Bilaga 3
Nomineringsgrupperna för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen.
Göran Gustafsson
Innehåll
Inledning 142
Insamlingen av materialet 142
Formulär 143
Redovisningsform 143
Att komma igång med något nytt 144
Tidsaspekten på nomineringsarbetet 146
Att finna kandidater 147
Typer av kandidater 148
Frikyrkofolk och kyrkoanställda 150
Relationer till "apparaten" 152
Stiftsfullmäktigevalet 155
Informationsfrågor 158
Valfrågor 160
Resurser för valarbetet 162
Problem med valsedlar 163
Uppfattningar om valdeltagandet 164
Det egna valresultatet 167
Småpartispärr och personval 168
Avslutning 170
Inledning
Att nomineringsgrupperna vid kyrkomötesvalet på något sätt skulle få göra sin röst hörd i samband med det utvärderingsarbete av valet som initierats av Kyrkostyrelsen var helt självklart. Att denna "hearing" liksom den med nomineringsgrupperna på den lokala nivån måste ske i enkätform var också självklart. Däremot var det inte självklart på hur många nivåer enkätundersökningar skulle genomföras. En möjlighet som diskuterades var att sända ut en särskild enkät med frågor om stiftsfullmäktigevalen och rikta denna till kontaktpersonerna på valkretsnivå (= i stort sett kontrakten) i stiften. Det var emellertid uppenbart att man med enkäter på tre nivåer skulle få en inte obetydlig personövertäckning mellan enkäterna. Samma kontaktperson svarade dessutom ofta för flera valkretsar eller rent av hela stiftet. Förhållandena skiftade både mellan stiften och nomineringsgrupperna och i inte så få fall skulle en och samma person fått flera eller rent av många formulär att fylla i. Det fanns alltså en rad praktiska skäl som talade mot att ha en särskild enkät för att klarlägga olika frågor kring stiftsfullmäktigevalet och bedömningen var dessutom att förhållandena vid dessa val inte alltför mycket skilde sig från förhållandena kring kyrkomötesvalet. Slutresultatet av övervägandena blev att ett antal frågor beträffande stiftsfullmäktigevalen bakades in i formulären till kontaktpersonerna för nomineringsgrupperna vid kyrkomötesvalet.
Insamlingen av materialet
En dryg månad efter valet sändes ett enkätformulär till de kontaktpersoner eller ombud som de olika nomineringsgrupperna uppgivit till valkansliet. Enkäten skulle gå ut till alla nomineringsgrupper i samtliga stift samt till de nomineringsgrupper som hade en valsedel som var gemensam för hela landet. Formulär sändes sammantaget till c:a 160 personer som enligt valkansliets listor var upptagna som kontaktpersoner. Redan i denna fas av arbetet framgick det att materialet skulle bli något "ojämnt" eftersom nomineringsgrupperna inte uppträtt helt likartat när det gällt att lämna in uppgifter om ombud eller kontaktpersoner: Folkpartiet liberalerna och socialdemokraterna hade uppgett klart flera personer (37 respektive 31) än övriga partipolitiskt betecknade nomineringsgrupper (knappt 15) medan posk intog en mellanställning med 23. De "små" nomineringsgrupperna hade förhållandevis många kontaktpersoner anmälda.
Formuläret åtföljdes av ett brev undertecknat av Gunnar Edqvist som bland annat framhöll att undersökningen var förankrad i den referensgrupp av företrädare för nomineringsgrupperna i Kyrkomötet som utsetts för att följa förberedelserna för valet. Ett brev från författaren bifogades också och där framhölls bland annat att materialet som kom in endast skulle användas som underlag för en rapport som helt utarbetades vid Teologiska institutionen i Lund och därefter förstöras. En påminnelse gick ut i början av december till dem som då inte hade besvarat enkäten och slutgiltigt inkom 105 användbara svar vilket innebär att svarsfrekvensen var mellan 65 och 70 procent. Inexaktheten här hänför sig till att några av de "små" grupperna meddelade att man sände ett svar och inte flera fastän man fått sig flera formulär tillsända.
De inkomna formulären fördelar sig på nomineringsgrupper och stift enligt följande:
STIFT
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Uppsala
|
1
|
1
|
2
|
1
|
1
|
1
|
-
|
7
|
Linköping
|
1
|
1
|
2
|
1
|
-
|
2
|
1
|
8
|
Skara
|
1
|
1
|
3
|
1
|
1
|
1
|
-
|
8
|
Strängnäs
|
1
|
-
|
1
|
1
|
1
|
2
|
-
|
6
|
Västerås
|
2
|
-
|
3
|
1
|
-
|
2
|
1
|
9
|
Växjö
|
1
|
1
|
3
|
1
|
1
|
1
|
1
|
9
|
Lund
|
1
|
1
|
3
|
1
|
1
|
2
|
1
|
10
|
Göteborg
|
2
|
1
|
4
|
-
|
1
|
2
|
2
|
12
|
Karlstad
|
1
|
1
|
2
|
1
|
-
|
1
|
-
|
6
|
Härnösand
|
1
|
-
|
1
|
-
|
1
|
1
|
-
|
4
|
Luleå
|
1
|
1
|
1
|
1
|
1
|
-
|
1
|
6
|
Visby
|
-
|
1
|
-
|
-
|
-
|
-
|
4
|
5
|
Stockholm
|
1
|
-
|
2
|
1
|
2
|
1
|
2
|
9
|
Rikslista
|
1
|
1
|
1
|
-
|
1
|
-
|
2
|
6
|
Totalt
|
15
|
10
|
28
|
10
|
11
|
16
|
15
|
105
|
Täckningen av landet förefaller vara bättre än vad den 65-70-procentiga svarsfrekvensen ger anledning att befara. Det är bara i några fall man finner tomma celler för de stora nomineringsgrupperna. Svarsfrekvensen var något lägre från de socialdemokratiska kontaktpersonerna än från övriga men detta behöver inte innebära att materialet är mera osäkert; man kan ha varit överens om att en av två eller tre personer som haft ett gemensamt ansvar skulle besvara enkäten. Bortser man från Visby stift är det endast 9 av de 72 (6 grupper x 12 stift) "stiftscellerna" som är helt tomma vilket motsvarar 12 procent. Man kan observera att vad som sammanförs som "övriga nomineringsgrupper" förefaller ha givit åtminstone ett svar i stor utsträckning. I de 15 svaren ingår 6 från vänsterpartiet, 4(!) från Kyrklig samverkan i Visby stift samt ett vardera från Camelotpartiet, Gabriel, Personvalslistan Kyrkligt) KyS (Samarbete, Sverigedemokraterna och ÖPPEN KYRKA. Från Skanör Falsterbo Kyrkans Väl och Ung i Kyrkan saknas dock svar.
Formulär
Samma formulär gick ut till alla nomineringsgrupper; det fanns alltså inte som i enkäten till de lokala nomineringsgrupperna några skillnader mellan formulären som gick till partipolitiskt och icke-partipolitiskt betecknade nomineringsgrupper. Formulären var "öronmärkta", d.v.s. de hade en underrubrik som angav såväl nomineringsgrupp som stift (dock ej de minsta grupperna) som t. ex. "Frågor om Socialdemokraterna vid valet till kyrkomötet och stiftsfullmäktige i Uppsala stift".
Redovisningsform
Liksom i bilaga 2 Nomineringsgrupperna på lokalplanet redovisas i princip det här aktuella materialet rakt fram, fråga för fråga. Oftast delas materialet på samma sätt som i tabellen ovan, d.v.s. uppgifter presenteras för var och en av de sex rikstäckande nomineringsgrupperna samt för en sammanslagen "övriga"-grupp och en summauppgift återges också. Det är undantagslöst absoluta tal som redovisas. Materialet från de enskilda nomineringsgrupperna är alldeles för litet för att utgöra underlag för procentberäkningar. Några sådana beräkningar har inte heller gjorts med hela materialet som grund även om det omfattar uppgifter om ett hundratal nomineringsgrupper; ett skäl härtill är att svaren från folkpartiet liberalerna i sådana totalberäkningar skulle väga så tungt - nästan dubbelt så tungt som svaren från socialdemokraterna och posk och lika tungt som de samlade svaren från centerpartister, kristdemokrater och moderater. Detta är naturligtvis ett skäl att också vara försiktig vid bedömningen av det samlade antalet svar i en viss riktning. De inskrivna svaren citeras liksom i "lokalrapporten" ganska flitigt men utan angivande av vilket stift svaret kommer från. Svar från "de övriga grupperna" återges endast i den mån de klart skiljer ut sig från vad man svarat från de stora nomineringsgrupperna eller anses vara av särskilt intresse.
Att komma igång med något nytt
Som en introduktion till den första frågan men också till hela formuläret framhölls att "Det direkta valet till kyrkomötet är en nyhet och några rutiner för hur man kommer fram till en valsedel för detta val kan knappast ha funnits någonstans.". Därefter följde frågan "Hur startade processen att få fram en valsedel till kyrkomötet?" Nästan alla har gett beskrivningar av hur man kom igång med arbetet. Svaren skulle också sammanfattas, man skulle klarlägga vem "Initiativet kom främst från" och fyra fasta svarsmöjligheter fanns:
· Den regionala partiorganisationen (Alt. 1);
· Tidigare kyrkomötesledamöter (Alt. 2);
· En grupp av andra kyrkopolitiskt aktiva personer (Alt. 3);
· En enskild person (Alt. 4).
Det stora flertalet svarande kryssade för ett enda svar och dessa svar fördelade sig på de fyra alternativen enligt följande:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Alternativ 1
|
9
|
6
|
-
|
4
|
9
|
10
|
1
|
39
|
Alternativ 2
|
2
|
-
|
19
|
2
|
2
|
1
|
-
|
26
|
Alternativ 3
|
3
|
2
|
3
|
3
|
-
|
3
|
10
|
24
|
Alternativ 4
|
-
|
1
|
1
|
-
|
-
|
1
|
4
|
7
|
Summa
|
14
|
9
|
23
|
9
|
11
|
15
|
15
|
96
|
Initiativet att få igång nomineringsprocessen kom i ungefär fyra fall av tio från en partiorganisation eller motsvarande (posk) på den regionala nivån och därmed torde man oftast avse länsnivån. Mot denna möjlighet - som kan betecknas som "det institutionella initiativet" och som för flertalet grupper anknyter till det politiska systemet i samhället står ett större antal fall - ungefär sex av tio - där initiativet utgick från det kyrkliga systemet med kyrkomötesledamöter och kyrkopolitiskt aktiva; möjligheterna kan sammanfattande betecknas som "det individuella initiativet". Den institutionella aktiviteten förefaller att ha haft störst betydelse när det gällde nomineringsarbetet inom moderaterna och posk medan det individuella initiativet hade störst betydelse inom folkpartiet liberalerna och de övriga grupperna. (Man kan här - liksom i många följande tabeller - observera hur de många svaren med folkpartianknytning påverkar summakolumnen; om de 19 folkpartisvaren i en och samma riktning istället varit 8 eller 9 - d.v.s. om det även från denna nomineringsgrupp funnits ungefär ett svar från varje stift - skulle de tidigare kyrkomötesledamöternas roll framstått som mindre viktig. Påpekanden som detta kommer inte att göras i fortsättningen.)
Bland de många svaren om hur nomineringsprocessen kom igång kan några citeras. Det institutionella initiativet kan exemplifieras "Partidistriktet inbjöd till nominering. Ett förslag till lista upprättades av en valberedning. Fastställdes vid valkonferens i X 24/3-01." och från samma parti "Från partidistriktet utsändes till de X arbetarkommunerna i Q-län begäran om nomineringar av såväl KM- som STFM-ledam. Första påminnelse om nomineringar i grundorganisationen utgick 00-08-25.". Några svar från den borgerliga politiska sidan i samma riktning: "Genom kontakter mellan partiorganisationerna i X-landskapet och Y-landskapet. En samarbetsgrupp bildades redan under våren 2000." och "Som vid partiets övriga nomineringar. Organisationens föreningar och medlemmar uppmanades att lämna förslag på lämpliga kandidater. Nomineringsplan med tider fastslogs tidigt.". Ett posk-svar bör också ingå bland exemplen på det institutionella initiativet: "Vid ett möte med POSK:s kontaktpersoner i de olika kontrakten 20/1 uppmanades dessa att till årsmötet 10/3 ha med sig namnförslag från sina kontrakt. Efter årsmötet skickades dessa namn i bokstavsordning till alla medlemsgrupper i stiftet för nominering.". Svaren rör sig delvis på olika nivåer och från en partipolitiskt betecknad nomineringsgrupp kommer följande svar: "Centralt partistämmobeslut om deltagande från partiet. Rekommendationer och organisationsförslag; t. ex. att ombudsmän i stiftsorterna skulle ansvara för valet; alltså i X stift X-stad för Q-län och J-län."
Den första varianten av det individuella initiativet - att tidigare kyrkomötesledamöter är aktiva - kommer igen i flera varianter från en och samma partipolitiskt betecknade nomineringsgrupp: "Processen startade med att kyrkomötesgruppen förstärkt med kyrkopolitiskt aktiva från de stift som fn inte har någon representant i KM bestämde att delta i valet. Denna grupp arbetade sedan fram ett program som efter att ha varit på remiss till för X kyrkopolitiskt aktiva antogs av det kyrkopolitiska rådet. Varje stiftsrepresentant ansvarade sedan för att ta fram en lista för varje stift.". Ett par svar från helt skilda partipolitiskt betecknade grupper där det tredje alternativet markerats: "Jag blev tillfrågad av en person som sitter i Y kyrkliga samfällighets kyrkofullmäktige - gällde först bara detta område. Sedan blev jag ombedd av X-avd. i Y kommun och slutligen av X-distriktet av Q-län - därefter för hela stiftet." och "Partiet hade en gemensam lista för valet till kyrkomötet för hela landet. Partiets religiösa nätverk fick i uppdrag av verkställande utskottet att ta in nomineringar och fastställa en 'rikslista'.". De fåtaliga svar som har det fjärde alternativet - en enskild person - kan exemplifieras: "Jag inbjöd till en konferens för information om den stora förändringen som var på gång i maj 2000. 1 okt. hade vi nominering med namn från gruppen i Z-landskapet."
Den följande frågan inleddes också med ett konstaterande: "De politiska partierna är regionalt uppbyggda på länsnivå. Kyrkomötets regionala bas är stiften. Läns- och stiftsgränser stämmer långt ifrån alltid.". Därefter följde frågan "Var detta ett problem vid arbetet att få fram en valsedel?". Så var uppenbarligen inte fallet att döma av dominansen av "nej"-svar i följande tabell:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Nej
|
15
|
10
|
23
|
8
|
6
|
14
|
6
|
82
|
Ja
|
-
|
-
|
4
|
2
|
4
|
1
|
6
|
17
|
Summa
|
15
|
10
|
27
|
10
|
10
|
15
|
12
|
99
|
För flertalet av de partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna var det uppenbarligen så att deras på länen - eller delar av länen - uppbyggda organisation lät sig anpassas så att det gick att åstadkomma valsedlar med stiften som enheter. Ett undantag utgör möjligen Moderata samlingspartiet. För posk som bygger sin regionala organisation på stiften var egentligen frågan inte aktuell och besvarades nästan enhälligt med nej. Formuläret gav möjlighet att förklara svaren men endast en minoritet har gjort detta. Bland dessa förklaringar kan man notera följande från den positiva sidan: "Inte speciellt problematiskt. Vi hade ju också 'turen' att bara omfatta två län. Dessutom har vi i Q-län, av tradition inom Y-partiet, alltid haft gott samarbete med J-län. Vardera distriktet tog fram sina kandidater och sedan när listan togs fram var det varannan Q-ing och J-ing." och "Vid gemensamma överläggningar beslöts att varje distrikt skulle nominera sina kandidater och kandidaterna sedan varvas 'rakt' fram på valsedeln.". De negativa svaren är som regel kortfattade: "Ja, det fördröjde processen." eller "Stora problem. X stift omfattar fyra län.".
Tidsaspekten på nomineringsarbetet
"Rummet" var uppenbarligen inte särskilt problematiskt i samband med nomineringsarbetet och svaren på frågan "Ungefär när fastställdes valsedelns utseende?" som skulle ges på en rad "Omkring den ______ " antyder att inte heller "tiden" för arbetet var problematisk:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
- April
|
14
|
10
|
21
|
2
|
10
|
10
|
1
|
68
|
Maj
|
-
|
-
|
7
|
5
|
-
|
4
|
4
|
20
|
- 15 juni
|
-
|
-
|
-
|
2
|
-
|
2
|
7
|
11
|
16 juni -
|
-
|
-
|
-
|
1
|
-
|
-
|
2
|
3
|
Summa
|
14
|
10
|
28
|
10
|
10
|
16
|
14
|
102
|
Endast kristdemokraterna och "övriga grupper" förefaller att ha varit i något som närmar sig tidsnöd när det gällde att ställa samman valsedlarna. Svaret på den följande frågan, "Hur bedömer man inom nomineringsgruppen att man lyckades tidsmässigt med nomineringsarbetet? Kom man igång så att man hade ... " med svarsalternativen "Gott om tid", "Lagom med tid" och "Ont om tid" ger i viss mån en annan bild:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Gott om tid
|
5
|
3
|
6
|
-
|
5
|
1
|
-
|
20
|
Lagom med tid
|
7
|
6
|
19
|
7
|
5
|
12
|
5
|
61
|
Ont om tid
|
3
|
1
|
3
|
3
|
1
|
3
|
10
|
24
|
Summa
|
15
|
10
|
28
|
10
|
11
|
16
|
15
|
105
|
Ungefär en fjärdedel av alla nomineringsgrupperna uppger att man hade ont om tid för arbetet med valsedeln. Framförallt de "nya" grupperna på den kyrkopolitiska arenan, kristdemokraterna och de övriga grupperna, hade så svårt att komma igång eller bestämde sig för att delta i valet så sent att man tyckte att tiden varit knapp för nomineringsarbetet.
En fråga om "Hur fastställdes slutligen vilka som skulle föras upp i vilken ordning på valsedeln? Hur många människor deltog i beslutet?" gav rikligt med öppna svar av vilka det stora flertalet antyder att ett relativt stort antal personer - som representanter eller som vanliga medlemmar - deltog i det slutliga beslutet om valsedeln. Ett axplock vanliga svar bland dessa "Genom valkonferens bestående av 48 personer utsedda i proportion till antalet medlemmar i de lokala organisationerna.", "En valberedning med företrädare för varje kommun.", "Distriktsstämmornas ombud.", "Genom en nomineringsstämma i vilken valda ombud för partiets lokala organisation i de olika förbunden deltog. Antalet närvarande ombud var 35." och "Allmänt möte där alla intresserade som vi kände till hade kallats. Ca 50. Alla möjliga som är aktiva i kyrkan.". Några ovanliga svar kan också noteras: "Distriktsstyrelsen vid telefonkonferens." och "Ordförande och v. ordförande tog slutligt beslut.".
Att finna kandidater
Den följande frågan tog upp vilka som uppförts på valsedeln: "Vilka uppfördes som kandidater på valsedeln?" och svarsalternativen var:
· Endast personer som är kända som medlemmar i partiet (Alt. 1);
· Främst partimedlemmar och sympatisörer men också personer som man vet sympatiserar med partiet utan att vara medlemmar (Alt. 2);
· Främst partimedlemmar och sympatisörer men också kyrkligt intresserade utan känd politisk anknytning (Alt. 3)
· Valsedeln kan inte beskrivas enligt ovanstående utan på följande sätt:______" (Alt.4).
De olika alternativen markerades i följande utsträckning:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Alternativ 1
|
11
|
4
|
16
|
2
|
11
|
3
|
3
|
50
|
Alternativ 2
|
-
|
1
|
7
|
3
|
-
|
1
|
1
|
13
|
Alternativ 3
|
1
|
4
|
4
|
4
|
-
|
1
|
1
|
15
|
Alternativ 4
|
2
|
1
|
1
|
1
|
-
|
11
|
10
|
26
|
Summa
|
14
|
10
|
28
|
10
|
11
|
16
|
15
|
104
|
I hälften av fallen uppges att nomineringsgruppen gick fram med en ren partivalsedel. Naturligtvis var det främst de partipolitiskt betecknade valsedlarna som hade denna karaktär. Man kan notera att mest strikt förefaller man ha varit inom moderata samlingspartiet och mest benägen att gå ifrån den rena partivalsedeln var man inom centerpartiet och bland kristdemokraterna. I den mån de partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna använde den fjärde svarsmöjligheten var det för att klargöra att det räckte inte med partimedlemskap utan man krävde också kyrkligt intresse.
För posk och delvis också för de "övriga" grupperna passar naturligtvis inte de tre första alternativen särskilt bra utan det "fria" alternativet har använts i störst utsträckning och man kan exemplifiera svaren med en beskrivning från en företrädare för posk: "Uteslutande kyrkligt engagerade, i de flesta fall utan känd politisk uppfattning." och - något striktare - "Avgörande för vilka som nomineras är att de har förtroende bland föreningens medlemmar. Medlemskap i sig oviktigt, men det förutsätts sympatier med grundläggande värderingar om partipolitisk obundenhet.".
Medan många frågor endast fick vaga och oklara svar kan man anta att frågan "Hur många namn upptog slutligen valsedeln?" besvarades exakt och korrekt. I ett femtontal enkäter är frågan obesvarad. Medeltalet för de övriga är 23 namn och från detta medeltal är det egentligen endast moderatlistorna som avviker genom medeltalet 34. För övrigt är talen: Socialdemokraterna 24, centerpartiet 24, folkpartiet liberalerna 21, kristdemokraterna 20, posk 25 och de "övriga" nomineringsgrupperna 20. I flertalet - 90 procent - av enkäterna bejakas frågan "Upptog valsedeln så många namn som man önskade att den skulle ha?". "Nej"-svaren kommer främst från de "övriga" nomineringsgrupperna och man framhåller - enkelt uttryckt - "Tidsbrist" som förklaring till att man inte hade så många kandidater som man önskat på sin valsedel.
Frågan om tillgången till kandidater aktualiserades också på ett annat sätt: "Hade nomineringsgruppen problem att få fram kandidater som var både lämpliga och villiga att stå på valbar plats (eller näst intill) på valsedeln?". Här kommer det fram att en knapp fjärdedel (23 procent) av nomineringsgrupperna upplevt sådana problem vilket framgår av följande sammanställning:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Ej problem
|
12
|
9
|
21
|
8
|
9
|
13
|
8
|
80
|
Probl. i viss mån
|
2
|
1
|
4
|
2
|
2
|
2
|
6
|
19
|
Probl. i hög grad
|
-
|
-
|
3
|
-
|
-
|
1
|
1
|
5
|
Summa
|
14
|
10
|
28
|
10
|
11
|
16
|
15
|
104
|
I varje fall måttliga problem kommer fram i någon enkät från samtliga grupper men möjligen var problemen något vanligare inom folkpartiet liberalerna och de "övriga" grupperna. Den minoritet som gav ett "ja"-svar uppmanades också att klarlägga "Hur löstes problemet?" Ytterligt få - 3 av 24 - markerade att "Personer som valts tidigare sitter kvar men skulle vilja lämna sina uppdrag". Inte i något fall markerades alternativet "Man nominerade personer som inte är så intresserade av kyrkliga frågor men som är villiga att vara kyrkomötesledamöter. Däremot markerades i 8 fall - från 5 olika grupper - att "Man nominerade personer som inte är politiskt intresserade men som är intresserade av kyrkan". Den svarsmöjlighet som markerades i störst utsträckning - av 13 av de 24 som angett att de haft större eller mindre problem - var "Annat sätt, nämligen:_____". Beskrivningarna är emellertid kortfattade och intetsägande så rekryteringsproblematiken belyses knappast genom att man för dem vidare. En viss resignation möter onekligen i ett svar som "Man fick ta vad man hade.".
Typer av kandidater
En lång fråga som i stort sett var parallell med en fråga i enkätformuläret till de lokala nomineringsgrupperna gällde möjligheterna att få fram kandidater inom olika befolkningskategorier. Frågan ställdes på följande sätt: "Nedan uppräknas en rad olika befolkningskategorier. Ange för var och en av dessa kategorier om det fanns några problem att finna kandidater inom kategorin till nomineringsgruppens valsedel". De kategorier som räknades upp var:
Kvinnor, Män, Unga (-30 år), Medelålders (31-50 år), Äldre (51-65 år), Pensionärer (65 år - ), Offentliganställda, Privatanställda, Tjänstemän, Arbetare, Företagare (Lantbr.), Kyrkligt aktiva, Vanl. kyrkotillhöriga, Politiskt intresserade, Stads- och tätortsbor samt Landsbygdsbor. Svarsalternativen var: "Inga problem", "Små problem", "Stora problem". För att hålla siffermängden nere i redovisningen har medelvärden beräknats för svaren varvid Inga problem fått värdet 1, Små problem värdet 2 och Stora problem värdet 3. Förfarandet som sådant kan diskuteras och blir ännu mer tveksamt när man beaktar att antalet svar från de enskilda nomineringsgrupperna är så litet. (Som mest saknas svar i 34 formlär eller 32 procent av alla.)
Trots dessa tveksamheter återges medeltalen i följande sammanställning.
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Totalt
|
Kvinnor
|
1,2
|
1,1
|
1,3
|
1,1
|
1,1
|
1,2
|
1,3
|
1,2
|
Män
|
1,0
|
1,1
|
1,2
|
1,1
|
1,1
|
1,1
|
1,2
|
1,1
|
Unga (-30 år)
|
2,8
|
2,6
|
2,9
|
2,8
|
2,6
|
2,1
|
2,0
|
2,6
|
M.åld.(31-50 år)
|
1,8
|
1,5
|
2,1
|
1,6
|
1,7
|
1,4
|
1,3
|
1,7
|
Äldre (51-64 år)
|
1,1
|
1,0
|
1,1
|
1,2
|
1,3
|
1,1
|
1,3
|
1,2
|
Pens. (65 år -)
|
1,1
|
1,2
|
1,2
|
1,4
|
1,2
|
1,4
|
1,5
|
1,2
|
Offentliganst.
|
1,2
|
1,5
|
1,4
|
1,4
|
1,3
|
1,1
|
1,4
|
1,3
|
Privatanst.
|
1,3
|
1,5
|
1,8
|
1,4
|
1,6
|
1,6
|
1,3
|
1,5
|
Tjänstemän
|
1,3
|
1,3
|
1,4
|
1,3
|
1,3
|
1,3
|
1,2
|
1,3
|
Arbetare
|
1,5
|
1,8
|
2,3
|
2,0
|
1,6
|
2,1
|
1,5
|
1,9
|
Föret./Lantbr.
|
2,2
|
1,3
|
1,9
|
1,4
|
1,6
|
1,6
|
1,8
|
1,7
|
Kyrkligt aktiva
|
1,1
|
1,0
|
1,2
|
1,0
|
1,2
|
1,2
|
1,1
|
1,1
|
Vanl. kyrkotillh.
|
1,4
|
1,5
|
1,4
|
1,4
|
1,2
|
1,3
|
1,2
|
1,4
|
Politiskt intr.
|
1,3
|
1,2
|
1,3
|
1,4
|
1,1
|
1,0
|
1,1
|
1,2
|
Stads/tätortsbor
|
1,1
|
1,7
|
1,3
|
1,3
|
1,3
|
1,2
|
1,1
|
1,2
|
Landsbygdsbor
|
1,3
|
1,0
|
1,5
|
1,6
|
1,3
|
1,4
|
1,2
|
1,3
|
Medeltal
|
1,4
|
1,4
|
1,6
|
1,4
|
1,4
|
1,4
|
1,3
|
1,4
|
Tabellen ger inte intryck av att nomineringsgrupperna skulle haft några större svårigheter att få fram kandidater av olika slag. Det kan framhållas att de totala medeltalen genomgående är klart lägre än vid motsvarande frågebatteri i enkäten till de lokala nomineringsgrupperna. Det stora undantaget när det gäller svårigheter att finna kandidater är kategorin "Unga (- 30 år)" beträffande vilken man nästan genomgående markerat "stora problem". Även beträffande den följande åldersgruppen - 30-50-åringarna - förefaller det emellertid som om det inte överallt varit helt lätt att finna kandidater. Man kan också spåra en viss skillnad i möjligheterna att finna å ena sidan kandidater som är "Tjänstemän" och å andra sidan kandidater som är "Arbetare" och "Företagare inkl. Lantbrukare". Inga skillnader när det gäller möjligheterna att få fram kvinnliga och manliga kandidater framträder och detsamma gäller möjligheterna att finna kandidater från olika bebyggelsemiljöer. Skillnaderna mellan de olika nomineringsgrupperna är genomgående så små att även om materialet för de olika grupperna varit större hade knappast några kontraster kunnat framhållas utifrån medeltalen. Det enda resultat när det gäller skillnader som kan ha någon bärighet är att socialdemokraterna tyckte sig ha svårare att finna företagare och lantbrukare som ville kandidera än de borgerliga partierna och särskilt då centerpartiet men om inte detta resultat - liksom motsatsen när det gäller arbetare - hade framkommit hade det snarast funnits skäl att ifrågasätta materialets tillförlitlighet. Kommentarerna till svaren är fåtaliga och innebär i princip påpekanden av två helt olika förhållanden: Dels har man funnit det svårt att rekrytera yngre personer och dels värjer man sig mot att man skall se till vilka yrken de nominerade har.
Som framhölls redan inledningsvis av resultatredovisningen innefattar flertalet valkretsar vid kyrkomötesvalet - stiften - flera län eller delar av län och mot denna bakgrund var det naturligt att ställa frågan "Hade nomineringsgruppens valsedel en sådan sammansättning att alla delar av stiftet var tillfredsställande representerade bland kandidaterna?" I två tredjedelar av formulären var svaret "ja" och ser man till de olika nomineringsgrupperna var fördelade sig "ja-" och "nej"-svaren på följande sätt:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Ja
|
15
|
8
|
20
|
4
|
11
|
8
|
2
|
68
|
Nej
|
-
|
2
|
8
|
6
|
-
|
8
|
11
|
35
|
Summa
|
15
|
10
|
28
|
10
|
11
|
16
|
13
|
103
|
De kyrkopolitiskt mest etablerade och organiserade grupperna - socialdemokraterna, centerpartiet och moderata samlingspartiet - uppger i mycket stor utsträckning att det inte var något problem att få valsedeln att täcka alla delar av stiftet. För kristdemokraterna och posk var problemen större och för de "övriga" grupperna var de stora; beträffande de sistnämnda torde det i stor utsträckning ha rört sig om att ha olika delar av landet representerande på en rikstäckande valsedel.
Då problemen skall beskrivas framhåller ett par nomineringsgrupper i Linköpings stift svårigheterna att finna kandidater från Kalmar- eller Smålandsdelen av stiftet. På samma sätt nämns från Västerås stift att man inte hade kandidater från norra Dalarna. Från Uppsala stift nämns problem som av en av grupperna beskrivs som "För få i norra delen av stiftet.". Det är inte uteslutande perifera delar av stiften som nämns utan beträffande en valsedel i Strängnäs stift konstateras att man inte hade så många kandidater från Stockholms län som man borde. När det gäller de mindre grupperna har sannolikt beskrivningen "Nomineringslistan har sitt ursprung i X-Y valkrets, varför kandidater från denna valkrets dominerar." relevans som en beskrivning av förhållandena på många ställen.
Frikyrkofolk och kyrkoanställda
Enkäten till nomineringsgrupperna på lokalplanet visar att "bortemot en femtedel" av valsedlarna vid valen av kyrkofullmäktige och direktvalda kyrkoråd upptog personer som utom att de tillhör Svenska kyrkan också är medlemmar av något annat samfund. En parallell fråga ställdes beträffande valsedlarna inför kyrkomötesvalet: "Upptog valsedeln kandidater som utom att de tillhör Svenska kyrkan också är aktiva inom något annat samfund?". Svarsmöjligheterna var "Nej, inte som är bekant" och "Ja ______ personer som är aktiva inom _____________________".
I nästan en fjärdedel (73 procent) av formulären besvarades frågan med nej och fördelat på nomineringsgrupper är svarsmönstret:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Nej
|
11
|
9
|
20
|
3
|
8
|
14
|
12
|
77
|
Ja
|
2
|
1
|
8
|
6
|
1
|
2
|
3
|
23
|
Summa
|
13
|
10
|
28
|
9
|
7
|
14
|
15
|
100
|
Från samtliga nomineringsgrupper kommer något ja-svar men kristdemokraterna och i viss mån också folkpartiet liberalerna skiljer ut sig genom att de på sina valsedlar hade "dubbelaktiva" i större utsträckning än de övriga. Ja-svaren upptar högst 50 personer och av dessa förefaller åtminstone en fjärdedel vara anknutna till Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen. I flertalet fall anges dock anknytningar till något av de fria samfunden. Det rör sig nästan uteslutande om personer som hör till Pingströrelsen eller Svenska missionsförbundet och de förra förefaller vara något flera än de senare. Enstaka anhängare av Baptistsamfundet, Livets Ord och Svenska alliansmissionen nämns också. Det är helt klart att frikyrkoinslaget är mindre påtagligt på valsedlarna för kyrkomötesvalet än på valsedlarna för de olika lokala valen. Av svaren framgår inte vilken plats de frikyrkligt anknutna kandidaterna haft på valsedlarna men möjligen är posk-svaret "1 SMF, längst ner på listan." representativt.
Det har i olika sammanhang framkommit att de valda organen inom Svenska kyrkan ofta har ett starkt korporativt inslag, d.v.s. att där finns många med dubbla roller genom att de både är förtroendevalda och anställda. Kyrkoordningens valbestämmelser söker - på ett sätt som saknar motsvarighet i den allmänna vallagen -motverka detta på lokalplanet. När det gäller riksplanet har motsvarande bestämmelser inte någon större betydelse. Det är emellertid av intresse att klarlägga hur utbrett det var att kyrkoanställda nominerades som kandidater till kyrkomötet. Frågan i formuläret var "Upptog valsedeln kandidater som är anställda inom Svenska kyrkan?" och utöver ett enkelt "Nej" fanns svarsmöjligheten "Ja, _______ personer som har anställning som _______________".
För flertalet valsedlar - tre fjärdedelar - markerades att det fanns åtminstone en kyrko- eller församlingsanställd bland de uppförda kandidaterna och från de olika nomineringsgrupperna svarade man på följande sätt:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Nej
|
2
|
-
|
12
|
2
|
4
|
1
|
3
|
24
|
Ja
|
12
|
10
|
15
|
7
|
7
|
15
|
12
|
78
|
Summa
|
14
|
10
|
27
|
9
|
11
|
16
|
15
|
102
|
Kyrkoanställda kyrkomöteskandidater var inte fullt lika vanliga inom folkpartiet liberalerna och moderata samlingspartiet som inom övriga nomineringsgrupper. Det finns emellertid stora skillnader mellan det antal personer med anställning inom kyrkan som anges från de olika nomineringsgrupperna. Från socialdemokraterna och folkpartiet liberalerna anges - med något undantag - endast ett fåtal personer. För centerpartiet och kristdemokraterna är medeltalet omkring 6 personer, för moderaterna något lägre. På posk-listorna räknades i nästan hälften av fallen de kyrkoanställda i tvåsiffriga tal.
Alla typer av kyrkoanställda nämns och en god spridning fanns t. ex. på den centerpartilista för vilken svaret var "8 personer. Kantor, utbildningskonsulent, kyrkokamrer, präst, församlingspedagog, kyrkovaktmästare, stiftskamrer och studiekonsulent". Klart vanligast är att man anger att man haft präster som kandidater och när de nära 80 ja-svaren i tabellen ovan förklaras visar det sig att man i åtminstone fyra femtedelar av fallen redovisar en eller många gånger flera präster. Vid sidan av olika prästtitlar är diakontiteln den oftast nämnda och hur man t. ex. skall tolka svaret "10 präster, diakoner." är inte självklart. Ser man till helheten förefaller det som om i stort sett alla tänkbara kategorier av anställda inom Svenska kyrkan var representerade på någon valsedel men det förefaller också som om antalet kantorer och organister var svagt representerade på valsedlarna i förhållande till den andel de utgör av de anställda.
Relationer till "partiapparaten"
Flertalet nomineringsgrupper vid kyrkomötesvalet har på olika sätt relationer såväl till den regionala partiapparaten som till den lokala politiska eller i varje fall kyrkopolitiska apparaten. Några frågor om dessa relationer ställdes och den första var "Hur bedömer man inom nomineringsgruppen den/de regionala partiorganisationens/nernas engagemang för nomineringsarbetet inför kyrkovalet?" Svarsmöjligheterna var fyra - "Mycket stort", "Ganska stort", "Ganska litet" och "Mycket litet" - och förenklat blev svarsfördelningarna från de olika nomineringsgrupperna:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Stort
|
11
|
10
|
8
|
4
|
6
|
10
|
5
|
54
|
Litet
|
3
|
-
|
20
|
5
|
4
|
1
|
6
|
39
|
Summa
|
14
|
10
|
28
|
9
|
10
|
11
|
11
|
93
|
Totalt överväger "stort"-svaren något över "litet"-svaren. Fördelningarna är emellertid inte desamma i alla grupperna. Framförallt kontrasterar svaren från centerpartiet där alla svarat "stort" och folkpartiet liberalerna där endast en fjärdedel gett samma svar. Från kristdemokrater, moderater och "övriga" grupper än svaren ganska jämnt fördelade medan "stort"-svaren dominerar klart från socialdemokraterna och posk.
De som svarat att man tycker sig ha mött ett stort engagemang från den egna partiorganisationen på länsplanet eller motsvarande motiverar i mycket ringa utsträckning sin uppfattning. De som tyckte att engagemanget varit litet gav dels svar som innebär att man mött uppfattningen att man inte skall blanda samman religion och politik och dels svar som markerar att man inom den politiska "apparaten" ser kyrkovalet som ointressant. Den sistnämnda synpunkten kan uttryckas "Ett utåt visat engagemang - men en inre total brist på intresse.". En sådan uppfattning kan både grundas på att den svarande ser det egna partiet som "sekulariserat" och på att den som svarar är medveten om att det finns kopplingar mellan det egna partiet och frikyrkligheten.
Beträffande kontakterna i sidoled med den politiska "apparaten" är erfarenheterna alltså i hög grad delade. Kontakterna "nedåt" i kyrkovalspyramiden belystes genom frågan "Hur ser man inom nomineringsgruppen på samarbetet med nomineringsgruppens officiella kontaktpersoner på församlingsnivån?". Tre svarsmöjligheter fanns: "Kontakterna fungerade bra överlag", "Kontakterna fungerade på det hela taget bra men vissa problem fanns" och "Kontakterna fungerade dåligt och innebar många problem". Svarsfördelningen blev:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Bra överlag
|
10
|
8
|
14
|
4
|
7
|
9
|
12
|
64
|
Bra/vissa problem
|
3
|
2
|
10
|
4
|
1
|
5
|
-
|
25
|
Dåligt
|
1
|
-
|
3
|
1
|
1
|
-
|
-
|
6
|
Summa
|
14
|
10
|
27
|
9
|
9
|
14
|
12
|
95
|
Från åtminstone två tredjedelar av nomineringsgrupperna konstaterar man att samarbetet med nomineringsgrupperna på samfällighets/församlingsnivån fungerat utan problem. Uppfattningen att allt gick bra delas inte helt i svaren från folkpartiet liberalerna och en viss tveksamhet framkommer också i svaren från kristdemokraterna och posk. Bland de tveksamma och negativa svaren kan man notera såväl sådana som innebär att man inte var nöjd med den egna "nivåns" agerande, "De problem som fanns var relaterade till de olika partidistriktens intresse för valet. Framförallt blev informationen till församlingsnivån åsidosatt i viss mån.", och sådana som riktar kritik nedåt: "Förståelse för hur en partiorganisation arbetar fanns inte alltid.". De båda refererade exemplen kommer från en och samma nomineringsgrupp och följande par hänför sig till en annan nomineringsgrupp: "Regelbundna kontakter av det slag som varit eftersträvansvärt förutsätter hel/halvtidspersonal och resurser för detta fanns inte." och "Många kontaktpersoner ingick i olika lokala konstellation i församlings- och pastoratsvalen - engagemanget inte på topp för stifts- och kyrkomötesvalen.". För posk var problemen delvis annorlunda än för de partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna: "Eftersom anslutning till POSK innebar namnbyte för många grupper blev det en särskild fråga som ägnades en hel del tid." och "Svårigheter att 'hitta' grupperna!".
Ett frågeområde som inte är helt skilt från frågorna om engagemang för nomineringsarbetet och om kontakter med nomineringsgruppens "folk" på lokalnivån kommer något längre fram i formuläret där det efterfrågas hur man såg på det allmänna engagemanget i kyrkovalet från "moderorganisationen" på olika nivåer. Först ställdes frågan "Var enligt nomineringsgruppens uppfattning engagemanget för kyrkovalet inom riksorganisation som nomineringsgruppen företräder tillfredsställande?". Svarsmöjligheterna var "Ja, helt tillfredsställande", "Ja, i stort sett tillfredsställande", "Nej inte helt tillfredsställande" och "Nej, inte alls tillfredsställande". Svarsfördelningen:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Ja, helt ...
|
8
|
8
|
10
|
4
|
2
|
14
|
2
|
48
|
Ja, i stort sett ...
|
6
|
2
|
8
|
2
|
4
|
2
|
2
|
26
|
Nej, inte helt ...
|
1
|
-
|
6
|
3
|
3
|
-
|
4
|
17
|
Nej, inte alls ...
|
-
|
-
|
4
|
1
|
2
|
-
|
2
|
9
|
Summa
|
15
|
10
|
28
|
10
|
11
|
16
|
10
|
100
|
Nomineringsgrupperna var i stort sett nöjda med det engagemang som deras organisation på riksplanet visade för kyrkovalet. Särskilt stor är tillfredsställelsen från socialdemokraterna, centerpartiet och posk medan mera kritiska röster kommer fram från de andra borgerliga partierna och från de "övriga" grupperna vilket i detta fall torde kunna tolkas som vänsterpartiet. Bland de negativa svaren märks "P. g. a. en tudelad principiell inställning till partiorganisationens engagemang överhuvudtaget blev det en haltande uppslutning bakom valarbetet.", "Märks i största allmänhet att det sköts med 'vänster hand'." och "På flera håll i landet menade man att kyrkovalet borde skötas helt av kyrkans medlemmar och utan politiska partier.".
Svarsfördelningen ovan kommer i stort sett igen - med något färre "Ja, helt"-svar och något flera "Nej, inte alls"-svar då frågan gällde den regionala nivån (länsförbund och liknande): "Var enligt nomineringsgruppens uppfattning engagemanget för kyrkovalet på den regionala nivån inom organisationen som nomineringsgruppen företräder tillfredsställande?":
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Ja, helt ...
|
8
|
7
|
5
|
2
|
3
|
10
|
5
|
40
|
Ja, i stort sett ...
|
4
|
3
|
9
|
3
|
6
|
3
|
3
|
31
|
Nej, inte helt ...
|
2
|
-
|
8
|
3
|
1
|
1
|
1
|
16
|
Nej, inte alls ...
|
1
|
-
|
6
|
2
|
1
|
-
|
3
|
13
|
Summa
|
15
|
10
|
28
|
10
|
11
|
14
|
12
|
100
|
Svaren är i mycket liten utsträckning motiverade men i den mån de är det motsvarar de uppfattningar som kommer fram i stor utsträckning synpunkterna som refererats beträffande motsvarande riksorganisations bristande intresse för kyrkovalet. Då frågan gäller hur lokalavdelningarna agerat, "Var enligt nomineringsgruppens uppfattning engagemanget för kyrkovalet på den lokala nivån inom organisationen som nomineringsgruppen företräder tillfredsställande?", svarsfördelningen något annorlunda:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Ja, helt ...
|
4
|
3
|
3
|
2
|
1
|
12
|
5
|
30
|
Ja, i stort sett ...
|
8
|
7
|
14
|
4
|
2
|
1
|
4
|
40
|
Nej, inte helt ...
|
2
|
-
|
7
|
4
|
5
|
-
|
1
|
19
|
Nej, inte alls ...
|
1
|
-
|
3
|
-
|
3
|
1
|
2
|
10
|
Summa
|
15
|
10
|
27
|
10
|
11
|
14
|
12
|
99
|
Helt tillfreds med kyrkovalsengagemanget på den lokala nivån är man endast inom posk-grupperna. Fortfarande dominerar i flertalet grupper - socialdemokraterna, centerpartiet, folkpartiet liberalerna, kristdemokraterna och de "övriga grupperna" - de postiva svaren men "standardbetyget" har sänkts till "Ja, i stort sett tillfredsställande". Från moderata samlingspartiet framför man klar kritik mot vad som gjordes på lokalplanet inför kyrkovalet och bland svaren från denna grupp men i viss mån också från andra kan man notera anmärkningar som "Nomineringsgruppen deltog ej i alla lokala val som den bereddes möjlighet till.", "Ansvaret delegerades till personer med god vilja men utan ekonomiska resurser och heller inte den kunskap som behövdes." och "Föreningarna hade svårt att hålla leveranstider av namnen på församlingslistorna.".
Sammantaget kan man konstatera att de partipolitiskt betecknade nomineringsgruppernas kontaktpersoner på regionalplanet på det hela taget är nöjda med de insatser gjorts och det stöd de haft från riksorganisationen, regionalorganisationen och de lokala organisationerna. Uppfattningarna är emellertid inte helt desamma från de olika nomineringsgrupperna men detta kan sammanhänga med att de i kyrkovalet och i kyrkopolitik engagerade personer som besvarat frågorna är olika starkt integrerade i det parti som de företräder och att de därmed också känner sig mer eller mindre fria att kritisera de insatser som partiorganisationens folk gjort på olika nivåer.
Stiftsfullmäktigevalet
En särskild avdelning i formuläret till nomineringsgrupperna för valet till kyrkomötet ägnades, som nämndes inledningvis, frågor om stiftsfullmäktigevalet i det egna stiftet. Avdelningen inleddes "Kyrkovalet innefattade också ett val av stiftsfullmäktige som liksom valet av kyrkomötesledamöter var ett 'nytt' val." och den första frågan var "Samordnade nomineringsgruppen arbetet med att ta fram kandidater till stiftsfullmäktigevalet med arbetet med att ta fram kandidater till kyrkomötesvalet?". De enkla svaren fördelade sig:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Nej
|
1
|
2
|
1
|
2
|
2
|
9
|
6
|
23
|
Ja
|
14
|
8
|
27
|
8
|
9
|
7
|
8
|
81
|
Summa
|
15
|
10
|
28
|
10
|
11
|
16
|
14
|
104
|
Från fyra femtedelar av nomineringsgrupperna uppges att man samordnade nomineringen av kandidater till kyrkomötet och till stiftsfullmäktige. Dessa "ja"-svar innebär nästan undantagslöst att man framhåller att "Nomineringarna skedde samtidigt.", att det var "Samma personer i valberedningen." eller att hela processen var integrerad: "Gemensamt provval, nomineringar och nomineringsstämma.". Strödda "nej"-svar kommer från alla de partipolitiskt betecknade grupperna och dessa "nej"-svar innebär nästan uteslutande att nomineringsarbetet "Sköttes valkretsvis.". I svaren från posk dominerar däremot "nej"svaren och dessa är också förhållandevis många från de "övriga" grupperna som ju också i viss utsträckning är grupper som utgår från "det kyrkliga systemet". Svaren förklaras på samma sätt som i det partipolitiska exemplet och kan sammanfattas "Vi arbetade i ett lokalt perspektiv.".
Man kan kanske tolka skillnaden mellan de partipolitiskt betecknade och alla andra valsedlar som att de senare kände sig helt oberoende av "vanliga" administrativa gränser och därmed också hade större möjligheter att anpassa sitt nomineringsarbete efter den valkretsindelning som gällde för stiftsfullmäktigevalet. Det framkommer dessutom att de icke-partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna hade ett kontaktnät på det lokala planet som gjorde det möjligt för dem att inte bara låta nomineringarna till stiftsfullmäktigevalet bli ett bihang till nomineringarna till kyrkomötesvalet.
Den följande frågan var "Hur många olika valsedlar hade nomineringsgruppen för valet till stiftsfullmäktige?" och svarsalternativen var tre: "En valsedel som var gemensam för alla valkretsar i stiftet", "Flera olika valsedlar, i princip en för varje valkrets" och "Annat system. Förklara!".
Svaren fördelade sig:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
En valsedel
|
2
|
-
|
15
|
6
|
1
|
3
|
6
|
33
|
Olika valsedlar
|
11
|
9
|
8
|
2
|
8
|
10
|
3
|
51
|
Annat system
|
2
|
-
|
5
|
2
|
2
|
3
|
2
|
16
|
Summa
|
15
|
9
|
28
|
10
|
11
|
16
|
11
|
100
|
I hälften av svaren anges att man haft olika valsedlar för de olika valkretsarna inom stiftet. Svaret är helt dominerande i svaren från socialdemokratiska, centerpartistiska och moderata nomineringsgrupper och är också klart vanligast i svaren från posk. I en tredjedel av svaren anges att man haft en enda valsedel för stiftsfullmäktigevalet i hela stiftet. Detta är ett svar som dominerar från folkpartiet liberalerna och kristdemokraterna samt från de "övriga" grupperna Från samtliga grupper utom centerpartiet har man också i något eller några fall utnyttjat svarsmöjligheten "Annat system" och detta beskrivs främst som att man haft olika valsedlar för olika huvuddelar (län, regioner) av stiftet. Ett enkelt svar är "Landskapsindelat.". Behovet att ha skilda valsedlar inom ett och samma stift kunde lösas på olika sätt. Man kunde både följa principen "Centrala delen, norra delen och södra delen." och principen "En östlig och en västlig men med de fem första namnen lika.".
Att man endast hade en valsedel motiveras huvudsakligen utifrån två skilda förhållanden. Det ena är "Tillgången till kandidater." och det andra är att det var enklare och detta gäller såväl för väljarna ("Enklast för väljarna") som för organisationen ("Lättare att hantera."). I en lite mera mångordig förklaring förenas synpunkterna: "För att förenkla arbetet och ha en kompetensstark kandidatlista." Av dem som gett svaret "Flera olika valsedlar, i princip en för varje valkrets" har de allra flesta (38 av de 51) på en följdfråga svarat att "valsedlarna var helt olika".
Det har tidigare av rapporten framgått att svårigheterna att finna kandidater för kyrkomötesvalet inte var särskilt stora bortsett från när det gällde riktigt unga kandidater. Någon lika ingående fråga ställdes inte om stiftsfullmäktigevalet utan frågan var ganska allmänt hållen och dessutom illa formulerad: "Hur ser nomineringsgruppen på frågan om möjligheterna att finna kandidater till valsedlarna för stiftsfullmäktigevalet?".
Svarsalternativen var "Det fanns inga svårigheter", "Det fanns en del svårigheter" och "Det fanns stora svårigheter" och dessa utnyttjades i följande utsträckning:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Inga svårigh.
|
9
|
8
|
22
|
5
|
8
|
8
|
2
|
62
|
En del svårigh.
|
4
|
2
|
4
|
2
|
3
|
8
|
8
|
31
|
Stora svårigh.
|
-
|
-
|
1
|
-
|
-
|
-
|
2
|
3
|
Summa
|
13
|
10
|
27
|
7
|
11
|
16
|
12
|
96
|
En klar majoritet anger att deras nomineringsgrupp inte hade några svårigheter att finna kandidater till valsedlarna för stiftsfullmäktigevalet. De som inte gett "helt okomplicerat"-svaret har nästan uteslutande markerat det mildare "svårighets"-svaret och endast ett fåtal anger "stora svårigheter". Minoritetssvaret är ganska jämnt spritt över de partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna och är - något överraskande - vanligare i posk- och "övriga" grupper-svaren än i svaren från partipolitiska nomineringsgrupper. De öppna svaren på en följdfrågan om "Vari bestod svårigheterna?" är i stor utsträckning intetsägande ("I någon valkrets blev antalet kandidater en aning för litet.") men i den mån reella beskrivningar ges innebär de ofta att man hade svårt att finna unga kandidater.
Formuläret innefattade också en direkt jämförelse mellan kandidattillgången för kyrkomötesvalet och för stiftsfullmäktigevalet: "Om man jämför nomineringen av kandidater till kyrkomötesvalet och till stiftsfullmäktigevalet, hur var det då med tillgången på kandidater?" Svarsalternativen var: "Det var lättare att få fram kandidater till kyrkomötesvalet", "Det var ingen skillnad i att få fram kandidater till de båda valen" och "Det var lättare att få fram kandidater till stiftsfullmäktigevalet". Som framgår av följande tabell är "ingen skillnad"-svaret det i särklass mest utnyttjade:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Kyrkom. svårare
|
3
|
2
|
2
|
2
|
2
|
6
|
5
|
22
|
Ingen skillnad
|
10
|
8
|
21
|
5
|
8
|
9
|
5
|
66
|
Stiftsf. svårare
|
-
|
-
|
4
|
-
|
1
|
1
|
2
|
8
|
Summa
|
13
|
10
|
27
|
7
|
11
|
16
|
12
|
96
|
Man kan här erinra sig att endast en fjärdel av nomineringsgrupperna på den allmänna frågan om svårigheter att finna kandidater kyrkomötesvalet pekade på att detta varit problematiskt. "Ingen skillnad"-svaret här innebär alltså i det stora flertalet fall att det inte heller funnits problem att finna kandidater till stiftsfullmäktigevalet. Bland dem som ser en skillnad är det vanligare att man tyckte det var kyrkomötesvalsedeln som var svårast att finna kandidater till. Svårigheten markeras främst i formulären från posk och de "övriga" grupperna. Vid frågan "Ställde nomineringsgruppen samma krav på parti/organisationstillhörighet vid nomineringen av kandidater till stiftsfullmäktigevalet och kyrkomötesvalet?" utnyttjades nästan uteslutande (86 av 94 svar) "ja"-rutan.
En särskild fråga tog upp valkretsindelningen efter en lång introduktion: "Valkretsarna för stiftsfullmäktigevalet överensstämmer inte med gränserna för de enheter man vanligtvis rör sig med i samband med allmänna val, d.v.s. län och kommuner." Frågan som följde var: "Har man inom nomineringsgruppen uppfattningen att detta hade någon betydelse i samband med nomineringsarbetet eller senare i samband med arbetet inför valet?" Svaren fördelade sig:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Nej
|
11
|
7
|
18
|
6
|
6
|
15
|
7
|
70
|
Ja
|
4
|
3
|
10
|
4
|
5
|
1
|
4
|
31
|
Summa
|
15
|
10
|
28
|
10
|
11
|
16
|
11
|
101
|
Flertalet svar innebär att man inte ser det som något problem att församlingarna indelas efter en annan princip än den som de oftast delas efter. En minoritet om en knapp tredjedel ser emellertid detta som något som ställer till svårigheter. Den sistnämnda uppfattningen är ungefär lika vanlig i alla de partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna där den emellertid är klart vanligare än bland svaren från posk-grupperna där man ju inte utgår från indelningen i län och kommuner. De negativa svaren innebär i stor utsträckning att gränsproblematiken beskrivs i lokala termer. En positiv vinkling av ja-svaret förtjänar att bevaras: "Positiv betydelse. Väljarna uppfattade skillnaderna att tillhöra ett stift, ett kontrakt och en församling till skillnad från vid ett vanligt politiskt val.".
Frågeblocket om stiftsfullmäktigevalen slutade med ett väl tilltaget utrymme för "Andra synpunkter från nomineringsgruppen med anknytning till valet av stiftsfullmäktige.". Detta utrymme utnyttjades - mestadels endast delvis - i en fjärdedel av formulären och sparsamheten med synpunkter här liksom många av de tidigare redovisade svaren antyder att stiftsfullmäktigevalet var något som nomineringsgrupperna för kyrkomötet var mycket ljumt engagerade i. Några av de inskrivna svaren pekar på att man saknade administrativa rutiner för att arbeta med de många blanketter som skulle hanteras före valet och på att man inte alltid fick den hjälp man behövde från stiftskanslierna. En motsatt uppfattning kan också komma fram: "Jag tycker att valet fungerade bra med alla nya förutsättningar. Tjänstmännen på stiftet var till god hjälp. Om systemet förblir oförändrat kommer det säkert att flyta ännu bättre nästa gång.". Det senast redovisade svaret kommer från en nomineringsgrupp där man i princip förespråkar indirekta val. Utrymmet för "fria" synpunkter på stiftsfullmäktigevalen utnyttjas också i viss utsträckning för att klargöra att man inom nomineringsgruppen - principiellt eller praktiskt - ifrågasätter behovet av ett direktvalt organ på regional nivå.
Informationsfrågor
Att de röstberättigade blev informerade om kyrkovalet vilade naturligtvis i hög grad på dem som deltog i valet d.v.s. just de nomineringsgrupper som besvarade formulären. Detta hindrar inte att de kan ha uppfattningar om hur andra aktörer kring valet skötte sina informationsuppgifter om allt det nya som kyrkovalet 2001 innebar. Mot denna bakgrund ställdes en rad frågor om hur nomineringsgrupperna såg på den information om valet som utgick från officiellt håll på olika nivåer. Först ställdes frågan "Var enligt nomineringsgruppens uppfattning den information som Svenska kyrkan gav om kyrkovalet tillfredsställande?". Svarsalternativen var vid denna liksom de följande frågorna fyra: "Ja, helt tillfredsställande", "Ja, i stort sett tillfredsställande", "Nej, inte helt tillfredsställande" och "Nej, inte alls tillfredsställande".
Svaren om informationen från Svenska kyrkans fördelade sig:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Ja, helt ...
|
2
|
1
|
8
|
4
|
1
|
3
|
-
|
19
|
Ja, i stort sett ...
|
8
|
5
|
15
|
3
|
5
|
8
|
9
|
53
|
Nej, inte helt ...
|
3
|
4
|
4
|
1
|
4
|
4
|
5
|
25
|
Nej, inte alls ...
|
1
|
-
|
1
|
1
|
1
|
-
|
1
|
5
|
Summa
|
14
|
10
|
28
|
9
|
11
|
15
|
15
|
102
|
Drygt två tredjedelar beskriver sig som mer eller mindre nöjda med Svenska kyrkans allmänna information inför kyrkovalet och knappt en tredjedel är mer eller mindre kritiska. Man kan observera att det är mellanlägena som får de allra flesta svaren: Man är i stort sett nöjd eller inte helt nöjd och undviker både stort beröm och stark kritik. Svaren från socialdemokrater, folkpartister, kristdemokrater och posk-anhängare är kanske mest positiva men skillnaderna är hårfina.
Den kritik som kommer fram i de öppna svaren riktas både mot informationen till nomineringsgrupperna och gäller principiella och praktiska frågor kring valet och mot informationen till väljarna om olika aspekter av röstningsförfarandet Synpunkterna i dessa två avseenden behöver inte gå i samma riktning vilket framgår av följande två svar: "Informationen till valarbetare och valförrättare var bra, informationen till väljarna kunde ha varit bättre.". Det finns också nomineringsgrupper som ställde större krav på Svenska kyrkans information än vad man oftast gör på den organisation som svarar för ett val: "De tekniska frågorna var man bra på men det som människor efterfrågade var vad de olika grupperna och personerna stod för.". Nomineringsgrupperna har främst svarat om den del av Svenska kyrkans informationsinsatser som riktade sig till dem själva.. Den kritik som främst anförs går på det ena eller andra sättet ut på att det var "Svårt att få fram svar på frågor ibland.". En synpunkt som kommer fram i flera formulär är det inte klargjordes för väljarna varför de skulle rösta i så många val och vad kyrkopolitikerna på olika nivåer har ansvar för. Synpunkterna gäller emellertid oftast tekniska detaljer i samband med valet och svaren med denna inriktning är i regel ganska hovsamma. Detsamma kan inte sägas om de - i och för sig fåtaliga - svar som tar upp den centrala informationskampanjen till väljarna vilka kan exemplifieras: "En något 'udda' annonskampanj, som inte tillräckligt klart pekade fram mot ett val. Ev. kunde TV använts bättre.".
Uppfattningen om stiftens informationsinsatser skiljer sig inte mycket från uppfattningen om rikskyrkans insatser:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Ja, helt ...
|
4
|
2
|
9
|
5
|
3
|
5
|
-
|
28
|
Ja, i stort sett ...
|
6
|
4
|
14
|
2
|
5
|
4
|
9
|
44
|
Nej, inte helt ...
|
4
|
4
|
3
|
-
|
3
|
5
|
5
|
24
|
Nej, inte alls ...
|
-
|
-
|
2
|
2
|
-
|
1
|
1
|
6
|
Summa
|
14
|
10
|
28
|
9
|
11
|
15
|
15
|
102
|
Den enda skillnad som är värd att notera jämfört med närmast föregående tabell är att det är flera som ger överbetyg, som svarar att de är helt nöjda med vad stiften gjorde. De som ger negativa svar är lika många som vid bedömningen av Svenska kyrkans informationsinsatser och de kritiska rösterna nöjer sig oftast med att motivera svaret med ett "se ovan", alltså en hänvisning till vad man svarat beträffande Svenska kyrkans information.
Inte heller när man kommer till bedömningen av "den information som församlingarna/samfälligheterna" stod bakom ändras de regionala nomineringsgruppernas uppfattning nämnvärt:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Ja, helt ...
|
1
|
2
|
6
|
3
|
-
|
5
|
1
|
18
|
Ja, i stort sett ...
|
9
|
7
|
15
|
4
|
6
|
4
|
8
|
53
|
Nej, inte helt ...
|
3
|
1
|
6
|
1
|
3
|
4
|
2
|
20
|
Nej, inte alls ...
|
1
|
-
|
1
|
1
|
-
|
-
|
1
|
4
|
Summa
|
14
|
10
|
28
|
9
|
9
|
13
|
12
|
95
|
Nomineringsgrupperna finner att man på det lokala planet i stort sett gjorde vad som kunde förväntas ifråga om information om kyrkovalet. Man pekar ofta på den stora variationen mellan olika församlingar vad gäller informationsinsatser och man betonar också att många församlingar hade "För små resurser att nå ut med info till alla.". I enstaka fall förefaller det som om rollfördelningen vid ett val inte skulle ha varit helt klar från nomineringsgruppernas sida som när man beklagar sig "Såvitt vi vet fick inte kontaktpersonerna någon särskild info." eller när man skriver "Fick ingen information. I början var det till och med svårt att telefon och adresser till dem. Öppettiderna var icke tillfredsställande.".
Information kan ges inte bara av dem som är engagerade i ett val för att vinna röster och av de organ som svarar för valet. En viktig men oberoende informationskälla som kunde vara av betydelse i sammanhanget var dagspressen. En särskild fråga ställdes därför om denna informationskanal: "Var enligt nomineringsgruppens uppfattning den uppmärksamhet den lokala pressen i förväg ägnade kyrkovalet tillfredsställande?". Svarsalternativen var desamma som vid de föregående frågorna och de utnyttjades i följande utsträckning:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Ja, helt ...
|
2
|
1
|
1
|
1
|
1
|
-
|
-
|
6
|
Ja, i stort sett ...
|
4
|
4
|
19
|
5
|
6
|
9
|
9
|
56
|
Nej, inte helt ...
|
6
|
5
|
5
|
2
|
2
|
4
|
3
|
27
|
Nej, inte alls ...
|
1
|
-
|
3
|
1
|
2
|
3
|
2
|
12
|
Summa
|
13
|
10
|
28
|
9
|
11
|
16
|
14
|
101
|
Överbetygen är färre i denna sammanställning än i de tidigare sammanställningarna och de starkt kritiska rösterna flera men det är ändå så att man i flertalet nomineringsgrupper var i stort sett nöjd med den behandling kyrkovalet fick i dagspressen. Det framkommer en tendens att man skulle vara mindre nöjd med vad tidningarna skrev om kyrkovalet bland socialdemokrater och centerpartister än inom alla andra nomineringsgrupper. Den oftast anförda synpunkten är att det skrevs för lite även om det finns de som ser en förbättring jämfört med vid de tidigare kyrkofullmäktigevalen. Ett missnöjt svar som kanske inte på alla ställen var helt utan grund är: "Denna (den lokala pressen) har tydligen nästan obefintlig kunskap om kyrkliga frågor eller så saknar man fullkomligt intresse för dessa frågor.". Några klagar över "Svårigheter att få in insändare och debattartiklar.". Nästan ingen anför att den egna nomineringsgruppen skulle ha blivit missgynnad jämfört med andra. Däremot framkommer klagomål över att pressen "var fixerad vid 'vinklingar'" och detta svar torde vara i linje med den inte helt ovanliga synpunkten att det skrevs för mycket om Sverigedemokraternas engagemang i valet.
Valfrågor
En grupp som framträder med en valsedel vid ett val förväntas inte bara ha kandidater utan också idéer om vad dessa kandidater skall verka för i den mån de blir valda. I formuläret till nomineringsgrupperna fanns två frågor om vad nomineringsgrupperna gick till val på, den ena syftade till att klarlägga om det var några frågor som var aktuella för det egna stiftet som man särskilt tänkte tillvarata i kyrkomötet, den andra gällde om det fanns någon allmän kyrklig fråga som man fann det särskilt viktigt att engagera sig för. Det är möjligt att formuleringarna och tvådelningen inte var helt lyckad. De inskrivna svaren vid frågorna är ibland mycket lika varandra och det är ibland svårt att förstå varför ett svar placerats vid den ena eller andra frågan. Den första frågan var "Fanns det någon kyrklig fråga på stiftsnivån som nomineringsgruppen särskilt försökte framhålla att dess kandidater skall driva i kyrkomötet?". I den andra var "på stiftsnivån" utbytt mot "allmän kyrklig fråga". Vid den första frågan var antalet ja-svar 43, vid den andra 61. I följande tabell har svaren på de båda frågorna sammanförts men det bör observeras att svaren inte "manipulerats" utan har man från en nomineringsgrupp vid stiftsfrågan gett ett svar har det - även om det är identiskt med svaret vid "allmänfrågan" - betraktas som att man hade "en fråga på stiftsnivån".
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Ingen fråga
|
4
|
1
|
11
|
6
|
6
|
2
|
2
|
32
|
End. stiftsfr.
|
2
|
1
|
-
|
2
|
-
|
-
|
2
|
7
|
End. allmän fr.
|
1
|
|
10
|
-
|
1
|
7
|
4
|
23
|
Stifts- o allm.fr.
|
6
|
8
|
7
|
1
|
3
|
7
|
4
|
36
|
Summa
|
13
|
10
|
28
|
9
|
10
|
14
|
12
|
98
|
En tredjedel av talesmännen för nomineringsgrupperna angav alltså varken någon stiftsspecifik eller allmänt kyrklig fråga som man gått till val på. Ungefär lika vanligt är det att nomineringsgrupperna gett svar såväl om vad man betraktat som en stiftsfråga som om vad man sett som en allmän kyrklig fråga. Dubbla "nej"-svar kommer från samtliga nomineringsgrupper men de är mest frekventa från de borgerliga partierna. Centerpartiet är dock ett undantag och ligger främst när det gäller det relativa antalet "ja"-svar och framförallt antalet dubbla "ja"-svar. posk-grupperna har också i stor utsträckning kunnat ange sina valfrågor medan socialdemokraterna och de "övriga" grupperna intar en mellanposition.
Som reella stiftsfrågor framträder i viss mån - och särskilt i centerpartisvaren - motstånd mot sammanläggningar av församlingar. Flera av nomineringsgrupperna i Göteborgs stift nämner i en eller annan form "ämbetsfrågan". Svårigheterna att profilera sig på stiftsnivå kommer fram i ett i ett svar från folkpartiet liberalerna: "Vi hade ett av nomineringsmötet antaget program som i stort sett byggde på riksprogrammet. En egenhet var att vi på stiftsnivån krävde avskaffande av 'Lagen om Svenska Kyrkan'.".
Det finns ett svar som med små variationer kommer igen i formulären från helt skilda nomineringsgrupper och som innebär att man värnar om folkkyrkan. Man kan exemplifiera: "Den öppna folkkyrkan." (socialdemokraterna), "Billings folkkyrkotanke!" (centerpartiet), "Svenska kyrkans ställning som folkkyrka." (moderata samlingspartiet), "Öppen folkkyrka." (vänsterpartiet) och "Bevara den svenska folkkyrkan enligt den evangelisk-lutherska modellen." (Sverigedemokraterna). I formulären från folkpartiet liberalerna och posk nämns inte i något fall folkkyrkan och inte heller i formulären från kristdemokraterna men i dessa är frågan om "allmän kyrklig fråga" i mycket liten utsträckning besvarad med beskrivningar.
Svaren från nomineringsgrupperna är utom när det gäller folkpartiet liberalerna och posk mycket varierade vilket torde innebära att det främst var dessa två grupper som reellt sökte profilera sig i kyrkomötesvalet. I nästan alla de många svaren från folkpartiet nämns "Frågan om församlingstillhörighet." i en eller annan form. Lika frekvent nämns i formulären från posk frågan om valsystemet, t. ex formulerat "Indirekt billigare valsystem.". I de centerpartistiska svaren finns en viss koncentration till svar som "De små församlingarnas bestående. Kulturskatten." och kanske sammanfattar svaret "Ämbetsfrågan, tolerans och mångfald." de frågor som man från socialdemokratiskt håll uppger att man prioriterade.
Resurser för valarbetet
En valrörelse kräver resurser både i form av både pengar och arbetskraft. En rak fråga fanns i formuläret om de ekonomiska resurserna: "Ungefär hur stora ekonomiska resurser hade nomineringsgruppen för sitt arbete och sin information inom stiftet inför kyrkovalet?". Frågan besvarades endast av drygt hälften av nomineringsgrupperna och det är mot den bakgrunden inte rimligt att analysera svaren närmare. Möjligen är det så att denna fråga är alltför "närgången"; man svarar gärna om vad man gjort och vad man tyckte om olika förhållanden men frågan om den egna gruppens ekonomi betrakts som en intern partiangelägenhet. De uppgivna summorna sträcker sig från 1 000 till 600 000 kronor och medianen ligger mellan 30 000 och 40 000 kronor. I den mån man vågar dra några slutsatser av det bräckliga materialet innebär de att centerpartiet och moderata samlingspartiet hade avsevärt mer pengar att röra sig med än övriga nomineringsgrupper och särskilt då än vad posk-grupperna hade. Med utgångspunkt från de summor som nämns - och som inte förefaller att inkludera värdet av det arbete som utfördes vid partiexpeditioner och liknande - kan man uppskatta att nomineringsgrupperna på riks- och stiftsplanet sammantaget hade mellan 10 och 20 millioner kronor att röra sig med under valrörelsen inför kyrkovalet.
Nomineringsgrupperna var avsevärt mera benägna att svara på följdfrågan "Vilka olika typer av finansieringskällor förekom?". Fyra femtedelar beskrev på något sätt hur man fått sina resurser. Vanligast när det gäller de partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna är att man helt enkelt skriver "Valfonder." eller lite mera utförligt "Stöd från distriktsstyrelsen.", "Bidrag från länsförbundet." eller "Partiets vanliga budget.". Från posk-grupperna är svaren annorlunda. "Medlemsavgifter och gåvor." är ett vanligt svar och det framgår också att i vissa fall går arvoden som gruppens representanter uppbär i olika organ till valkassan. Också några svar från de partipolitiskt betecknade grupperna innebär emellertid att "Kandidaterna bekostade valet.".
Såväl partipolitiska som andra nomineringsgrupper framhåller det ideella arbete som lades ner av kandidater och andra men det förekommer också att man från de partipolitiskt betecknade grupperna pekade på att man kunde utnyttja partiets lokaler och personal. Hur knappa resurserna för många nomineringsgrupper var framgår när man nämner att man hade "Viss tillgång till telefon på länsexpeditionen.". Det är inte alldeles ointressant att det finns de - från olika partier - vilka som en finansieringskälla framhåller "Partistöd från kommun/landsting." och "Bidrag från partiet som finansieras genom regionens och kommunernas partistöd.". Från partipolitisk grupp skriver man "Partistöd från samhället. Nu väntar vi på partistöd från Svenska Kyrkan.".
Mot bakgrund av vad som kommit fram ovan är åtminstone en del av svarsmarkeringarna vid frågan "Hur bedömer nomineringsgruppen de resurser som fanns tillgängliga för arbetet och informationen inom stiftet inför kyrkovalet?". överraskande.
Svarsalternativen var "Helt otillräckliga", "Ganska otillräckliga" och "Tillräckliga" och de utnyttjades i följande utsträckning:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Helt otillräckl.
|
2
|
3
|
11
|
2
|
2
|
8
|
7
|
35
|
Ganska otillräckl.
|
4
|
4
|
10
|
4
|
3
|
5
|
4
|
34
|
Tillräckl.
|
9
|
3
|
6
|
3
|
6
|
2
|
3
|
32
|
Summa
|
15
|
10
|
27
|
9
|
11
|
15
|
14
|
101
|
Vart och ett av de tre svarsalternativen får i princip en tredjedel av svaren. Med hänsyn till att en nomineringsgrupp i princip skulle kunna göra av med hur stora resurser som helst under en valrörelse indikerar svaren att många i varje fall i stort sett var nöjda med de resurser deras nomineringsgrupp hade att röra sig med inför valet. Tillfredsställelsen är störst bland socialdemokrater och moderater och minst bland posk-representanter och företrädare för de "övriga" nomineringsgrupperna.
De som svarade att resurserna var helt eller ganska otillräckliga fick också besvara en följdfråga: "Vad skulle nomineringsgruppen i första hand ha använt större resurser till om de funnits?". Svaren är i stor utsträckning sådana som är nästan självklara, man skulle framförallt satsat på "Annonsering." men också på "Utskick till varje hushåll.". Det är inte helt ovanligt att man uppger att man skulle gjort mera för att presentera enskilda kandidater. Några tar ett större grepp och uppger att "De 'nya' valen skulle ha marknadsförts mer aktivt om det funnits resurser." eller att medlen skulle använts för "Marknadsföring av kyrkovalet och x:isk kyrkopolitik.". Några framhåller också att de skulle använt medlen på de orter där organisationen inte hade lokala nomineringsgrupper. De riktigt små nomineringsgrupperna pekar på att de skulle använt medlen till att "Trycka fler valsedlar och distribuera dessa ut i landet.". En grupp framhåller att det "Behövs ett grundstöd för de regionala grupper som ställer upp." och man känner i viss mån för detta förslag när man ser svaret att större resurser skulle använt för att "Betala mina telefonräkningar, portokostnader, kopior etc.".
Problem med valsedlar
Tillgången på valsedlar i vallokalerna eller för förhands- och brevröstning beskrevs i olika sammanhang som ett problem i samband med kyrkovalet. Mot denna bakgrund ställdes två separata frågor om valsedelstillgången vid kyrkomötesvalet och vid stiftsfullmäktigevalet. Den förra frågan var "Har man inom nomineringsgruppen uppfattningen att de röstande haft svårt att få tag på nomineringsgruppens valsedlar för kyrkomötesvalet?" Svarsmöjligheterna var "Nej" samt "Ja för brevröstning", "Ja för förhandsröstning" och "Ja i vallokalerna". Ser man endast till "ja-" och "nej"-svaren är svarsfördelningen:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Nej
|
11
|
6
|
19
|
7
|
10
|
4
|
3
|
60
|
Ja
|
4
|
4
|
8
|
3
|
1
|
12
|
11
|
43
|
Summa
|
15
|
10
|
27
|
10
|
11
|
16
|
14
|
103
|
Det kan knappast vara tillfredsställande att man i fyra fall av tio anger att det funnits någon form av problem att få tag på nomineringsgruppens valsedlar. Det är helt klart att problemen uppfattades som mycket större av de icke-partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna än av de grupper som har en politisk organisation med dess lokalavdelningsstruktur bakom sig. Bland de 43 som nämnt något problem med valsedlar pekade 34 på brevröstningen, 29 på förhandsröstningen och 26 på vallokalröstningen. Det var alltså ungefär en fjärdedel av företrädarna för nomineringsgrupperna som menade att det varit problem tillgången till deras valsedlar i själva vallokalerna. Hur allmänt problemet var inom de områden som resp. nomineringsgrupp svarade för framgår dock inte.
När problemen beskrivs gäller rör beskrivningarna i mycket liten utsträckning tillgången till valsedlar för brev- och poströstning utan hänför sig främst till vallokalerna. En del av svaren går ut på att "Det dröjde alldeles för länge innan valsedlarna kom.". Från de mindre grupperna pekar man också på brister i den egna organisationen som en förklaring till att de egna valsedlarna inte fanns i vallokalerna: "Svårt att få distribuerat valsedlar när inga nomineringsgruppsmedlemmar är bosatta på orten." och "På många håll har vi inte alls fått ut valsedlar, pga dåligt engagemang inom partiet.". En hel del av svaren innebär beklaganden av att man inte haft råd/möjlighet att sända ut sina valsedlar till alla hushåll eller haft möjlighet att ha valsedelutdelare vid alla vallokaler. Några anför "byråkratiska" svårigheter som den som skriver "I flera fall fick vi löften om hjälp av personal, men valnämnden (politiker) sa nej. I några fall fick inte personal ens fylla på med valsedlar från kartong på golvet till bord ovanför.". Från en annan nomineringsgrupp talar man om "Valsabotage där våra valsedlar 'försvann' var vanligt.".
När man ser till valsedelproblem vid valet till stiftsfullmäktige är bilden i mycket densamma som i tabellen ovan:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Nej
|
12
|
6
|
18
|
7
|
10
|
5
|
3
|
61
|
Ja
|
3
|
4
|
8
|
3
|
1
|
11
|
8
|
38
|
Summa
|
15
|
10
|
26
|
10
|
11
|
16
|
11
|
99
|
Det mindre antalet "nej"-svar här torde sammanhänga med att några av de minsta grupperna inte ställde upp i stiftsfullmäktigevalen och därmed inte heller hade några problem med valsedlarna. Beskrivningarna av problemen liknar också i mycket de som gavs ovan. Sammanfattningsvis förefaller det som om de "problem" man beskriver i flertalet fall skulle ha varit måttligt stora och dessutom inte sällan ha hängt samman med förhållanden som hänför sig till nomineringsgruppen själv och inte till "yttre" faktorer.
Uppfattningar om valdeltagandet
Att valdeltagandet vid kyrkovalet 2001 var högre än vid kyrkofullmäktigevalet 1997 är alldeles obestridligt. Synen på valdeltagandet bland dem som konkurrerade om rösterna - om man var nöjd med den höjning som skett eller om man väntat att valdeltagandet skulle bli ännu högre - liksom vilka faktorer man såg som förklaringar till höjningen ansågs vara av intresse i utvärderingen av valet och i båda enkäterna till nomineringsgrupperna ställdes först en fråga om det faktiska valdeltagandet i stiftet respektive församlingen/samfälligheten. I den här aktuella enkäten ställdes därefter frågan "Vilken nivå hade man inom nomineringsgruppen väntat att valdeltagandet i stiftet skulle ligga på?". Svaren fördelade sig:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Avsevärt högre
|
-
|
1
|
1
|
-
|
1
|
-
|
1
|
4
|
Något högre
|
8
|
4
|
9
|
3
|
2
|
-
|
2
|
28
|
Ung. vad det blev
|
4
|
5
|
10
|
6
|
2
|
6
|
4
|
37
|
Något lägre
|
2
|
-
|
8
|
-
|
6
|
9
|
5
|
30
|
Avsevärt lägre
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
1
|
-
|
1
|
Summa
|
14
|
10
|
28
|
9
|
11
|
16
|
12
|
100
|
Totalt delar sig materialet på tre likstora delar: De som trott att valdeltagandet skulle bli högre än det faktiskt blev, de som förväntat sig en höjning av den storleksordning som inträffade (= Ungefär vad det blev) och de som inte trodde på en ökning eller i varje fall på en mindre ökning. Svaren är emellertid inte jämnt fördelade över grupperna. Bland socialdemokraterna och centerpartisterna var många besvikna över att ökningen inte var större än den var medan det bland moderater, posk-are och företrädare för "övriga" grupper fanns många som var överraskade över den nivå som valdeltagandet nådde.
Vid följdfrågan "Vilka faktorer menar man inom nomineringsgruppen bidrog till att höja/sänka valdeltagandet?" råder nästan total enighet om orsakerna till att valdeltagandet ökade bland dem som uppger att de förväntat att det skulle ligga på en lägre nivå än den som uppnåddes. En kortfattad variant av det vanligaste svaret är "Sverigedemokraterna och World Trade Center-katastrofen.". Det är emellertid också ganska vanligt att endast Sverigedemokraternas deltagande i valet nämns. Andra förklaringar förekommer sparsamt men några anger att någon eller några nomineringsgrupper satsat mer än tidigare på kyrkovalet och att valdeltagandet därmed höjts mer än man väntat.
De som är besvikna över att höjningen av valdeltagandet inte blev större än den blev avstår i ganska stor utsträckning från att motivera sitt ställningstagande. Man förklarar att man trodde att de informationsinsatser som gjordes från olika håll skulle gett större resultat. En förklaring i några formulär är "Svårigheterna för väljarna att uppfatta skillnader mellan nomineringsgrupperna.". Det finns också de som anger att de trott på ett ännu högre valdeltagande och förklarar denna uppfattning med Sverigedemokraternas deltagande i valet.
Mot bakgrund av att Sverigedemokraterna nämns så ofta vid frågan om valdeltagandet kan det vara av intresse att se vad man från nomineringsgruppen själv anförde vid frågan om faktorer som påverkade valdeltagandet: "SD bidrog till höjningen. Vi uppmanade folk att rösta på oss. Hela det politiskt korrekta etablissemanget uppmanade folk att rösta mot oss och inte för dem.".
Ett par mer specifika frågor om valdeltagandet ställdes också: "Vilken effekt på valdeltagandet i stiftet menar man inom nomineringsgruppen att det hade att kyrkovalet denna gång inte vara var ett lokalt val utan att man samtidigt valde ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte?" och "Vilken effekt på valdeltagandet i stiftet menar man inom nomineringsgruppen att det hade att kyrkovalet denna gång var ett val som Svenska kyrkan själv hade ansvar för?".
Svarsalternativen var: "Valdeltagandet höjdes kraftigt", "Valdeltagandet höjdes något", "Valdeltagandet påverkades inte", "Valdeltagandet minskade något" och "Valdeltagandet minskade kraftigt".
I följande sifferredovisningar har "kraftigt"- och "något"-svaren förts samman:
Stifts- och
Kyrkomötesval
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Höjdes
|
10
|
7
|
16
|
6
|
4
|
2
|
4
|
49
|
Påverkades inte
|
4
|
3
|
10
|
3
|
6
|
12
|
9
|
47
|
Minskade
|
-
|
-
|
2
|
-
|
1
|
2
|
-
|
5
|
Summa
|
14
|
10
|
28
|
9
|
11
|
16
|
13
|
101
|
Svenska kyrkans
Eget val
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Höjdes
|
10
|
1
|
16
|
7
|
4
|
3
|
3
|
45
|
Påverkades inte
|
4
|
9
|
11
|
1
|
6
|
12
|
8
|
51
|
Minskade
|
-
|
-
|
1
|
1
|
1
|
-
|
1
|
4
|
Summa
|
14
|
10
|
28
|
9
|
11
|
15
|
12
|
100
|
Vid båda frågorna framkommer att ungefär hälften anser att den i frågan nämnda förändringen hade positiv effekt på valdeltagandet och ungefär hälften anser att den inte hade någon betydelse för valdeltagandet. Få anser att förändringarna påverkat väljaraktiviteten negativt. Svarsfördelningarna är emellertid -särskilt vid den första frågan - inte likadana inom de olika grupperna. Inom de partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna - med viss tveksamhet bland moderaterna - finns en klar övervikt för att rikskaraktären som kyrkovalet 2001 hade ökade valdeltagandet. Inom posk och "övriga" grupper delar man inte denna uppfattning utan anser att förändringen var utan betydelse för valdeltagandet. Vid frågan om betydelsen av att valet ägde rum i Svenska kyrkans egen regi framkommer samma mönster i svaren med det undantaget att man inom centerpartiet inte ser förändringen som "drivande" för valdeltagandet.
Det egna valresultatet
För att få en uppfattning om hur man inom nomineringsgrupperna ansåg att man själv klarat sig i valet i det egna området ställdes två parallella frågor. Den ena var "Vilken andel av rösterna hade man inom nomineringsgruppen räknat med att man skulle få vid valet till kyrkomötet i stiftet?", i den andra var slutorden "... till stiftsfullmäktige i stiftet?". Svarsalternativen var "Avsevärt större andel", "Något större andel", "Ungefär den andel man fick", "Något mindre andel" och "Avsevärt mindre andel". Nomineringsgruppernas svar var:
Kyrkomötesvalet
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Avs. större andel
|
1
|
1
|
-
|
-
|
3
|
1
|
2
|
8
|
Ngt större andel
|
5
|
2
|
7
|
3
|
7
|
4
|
-
|
28
|
Ung. vad man fick
|
7
|
6
|
16
|
7
|
1
|
7
|
9
|
53
|
Ngt mindre andel
|
2
|
-
|
3
|
-
|
-
|
4
|
2
|
11
|
Avs. mindre andel
|
-
|
-
|
1
|
-
|
-
|
-
|
-
|
1
|
Summa
|
15
|
9
|
27
|
10
|
11
|
16
|
13
|
101
|
Stiftsfullmäktigevalet
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Avs. större andel
|
1
|
-
|
1
|
-
|
3
|
-
|
-
|
5
|
Ngt större andel
|
6
|
4
|
9
|
3
|
7
|
5
|
1
|
35
|
Ung. vad man fick
|
4
|
4
|
13
|
6
|
1
|
8
|
8
|
44
|
Ngt mindre andel
|
2
|
-
|
3
|
1
|
-
|
3
|
2
|
11
|
Avs. mindre andel
|
-
|
-
|
1
|
-
|
-
|
-
|
-
|
1
|
Summa
|
13
|
8
|
27
|
10
|
11
|
16
|
11
|
96
|
Att döma av svaren här innebar valresultatet för flertalet nomineringsgrupper varken glädje eller besvikelse: Hälften av dem som uttalar sig om kyrkomötesvalet anger att röstandelen blev ungefär den förväntade. Det är emellertid avsevärt flera som är besvikna över valresultatet (36) än vad det är som uttrycker att det hela gick över förväntan (12). Besvikelsen finns i alla grupper men är mest påtaglig bland moderaterna och det förefaller som om den skulle vara minst bland företrädare för folkpartiet liberalerna, posk och "övriga" grupper. När man ser till stiftsfullmäktigevalet är de besvikna något flera än när det gäller kyrkomötesvalet även mönstret i stort är detsamma. Man kan notera att även socialdemokraterna här framstår som tämligen besvikna över sin andel av rösterna.
Det finns mot bakgrund av att svarsfördelningarna vid de båda frågorna om röstandelen var så lika varandra ingen anledning att skilja på svaren som gäller kyrkomötesvalet och stiftsfullmäktigevalet; de är f. ö. ofta identiska. Många förklaringar som anförs till att man inte fick den röstandel man förväntat innebär (en mild) självkritik. Man har inte lyckats "nå ut" och därmed kan man både avse att det kyrkopolitiska program man företräder inte blivit känt och att man inte kunnat distribuera valsedlar i den utsträckning som varit önskvärt. Det finns också de som pekar på att det var flera som skulle dela på kakan, att nya nomineringsgrupper tillkommit och tagit av de röster som annars skulle tillfallit den egna gruppen. Sverigedemokraternas deltagande i valet anförs i några fall som en indirekt orsak till att en nomineringsgrupp inte fick så stor röstandel som förväntat: Det hjälpte andra nomineringsgrupper att mobilisera sina anhängare. Det senast nämnda skälet till en nomineringsgrupps inte lyckades så bra som förväntat anförs också som skäl från andra nomineringsgrupper till att man fått en större andel av rösterna än förväntat. Några svar från icke-partipolitiskt betecknade grupper innebär att man är lite förvånad över "Att så många väljare faktiskt ville ha en kyrka utan partipolitiska grupperingar.".
Småpartispärr och personval
I slutet av formuläret aktualiserades nomineringsgruppernas uppfattningar om ett par frågor som var aktuella kring valet, den ena med mera hypotetisk anknytning, den andra med högst konkret anknytning. Den första frågan gällde frånvaron av småpartisspärrar vid de kyrkliga valen: "Hur ser man inom nomineringsgruppen på att det vid valen till kyrkomötet och stiftsfullmäktige inte finns någon form av spärregler utan att även nomineringsgrupper som får mycket liten andel av rösterna blir representerade i kyrkomötet?". Svarsmöjligheterna var "Positivt ", "Likgiltigt" och "Negativt" och de utnyttjades i följande utsträckning:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Positivt
|
-
|
4
|
11
|
4
|
-
|
7
|
8
|
34
|
Likgiltigt
|
2
|
2
|
3
|
2
|
5
|
6
|
4
|
24
|
Negativt
|
12
|
4
|
9
|
3
|
6
|
2
|
-
|
36
|
Summa
|
14
|
10
|
23
|
9
|
11
|
15
|
12
|
94
|
Meningarna om värdet av en spärr mot små partier är i högsta grad delade. Uppfattningarna är dessutom starkt delade även inom några av de partipolitiskt betecknade grupperna, det gäller centerpartiet, folkpartiet liberalerna och kristdemokraterna. Bland företrädare för moderata samlingspartiet dominerar klart en hållning som innebär att man vill ha en spärr, en hållning som är ännu starkare markerad bland socialdemokraterna. Bland företrädare för posk och för de "övriga" nomineringsgrupperna dominerar den motsatta uppfattningen: Man är motståndare mot spärregler och bejakar den nuvarande ordningen. Meningarna bland socialdemokrater och moderater liksom bland de icke-partipolitiskt betecknade grupperna förefaller att mycket väl spegla de egna intressena.
Motiveringarna för att man ser positivt på frånvaron av spärregler är i stor utsträckning principiella och ståndpunkten uttrycks bl. a.: "Det är stärkande för demokratin att alla kan påverka och göra sina röster hörda. Spärrar är odemokratiska." och "Varje röst skall vara lika mycket värd.". Man betonar också värdet av mångfald inom kyrkan både från de icke partipolitiskt betecknade grupperna, "Bra med mångfald, leder till ett bredare engagemang att ställa upp i kyrkovalet, samt gör det möjligt för icke-etablerade grupper skilda från de allmänpolitiska partierna att kunna få en plats.", och från partipolitiska nomineringsgrupper, "Det är viktigt att alla grupper får möjlighet att redovisa sina åsikter, för att bredda dialogen i kyrkan.". Motiveringarna till att man vill ha spärregler är i viss utsträckning praktiska som när man skriver "Svår parlamentarisk situation." eller "Kan bli ohållbart och märkliga konstellationer.". De negativa motiveringarna är emellertid främst pragmatiska: Valsystemet har gett en rad små grupper möjlighet att komma in i Kyrkomötet och detta finner man vara otillfredsställande. Till de mer neutrala motiveringarna i denna riktning hör "'Udda' grupper kan komma in som representerar endast vissa distrikt eller åsikter.".
Personvalsfrågan belystes dels vad gäller inställning till systemet och dels konkret genom att systemets verkningar för nomineringsgruppen efterfrågades. Attitydfrågan löd: "Hur ser man inom nomineringsgruppen på att det vid det kyrkliga valet var möjligt att särskilt markera en kandidat som man ville se vald (personval)?". Svarsalternativen var desamma som vid föregående fråga och svaren fördelade sig:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Positivt
|
13
|
8
|
24
|
8
|
10
|
15
|
7
|
85
|
Likgiltigt
|
-
|
-
|
1
|
-
|
1
|
-
|
2
|
4
|
Negativt
|
1
|
2
|
2
|
1
|
-
|
-
|
3
|
9
|
Summa
|
14
|
10
|
27
|
9
|
11
|
15
|
12
|
98
|
Uppslutningen kring systemet med personval är massiv och endast en tiondel - spridd över flertalet grupper - uttalar sig negativt om möjligheterna av markera en bestämd kandidat på valsedeln. Enligt nomineringsgruppernas uppfattning hade emellertid inte systemet någon större genomslagskraft i praktiken. På frågan "Förefaller det som om möjligheterna till personval på något sätt skulle påverkat vilka av nomineringsgruppens kandidater som blev valda till kyrkomötet?" ger tre fjärdedelar "nej"-svar och en fjärdedel "ja"-svar. Fördelningen av svaren är inte helt desamma i alla grupperna:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Nej
|
9
|
8
|
21
|
5
|
10
|
10
|
9
|
72
|
Ja
|
5
|
2
|
6
|
3
|
1
|
5
|
3
|
25
|
Summa
|
14
|
10
|
27
|
8
|
11
|
15
|
12
|
97
|
Antalet svar i varje kolumn är litet men att döma av detta material hade personvalsinslaget mindre betydelse för vem som valdes för moderaterna och centerpartiet än för övriga grupper. En följdfråga om vad det var som gjorde att någon fått så många personliga röster att vederbörande blivit vald besvarades inte särskilt ingående. Man kan ju observera att den som besvarat formuläret sannolikt i stor utsträckning påverkat och var lojal med den ordning mellan kandidaterna som fanns på valsedeln. Svaren markerar ofta att det var "Kända namn." som fick många personröster. Åldersfaktorn - unga kandidater har fått många kryss - påpekas i några fall och i några enskilda fall framhålls åsiktsprofilering som en faktor: "En kandidat på egentligen icke-valbar plats hade en speciell kyrkorörelse i ryggen och blev vald på personröster.".
Mönstret då frågan gällde stiftsfullmäktige skiljer sig något men inte mycket från det mönster som kom fram vid kyrkomötesvalsfrågan:
|
|
S
|
C
|
Fp
|
Kd
|
M
|
POSK
|
Övriga
|
Summa
|
Nej
|
11
|
3
|
15
|
5
|
10
|
7
|
4
|
55
|
Ja
|
3
|
7
|
12
|
5
|
1
|
9
|
6
|
43
|
Summa
|
14
|
10
|
27
|
10
|
11
|
16
|
10
|
98
|
Andelen som anger att personvalsmöjligheten påverkat vilka som valdes var något större när det gällde stiftsfullmäktigevalet än kyrkomötesvalet. Detta gäller alla grupper utom socialdemokraterna - som har färre "ja"-svar här - och moderaterna och förhållandet är mycket påtagligt när det gäller centerpartiet, folkpartiet liberalerna, POSK och övriga grupper. Motiveringarna för varför personvalet fick genomslag i stiftsfullmäktigevalet skiljer sig föga från dem som ges vid kyrkomötesvalet. Typiska svar är: "Kända personer, väl förankrade med högt förtroende i bygden." och "Välkänd, ung, kompetent, väljarna vill ha en lokal representant.". Det finns dock de som påpekar andra faktorer: "'Bra' eget arbete." eller "Både stor personlig popularitet och/eller ett intensivt valarbete med hembesök etc.".
Avslutning
Formuläret avslutades med en möjlighet för de svarande att ge "Andra synpunkter på kyrkovalet hösten 2001". Knappt hälften utnyttjade möjligheten att skriva in egna uppfattningar. Från många nomineringsgrupper kommer synpunkter på vad som i andra sammanhang skulle betecknas som "blankettraseri". Från några grupper har man tagit tillfället i akt att klargöra att man har en negativ syn på det nya valsystemet. Det finns emellertid också de som skrivit in positiva slutkommentarer. Ett svar från en nomineringsgrupp som inte förordat valsystemet kan noteras: "Spännande att få jobba med en helt ny typ av val som aldrig provats tidigare. Kyrkans valorganisation har fortfarande diverse 'barnsjukdomar' som förhoppningsvis förbättras till nästa val. Bl.a. måste kommunikationen mellan de olika nivåerna i kyrkan förbättras. Distributionen av valsedlar var under all kritik. I annat fall får vi vara nöjda eftersom vi lyckades bra på alla nivåer i X stift.". Uppfattningen att kyrkovalen har en framtid kommer också fram i följande svar: "Det var verkligen roligt att möta väljarna i vardagslivet när flygblad började delas ut. Min uppfattning är att Y-gruppens arbete bör starta snarast så vi är klara i tid till nästa val. Då kanske vi inte har stöd av partiet längre.".
Ett svar från en nomineringsgruppsföreträdare med kyrkmöteserfarenhet får avsluta hela framställningen eftersom det fångar upp mycket av vad andra svarande framförde i slutet av det långa formuläret - enligt en svarande "nästan krångligare än kyrkovalet" - : "Lärorikt. Arbetsamt. Går kanske att förenkla något? En önskan: Att kyrkan fått bra folk till sitt viktiga arbete.".
