträckning än de som vid samhörighetsfrågan valt mittalternativet "varken stor eller liten".

Den betydelse som den faktiska kyrkliga aktiviteten hade för benägenheten att personrösta framkommer också i följande sammanställning där andelen som personröstat i något eller alla valen ställs mot de grupper som konstruerades utifrån svaren på frågorna om församlingsaktivitet och politisk aktivitet:

	I församlingen	I politiskt sammanh.
Är ej och har ej varit aktiv	30 %	33 %
Är ej aktiv men har varit	39 %	30 %
Är aktiv i någon mån	42 %	42 %
Är aktiv i stor utsträckning	51 %	56 %

Det är helt klart att de församlingsaktiva personröstat i större utsträckning än andra men det är ändå tydligare att de politiskt aktiva i hög grad utnyttjat möjligheten att personrösta. Det kan kanske diskuteras om avsikten med att införa en möjlighet till personval varit att ge de kyrkligt och samhälleligt mest aktiva grupperna ytterligare en möjlighet att utöva inflytande men i varje fall under ett initialskede förefaller detta bli resultatet av att man har ett personvalsinslag. Det kan nämnas att inom den lilla grupp (n= 114) av personer som både är mycket aktiva i församlingen och mycket aktiva i något politiskt sammanhang personröstade över 60 procent.

De resultat som redovisas närmast ovan är inte särskilt överraskande. Däremot är det delvis överraskande att det var något vanligare med personröstning bland dem som röstade första gången (39 procent) än bland dem som röstat någon gång (32 procent) och många gånger (34 procent) tidigare. Resultatet sammanhänger emellertid med att benägenheten att personrösta är olika i olika åldersgrupper. Bland de yngre finner man att de som första gången röstade i ett kyrkoval var något mer benägna att personrösta än de som röstat någon eller många gånger tidigare. Bland de medelålders finns inga som helst skillnader mellan de olika grupperna när det gäller personvalsröstning och bland de äldre är mönstret att de som ofta röstat personvalsröstade i större utsträckning än de som aldrig röstat tidigare.

En viktigare fråga är kanske i vilken utsträckning man utnyttjade möjligheten att personrösta bland dem som röstade för olika nomineringsgrupper. Den följande sammanställningen som utgår från valet av nomineringsgrupp vid kyrkomötesvalet är - av praktiska skäl - "omvänd" i förhållande till hur tabellerna brukar ställas upp:

	Ingen pers.röst	En el två Pers.röster	Tre pers.röster	Summa
Socialdemokraterna (n=2333)	72 %	11 %	17 %	100 %
Centerpartiet (n=1252)	61 %	16 %	23 %	100 %
Folkp. liberalerna (n=423)	61 %	15 %	24 %	100 %
Kristdemokraterna (n=623)	58 %	21 %	21 %	100 %
Mod. saml.partiet (n=1084)	66 %	14 %	20 %	100 %
Partipol. obundna (n=1403)	65 %	16 %	19 %	100 %
Annan nom.grupp (n=376)	56 %	24 %	20 %	100 %
Summa	65 %	15 %	20 %	100 %

Meningarna om värdet av möjlighet till personröstning förefaller var mindre skiftande inom de olika väljargrupperna än vad de officiellt är inom de olika partierna/nomineringsgrupperna. Det var dock klart färre av dem som röstade med socialdemokraterna än av dem som röstade med centerpartiet/folkpartiet liberalerna/kristdemokraterna som satte kryss vid något eller flera av valen. De moderata väljarna och - något överraskande - de som röstade med posk intog en mellanställning när det gällde att utnyttja personvalsmöjligheten. Den samlande slutsatsen är dock självklar: De olika nomineringsgruppernas väljare skiljde sig inte särskilt mycket åt i fråga om benägenhet att personrösta vid kyrkovalet.

Det är en rimlig tanke att de som upplever sig som välinformerade om de kyrkliga valen också är mer benägna att göra ett personval inom den nomineringsgrupp som de stöder. Så är knappast fallet: Av dem som tyckte att de var välinformerade om såväl kyrkomötesvalet som kyrkofullmäktigevalet gjorde 35 procent någon kryssmarkering på valsedlarna och av dem som tyckte att de inte fått tillräcklig information om vare sig kyrkomötesvalet eller kyrkofullmäktigevalet personröstade i något av valen 32 procent. Skillnaden är alltså obetydlig men resultatet kompliceras av att av dem som ansåg sig vara välinformerade om ett av valen men dåligt informerade av det andra valet personröstade 43 procent och här framkommer alltså en skillnad som inte helt kan ignoreras.

Tidigare nämndes att det var något paradoxalt att de yngre väljarna, d.v.s. en grupp där många menade att de var dåligt informerade om kyrkovalet, var den grupp där man varit mest benägen att personrösta. Om man ser till olika åldersgrupper kommer resultatet som återgivits ovan i stort sett igen i var och en av grupperna enligt följande redovisning som återger hur stor andel i respektive grupp som gjort en kryssmarkering vid något av de tre aktuella valen:

		Information om kyrkomötes och kyrkofullm.valen
		Ja/Ja	Ja/Nej-Nej/Ja	Nej/Nej	Totalt
Åldersgrupp	Yngre	51 %	69 %	47 %	50 %
	Medelålders	35 %	40 %	28 %	33 %
	Äldre	29 %	35 %	21 %	43 %
	Summa	35 %	43 %	32 %	35 %

Benägenheten för personröstning minskar med ålder oavsett vilken av de tre informationsgrupperna man ser till. Anmärkningsvärt är emellertid att "mellangruppen" - de som ansåg sig tillräckligt informerade om ett av de båda aktuella valen men otillräckligt informerade om det andra valet - i alla tre åldersgrupperna är de som var mest benägna att sätta ett personvalskryss. Att de välinformerade väljarna personröstade i större utsträckning än de dåligt informerade väljarna är mindre förvånande. Vad som ligger bakom det något oväntade resultatet kan man bara spekulera om. Man kan tänka sig att de som hamnar i mellankolumnen har speciellt stora krav på information och att de egentligen var minst lika väl informerade om kyrkovalet som dem som svarade "ja" på båda informationsfrågorna och när de har denna information utnyttjar den aktivt så att de kan personrösta. Man kan emellertid lika gärna tänka sig att det är fråga om kyrkotillhöriga som antingen - och i flertalet fall - är extremt inriktade på valet i den egna församling/samfälligheten eller på valet till kyrkomötet och därför informerat sig om detta val och även gjort ett personval. Det förhållandet att de som finns i mellangruppen oftare än andra lagt i ett enda av valen personröstat talar delvis för en sådan tolkning.

Avslutning

När genomgången av vallokalmaterialet kommer till vägs ände finner man alltså en frågeställning där något svar inte kan ges på grundval av de uppgifter som är tillgängliga. Det omfattande materialet med över 9 000 enkäter räcker väl till för att åstadkomma beskrivningar enligt de variabler som enkätformuläret innefattade men det räcker inte till för att pröva förklaringar till alla förhållanden som kommer fram vid analyserna. Orsaken ligger mera i att en enkät som den som lämnades ut i samband med kyrkovalet med nödvändighet endast kan uppta ganska enkla frågor än i att materialet skulle vara för litet för att belysa frågeställningar som gäller begränsade väljargrupper som de som tycker att de blivit olika väl informerade om de olika valen. Begränsningar finns alltså men trots detta måste man konstatera att det experiment som vallokalenkäten i samband med kyrkovalet i september 2001 utgjorde i stort sett blev lyckat och att materialet som kom in på många sätt bidragit till att ge en belysning av kyrkovalsväljarna och deras uppfattningar om några aspekter av det val som de deltog i. Skall man försöka sammanfatta resultaten i en enda mening blir den: De kyrkovalsröstande är en i många avseenden heterogen grupp och de kan därmed i ganska stor utsträckning anses vara representativa för hela det stora kollektivet röstberättigade kyrkotillhöriga.