Bilaga 2

Förord till bilagorna 2 - 5.

Undertecknad har av Kyrkostyrelsen utsetts att genomföra en utvärdering av kyrkovalet i september 2001 "ur demokratisk synvinkel". Arbetet förbereddes tillsammans med de för kyrkovalet ansvariga i Kyrkans Hus och den referensgrupp med företrädare för de nomineringsgrupper som var representerade i Kyrkomötet och som följde förberedelserna för valet. Jag har också många gånger haft anledning att rådgöra med Gunnar Samuelsson som ansvarat för utvärderingen av valet ur teknisk och administrativ synvinkel.

Resultatet av mitt arbete föreligger i de följande fyra kapitlen. Med utgångspunkt från tre olika typer av material - ett rikstäckande intervjumaterial, ett enkätmaterial som samlades in i ett antal vallokaler under valdagen samt två enkätmaterial från nomineringsgrupperna vid valet varav det ena rör den lokala nivån och det andra riks- och stiftsnivån - behandlar jag olika frågor som har relevans när man vill bedöma olika aspekter av kyrkovalet.

Jag har inte sett det som min uppgift att avge omdömen om genomförandet av kyrkovalet "ur demokratisk synvinkel" eller att ge synpunkter på i vilka avseenden valet fyllde det ena eller andra kravet på att vara "demokratiskt". Att jag avstår från att göra sådana övergripande bedömningar sammanhänger med att det knappast finns allmänt accepterade definitioner av vad som är och vad som inte är "demokratiskt" i samband med ett val som genomförs under så strikta och allmänt accepterade former som kyrkovalet hösten 2001. Jag har istället sett som min uppgift att belysa olika aspekter av valet och därmed ge underlag för fortsatt diskussion om hur det demokratiska inflytande de kyrkotillhöriga enligt Lag om Svenska kyrkan skall ha kan utvecklas på olika nivåer inom kyrkans organisation. Även om jag inte markerar vad jag anser att man bör eller inte bör göra i frågor beträffande vilka jag vet att det finns skilda uppfattningar kan man kanske på några ställen utläsa mina egna uppfattningar i frågorna.

Den tid som stått till förfogande för arbetet med att analysera de stora materialmängderna har gjort att de resultat som kommer fram inte på det sätt som jag själv anser varit önskvärt har kunnat relaterats till den rika litteratur som finns både om val och väljarbeteende och om religion och religiöst beteende med såväl svensk som internationell anknytning. Förhoppningsvis kan jag i något annat sammanhang utnyttja delar av materialet och ge det en mera teoretisk belysning.

Lund i april 2002

Göran Gustafsson

Professor em.

De lokala nomineringsgrupperna

Göran Gustafsson

Innehåll

Inledning 103

Urval 103

Formulär 103

Insamlingen av materialet 104

Redovisningsform 105

Ny eller gammal nomineringsgrupp 108

De icke-partipolitiska nomineringsgrupperna 109

Nomineringsarbetet; partibetecknade valsedlar 110

Nomineringsarbetet; andra valsedlar 112

Nomineringsarbetet; tidsaspekten 114

Tillgång till kandidater 116

Kandidater med dubbel samfundstillhörighet 119

Kyrkoanställda kandidater 120

Egna informationsinsatser inför valet 121

Uppfattningar om andras information 125

Samarbete kring information 128

Lokala och nationella valfrågor 129

Finansieringen av valarbetet 131

Uppfattningar om valdeltagandet 133

Det egna valresultatet 135

Uppfattningar om personvalet 137

Betydelsen av personvalet 138

Avslutning 140

Inledning

Ett nästintill självklart led av utvärderingsarbetet kring kyrkovalet i september 2001 var att på något sätt vända sig till de nomineringsgrupper som deltog i valet och få fram synpunkter på och erfarenheter från arbetet inför valet från dessa. Kontakterna med nomineringsgrupperna har skett på två nivåer, dels på stiftsnivån med inriktning framförallt på kyrkomötesvalet men också på stiftsfullmäktigevalet och dels på den lokala nivån med inriktning på valet av kyrkofullmäktige i kyrkliga samfälligheter och församlingar och av direktvalda kyrkoråd. Den senare delen av arbetet redovisas här och ett särskilt avsnitt (Bilaga 3) med delvis parallellt innehåll ägnas sedan nomineringsgrupperna och valen på riksnivå och regional nivå. Inledningsvis redovisas kortfattat några tekniska detaljer kring undersökningen och därefter följer framställningen i princip dispositionen i de frågeformulär som sändes ut till drygt 900 nomineringsgrupper.

Urval

Med utgångspunkt från listor över "Valområden där gruppen kandiderar" som ställts samman vid det centrala valkansliet i Kyrkans hus i Uppsala upprättades tre olika förteckningar: 1) Kyrkliga samfälligheter där kyrkofullmäktige skulle väljas; 2) Församlingar där kyrkofullmäktige skulle väljas; 3) Församlingar där direktvalt kyrkoråd skulle väljas. Med reservation för att enstaka fel kan ha gjorts under arbetet med att upprätta förteckningarna kom de att omfatta 514 kyrkliga samfälligheter, 701 församlingar med kyrkofullmäktige och 849 församlingar med direktvalt kyrkoråd eller sammantaget 2064 enheter. Förteckningarna gjordes stiftsvis. Det var varken arbetsmässigt möjligt eller av materialmässiga skäl försvarbart att i en undersökning gå ut till alla nomineringsgrupper i alla dessa enheter utan tre olika urval måste göras. Urvalen gjordes så att var femte (nr 2, 7, 12 o.s.v.) kyrklig samfällighet, var sjätte församling med kyrkofullmäktige (nr 2, 8, 14 o.s.v.) och var sjätte församling med direktvalt kyrkoråd (nr 6,12, 18 o.s.v.) uttogs för undersökningen. Resultatet blev tre urval omfattande 102 kyrkliga samfälligheter, 116 församlingar med kyrkofullmäktige och 141 församlingar med direktvalda kyrkoråd eller sammantaget 359 enheter. Att urvalsfraktionerna (var femte och var sjätte) inte var desamma motiverades med att enheterna med störst antal kyrkotillhöriga - de kyrkliga samfälligheterna - annars skulle bli svagt företrädda i undersökningen och detta ansågs inte önskvärt

Formulär

Två olika enkätformulär till nomineringsgrupperna utarbetades. Bedömningen var att samma formulär kunde användas till nomineringsgrupperna oavsett på vilken av de tre olika nivåerna, kyrkofullmäktige i samfällighet, kyrkofullmäktige i församling och direktvalt kyrkoråd, som de ställde upp i valet. Däremot bedömdes det svårt att göra formulär som skulle kunna besvaras av såväl de nomineringsgrupper som var betecknade med något av de politiska partiernas namn som de nomineringsgrupper som hade en annan - ofta lokalt anknuten - beteckning. Frågor om bl. a. relationer till partierna på riks- och regionalplan var inte aktuella för de icke-partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna och frågor om nomineringsgruppens eventuella kyrkliga och politiska profil skulle varit konstiga för de partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna. Formulären skulle ha blivit fyllda med anvisningar om att detta är en fråga som endast skall besvaras av de partipolitiska nomineringsgrupper och att detta är en fråga som endast skall besvaras av "andra " nomineringsgrupper och många missförstånd skulle sannolikt ändå ha uppstått. Ett gränsfall utgjordes av de nomineringsgrupper som hade orden "partipolitiskt obundna" i sitt namn och som alltså är relaterade till en organisation med rikstäckning. Till dessa lokala posk-grupper skickades formuläret som var avsett för de icke-partipolitiskt betecknade grupperna. De båda formulärversionerna hade identiska frågor till ungefär 80 procent.

Insamlingen av materialet

Sammantaget fanns det 942 nomineringsgrupper i de 359 uttagna enheterna med någon typ av lokalt kyrkoval. Alla formulär sändes ut i mitten av oktober från Svenska kyrkans valkansli i Uppsala och var adresserade till den person som enligt registreringen av kandidater inför kyrkovalet var upptagen som kontaktperson för nomineringsgruppen eller i vissa fall till den person som var upptagen som första namn på nomineringsgruppens valsedel. Formulären var "individualiserade" så till vida att det av huvudet framgick att det var "Frågor om (nomineringsgruppens namn) vid valet av kyrkofullmäktige i (namn) församling" o.s.v. Utöver formuläret innehöll försändelsen ett brev på Svenska kyrkans brevpapper undertecknat av Gunnar Edqvist, en förklarande skrivelse på brevpapper från Teologiska institutionen vid Lunds universitet undertecknad av Göran Gustafsson och ett betalt svarskuvert till Teologiska institutionen i Lund. Brevet förklarade vilken plats enkäten hade i utvärderingsarbetet och skrivelsen beskrev handläggningen av undersökningen så att det bl. a. framgick att allt arbete med svaren var förlagt till Lund och att formulären efter undersökningens avslutande förstörs. Såväl brev som skrivelse framhöll naturligtvis vikten av att alla som fick formuläret svarade så snart som möjligt. Någon uppföljning i form av påminnelsebrev gjordes inte.

Innan slutet av år 2001 inkom 599 besvarade formulär vilket innebär en svarsfrekvens på 63,6 procent. Svarsfrekvensen skiftade något mellan de olika typerna av nomineringsgrupper och vid de olika valen som framgår av följande sammanställning:

Typ av val	Typ av valsedlar	Utsända Formulär	Inkomna formulär	Svars-frekvens
Samfällighet, fullmäktige	Partinamnsbeteckningar	188	103	55 %
Församling, fullmäktige	Partinamnsbeteckningar	195	125	64 %
Församling, dir.valt kyrkoråd	Partinamnsbeteckningar	146	77	53 %
Alla	Partinamnsbeteckningar	529	305	58 %
Samfällighet, fullmäktige	Andra beteckningar	164	118	72 %
Församling, fullmäktige	Andra beteckningar	120	85	71 %
Församling, dir.valt kyrkoråd	Andra beteckningar	129	91	71 %
Alla	Andra beteckningar	413	294	71 %
Samtliga		942	599	64 %

Det finns en skillnad i svarsbenägenhet; de enkätformulär som riktades till nomineringsgrupper som inte hade någon partipolitisk beteckning besvarades i klart större utsträckning än de som riktades till partipolitiskt betecknade nomineringsgrupper. Detta gäller oavsett vilken typ av val man ser till. Svarsfrekvensen från de partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna är knappast tillfredsställande. Den skulle definitivt inte varit tillfredsställande om avsikten med undersökningen varit att utifrån urvalen fastställa förekomsten av företeelser och uppfattningar i samtliga nomineringsgrupper av den aktuella typen. Nu är inte målsättningen denna utan att med hjälp av det tillgängliga materialet studera tendenser inom och skillnader mellan olika typer av nomineringsgrupper och få exempel på hur man inom nomineringsgrupperna betraktat olika förhållanden och med denna målsättning i sikte torde de inkomna svaren vara tillräckligt många och hjälpligt också täcka nomineringsgrupper med olika partibeteckningar från olika landsdelar och bebyggelsemiljöer. Svarens fördelning på stift och den genomsnittliga storleken på de enheter varifrån svar föreligger framgår av följande avsnitt som klargör principerna för redovisningen av materialet.

Redovisningsform

Enkätsvaren redovisas i här -åtminstone i princip - fråga för fråga enligt den disposition som formulären hade. Urvalet som gjordes byggde på att det fanns tre typer av val: Val av kyrkofullmäktige i kyrkliga samfälligheter, val av kyrkofullmäktige i församlingar och val av direktvalt kyrkoråd i församlingar. För att hålla nere antalet kolumner i tabeller och för att få ett större antal enheter att räkna procenttal på har en förenkling av typerna av val gjorts. Församlingarna med kyrkofullmäktige har ansetts vara av två typer: Dels sådana församlingar där man har ett eget kyrkofullmäktige med samma befogenheter som kyrkofullmäktige har i kyrkliga samfälligheter, dels sådana församlingar som ingår i en kyrklig samfällighet men som har ett eget kyrkofullmäktige bland annat för att utse församlingens kyrkoråd. Materialet från den förra typen av församlingar har vid bearbetningen och redovisningen av materialet förts samman med materialet från de kyrkliga samfälligheterna så att alla "tredje val" - om man betraktar kyrkomötesvalet som det första valet och stiftsfullmäktigevalet som det andra valet - i redovisningarna utgör en kategori.

Materialet från den senare typen av församlingar har förts samman med materialet från församlingar med val till direktvalt kyrkoråd så att alla "fjärde val" betraktas som en kategori. Förfarandet motiveras främst av önskan att göra materialet mera hanterligt men också av uppfattningen att kyrkofullmäktigevalet i församlingar som ingår i samfällighet mera liknar valen av direktvalt kyrkoråd än valen av ett i alla frågor beslutande kyrkofullmäktige. Det första exemplet i hela materialet är talande: Valet av fullmäktige i Göteborgs kyrkliga samfällighet utgör otvivelaktigt ett tredje val. Inom samfälligheten finns såväl församlingar med eget kyrkofullmäktige som församlingar med direktvalt kyrkoråd. Valet av kyrkofullmäktige till Bergums församling ligger mera på samma nivå som valet av direktvalt kyrkoråd i t ex Västra Frölunda församling än på samma nivå som valet av kyrkofullmäktige för hela samfälligheten.

Materialet får efter denna reducering följande struktur:

Typ av valsedlar	Tredje valet	Fjärde valet	Summa
Partibetecknade	190	115	305
Andra beteckningar	164	130	294
Summa	354	245	599

Huvuddelen av svaren - c:a 60 procent - hänför sig alltså till nomineringsgrupper som redovisar sina svar utifrån erfarenheter från ett tredje val. Proportionerna är inte alltför avvikande inom någon av de båda typerna av "valsedelsgrupper". Svaren från partibetecknade och på annat sätt betecknade nomineringsgrupper är totalt sett ungefär lika många men man kan observera att medan flertalet svar som rör det tredje valet kommer från partibetecknade nomineringsgrupper kommer flertalet svar som rör det fjärde valet från på annat sätt betecknade nomineringsgrupper.

Den övergripande redovisningsprincipen är att redovisa svaren för det tredje valet för sig och svaren för det fjärde valet för sig och inom respektive grupp redovisas svaren som hänför sig till partibetecknade valsedlar för sig och svaren som hänför sig till på annat sätt betecknade valsedlar för sig. Några delsummor för samma typ av val eller samma typ av valsedlar återges inte och inte heller några totalsummor. Sådana summor skulle endast återge förhållanden i det tillgängliga materialet och inte säga något om den totala förekomsten av olika företeelser eller uppfattningar. För att komma fram till sådana totaltal - att t ex xx procent av alla nomineringsgrupper fann det lättare att informera om kyrkovalet 2001 än om tidigare kyrkoval - skulle det krävas ett omfattande arbete för att klarlägga den representativitet som det faktiskt tillgängliga materialet har och dessutom sannolikt någon form av viktningsförfarande.

Beträffande alla enheter i materialet finns uppgifter om stift och om antal kyrkotillhöriga i den aktuella enheten samt - när det gäller uppgifterna från de partibetecknade nomineringsgrupperna - om politiskt parti. De senare uppgifterna utnyttjas i undantagsfall i fortsättningen, uppgifterna om stift och enheternas storlek däremot inte alls. Dels måste redovisningens omfattning hållas inom rimliga gränser och dels blir delkategorierna efter en nedbrytning i många fall små. Det finns visserligen uppgifter från 117 socialdemokratiska och 81 centerpartistiska nomineringsgrupper men för de övriga partpolitiskt betecknade grupperna är antalet avsevärt mindre.

Antalet svar från de olika stiften vid olika typer av val var följande:

Stift	Tredje val		Fjärde val
	Pol. valsedel	Ann. valsedel	Pol. valsedel	Ann. valsedel
Uppsala	13	11	21	9
Linköping	5	14	1	12
Skara	8	14	3	18
Strängnäs	10	7	10	11
Västerås	17	7	10	9
Växjö	26	21	17	16
Lund	23	28	13	15
Göteborg	18	30	17	23
Karlstad	6	6	8	8
Härnösand	10	9	5	1
Luleå	24	7	5	3
Visby	0	6	0	3
Stockholm	13	4	5	2
Summa	190	164	115	130

Man kan konstatera att relationen mellan svar beträffande andra nomineringsgrupper och politiskt betecknade nomineringsgrupper är helt annorlunda i de södra delarna av landet än i de mellersta och norra delarna och såtillvida speglar materialet ett mönster som är välkänt från de tidigare kyrkofullmäktigevalen. Bortsett från att det inte finns några svar beträffande partipolitiskt betecknade valsedlar i Visby stift är emellertid alla celler i tabellen fyllda. Det finns alltså en god geografisk spridning av svaren även om man inte kan uttala sig mera exakt beträffande representativiteten. När man beaktar olika resultat i tabellerna kan det vara skäl att hålla i minnet att antalet kyrkotillhöriga skiftar kraftigt mellan de olika typerna av församlingar. Medeltalen i de fyra cellerna är:

Tredje val	Partipolitiska valsedlar	(n=190)	12.300
Tredje val	Andra valsedlar	(n=164)	8.200
Fjärde val	Partipolitiska valsedlar	(n=115)	5.600
Fjärde val	Andra valsedlar	(n=130)	3.000

När man beaktar de uppgifter som redovisas i fortsättningen kan det vara värt att hålla i minnet att nomineringsgrupperna och valsedlarna som beskrivs delvis finns i olika kontexter. Beaktar man tredjevalen för sig är det helt klart att de partipolitiskt betecknade valsedlarna hänför sig till genomsnittligt större enheter än vad de på annat sätt betecknade valsedlarna gör och samma mönster gör sig - på en annan nivå - också gällande för fjärdevalen. Det är också helt klart att många av de icke-partipolitiska valsedlarna hänför sig till förhållandevis små enheter, i varje fall till klart mindre enheter än vad de partipolitiskt betecknade valsedlarna gör. Medeltalen antyder detta och man kan tänka sig att situationen ofta varit att i de större enheterna har man haft en mer eller mindre fullständig uppsättning valsedlar från de politiska partierna och dessutom oftast åtminstone en valsedel med annan beteckning. I de mindre enheterna har däremot situationen varit att man haft en eller två partipolitiskt betecknade valsedlar och dessutom en icke-partpolitiskt betecknad samlingslista för ett eller flera partier och en eller flera valsedlar som inte byggts upp på partipolitisk grund, t. ex. lokala posk-listor.

Redovisningen upptar huvudsakligen svaren på frågorna med fasta svarsalternativ och ges i form av standardiserade tabeller. Materialet från följdfrågorna om Varför?, Hur? o.s.v. har listats och utnyttjas här för exemplifiering men någon kvantifiering eller fullständig bearbetning av dessa svar har inte kunnat ske inom den tidsram som stått till buds för utvärderingsarbetet.

Ny eller gammal nomineringsgrupp

Inledningsvis fanns frågorna "Har det under 1990-talet vid de kyrkliga valen förekommit valsedlar i församlingen/samfälligheten med den beteckning som nomineringsgruppen nu framträdde under?" och "... med nomineringsgruppens partibeteckning?" Svaren fördelar sig på följande sätt:

	Tredje val		Fjärde val
	Pol. valsedel (n=190)	Ann. valsedel (n=164)	Pol. valsedel (n=115)	Ann. valsedel (n=130)
Nej (=ny valsedel)	8 %	53 %	10 %	50 %
Ja (= deltagit förut)	92 %	47 %	90 %	50 %
Summa	100 %	100 %	100 %	100 %

Många av aktörerna vid kyrkovalen 2001 var nya på den lokala kyrkopolitiska arenan men det finns inga skillnader i detta avseende mellan nomineringsgrupper som deltog i det tredje och i det fjärde valet. Beträffande båda typerna av val gäller att en klar skillnad kan iakttas mellan de nomineringsgrupper som uppträdde under andra namn än de politiska partiernas och de nomineringsgrupper som var partipolitiskt betecknade. I hälften av de aktuella fallen hade de "andra" nomineringsgrupperna inte deltagit i de kyrkofullmäktige- och direktvalda kyrkorådsval tidigare under 1990-talet medan motsvarande endast gäller för en tiondel av de partipolitiska nomineringsgrupperna. Inom den senare kategorin var det främst moderata samlingspartiet som svarade för nytillskotten av valsedlar; av de c:a 30 partipolitiska nomineringsgrupper som inte tidigare deltagit i kyrkovalet hade 40 procent beteckningen moderata samlingspartiet. Enligt svaren hade nytillskottet varit ungefär lika stort vid valet 1997 men då var det ungefär lika många listor för socialdemokraterna som för moderaterna som var nya i sammanhanget.

Argumenten för att man skulle gå fram med en egen valsedel skiftar. I flera fall anförs att den kyrkopolitiska situationen är ny och att man kunde förvänta sig både ett större intresse för valet och ett bättre utfall för partiet om man inte hade någon form av samlingslista. I flera fall pekar man på att något annat parti brutit sig ut ur ett tidigare samarbete. Från flera av de moderata nomineringsgrupperna ges svar som visar på att man handlat i enlighet med rekommendationer från högre nivåer i partiet: "Beslutet togs på riks- och länsnivå. En bidragande orsak var att Centern och Socialdemokraterna beslutat ha egna listor." (liten samfällighet), "Det var ett krav från högre upp i den Moderata organisationen för att få kostnader täckta av partiets valfond." (direktvalt kyrkoråd i församling i stor samfällighet) och "Sedan 1960-talet har de borgerliga partierna gått till val under beteckningen Borgerlig samverkan. Genom centralt beslut gick Moderata samlingspartiet till val som egen nomineringsgrupp." (direktvalt kyrkoråd i församling i stor samfällighet). I en nybildad mindre församling med eget kyrkofullmäktige svarar man från socialdemokraterna "Vi ville visa att S ansåg att detta historiska val var viktigt och att kyrkans budskap om människovärdet sammanfaller med socialdemokratins avs. frihet, jämlikhet och solidaritet.".

Vänsterpartiet var åtminstone delvis en ny aktör i kyrkovalet och i en större samfällighet motiverar man att man ställde upp: "Tiden kändes rätt. Vi är flera som är intresserade av dessa frågor och var beredda att arbeta för det. Vänsterpartiet behövs inom kyrkan.". I en mindre församling med eget kyrkofullmäktige är svaret "Vi ville komma in och kanske kunna påverka verksamheten inom kyrkan i X.". Ett enda svar - men ett ingående sådant - hänför sig till Sverigedemokraterna som ställde upp i kyrkofullmäktigevalet i ett fåtal församlingar: "Vi är ett mycket litet parti som måste prioritera. För det första beslöt vi oss för att ställa upp överhuvudtaget. För det andra undersökte vi var det fanns kyrkligt intresserade kandidater som kunde ställa upp med tid, arbete, pengar. Det fanns här - alltså ställde vi upp i Y."

Från de nya icke-partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna anförs framförallt två förklaringar till att väljarbeteckningar som inte funnits tidigare framträdde 2001. Den ena och kanske vanligast är att indelningsändringar och samfällighetsbildningar har gjort att nya konstellationer fordras eller att gamla anpassas åtminstone benämningsmässigt till den nya situationen. Även i enheter som inte undergått några förändringar är emellertid ofta de nya väljarbeteckningarna "nygamla" som i en stor samfällighet: "Tidigare val har beteckningen varit Kyrkans vänner, men pga det nya valsystemet ändrade vi namn till POSK av pedagogiska skäl. Vi har tidigare ingått i POSK." I flera fall anförs att något parti hoppat av en tidigare väletablerad borgerlig samlingslista och att de fortsatt samverkande partierna då ville markera den nya situationen genom att gå fram under ett nytt namn.

I motiveringarna för varför en ny nomineringsgrupp ställde upp finner man emellertid också beskrivningar som innebär att nya enhets- eller samlingslistor etablerats. Man får beteckningen en nomineringsgrupp med beteckningen Folkets kyrka i stället för "Tidigare en borgerlig lista och en socialdemokratisk lista." och nomineringsgruppen Gemensam framtid kom till eftersom "De olika partigrupperna kom överens om att göra en gemensam lista för att lättare få kandidater som är intresserade av kyrkligt arbete utan tanke på partitillhörighet.". Ett annat exempel: Nomineringsgruppen Kyrka för Alla konstituerades "Efter samråd de politiska partierna emellan.". Nya nomineringsgrupper kan också komma till av andra skäl: "Bristande personkemi i tidigare grupperingar.".

Den tabell som återgavs inledningsvis i detta avsnitt ger intrycket att det förekom många nya aktörer vid valen till kyrkofullmäktige och direktvalda kyrkoråd 2001. Granskningen av materialet ger emellertid vid handen att förnyelsen inte var så stor som de många nya väljarbeteckningarna ger anledning att anta utan att det i stor utsträckning rörde sig om aktörer som funnits med i de kyrkopolitiska sammanhangen redan tidigare fast under andra namn och delvis också i andra indelningsenheter.

De icke-partipolitiska nomineringsgrupperna

Enligt tidigare undersökningar - t. ex. utredningen Kyrkofullmäktigevalen från 1994 s 37 ff.- innebär frånvaron av ett partinamn på en valsedel vid kyrkliga val inte nödvändigtvis att det är fråga om en icke-partpolitisk valsedel. Bakom Kyrkans väl eller Församlingens bästa kunde ett eller - oftast - flera partier dölja sig och det rörde sig i flertalet fall om borgerliga partier. Mot denna bakgrund ställdes i formuläret till de icke-partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna frågan "Hur kan man närmast beskriva nomineringsgruppens valsedel?". I flertalet formulär - 60 procent - var svarsalternativet "En valsedel där kyrkligt intresserade personer upptas oberoende av politiska sympatier och partitillhörighet" markerat. Det därnäst vanligaste svaret - 23 procent - var "En valsedel där kyrkligt intresserade personer utan känd partitillhörighet blandades med kandidater från följande partier" och i ungefär hälften av dessa svar markerades endast borgerliga partier, i hälften markerades såväl ett eller flera borgerliga partier som socialdemokraterna. Beträffande en tiondel av valsedlarna kan sägas att det egentligen var borgerliga valsedlar och i ett fåtal fall - mindre än 5 procent - finns "fria" beskrivningar vilka emellertid i stor utsträckning visar att valsedeln motsvarade alternativet kandidater för ett politiskt parti och kyrkligt intresserade. Den redovisning som nu getts blir i stort sett densamma om man beaktar tredje- och fjärdevalen var för sig.

En slutsats av ovanstående blir att knappt 40 procent av de valsedlar som betecknades på annat sätt än med ett av de politiska partiernas namn ändå har ett mer eller mindre påtagligt partipolitiskt inslag. Ser man resultatet i ett längre tidsperspektiv och beaktar undersökningar från 1970- och 1990-talet framkommer emellertid en klar tendens att det blir vanligare att valsedlar vid de lokala kyrkovalen som har en icke-partipolitisk beteckning verkligen också är icke-partipolitiska och främst upptar personer som nominerats med hänsynstagande till deras intresse för församling och kyrka. Förklaringen till denna förändring ligger till ganska stor del i att de politiska partierna i allt större utsträckning kommit att gå fram med egna valsedlar med partinamnet som väljarbeteckning. Denna utveckling kan också ha drivit fram att det blivit fler valsedlar som enbart upptar kyrkligt intresserade personer och som konkurrerar med de partipolitiskt betecknade valsedlarna. Under den tid som kan överblickas utifrån tillgängliga undersökningar har framförallt rena enhetslistor på partipolitisk grund vilka inte har att konkurrera med någon politiskt betecknad valsedel men också "kyrkligt" betecknade samlingslistor för de borgerliga partierna som konkurrerar med en socialdemokratisk valsedel blivit allt ovanligare.

Nomineringsarbetet; partibetecknade valsedlar

När det gällde att klarlägga hur man gått till väga vid arbetet med att ställa samman valsedeln ställdes delvis olika frågor i de båda formulären. Först redovisas hur man svarat från de partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna.

Den första frågan var "Föregicks sammanställningen av valsedeln av någon inbjudan till partiets lokala medlemmar att inkomma med förslag till kandidater till valet av kyrkofullmäktige/direktvalda kyrkorådet?" Svaret var "ja" i nästan 80 procent av formulären. Procentsatsen ja-svar är densamma vid frågan "Förekom något nomineringsmöte dit partiets lokala medlemmar inbjöds?" Ingen skillnad kan iakttas mellan svar som hänför sig till valsedlar för tredjevalen och fjärdevalen vid någon av dessa frågor. Ja-svar är vid båda frågorna något vanligare från nomineringsgrupper knutna till centerpartiet än från andra partipolitiskt anknutna nomineringsgrupper.

Vid frågan "Hur gick man till väga för att fastställa vilka namn som skulle finnas på vilka platser på valsedeln?" gavs fyra svarsalternativ. I drygt hälften av formulären (53 procent) är alternativet "Ett nomineringsmöte (allmänt medlemsmöte) fastställde valsedeln" markerat. Det näst vanligaste sättet (21 procent) var att "En kyrkopolitiskt aktiv grupp inom lokalavdelningen fastställde valsedeln" och något mindre vanligt (15 procent) var att "Lokalavdelningens styrelse fastställde valsedeln". I en dryg tiondel av formulären markeras alternativet "Annat sätt". Hälften av dessa svar kom från socialdemokratiska nomineringsgrupper och innebär oftast att en kyrkopolitiskt aktiv grupp lagt fram ett förslag som sedan fastställts av arbetarkommunens representantskap eller styrelse. Ett liknande förfarande beskrivs också i några fall från andra partier.

Många av andra sätt-svaren hade kunnat föras in under något av de på förhand givna svarsalternativen men de är ändå illustrativa för under vilka förhållanden nomineringsarbetet bedrevs. En socialdemokratisk beskrivning, "Vi ringde runt till de som tidigare stått på listan och frågade om de ställde upp ånyo. Så fick de skriva sitt godkännande. Vi frågade också många som vi visste tillhörde Svenska Kyrkan om intresse fanns och som tillhörde vårt parti.", skiljer sig inte mycket från en moderat, "Jag ringde runt till alla som jag, tidigare förtroendevalda och styrelse ansåg vara tänkbara. Föreningen har bra ett 80-tal medlemmar totalt. Styrelsen fastställde valsedlarna.". Den lokala demokratin kan ibland drivas mycket långt som i en församling med drygt ett tusen kyrkotillhöriga: "Omröstning bland den lokala partiföreningens medlemmar. Resultatet av omröstningen delgavs medlemmarna. En nomineringskommitté föreslog valsedelns utseende. En nomineringsstämma fastställde valsedelns utseende.". Den lokala demokratin kan ibland också förefalla helt obefintlig: "Kyrkopolitiska rådet - Y-föreningen i Z kommun, inte inom lokalföreningen".

Svaren föredelar sig på ungefär samma sätt oavsett om valsedlarna var avsedda för ett tredje- eller ett fjärdeval. Beslutande nomineringsmöten förefaller ha varit särskilt vanliga när centerpartiets valsedlar skulle fastställas och minst vanliga när de övriga borgerliga partierna (fp, kd och m) gjorde upp sina valsedlar men skillnaderna kan vara en följd av att man arbetar i olika typer av miljöer där man har olika möjligheter att samla en representativ skara medlemmar till ett möte.

Formuläret upptog också frågan "Vilka uppfördes som kandidater på valsedeln?" och det vanligaste svaret var "Endast personer som är medlemmar av den lokala partiorganisationen" vilket markerades från drygt 60 procent av de partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna. Något mindre strikta krav - man uppförde "Främst medlemmar men också personer som är kända för att politiskt sympatisera med partiet" - markerades från 20 procent av nomineringsgrupperna. Öppenhet mot "opolitiska" kyrkligt intresserade - att valsedeln beskrivs som "En blandning av partimedlemmar, personer som politiskt sympatiserar med partiet och kyrkligt intresserade utan känd politisk uppfattning." - framhålls från 15 procent av nomineringsgrupperna. Möjligheten att skriva in andra svar har nästan inte alls utnyttjats. Man kunde möjligen förväntat att kravet på partimedlemskap skulle varit mindre vid fjärde- än vid tredjevalen men så är inte fallet utan svarsfördelningarna är varandra mycket lika. Striktast när det gällde att endast nominera partimedlemmar var man inom moderata samlingspartiet (80 procent) och socialdemokraterna (70 procent) medan man var mindre strikt inom centerpartiet (40 procent) och framförallt inom kristdemokraterna (15 procent).

Beträffande de valsedlar som var partipolitiskt betecknade ställdes också frågan "Hur bedömer man inom nomineringsgruppen den lokala partiorganisationens engagemang för nomineringsarbetet inför kyrkovalet?". Den totala svarsfördelningen blev: "Mycket stort" 17 procent, "Ganska stort" 46 procent, "Ganska litet" 28 procent och "Mycket litet" 9 procent. Nästan två tredjedelar markerar alltså att intresset var stort och en dryg tredjedel att det var litet. Inga skillnader finns i detta avseende mellan svaren beträffande valsedlar för tredjevalen och valsedlar för fjärdevalen. När materialet delas på partier blir delgrupperna som redan tidigare påpekats små men det förefaller som om motpolerna skulle utgöras av de centerpartistiska listorna och de moderata listorna. Beträffande de förra anges i betydligt större utsträckning att den lokala partiorganisationen visade stort intresse än beträffande de senare.

De öppna svaren skiftar föga mellan partierna. Inom den minoritet som menar att engagemanget var litet finns ett svar från en moderat nomineringsgrupp som skulle kunna komma från vilket som helst av partierna: "De traditionella politiska organisationerna tycker att kyrkovalet får väl de som är kyrkligt engagerade fixa.". Samma grundtanke kommer fram såväl i ett kristdemokratiskt svar, "Den lokala partiorganisationen beviljade ett litet bidrag till annonsering. I övrigt fick kandidaterna och de kyrkopolitiskt aktiva göra allting själva.", som i ett socialdemokratiskt svar, "Tyvärr ganska litet (engagemang), men den kyrkopolitiska gruppen hade fria händer och stöd för det arbete den lade ner.". Från en och samma församling svarar man från socialdemokraterna "Av hävd är inte S-gruppen i församlingen särskilt intresserad av kyrkovalet" och från folkpartiet liberalerna "De (i den lokala partiavdelningen) som är intresserade av Kyrkan är ytterst få. ".

I den majoritet av svar där man anger att engagemanget var stort framhåller man att valet diskuterats på ett eller flera medlemsmöten, att enskilda personer i styrelsen visat stort intresse, att man fått hjälp i valarbetet på olika sätt och att aktiva kyrkopolitiker är engagerade i styrelsen. Framförallt från centerpartihåll pekar man på att kyrkovalet är lokalt och en angelägenhet i närsamhället som är värdefull, t. ex. "Man vill ha en politisk plattform i samhället. Man vill synas.". En inte alldeles ointressant synpunkt där man menar att den lokala partiorganisationen engagerat sig ganska starkt kommer från folkpartiet liberalerna i ett frikyrkligt område: "Medlemmarna i partiet som ej är kyrkotillhöriga försvårar arbetet med sin inblandning.".

Nomineringsarbetet; andra valsedlar

Frågan om hur nomineringen av kandidaterna på valsedeln gick till inom nomineringsgrupper som inte var partipolitiskt betecknade var: "På vilket sätt nominerades kandidaterna på valsedeln?". Svarsfördelningarna var nästan identiska beträffande valsedlar till tredjeval och till fjärdeval och vanligast - i en tredjedel av formulären - var att man markerade svarsalternativet "Nomineringen skedde vid ett möte dit alla som kunde antas vara intresserade av kyrkliga frågor inbjöds". I en fjärdedel av fallen var de politiska partierna engagerade i nomineringsarbetet: 12 procent av valsedlarna kom till genom att "De aktuella partierna/Det aktuella partiet inbjöd sina medlemmar till ett nomineringsmöte" och lika många kom till genom att "Företrädare för partiet/partierna bakom valsedeln bestämde vilka som skulle sättas upp på den". Lika vanlig som dessa två varianter var en kooptationsvariant: "Nomineringen skedde vid ett möte med dem som tidigare representerat nomineringsgruppen.". Sätten att få fram en valsedel för ett kollektiv som egentligen inte finns är många och i inte mindre än en fjärdedel av formulären markerades att "Inget av ovanstående är tillämpligt utan nomineringen skedde på följande sätt" med mer eller mindre utförliga beskrivningar. Beskrivningarna varierar i mycket hög grad och även om en del av dem skulle gjort att förfarandet kunde förts in under något av de givna svarsalternativen ger de en bred provkarta på hur en "icke-organisation" kan gå till väga då den har att agera i ett sammanhang som är tämligen strikt styrt av ett regelverk.

Det kan med hänsyn till resultat som visserligen ligger 25 år tillbaka i tiden (Göran Gustafsson: Mellan religion och politik, 1977, s 71) vara värt att konstatera att inte i något av de c:a 60 beskrivningar som finns nämns att kyrkoherden i församlingen varit involverad i det "icke-politiska" nomineringsarbetet. De beskrivningar som mest anknyter till befintlig kyrklig beslutsstruktur anger att nomineringen skedde "Vid kyrkostämma i respektive församlingar i pastoratet.", att "Resp. kyrkoråd fick i uppdrag att före visst datum kontakta och till valnämnden redovisa sina kandidater." eller att "Det tidigare kyrkorådet diskuterade olika kandidater o någon utsågs att ringa runt.". En lite överraskande variant är att "Valnämnden utgick från de som var invalda i nuvarande lokala kyrkoråd. Utifrån dessa ledamöter nominerades kandidater till årets val.". Det tidigare nämnda fasta svarsalternativet "Nomineringen skedde vid ett möte med dem som tidigare representerat nomineringsgruppen" innebär naturligtvis också i viss mån att det finns en självrekryterande modell bakom valsedlarna.

Ett påtagligt drag i beskrivningarna är informaliteten i nomineringsarbetet som inte sällan skett med telefonens hjälp - e-mail nämns inte i något fall - och några typiska svar är "Rundringning och förfrågningar till kyrkligt intresserade personer med medveten spridning över socknen, ålder och kön.", "Hela idén med att ha en egen lista kom så sent att vi inte hade tid att ha några möten. Det var mest genom telefon som vi diskuterade vem som var först och vilka som var intresserade att bli kandidater." och "Ringt runt, tillfrågat 'troliga' personer i samhället.". En annan informell metod är annonsering. "Genom annons i dagspressen." anges från flera håll och även andra former av intresseanmälningar kan noteras: "Vi som varit med frågade de som hört av sig under mandatperioden om de ville medverka.". Vad som skymtar fram i beskrivningarna från de "verkligt" icke-politiska listorna är dels svårigheter att finna kandidater och att telefonsamtalen ofta inneburit övertalning men också att det i hög utsträckning gäller vad som från en församling lakoniskt uttrycks: "Handplockning.".

Beträffande inte så få av de icke-partipolitiskt betecknade valsedlarna gäller emellertid att de politiska partierna varit involverade i nomineringsarbetet men också då har man haft mycket skilda modeller för nomineringen. Den enklaste formen kan exemplifieras "Partierna nominerade sina kandidater." och "Partierna upprättade listor insända till nomineringsgruppen.". En "gammal" modell kommer fortfarande till användning vid fördelningen av platserna på valsedeln när man utgår från "Kommunalvalet 1997.". På andra ställen har visserligen partierna en roll men man har också beaktat andra intressen vilket framgår av följande två exempel: "En nomineringsgrupp med en repr. från varje parti utsågs och dessa hade sedan att ansvara för att resp. parti utsåg ett antal kandidater. Listan faställdes sedan vid ett grupp/stormöte dit alla 'XX-intresserade' var välkomna." och "Företrädare för de tre partierna har kontaktat sina föreningar och bett om förslag. Möjlighet att anmäla sig på talong i tidning förekom. Telefonkontakter med hjälp av medlemsregister vanliga.".

Som framgår är modellerna för nominering av kandidater till icke-partipolitiskt betecknade valsedlar både många och synnerligen skiftande och de låter sig knappast sammanfattas. Detsamma gäller svaren på den följande frågan som i ganska stor utsträckning går in i de svar som just redovisats.

Svaren på frågan "Vilken princip följdes vid rangordningen av kandidaterna på valsedeln?" visar att en överväldigande majoritet av nomineringsgrupperna som framträdde utan partipolitisk beteckning var valsedlar där man prioriterade kyrkligt intresse. För över hälften (54 procent) var svaret "Kandidaternas partitillhörighet sågs som helt ointressant och man såg uteslutande till politiskt intresse" och för ytterligare 16 procent var svaret "Man såg främst till kyrkligt intresse men försökte få med företrädare för olika partier". Mot detta kan man ställa att från 12 procent av de aktuella nomineringsgrupperna svarade man antingen "Kandidaterna sågs som företrädare för olika partier men man eftersträvade inte någon fullständig rättvisa ifråga om antal eller placering" eller "Man försökte i görligaste mån ta hänsyn till den styrka de aktuella partierna har inom församlingen/samfälligheten". De här nämnda alternativen för svar om rangordningsprinciper var inte aktuella för 18 procent av nomineringsgrupperna utan de markerade "Inget av ovanstående är tillämpligt utan man gick till väga på följande sätt vid placeringen av kandidaterna". Huvudresultatet - att omkring två tredjedelar av valsedlarna verkligen var icke-partipolitiska - håller oavsett om man ser till nomineringsgrupper som ställde upp i enheter med tre eller med fyra val.

Bland de "öppna svaren" är den klart vanligaste principen som kommer fram att man strävat efter geografisk representativitet. Svaren hänför sig alltså i stor utsträckning till kyrkliga samfälligheter eller församlingar som nybildats genom sammanslagningar och några typiska exempel är följande: "Det sågs till att alla församlingar fick representation.", "Placering efter församlingarnas storlek.", "Eftersom vi slår ihop tre församlingar ser vi till att alla församlingarna blir representerade." och "'Mixning' från 4 församlingar efter antal boende i resp. församling.".

Från en hel del församlingar pekar man på att man sökt varva män och kvinnor och att man medvetet strävat att föra upp yngre kandidater på valbara platser. Ett ganska extremt exempel är "Vi ville att listan skulle ha varannan under 30, varannan över 30, varannan kvinna, varannan man samt företrädare för etniska minoriteter högt placerade.". Det finns emellertid också mer traditionella principer: "Gamla erfarna långt upp - nya längre ner.". Inte så få av svaren pekar på partitillhörigheten och att den åtminstone i viss mån beaktats och svaret "Kandidaterna sågs som företrädare för olika partier och placerades någorlunda rättvist efter föregående val." är mera typiskt än "Från moderat håll hävdades kommunalvalet 97 som vägledande och fördelningen av posterna hölls stenhårt." Från en del församlingar beskrivs provomröstningar vid nomineringsmötet och i vissa fall kom de som skulle stå främst på valsedeln sinsemellan överens om den inbördes rangordningen men man kunde också tillämpa en annan princip: "Faktiskt i bokstavsordning bland oss fem som är förtroendevalda sedan tidigare.".

Nomineringsarbetet; tidsaspekten

Den "deadline" som fanns för registrering av nomineringsgrupper och deras kandidater - den 15 juni - har i olika sammanhang diskuterats men alldeles bortsett från att de praktiska implikationerna kan det vara av intresse att se när man var färdig med nomineringsarbetet på det lokala planet. I båda formulären ställdes frågan "När fastställdes valsedelns utseende?" och svaret skulle ges med datum: "Omkring den ______".

Svarsbortfallet var ungefär 14 procent och de avgivna svaren fördelar sig enligt följande:

	Tredje val		Fjärde val
	Pol. valsedel (n=159)	Ann. valsedel (n=143)	Pol. valsedel (n=102)	Ann. valsedel (n=110)
Under april eller tidigare	62 %	52 %	62 %	48 %
Under maj	22 %	26 %	24 %	30 %
Fram till 15 juni	9 %	15 %	5 %	16 %
Efter 15 juni	7 %	7 %	10 %	5 %
Summa	100 %	100 %	101 %	99 %

Mest anmärkningsvärt är att så pass många - c:a 7 procent - av nomineringsgrupperna uppger att de var färdiga med nomineringsarbetet först efter den tidpunkt som satts som bortre gräns för när man kunde anmäla sina kandidater. Å andra sidan var flertalet - mer än hälften färdiga i god eller rent av mycket god tid då de anger att de hade komponerat sina valsedlar redan i april eller tidigare och ytterligare en fjärdedel under maj. När det gäller "eftersläntrare" finns knappast någon skillnad mellan vare sig politiskt betecknade och andra valsedlar eller mellan valsedlar för det tredje och för det fjärde valet. Den enda skillnaden som framträder är att det var något vanligare att de partipolitiskt betecknade valsedlarna var färdiga i mycket god tid, d.v.s. senast i april.

En fråga om den egna bedömningen av hur man klarat tidsmarginalen ställdes också: "Hur bedömer man inom nomineringsgruppen att man lyckades tidsmässigt med nomineringsarbetet. Kom man igång så att man hade:". Svarsfördelningarna blev:

	Tredje val		Fjärde val
	Pol. valsedel (n=184)	Ann. valsedel (n=157)	Pol. Valsedel (n=113)	Ann. valsedel (n=127)
Gott om tid	25 %	25 %	30 %	20 %
Lagom med tid	60 %	55 %	58 %	61 %
Ont om tid	15 %	19 %	12 %	18 %
Summa	100 %	99 %	100 %	99 %

Det kan naturligtvis diskuteras om det har någon betydelse om man har "Gott om tid" eller "Lagom med tid" men det viktiga i sammanhanget är att det är en minoritet om en sjättedel som svarat att man haft "Ont om tid". Skillnaderna i detta avseende mellan de olika typerna av nomineringsgrupper och mellan nomineringsgrupper för de olika typerna av val är helt obetydliga. Då man korstabulerar svaren på frågan om när valsedeln var färdig och hur man ser på tidsaspekten finner man en viss men långt ifrån fullständig samvariation: Det finns både kombinationer som innebär att man var färdig i april eller maj och tycker att man hade ont om tid och kombinationer som innebär att man var färdig först under första halvan av juni eller ännu senare och ändå anser att tidsaspekten inte på något sätt var problematisk.

Tillgång till kandidater

Ett ganska omfattande block frågor om tillgången till kandidater och vilka som nominerades inleddes med en helt allmän fråga i båda formulären: "Hade partiet (alt. nomineringsgruppen) problem att få fram tillräckligt många kandidater till valsedeln?" Svarsfördelningarna blev:

	Tredje val		Fjärde val
	Pol. valsedel (n=186)	Ann. valsedel (n=190)	Pol. valsedel (n=113)	Ann. valsedel (n=115)
Nej, inte alls	32 %	50 %	24 %	40 %
Ja, i någon mån	53 %	44 %	57 %	45 %
Ja, i hög grad	15 %	7 %	19 %	15 %
Summa	100 %	101 %	100 %	100 %

Beträffande båda typerna av valsedlar och oavsett om det rör sig om valsedlar för ett tredje eller ett fjärde val anger majoriteten av dem som svarat att det funnits större eller mindre problem med att "fylla" valsedlarna. Det är emellertid också tydligt att det varit mindre problem att få fram tillräckligt med kandidater för de icke-partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna än för de partipolitiskt betecknade grupperna. Ser man till de olika partierna är det helt klart att man inom centerpartiet haft lättare att finna kandidater till valsedlarna än de övriga partierna vilka för övrigt inte skiljer sig åt i det aktuella avseendet. Det förefaller - oavsett vilken listtyp man ser till - som om problemen varit något större när det gällde valen på den fjärde nivån än på den tredje nivån.

När ett - starkt eller svagt - ja-svar getts skulle följdfrågan "Hur löstes problemen?" också besvaras. Fem svarsalternativ gavs:

1) Valsedeln upptog inte så många namn som varit önskvärt;

2) De som valts tidigare sitter kvar fastän de skulle vilja lämna sina uppdrag;

3) Man nominerade personer som inte är så intresserade av kyrkliga frågor men som är villiga att ta på sig ett uppdrag;

4) Man nominerade personer som inte är politiskt intresserade - alt.: så intresserade av det aktuella partiets/de aktuella partiernas program - men som är intresserade av kyrkan;

5) Annat sätt nämligen: ___ (med god plats för inskrivning av svar).

Flera svar kunde alltså markeras från en och samma nomineringsgrupp och de olika alternativen utnyttjades i följande utsträckning:

	Tredje val		Fjärde val
	Pol. valsedel (n=125)	Ann. valsedel (n=81)	Pol. valsedel (n=86)	Ann. valsedel (n=77)
Alternativ 1 markerat	65 %	52 %	70 %	52 %
Alternativ 2 markerat	23 %	16 %	20 %	20 %
Alternativ 3 markerat	18 %	17 %	12 %	10 %
Alternativ 4 markerat	16 %	11 %	12 %	8 %
Alternativ 5 markerat	4 %	17 %	9 %	20 %

Flertalet nomineringsgrupper som upplevt svårigheter att få tillräckligt många namn på sina valsedlar har inte gjort något åt detta: De har låtit valsedlarna bli "kortare" än vad man tyckte var önskvärt. Tendensen är mera påtaglig bland svaren beträffande partipolitiskt betecknade valsedlar än bland svaren beträffande icke-partipolitiskt betecknade valsedlar. I femtedel av fallen och ganska jämnt över de fyra kolumnerna svarar man att de som tidigare valts kandiderade på nytt fastän de egentligen ville avstå från det aktuella uppdraget. En ren nödlösning torde det ha varit att man nominerade personer som inte är kyrkligt intresserade men som gärna tar på sig ett uppdrag i samfälligheten eller församlingen. Lösningen var något mindre vanlig när det gäller fjärdevalen än när det gäller tredjevalen men man kan inte iaktta några skillnader när det gäller partipolitiskt betecknade och andra valsedlar vilket kanske är anmärkningsvärt om man inte beaktar att även många av de andra valsedlarna har någon anknytning till ett eller flera politiska partier. Materialet är litet och man kan inte uttala sig med någon större säkerhet om valsedlar knutna till de olika partierna men det förefaller som om socialdemokrater och moderater skulle tillgripit nödlösningen i större utsträckning än andra partigrupper. Den "omvända" lösningen - att ett parti nominerar personer som är mindre politiskt än kyrkligt intresserade - är totalt sett ungefär lika vanlig som den förra lösningen.

En rad andra sätt att handskas med situationen att det finns för få personer som är villiga att ställa upp som kandidater kommer fram vid svarsalternativ 5 och sådana lösningar än klart vanligare när det gäller de icke-partipolitiskt betecknade valsedlarna. Svaren tillför emellertid inte de fasta svarsalternativen särskilt mycket. De vanligaste svaren kan sammanfattas "Aktiv övertalning." men det förekommer också att man pekar på andra sätt att finna kandidater som den - politiskt betecknade nomineringsgrupp - som svarade "Utskick till samtliga hushåll med information om kyrkovalet och om man sympatiserade med partiet hade man möjlighet att bli kandidat." och den Kyrkans väl-lista som kunde fyllas genom att man frågade "De som visat intresse, bl. a. arbetat med församlingsinstruktionen.".

Efter den allmänna frågan om svårigheter att rekrytera kandidater kom ett frågebatteri som avsåg klarlägga vilken typ av kandidater man haft särskilt svårt att få fram. Frågeintroduktionen var: "Nedan uppräknas en rad olika befolkningskategorier. Ange för var och en av dessa kategorier om det fanns några problem att finna kandidater inom kategorin till nomineringsgruppens valsedel:". Sedan nämndes 14 olika kategorier: Kvinnor, Män, Unga (-30 år), Medelålders (31-50 år), Äldre (51-64 år), Pensionärer (65- år), Offentliganställda, Privatanställda, Tjänstemän, Arbetare, Företagare (Lantbr.), Kyrkligt aktiva, Vanliga kyrkomedlemmar och Politiskt intresserade. För var och en av kategorierna fanns tre svarsmöjligheter: "Inga problem", "Små problem" och "Stora problem". Vid redovisningen har dessa tre svarsmöjligheter getts siffervärden - Inga problem = 1, Små problem = 2 och Stora problem = 3 - och medelvärden för de olika grupperna har sedan beräknats. Medelvärdena kan teoretiskt sträcka sig från 1,00 vilket skulle innebära att alla svarat "Inga problem" till 3,00 vilket skulle innebära att alla svarat "Stora problem". De som fyllt i formulären har svarat beträffande de olika kategorierna i olika stor utsträckning. Bortfallet är 5-10 procent då det gäller kön och ålder, 20-25 procent då det gäller kategoriseringarna med anknytning till arbetslivet och 10- 15 procent då det gäller frågorna om kyrklig aktivitet. Bortfallet är 14 procent i svaren om partipolitiskt betecknade listor och 24 procent i svaren om andra listor vid frågan om politiskt intresse; skillnaden är tämligen självklar.

När man ser till de olika kategorierna blir medeltalen som följer:

	Tredje val		Fjärde val
	Pol. valsedel	Ann. valsedel	Pol. valsedel	Ann. valsedel
Kvinnor	1,52	1,29	1,50	1,28
Män	1,63	1,56	1,69	1,59
Unga	2,77	2,61	2,84	2,69
Medelålders	2,07	1,77	2,04	1,84
Äldre	1,46	1,32	1,65	1,36
Pensionärer	1,52	1,40	1,57	1,38
Offentliganställda	1,67	1,59	1,77	1,68
Privatanställda	1,80	1,58	1,94	1,65
Tjänstemän	1,74	1,63	1,75	1,56
Arbetare	1,95	1,76	2,01	1,79
Företagare (Lantbr.)	2,09	1,61	2,05	1,64
Kyrkligt aktiva	1,41	1,27	1,44	1,28
Vanliga kyrkotillhöriga	1,62	1,48	1,70	1 ,54
Politiskt intresserade	1,63	1,58	1,70	1,69

Helt genomgående - vid båda typerna av val -har de som står bakom de på annat sätt betecknade valsedlarna markerat att de haft mindre problem att finna kandidater av de olika slagen än vad de som står bakom de partipolitiskt betecknade valsedlarna haft. Särskilt påtagligt är detta när det gäller medelålders personer och när det gäller företagare innefattande lantbrukare. Delvis förvånande är att skillnaden inte är större än vad som framkommer när det gällde att finna kyrkligt aktiva som var beredda att ställa upp. Kanske ännu mer förvånande är att mönstret är detsamma - även om marginalerna är små - när det gällde att finna kandidater som var politiskt intresserade. Det finns också en tendens att det uppfattats som lättare att finna kandidater för valsedlar för de fjärde valen än för de tredje valen. Detta gäller på det hela taget både för de politiskt betecknade valsedlarna och för de på annat sätt betecknade valsedlarna och förhållandet skulle kunna sammanhänga med att fjärdevalen genomsnittligt hänför sig till mindre enheter än tredjevalen. Det är möjligen något paradoxalt om det är så att det är lättare att fylla en valsedel i en mindre enhet än i en större men såväl den erforderliga mängden namn som förekomsten av lokalkänsla och uppdragets art skulle kunna förklara förhållandet.

Ser man till de olika kategorierna av kandidater är det en kategori som skilde ut sig från alla andra när det gällde att finna lämpliga kandidater: Unga, personer upp till 30 år. Beträffande denna grupp gäller att det stora flertalet svarat "Stora problem". Problemen är emellertid inte så mycket mindre beträffande den följande åldersgruppen, Medelålders (32-50 år), medan man endast från ett litet antal nomineringsgrupper markerat svårigheter när det gäller Äldre (51-64 år) och Pensionärer 65- år). Man har funnit det något svårare att få fram Män till valsedlarna än Kvinnor. Beträffande de till yrkeslivet knutna kategorierna meddelade många som besvarade enkäten att man inte tänkte i sådana termer när man gjorde upp valsedlarna för kyrkovalet. Beträffande Offentlig- och Privatanställda finns knappast någon skillnad men det anges ha varit något lättare att finna Tjänstemän som var villiga att ställa upp på valsedeln är Arbetare och Företagare inklusive lantbrukare. Det lägsta medelvärdet (= minst problem när det gällde att finna kandidater) noteras för kategorin Kyrkligt aktiva men det är inte heller särskilt många som markerat att det varit svårt att finna Vanliga kyrkotillhöriga som ville engagera sig i den lokala kyrkliga beslutsapparaten och detsamma gäller Politiskt intresserade.

Sammantaget är det viktigaste resultatet vid sidan av att det uppfattas som lättare att få fram "folk" till de icke-partipolitiskt betecknade valsedlarna än till de politiskt betecknade valsedlarna att det ofta funnits svårigheterna att finna yngre kandidater till valsedlarna till kyrkofullmäktige och direktvalda kyrkoråd. Svårigheterna begränsades inte till den yngsta gruppen utan det är också många som pekar på svårigheter att finna personer upp till 50-årsåldern som ville ta på sig kyrkliga uppdrag.

En väl sammansatt röstsedel bör inte bara ta upp kandidater med olika demografiska och sociala karaktäristika utan den bör också har geografisk representativitet. Detta borde vara en faktor som är viktig inte minst i kyrkliga samfälligheter som innefattar församlingar av olika karaktär. Mot denna bakgrund ställdes en särskild "representativitetsfråga": "Hade nomineringsgruppens valsedel en sådan sammansättning att alla områden i eller delar av församlingen/samfälligheten var tillfredsställande representerade bland kandidaterna?" Vid Ja-svar efterfrågades vilka områden eller vilken typ av områden det var det fanns för få kandidater från. I en knapp fjärdedel av formulären har frågan besvarats jakande. Av de öppna svaren framgår emellertid att man i viss utsträckning missförstått frågan och skrivit in uppgifter som "ungdomsrepresentanter", "unga" och "yngre människor". De som besvarade frågan som det var tänkt skiftar från svar som "Byarna runt centralorten." och "Små byar i glesare delar av församlingen." till svar som "Från hyreshusområden.", "Nya villaområden." och "Stadens innerstadsförsamlingar har fått stå tillbaka för de små landsbygdsförsamlingarna.". Med hänsyn till att så många ja-svar bygger på missförstånd förefaller det inte som om områdesrepresentativiteten skulle ha varit något problem när det gäller det stora flertalet valsedlar och i den mån den varit ett problem har detta problem inte varit ensartat utan kunnat innebära svårigheter att få kandidater från glesbygden lika väl som svårigheter att få kandidater från de mest tätbebyggda delarna inom en enhet.

Kandidater med dubbel samfundstillhörighet

Bland valbarhetsvillkoren för uppdrag som förtroendevald i Svenska kyrkan ingår att man skall tillhöra Svenska kyrkan. Någon fråga om i vad mån kandidaterna uppfyllde detta - och andra - valbarhetsvillkor fanns inte i enkäten till nomineringsgrupperna. Däremot ställdes frågan "Upptog valsedeln kandidater som utom att de tillhör Svenska kyrkan också tillhör något annat samfund?". Svarsmöjligheterna var "Nej, inte som är bekant" och "Ja ___ personer år aktiva inom ______". Svarsfördelningarna blev de följande:

	Tredje val		Fjärde val
	Pol. Valsedel (n=190)	Ann. valsedel (n=164)	Pol. valsedel (n=115)	Ann. valsedel (n=130)
Nej	86 %	75 %	90 %	74 %
Ja	14 %	25 %	10 %	26 %
Summa	100 %	100 %	100 %	100 %

Bortemot en femtedel av valsedlarna för de lokala kyrkliga valen skulle enligt tabellen uppta en eller flera personer som inte bara tillhör Svenska kyrkan utan också något annat samfund. Något förvånande är att förekomsten av sådana kandidater skulle vara avsevärt vanligare på de valsedlar som inte var partipolitiskt betecknande än på de partipolitiskt betecknade valsedlarna. En förklaring skulle kunna vara att man inom de politiska partierna har sämre kontroll på kandidaternas samfundstillhörighet och att man därför - med gott samvete - svarat "Nej, inte som är bekant".

Preciseringarna av svaren innebär en ganska fullständig listning av de svenska frikyrkosamfunden. Ett tiotal omnämnanden av kandidater som tillhör Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen är inte överraskande och man kan väl tänka sig att medlemmar av EFS har förekommit på flera listor utan att det markerats. De fåtaliga kandidaterna från Bibeltrogna Vänner torde kunna betraktas ha lika självklar hemortsrätt på listorna som de från Fosterlands-Stiftelsen.

Flertalet kandidater som omnämns är emellertid inte knutna till de inomkyrkliga rörelserna utan till olika frikyrkorörelser. På de partibetecknade listorna nämns medlemmar av Svenska missionsförbundet och Pingströrelsen i ungefär samma utsträckning. Andra samfund - Svenska alliansmissionen, Nybygget, Frälsningsarmén, Svenska baptistsamfundet och Metodistkyrkan - har ströomnämnanden. Samtliga partier hade på hade på någon eller några valsedlar frikyrkomedlemmar som kandidater men det är helt klart att sådana kandidater var vanligare på de kristdemokratiska valsedlarna än på andra partiers valsedlar. Det är endast för de sistnämnda som man finner beskrivningar som "2 Nybygget - Kristen Samverkan och 2 Pingströrelsen.", "6 Pingst." och "3 Pingstkyrkan.".

På de icke-partibetecknade valsedlarna var det ungefär lika vanligt att man angav att man hade medlemmar från Svenska missionsförbundet som från Pingströrelsen bland kandidaterna. Kandidater med knytningar till övriga samfund förekommer med mycket mindre frekvens: Nybygget, Svenska alliansmissionen, Svenska baptistsamfundet, Frälsningsarmén, Metodistkyrkan, Lokala ekumeniska församlingar och i ett fall Katolska kyrkan. Oftast rör det sig om enstaka namn men det finns beskrivningar som "3-5 SMF.", "3 Svenska Alliansmissionen, 1 Pingstförsamlingen.", "3 xx frikyrkoförsamling.", "5 Pingstförsamlingen, FA, Missionsförsaml.", "5 Sv. Missionsförbundet, Baptisterna och Pingstv." och "7 i FA, ÖM, PK, SMF.". Det framgår inte i vad mån kandidaterna blivit valda men det förefaller ändå som om kyrkofullmäktige resp. de direktvalda kyrkoråden på en del ställen har en klart ekumenisk karaktär.

Kyrkoanställda kandidater

Kyrkoordningen anger i vilken utsträckning valbarhetshinder föreligger för kyrkligt anställda. Sådana valbarhetshinder gäller emellertid enbart "kyrkonämnd, kyrkoråd, styrelse och nämnd" men utgör inte hinder vid val till kyrkofullmäktige, samfällda kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige eller kyrkomötet. I enkätformulären ställdes en rak fråga, "Upptog valsedeln kandidater som är anställda i Svenska kyrkan?", och svarsfördelningarna var de följande:

	Tredje val		Fjärde val
	Pol. valsedel (n=190)	Ann. valsedel (n=164)	Pol. valsedel (n=115)	Ann. valsedel (n=130)
Nej	77 %	68 %	84 %	77 %
Ja	23 %	32 %	16 %	23 %
Summa	100 %	100 %	100 %	100 %

Ungefär en fjärdedel av alla valsedlarna upptog en eller flera kyrkoanställda bland kandidaterna. Förekomsten av kyrkoanställda bland kandidaterna är vanligare vid tredjevalen än vid fjärdevalen vilket är naturligt med hänsyn till att alla kyrkoanställda inte kan väljas in i de direktvalda kyrkoråden men däremot i olika fullmäktigeförsamlingar. Kyrkoanställda är också vanligare bland kandidaterna på de icke-partipolitiskt betecknade valsedlarna än på de valsedlar som har ett partinamn i toppen.

Den vanligaste kategorin anställda på de partibetecknade valsedlarna är helt klart kyrko- och kyrkogårdsvaktmästare och dessa förekommer på valsedlar för i stort sett alla partier. Utöver vaktmästarna kan man inte säga att någon kategori är vanligare förekommande än andra utan här finns präster, diakoner, kanslipersonal och barntimmeledare i ungefär samma utsträckning. En klar skillnad mellan de parti- och de icke-partibetecknade listorna är att de senare i större utsträckning tar upp anställda inom andra församlingar än den som valet gäller och personer med andra typer av anställningar inom Svenska kyrkan. Den vanligaste kategorin även här är emellertid vaktmästarna men man finner också många som på ett eller annat sätt arbetar med undervisning inom församlingen eller med administrativt arbete. Präster, diakoner och kantorer förekommer däremot i klart mindre utsträckning.

I de allra flesta fallen är det en eller två personer på en valsedel som uppges ha anställning inom kyrkan. Undantag finns emellertid: Från vänsterpartiet uppges i en stor samfällighet "5 personer (3 präster, 2 arbetar administrativt inom kyrkan)." och i en annan stor samfällighet upptog posk-valsedeln "Komminister, Husmor, Diakon, Fritidspedagog.". Ännu större intressebredd bland de förtroendevalda fick man - i den mån kandidaterna valdes - där en valsedel beskrivs: "6 personer: Präst, Diakon, Diakon/Kyrkomusiker, Församlingspedagog, Kyrkan centralt, f.d. missionärer.". Man kan också hoppas att det verkligen var till de tämligen små "X, Z och Y församlingars bästa" om bland de valda ingick "Kyrkovaktmästare, församlingsassistent, kyrkokanslist.".

Egna informationsinsatser inför valet

Med hänsyn till att kyrkovalet 2001 på så många sätt skiljde sig från de tidigare kyrkofullmäktigevalen inleddes frågebatteriet om information om kyrkovalet med en allmänt hållen fråga: "Skiljde sig arbetet inför valet i år på något sätt från arbetet inför de tidigare kyrkliga valen. Hade det någon betydelse att Svenska kyrkans relationer till staten ändrats och att man nu också hade val till kyrkomötet och stiftsfullmäktige?". Det helt dominerande svaret är "Valarbetet bedrevs ungefär som tidigare". Detta ges från 71 procent av de partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna och från 66 procent av de på annat sätt betecknade nomineringsgrupperna. I ingetdera fallet har det någon betydelse om svaren hänför sig till en nomineringsgrupp vid ett tredjeval eller vid ett fjärdeval. Bland den knappa tredjedel av svaren som markerar att valarbetet förnyades i förhållande till tidigare val är två typer av synpunkter helt dominerande. Det ena går ut på att aktiviteten inför valet var mycket större än tidigare och att man gjorde mer för att informera om valet. Två exempel: "Fler aktiva. Fler intresserade." och "Mer information till väljarna.". Den andra synpunkter är negativ och pekar på att "apparaten" kring valet blivit större: "Alla skulle skriva under, kollas om de var döpta etc. För mycket kollande vilket inte ses som trovärdigt inom kyrkan.", "Komplicerat, tidsödande, mycket pappersarbete. Onödig byråkrati." och "Rörigt med 4 val.".

Den följande frågan var mera preciserad: "Hur bedömer nomineringsgruppen att det var att informera om kyrkovalet jämfört med tidigare?". Svarsfördelningarna blev:

	Tredje val		Fjärde val
	Pol. valsedel (n=182)	Ann. valsedel (n=131)	Pol. Valsedel (n=107)	Ann. valsedel (n=107)
Lättare än tidigare	20 %	24 %	22 %	22 %
Ingen skillnad mot tidigare	62 %	53 %	54 %	52 %
Svårare än tidigare	18 %	24 %	24 %	26 %
Summa	100 %	101 %	100 %	100 %

I drygt hälften av fallen är alltså svaret "Ingen skillnad mot tidigare" och frekvensen av detta svar står väl i samklang med svaret på den föregående frågan. Inom den knappa halva som såg skillnader när det gällde att gå ut med information om kyrkovalet jämfört med tidigare var det ungefär lika många som markerade att det blivit "lättare" som det var som markerade att det blivit "svårare". Inga som helst skillnader värda att notera finns vare sig mellan partipolitiskt och på annat sätt betecknade valsedlar eller mellan valsedlar som hänför sig till ett tredjeval och valsedlar till ett fjärdeval.

Den vanligaste förklaring till att man tyckte det var lättare att informera 2001 än tidigare var att intresset från massmedia för valet var så mycket större och detta ledde till att människor blev intresserade och ville orientera sig om vad den nya kyrka-statrelationen innebar. Man skriver t. ex. "Eftersom det var första gången kyrkan själv skötte valet, så skrevs och informerades det mycket i massmedia." och "Media var mycket aktivare med artiklar och det var många annonser. Folk visste att det var kyrkoval.". Frågan om kyrkans nya ställning uppfattas ha aktiverat väljare och det kommer också förklaringar som "Väljarna ville ha info om skillnaden när man tillhörde 'staten'. Stort intresse för begravningsverksamheten." och "Alla ville ha kvar kyrkan som samlingsplats. Firande av större högtider. Dop, konfirmation, vigsel och begravning. Musik, sång och konserter.". En praktisk synpunkt som kommer fram i en del svar är att det var lättare att informera eftersom kyrkovalet var det enda valet under året och sannolikt ligger det också något i att "Samfällighetens fullmäktige kunde förklaras bättre än pastoratsdelegerade.".

De som svarat att det var svårare att informera 2001 än tidigare var tämligen enstämmiga in sin motivering till ställningstagandet: De hänvisar på det ena eller andra sättet till "De nya nivåerna.". Andra tar - om också mindre frekvent - fram andra innovationer som den sänkta rösträttsåldern, förhandsröstningen på pastorsexpedition, personvalet. Man kan emellertid vara överens om att det fanns svårigheter men ändå ha en helt olikartad grundhållning som framgår av följande två förklaringar till att det var svårare att informera: "Genom det påtvingade direktvalet till stift och kyrkomöte samt extra informationsarbete för kryssningen." och "Fler kurser och information än tidigare. Men det var ju premiär för kyrkan. Nästa gång går det bättre.".

En "långfråga" avsåg att fånga in alla möjliga informationsvägar som nomineringsgrupperna utnyttjade inför kyrkovalet: "På vilka olika sätt sökte nomineringsgruppen informera de röstberättigade om kyrkovalet och om nomineringsgruppen, dess program och kandidater?". Elva olika möjligheter upptogs i formuläret:

· Genom att dela ut valsedlar till hushållen

· Genom att förse hushållen med informationsmaterial

· Genom annonsering i dagspressen

· Genom att hålla torgmöten eller liknande

· Genom att ställa upp vid debatter och informationsmöten

· Genom "dörrknackning" eller liknande

· Genom att initiera tidningsartiklar och liknande

· Genom affischering

· Genom att ha lokaler för information tillgängliga

· Genom att ställa upp vid vallokalerna

· Andra sätt (med utrymme att skriva in förklaring)

För var och en av informationsmöjligheterna fanns svarsalternativen "Ja" och "Nej". I enkäterna utnyttjas emellertid inte alltid dessa "kryssningsmöjligheter" vid alla alternativen utan en ganska stor mängd "ej svar" finns också. I redovisningen nedan har därför endast ja-svaren beaktats, d.v.s. procenttalen anger i hur många av alla formulären från respektive grupp som man angett att den aktuella informationsvägen utnyttjats:

	Tredje val		Fjärde val
	Pol. valsedel (n=190)	Ann. Valsedel (n=164)	Pol. valsedel (n=115)	Ann. valsedel (n=130)
Dela ut valsedlar	78 %	70 %	77 %	72 %
Dela ut informationsmaterial	81 %	72 %	79 %	73 %
Annonsering i dagspress	46 %	24 %	50 %	32 %
Torgmöten o. liknande	23 %	11 %	35 %	7 %
Debatter och info.möten	36 %	21 %	36 %	16 %
"Dörrknackning" o. Liknande	6 %	12 %	10 %	14 %
Tidningsartiklar o. Liknande	35 %	31 %	31 %	21 %
Affischering	36 %	31 %	30 %	29 %
Lokaler för information	21 %	10 %	23 %	19 %
Finnas vid vallokalerna	47 %	41 %	47 %	46 %
Andra sätt	24 %	27 %	22 %	18 %

Den övergripande bilden är att nomineringsgrupperna lagt ner ett stort arbete när det gällde information om kyrkovalet. De båda första informationsmöjligheterna som riktade sig direkt till hushållen utnyttjades av mellan tre fjärdedelar och fyra femtedelar. Hälften av de nomineringsgrupper om vilka information föreligger fanns på plats vid vallokalerna och - kan man förmoda - delade där då också ut valsedlar. Dagspressen utnyttjades för annonsering men man initierade också artiklar om kyrkovalet i stor utsträckning. Direktinformation i form av torgmöten och debatter och deltagande i informationsmöten omnämns i förvånansvärt många enkäter.

De partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna utnyttjade de olika informationsvägarna och framförallt då annonsering, torgmöten och debatter i något större utsträckning än de andra nomineringsgrupper men detta kan sammanhänga med att de förra hänför sig till genomsnittligt större enheter är de senare. Mot en sådan förklaring talar emellertid att antalet berörda kyrkotillhöriga i medeltal var avsevärt större vid tredjevalen är vid fjärdevalen men någon systematisk skillnad i fråga om hur valinformationen bedrevs vid tredjevalen och vid fjärdevalen kan inte iakttas vare sig man ser till de partpolitiskt betecknade nomineringsgrupperna eller de på annat sätt betecknade nomineringsgrupperna.

I en dryg femtedel av alla enkäterna anges att man informerat om kyrkovalet på andra sätt än de som listats i formulären. Många olika varianter att sprida information på nämns. Vanligast - och egentligen "missat" då de fasta alternativen konstruerades - var att man fått komma till tals i det lokala församlingsbladet och detta är en möjlighet som särskilt ofta nämns från de icke-partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna. Följande två beskrivningar kommer dock från partipolitiskt betecknade grupper: "Församlingen hade gemensam information till samtliga hushåll med presentation av nomineringsgrupperna." och "Varje parti fick en sida i församlingsbladet, som gick till samtliga hushåll.".

Från de partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna nämns ganska ofta att man telefonledes, brevledes eller på annat sätt försökt att få medlemmarna i den lokala partiorganisationen att gå och rösta. Exempel: "Brev, brevröstningspaket, valsedlar och informationsmaterial till alla X-medlemmar." och "Telefonkampanj som gick ut på att ringa till alla medlemmar och personer som bedöms sympatisera med nomineringsgruppen.". Det förekom också att man arbetade enligt den då det gäller att intressera väljare klassiska tvåstegsmodellen: "Medlemsmöten. Medlemmar fick hemskickat 5-10 valsedlar + infomaterial att dela ut till grannar, släktingar mm.".

Internetkommunikation och hemsidor nämns också tämligen ofta och från båda typerna av nomineringsgrupper. Lokalradion kunde i viss mån utnyttjas, ett fåtal valstugor nämns liksom att "En grupp från listan vandrade i centrum och delade ut informationsmaterial 4 lördagar före valet, ett par timmar varje gång.". Mindre organiserad direktpåverkan nämns också: "Mun mot mun metoden i affären, på posten, hembesök.".

Svarsvarianterna är som redan nämnts många och ibland undrar man nästan om inte ändamålet fått helga medlen som när svaret är "Personliga samtal och uppmaningar till grannar etc. att gå och rösta. Ffa att tala om vad kyrkan gör/vill göra inte bara vid val. Uppmanade personer att rösta även om de är aktiva i annat samfund." eller "Personliga direktutskick med personliga brev a) till anställda i samfälligheten, b) till sändlista för församlingsbladet, c) till kyrkans vänföreningar.".

Ett speciellt område för information var förhands- och brevröstningen. En särskild fråga ställdes om insatser på detta område: "Försökte man inom nomineringsgruppen särskilt informera om möjligheterna till förhandsröstning och brevröstning?". Svaren fördelade sig enligt följande:

	Tredje val		Fjärde val
	Pol. valsedel (n=182)	Ann. Valsedel (n=164)	Pol. valsedel (n=112)	Ann. valsedel (n=130)
Nej (=Inga insatser)	28 %	37 %	25 %	38 %
Ja, om förhandsröstning	16 %	12 %	19 %	15 %
Ja, om brevröstning	10 %	7 %	5 %	2 %
Ja, om båda	46 %	44 %	51 %	45 %
Summa	100 %	100 %	100 %	100 %

Flertalet nomineringsgrupper försökte på olika sätt informera om att man kunde förhandsrösta och att man även kunde rösta genom en brevförsändelse och oftast sökte man i informationen klargöra båda möjligheterna att rösta utan att komma till vallokalen på valdagen. De politiskt betecknade nomineringsgrupperna försökte i något större utsträckning komma ut med information om de "avvikande" röstningsmöjligheterna än nomineringsgrupperna med andra beteckningar. Information om förhands- och brevröstning var minst lika vanligt vid fjärdevalen som vid tredjevalen. Flertalet svar pekar på att man utnyttjat tämligen konventionella informationsvägar som annonsering och möten men det finns också exempel som "Genom inf. från pastorsexp. och pålysning i kyrkan.". Det finns också de som nämner att man kontaktat "äldre och pensionärer" som man trodde skulle utnyttja de alternativa röstningsmöjligheterna. I enstaka fall sände man ut "brevröstningspaket" till alla medlemmar i partiorganisationen.

Uppfattningar om andras information

Även om det i första hand är de i ett val deltagande grupperna som har att se till att väljarna får information om vilka olika valsedlar som finns, vem som står bakom valsedlarna och vad kandidaterna vill arbeta för om de blir valda ligger inte hela informationsansvaret på dessa grupper. Inte minst när det rörde sig om en så påtaglig innovation som kyrkovalet 2001 hade man såväl inom rikskyrkan som den lokala församlingen/samfälligheten ett intresse av att så många som möjligt var informerade om vad det tre- eller fyrdelade valet innebar och hur de röstberättigade skulle gå till väga för att utnyttja sin rösträtt. Särskilda frågor fanns därför i enkäten om synen både på den information Svenska kyrkan gett och på den information som den lokala församlingen/samfälligheten gett.

Den förstnämnda frågan var: "Var enligt nomineringsgruppens uppfattning den information som Svenska kyrkan gav om valet tillfredsställande?". Svaren fördelade sig enligt följande:

	Tredje val		Fjärde val
	Pol. valsedel (n=190)	Ann. Valsedel (n=161)	Pol. valsedel (n=115)	Ann. valsedel (n=130)
Helt tillfredsställande	17 %	15 %	19 %	19 %
I stort sett tillfredsställande	65 %	58 %	60 %	58 %
Inte helt tillfredsställande	13 %	23 %	13 %	15 %
Långt ifrån tillfredsställande	4 %	4 %	8 %	9 %
Summa	99 %	100 %	100 %	100 %

Från drygt tre fjärdedelar av nomineringsgrupperna anges att man var åtminstone i stort sett nöjd med den information som gick ut från Svenska kyrkan centralt om kyrkovalet. Det kan noteras att de som markerat "Helt tillfredsställande" var ungefär lika många som de som uttryckte ett mer eller mindre starkt missnöje med informationen och att bland dem som uttryckte sådant missnöje valde det stora flertalet att endast markera den mildare formen av kritik. Svarsfördelningarna i de fyra kolumnerna är varandra mycket lika, d.v.s. det framkommer inga påtagliga skillnader vare sig mellan partipolitiskt betecknade nomineringsgrupper och andra nomineringsgrupper eller mellan nomineringsgrupper som hänför sig till tredjeval och nomineringsgrupper som hänför sig till fjärdeval.

De som gav ett svar i negativ riktning ombads ange vad som inte var tillfredsställande. Frågorna om Svenska kyrkans information har uppenbarligen tolkats på flera olika sätt. Bortser man från dem som redan vid denna fråga angav vad man var missnöjd med ifråga om det lokala informationsarbetet från kyrkans sida fördelar sig svaren på två typer: 1) De som var missnöjda med den centrala informationskampanjen; 2) De som var missnöjda med detaljer i informationen om valförfarandet. Den förra typen av svar kan exemplifieras: "Den reklamkampanj som gick ut från centralt håll uppskattades inte. Gav ingen koppling till kyrkan. För 'modern'.", "Vi tyckte inte att annonserna i rikspressen var tilltalande.", "Alltför ytligt." och "Det var flummigt och intetsägande.".

De som svarat om informationen om detaljer framhåller att röstkorten inte var tillräckligt upplysande om tid och plats för valet, att det behövts mera information om förhands- och brevröstning, att personvalsinslaget i valet kunde förklarats bättre och att det inte tillräckligt väl framgick att det var tre eller fyra val som skulle äga rum och varför det var på det sättet. Från en "Gemensam lista" i en mycket liten församling kommer både ros och ris i ett ovanligt fylligt och reflekterat svar: "Den rent formella delen, ang. valets regelverk och praktiska genomförande var väl genomtänkt och presenterad. Däremot kom det centrala s. k. idématerialet (PR-materialet) ej till bruk. I vår 'lilla värld' med små förhållanden i glesbygd bedrivs ej några märkvärdiga kampanjer. Pastoratets valnämnd gav ut neutral information om valet i form av egna affischer och flygblad vilka då även kunde användas av de lokala nomineringsgrupperna vid valsedelspridningen. De 'centrala' affischerna fann vi ej särdeles användbara (m. a. o. mindre lämpliga!) vilken åsikt tycks ha delats av många andra.".

En parallell fråga ställdes om de lokala förhållandena: "Var enligt nomineringsgruppens uppfattning den information som den lokala församlingen/samfälligheten gav om kyrkovalet tillfredsställande?". Svaren fördelade sig:

	Tredje val		Fjärde val
	Pol. valsedel (n=185)	Ann. Valsedel (n=161)	Pol. valsedel (n=110)	Ann. valsedel (n=126)
Helt tillfredsställande	32 %	29 %	36 %	23 %
I stort sett tillfredsställande	59 %	52 %	47 %	64 %
Inte helt tillfredsställande	6 %	11 %	10 %	8 %
Inte alls tillfredsställande	3 %	9 %	6 %	5 %
Summa	100 %	101 %	99 %	100 %

Tillfredsställelsen med den lokala kyrkoorganisationens information är ännu större än med den centrala informationen; de båda första alternativen får 80-90 procent av svaren. Det är dessutom flera som vid denna fråga markerat "helt tillfredsställande". Inga skillnader som är värda att framhålla finns mellan de fyra kolumnerna. Bland de fåtaliga kritiska rösterna märker man i flera fall en kritik av hur de lokala församlingsbladen behandlade kyrkovalet i allmänhet eller den egna nomineringsgruppen: "Församlingens tidning ges endast ut två gånger per år. Ingen anpassning till valet skedde och således missades möjligheten till info om valet och de olika grupperna.". Man pekar på att det borde varit mer av allmän information - i form av annonser och affischer - om vilka nomineringsgrupper och kandidater som fanns och om "den betydelse kyrkorådet har i församlingen".

Till de partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna ställdes också frågor om hur man såg på den egna politiska organisationens agerande inför kyrkovalet. Frågorna var "Var enligt nomineringsgruppens uppfattning engagemanget för kyrkovalet inom den politiska riksorganisation som nomineringsgruppen företräder tillfredsställande?" resp. "... den lokala partiorganisation som nomineringsgruppen företräder tillfredsställande?". När det gäller den egna riksorganisationens agerande var 80 procent nöjda medan 20 procent menade att mera kunde gjorts. Kritiken var i flertalet fall mild ("inte helt tillfredsställande") och det går att leta upp exempel på missnöjda företrädare på det lokala planet från alla de partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna men de är möjligen mest frekventa i svaren från de två nomineringsgrupper som fick flest röster i kyrkovalet. Man tycker att de "uppifrån" "Gjorde bara vad de ansåg sig tvungna att göra." och klagar "Inget engagemang eller kampanjarbete. Nästan inget tryckt informationsmaterial.".

Svarsfördelningen är ungefär densamma vid frågan om den lokala partiorganisationens agerande: 75 procent ansåg att den egna arbetarkommunen eller x-partiföreningen gjort vad som kunde förväntas ifråga om information och 25 procent tyckte att partiet kunde gjort mera lokalt. De kritiska rösterna pekar på bristen på engagemang i de egna lokala organisationen. Tre röster från de tre största grupperna får illustrera detta: "Ingen i själva partiorganisationen var bland kandidaterna och då brydde man sig inte.", "Partiet tycker att kyrkans organisation och verksamhet är lågprioriterad." och "Kyrkans frågor ligger för långt från partifrågorna. Inget intresse för att sätta sig in i i kyrkofrågorna eller programmet som vi lokalt gick till val på.".

En parallell fråga ställdes i formuläret till de icke-partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna: "Var enligt nomineringsgruppen engagemanget för kyrkovalet inom den lokala partiorganisation/de lokala partiorganisationer som står bakom nomineringsgruppen tillfredsställande?" Från drygt hälften av de aktuella nomineringsgrupperna ansåg man att man hade skäl att besvara frågan och av dessa ansåg gott och väl 80 procent att det eller de partier som man hade bakom sig hade engagerat sig tillräckligt i valet. Några nämner att de fått ekonomiskt stöd från det parti/de partier som stod bakom nomineringsgrupper med beteckningar som Kyrkans väl eller Borgerlig samling. En företrädare för en Samlingslista kan emellertid klaga "Varken Moderata Samlingspartiet eller Socialdemokraterna i Y kommun var intresserade av egna listor i Z församling." och en företrädare för en Borgerlig Samverkan konstaterar "Ovilja från partiorganisationerna att bistå med pengar i valet samt att hjälpa till i valarbetet. Många ville heller inte rösta.".

Svaren på alla frågorna pekar på att nomineringsgrupperna inte har någon generell kritik varken mot rikskyrkan och/eller lokalförsamling eller mot det egna partiet på riks- och/eller lokalnivå när det gäller vad man från respektive håll gjort för att informera om av kyrkovalet. Man kan naturligtvis nöja sig med att konstatera detta och därmed också säga att allt vara gott och väl men man kan också ifrågasätta om tillfredsställelsen med alla parter sammanhänger med att det inte fanns några förväntningar på att någon annan än just de berörda nomineringsgrupperna skulle engagera sig på informationssidan inför kyrkovalet.

Samarbete kring information

Utskick av valsedlar och annan informationsspridning kostar pengar och/eller tid och de lokala nomineringsgrupperna befinner sig inte särskilt ofta i direkt konfrontation med varandra. De hade ett gemensamt intresse av att valdeltagandet blev högt och det är inte orimligt att samarbete över "nomineringsgruppsgränserna" förekommer. En särskild fråga ställdes om detta: "Samarbetade nomineringsgruppen på något sätt med någon annan nomineringsgrupp när det gällde att informera om kyrkovalet?" Svaren föll ut på följande sätt:

	Tredje val		Fjärde val
	Pol. valsedel (n=190)	Ann. valsedel (n=164)	Pol. valsedel (n=115)	Ann. valsedel (n=130)
Inget samarbete	71 %	75 %	73 %	69 %
Samarbete förekom	29 %	25 %	27 %	31 %
Summa	100 %	100 %	100 %	100 %

Från 25-30 procent av nomineringsgrupperna - oavsett valtyp och grupptyp - anges att man samarbetat med andra nomineringsgrupper. Formerna för vad man beskriver som samarbete växlar något. Det finns de som anger att de samarbetat med en nomineringsgrupp med samma väljarbeteckning som den egna i närliggande församlingar och från en relativt liten och nybildad samfällighet kan man från X-partiet skriva "X-grupperna i Y och Z. Allt i stort sett. Vi träffades och fick goda råd och info.". Vanligare är emellertid att man samarbetat med andra nomineringsgrupper när det gällde annonsering, möten, utskick och framställning av informationsmaterial. Samarbetet kan begränsas till två eller flera nomineringsgrupper med borgerlig anknytning som framgår av följande två fylliga beskrivningar från centerpartiet: "Övriga borgerliga partier om valbroschyr där varje parti hade 2 egna sidor." och "Moderater och POSK. Utdelning till hushållen av valsedlar och valmaterial.". Vanligast är dock att alla partier samarbetat och som exempel återges en beskrivning från socialdemokraterna "Moderaterna, Folkpartiet och Centern. Utskick av valsedlar och infoblad till hushållen.", en från moderaterna: "Fp, C, S, POSK. Presentation och frågestund i församlingssalen." och en från en på annat sätt betecknad nomineringsgrupp: "S, M. Fp, Kd, C om utskick.".

Lokala och nationella valfrågor

Intresset för att satsa på information inför kyrkovalet måste åtminstone till en del sammanhänga med i vad mån man har någon fråga eller några frågor som man avser att driva inom en nomineringsgrupp i den mån dess kandidater blir valda. En särskild fråga om detta ställdes: "Fanns det någon lokal kyrklig fråga som nomineringsgruppen särskilt försökte framhålla att dess kandidater intresserar sig för i samband med kyrkovalet?". Svarsfördelningarna blev:

	Tredje val		Fjärde val
	Pol. valsedel (n=188)	Ann. valsedel (n=163)	Pol. Valsedel (n=113)	Ann. valsedel (n=126)
Nej	56 %	63 %	58 %	72 %
Ja	44 %	37 %	42 %	28 %
Summa	100 %	100 %	100 %	100 %

Klart mindre än hälften av nomineringsgrupperna kan peka på någon fråga som man mer eller mindre "gått till val" på. Det var något vanligare inom de partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna än inom de övriga nomineringsgrupperna att man menade att man hade en eller flera frågor som man särskilt förde fram. De övriga nomineringsgrupperna vid de fjärde valen utgörs ju i inte alldeles obetydlig utsträckning av samlings- eller enhetslistor i små enheter - församlingar inom samfälligheter - och det är kanske inte så förvånande att man där inte har något mer eller mindre preciserat "program".

Det är något vanligare att de borgerligt betecknade nomineringsgrupperna pekar på någon lokal valfråga som de drivit än att de socialdemokratiska nomineringsgrupperna gör det. Svaren som skrivits in blir en provkarta på kyrkliga verksamhetsgrenar som "Den diakonala verksamheten.", "Att ungdomsverksamheten upptas igen." och "Att vidmakthålla kyrkans centrala söndagsgudstjänst kl 11.00.". Ekonomifrågor nämns men inte särskilt ofta och i några framhåller man "Bevarandet av de mindre församlingarna.". I enstaka yttranden framhålls att man står för "öppenhet" och därmed kan man avse både att man vill se "Kyrkan öppen för alla - även klentrogna." och att man bejakar kvinnliga präster. Vad som uppenbarligen är reella lokala stridsfrågor kommer upp några gånger som "En ny begravningsplats placering." och "Stöd till ungdomar som konfirmerar sig hos extern organisation ex. Sv. Jägarförbundet, KSSS, Scoutförbundet Sveriges Flotta.". Ett intressant svar från en storstadsförsamling är "Vi försökte profilera oss men fick motstånd mot detta av de andra grupperna.". Det finns alltså fortfarande ställen där man finner det angeläget att i samband med kyrkovalet inte ta fram frågor som kan vara konfliktskapande och polariserande.

Beskrivningarna från de icke-partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna är på något sätt fylligare och "medvetnare" än de hittills återgivna svaren. Ett unikt svar kommer från en liten norrlandsförsamling: "Väl förankrade förtroendevalda i den kyrkliga verksamheten. Synliggöra människors befrielse och räddning i Jesus Kristus.". Några framhåller kyrkans verksamhet i hela dess bredd som en lista som betecknas som Samlingslista: "Församlingens grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning, utöva diakoni och mission.". En lokal posk-lista framhåller att man förde fram "Gudstjänstutveckling, diakoni, barn-, ungdoms- och konfirmandarbete samt musikens plats i församlingen." och en annan skriver "Långsiktig ekonomisk planering till gagn för församlingsinstruktionens områden samt att personal och förtroendevaldas kunskaper och förutsättningar tillvaratas genom aktiv personalpolitik.". Det finns emellertid också lokala listor som anger mera begränsade målsättningar: "Att informera allmänheten om att XX (= annan nomineringsgrupp) har flera kvinnoprästmotståndare på sina listor.". Att man anser sig företräda "öppenhet" kan komma fram även på de icke-partipolitiska listorna: "Öppnare kyrka, inga tunga högmässor. Fler kvinnliga präster". Man kan också vilja bilda opinion för förändringar som de kyrkliga organen inte direkt kan påverka: "En säkrare väg till kyrkogården (som ligger lite utanför samhället) lämpligen genom anläggandet av en trottoar." och "Cykel- och gångväg från X till X:s kyrka.".

En fråga om man aktualiserade rikskyrkliga frågor ställdes också: "Fanns det någon allmän kyrklig fråga som nomineringsgruppen särskilt försökte framhålla att kandidater som den stödde vid valet till kyrkomötet intresserar sig för?".

Svaren fördelade sig:

	Tredje val		Fjärde val
	Pol. valsedel (n=187)	Ann. valsedel (n=158)	Pol. Valsedel (n=113)	Ann. valsedel (n=127)
Nej	65 %	83 %	63 %	84 %
Ja	35 %	17 %	37 %	16 %
Summa	100 %	100 %	100 %	100 %

Det förefaller som om de lokala nomineringsgrupperna ofta lät det egna valet av kyrkofullmäktige och direktvalt kyrkoråd vara en sak och det riks- och stiftskyrkliga valet en annan sak. En tredjedel av de politiskt betecknade nomineringsgrupperna - i princip samma andel i alla partier - uppger att de tog upp även rikskyrkliga frågor i sin information till väljarna medan endast en sjättedel av de på annat sätt betecknade nomineringsgrupperna på motsvarande sätt aktualiserade rikskyrkliga frågor; skillnaden är lite förvånande med hänsyn till att många av de lokala nomineringsgrupperna ändå har en mer eller mindre stark posk-anknytning.

De öppna svaren ger i detta fall inte så mycket. Samma eller likartade svar kommer från nomineringsgrupper som företräder helt skilda partier. I kortversionerna kan det heta "Folkkyrkovisionen" (socialdemokraterna), "Karaktären av en öppen folkkyrka" (centerpartiet) och "Folkkyrkan (moderata samlingspartiet). I något mera utförliga svar finner man också likheter t ex mellan svaret från centerpartiet i en medelstor församling" "En kyrka för alla. Rikstäckande. Jämställdhet." och svaret från socialdemokraterna i en närbelägen likstor församling: "Svenska kyrkans roll som en demokratisk folkkyrka, som tar ansvar för alla sina medlemmar.". Ett mönster finns i svaren från folkpartiet liberalerna som uppenbarligen på många ställen förde fram "Möjligheten att välja församling." som en valfråga. Ställningstaganden i frågor som kvinnoprästfrågan och frågan om vigsel av homosexuella framhålls i enstaka svar men mot detta står klara deklarationer i annan rikting från en lista med Sverigedemokrater: "Statskyrkan, repressionen mot dem som motsätter sig kvinnliga präster, kyrkorummets helgd (jfr Ecce Homo), det lutherska arvet de små landsförsamlingarna mm i nu nämnd ordning.". En riksfråga som nämns i viss utsträckning från de icke-partipolitiska nomineringsgrupperna är att "Vi vill behålla våra små församlingar.". Andra framhåller - inte särskilt överraskande - också som en övergripande fråga att man vill att kyrkan skall vara fri från partipolitik: "Att partipolitik av traditionellt slag inte hör hemma i ett fritt trossamfund.".

Finansieringen av valarbetet

Även en minimal valrörelse kan både kosta pengar och kräva frivilliga arbetsinsatser. Vissa kostnader är ofrånkomliga och mot denna bakgrund ställdes frågan "Hur täckte nomineringsgruppen de kostnader som kyrkovalet medförde?". Följande möjligheter nämndes i formuläret:

· Med medel från församlingen/samfälligheten

· Med medel från partiorganisation/er på lokalplanet

· Med medel från nomineringsgruppen på riks- eller regionalplanet

· Med medel från kandidaterna/enskilda kandidater

· Med medel från andra personer

· Genom frivilliga arbetsinsatser av kandidaterna

· Genom frivilliga arbetsinsatser från andra

· På andra sätt:_____.

De olika svarsmöjligheterna kryssades för i följande utsträckning:

	Tredje val		Fjärde val
	Pol. valsedel (n=190)	Ann. Valsedel (n=164)	Pol. valsedel (n=115)	Ann. valsedel (n=130)
Medel från förs./samf.	48 %	77 %	48 %	75 %
Medel från lok. partiorg.	71 %	26 %	79 %	19 %
Medel från nom.grupp (riks)	14 %	3 %	14 %	5 %
Medel från kandidater	5 %	17 %	4 %	16 %
Medel från andra personer	1 %	2 %	1 %	5 %
Frivilliginsatser -kandidater	66 %	48 %	58 %	45 %
Frivilliginsatser - andra	19 %	15 %	22 %	13 %
Andra sätt	9 %	8 %	4 %	8 %

Tre finansieringsmöjligheter nämns i klart större utsträckning än de andra men det är inte samma möjligheter som främst framhålls från de båda typerna av nomineringsgrupper. Medel från församlingen eller samfälligheten är den finansieringsväg som nämns från flest nomineringsgrupper. Den nämns emellertid i avsevärt större utsträckning från de icke-partipolitiskt än från de partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna. Man avser tydligen oftast valsedeltryckningen och varför församlingen/samfälligheten omnämns i så mycket större utsträckning från övriga nomineringsgrupper än från partipolitiska kan diskuteras. Det kan vara så att det framförallt var i små enheter - där de övriga grupperna är särskilt vanliga - som man var mest generös med dessa bidrag men det kan också vara så att de politiska grupperna inte ser valsedelstryckningen som en finansiering utan som en självklar rättighet.

Det är inte särskilt förvånande att de partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna nämner medel från den lokala partiorganisationen mycket oftare än de övriga nomineringsgrupperna. Mera förvånande är kanske att så mycket som uppemot en fjärdedel av dessa anger de lokala partierna som en finansieringskälla och detta resultat klargör tydligt - vilket påpekats flera gånger tidigare - att även de övriga nomineringsgrupperna fortfarande i viss utsträckning har partipolitiska bindningar. Från en minoritet av de partipolitiskt betecknade valsedlar uppges att man fått "medel från nomineringsgruppen på riks- eller regionalplanet". Den tredje vanligaste vägen att få resurser för att kunna genomföra valarbetet är att kandidaterna på en valsedel ägnar sig åt frivilligarbete som kuvertklistring och distribution av valmaterial. Sådana frivilliginsatser är - kanske något överraskande - vanligare bland dem som står på en partipolitiskt betecknad valsedel än bland dem som står på andra valsedlar. Däremot är det vanligare - om också inte helt vanligt - att de övriga nomineringsgruppernas kandidater direkt belastas med kostnader. Frivilliga arbetsinsatser från andra än kandidaterna är inte särskilt vanliga och nämns av ungefär lika stora andelar oavsett vilken nomineringsgruppstyp man ser till

I tabellen ovan kan man inte iaktta några skillnader när det gäller finansieringen mellan de nomineringsgrupper som ställde upp i ett tredje val och de som ställde upp i ett fjärde val. Mera överraskande är kanske att det inte i något avseende finns några skillnader värda att nämna mellan nomineringsgrupper knutna till olika partier.

Svaren vid den sista finansieringsmöjligheten - "andra sätt" - är inte särskilt upplysande. Man ger mest svar som kunde rymmas redan under de fasta alternativen och ett illustrativt "partipolitiskt svar" är "Partiorganisationen betalade programmets tryckning. Förs/samf betalade valsedeln.". Från en liten församling med samlingslista uppges att "Valnämnden äskade budgetmedel på ett tidigt stadium". De krav som kan ställas på en förtroendevald inom kyrkan framgår på olika sätt: "Det var några få som arbetade med att rekrytera kandidater, själv svarade jag för administrationen främst. Kostnaderna var små medan tidsåtgången var större." och "Programförklaringen som utdelades fick några av oss kandidater bekosta själva (475:-)".

En mera övergripande fråga om finansieringen av valet fanns också: "Hur bedömer nomineringsgruppen i efterhand resurserna för arbete med kyrkovalet?" Flertalet svarande menar att de hade tillräckliga resurser:

	Tredje val		Fjärde val
	Pol. valsedel (n=188)	Ann. Valsedel (n=160)	Pol. valsedel (n=112)	Ann. valsedel (n=128)
Helt otillräckliga	6 %	11 %	13 %	5 %
Ganska otillräckliga	41 %	22 %	24 %	13 %
Tillräckliga	52 %	68 %	63 %	82 %
Summa	99 %	101%	100 %	100 %

Det är vanligare att man svarar mer eller mindre otillräckliga från de partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna än från de övriga nomineringsgrupperna. Några större skillnader finns inte mellan nomineringsgrupper knutna till olika partier. Möjligen kan man säga att man är mer nöjd inom de i sammanhanget "stora" partierna (socialdemokraterna, centerpartiet och moderaterna) än inom de "små" partierna (folkpartiet liberalerna och kristdemokraterna) men detta kan vara en skillnad mellan olika typer av församlingar och samfälligheter.

Det var också vanligare att man tyckte resurserna var otillräckliga vid tredjevalen än vid fjärdevalen. Utan att ha tillgång till uppgifter om de faktiska resurserna kan man ändå våga anta att resurserna var större för nomineringsgrupperna vid tredjevalen än vid fjärdevalen men ändå är man mer nöjd med resurserna vid de senare. Håller detta kan svaren synas paradoxala men de kan också illustrera att de som är engagerade i de kyrkliga valen - och som ofta varit det länge - har en ganska låg förväntansnivå på vad det skall finna för resurser. Man är nöjd med att få ut valsedlar och någon information om dem som står på valsedeln och har inte anspråk på att göra någon omfattande valrörelse. Man klagar inte utan tycker det mesta är bra som det är och detta är helt i linje med den tillfredsställelse som kom fram vid frågorna om hur andra - rikskyrkan, församlingen och den egna partiorganisationen -engagerat sig i informationen om kyrkovalet.

Till de nomineringsgrupper som ansåg att resurserna var "otillräckliga" ställdes en följdfråga, "Vad skulle nomineringsgruppen i första hand ha använt större resurser till om de funnits?". Två typer av svar dominerar helt såväl från de partipolitiskt betecknade som de övriga nomineringsgrupperna. Man ville i första hand haft möjlighet att sända ut valsedlar och kandidatpresentationer och detta uttrycks t ex från vänsterpartiet på ett sätt som lika gärna kunde kommit från någon annan grupp: "Direktinformation till hushållen via posten. Nu täckte vi bara en liten del eftersom vid inte var så många som delade ut och sådant tar tid och ork.". I andra hand nämns att man skulle "Annonserat mer i dagspress". Som andra möjligheter att utnyttja större resurser nämns affischering, informationsmöten och att man skulle haft "proffsigare utförande av informationsmaterialet". Hur små resurserna var på sina håll kommer fram i svaret från en Kyrkan i Centrum-lista: "Orimligt att en kandidat skall bekosta brev och kuvert - bör diskuteras att för varje vald ledamot ges ett stöd till gruppen som täcker utgifterna för tryck och papper/kuvert.".

Uppfattningar om valdeltagandet

Det låga valdeltagandet vid en rad kyrkofullmäktigeval gjorde att det på många håll fanns farhågor för att röstningsaktiviteten skulle minska ytterligare vid det första valet i en kyrka som fått ändrade relationer till staten. Det stora antalet förstagångsröstande kunde förväntas verka i denna riktning. Det förhållandet att valet också gällde kyrkomötet kunde däremot förväntas höja valdeltagandet. Nya faktorer tillkom under valrörelsen. I enkäten till nomineringsgrupperna fanns inledningsvis en fråga om det lokala valdeltagandet. Resultatet är ointressant i detta sammanhang men medianvärdet ligger på 15 procent, dvs mycket nära det totala valdeltagandet i kyrkovalet.

Denna fråga följdes av en fråga om vilket valdeltagande man förväntat, "Vilken nivå hade man inom nomineringsgruppen väntat att valdeltagandet skulle ligga på?", och svarsmöjligheterna innebar att förväntningarna relaterades till det faktiska valdeltagandet. Svaren blev:

	Tredje val		Fjärde val
	Pol. valsedel (n=187)	Ann. Valsedel (n=161)	Pol. valsedel (n=110)	Ann. valsedel (n=128)
Avsevärt högre	6 %	4 %	3 %	2 %
Något högre	25 %	25 %	29 %	27 %
Ungefär vad det blev	45 %	42 %	45 %	45 %
Något lägre	22 %	26 %	20 %	22 %
Avsevärt lägre	2 %	2 %	3 %	4 %
Summa	100 %	99 %	100 %	100 %

För knappt hälften av dem som besvarat nomineringsgruppsenkäten innebar inte det lokala valdeltagandet någon överraskning. Av återstoden var det något flera som förväntat att valdeltagandet skulle vara högre än vad det var som förväntat att det skulle vara lägre. Vilken typ av val nomineringsgrupperna kandiderat vid har ingen betydelse för svaren och inte heller har det någon betydelse om nomineringsgruppen företrädde ett politiskt parti eller hade en annan beteckning.

Bland dem som förväntat ett högre valdeltagande anför man ofta som förklaring till att väljaraktiviteten blev mindre än väntat frånvaron av möjlighet till poströstning och svårigheterna att förhandsrösta (avstånd). Det finns också de som pekar på att det "konkurrensmotiv" kommit in - man hänvisar såväl till kyrkomötesvalet som till att man i den egna församlingen hade flera valsedlar - borde ökat valdeltagandet mera. Några anför lokala förhållanden till att man trodde på en större ökning av valdeltagandet: "Turbulens inom X församling." och "Stort strul i församlingen i vissa frågor. Protester har funnits mot det styrande partiets sätt att sköta samfällighet och församling.". Bland dem som är överraskande över den nivå som uppnåddes finns de som anför ett "trots allt"-motiv: Informationen var så dålig men ändå ökade valdeltagandet. Det allt överskuggande svaret är emellertid att "Sverigedemokraterna, händelserna i USA" var faktorer som fick folk att gå och rösta mer än man hade förväntat. Svar med detta innehåll eller endast med en hänvisning till Sverigedemokraternas allmänt mobiliserande effekt kommer igen i många formulär.

Två mångordiga frågor ställdes om vilken betydelse man ansåg att "allt det nya" i samband med kyrkovalet hade för det lokala valdeltagandet. Den första frågan var "Vilken effekt på valdeltagandet i församlingen/samfälligheten menar man inom nomineringsgruppen att det hade att kyrkovalet denna gång inte bara var ett lokalt val utan att man samtidigt valde ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte?".

Den något förenklade svarsfördelningarna blev:

	Tredje val		Fjärde val
	Pol. Valsedel (n=186)	Ann. Valsedel (n=159)	Pol. valsedel (n=109)	Ann. valsedel (n=127)
Valdelt. Ökades	45 %	38 %	44 %	31 %
Valdelt. påverkades inte	54 %	59 %	51 %	66 %
Valdelt. Minskades	1 %	3 %	2 %	2 %
Summa	100 %	100 %	100 %	99 %

Majoriteten anser att valdeltagandet varken ökade eller minskade på grund av att kyrkovalet också omfattade val av stiftsfullmäktige och kyrkomöte. Denna uppfattning är något mera dominerande bland svarande för icke-partipolitiskt betecknade nomineringsgrupper än för partianknutna nomineringsgrupper. De som inte gett ett "ingen betydelse"-svar är emellertid nästan helt eniga om att valdeltagandet ökades genom kyrkovalets nya betydelse för Svenska kyrkan på regional- och riksnivå. Svaret att den nya ordningen inte hade någon betydelse är något vanligare bland företrädare för de borgerliga partierna än för socialdemokraterna.

Den andra frågan om förändringarnas påverkan på valdeltagandet anknöt till de förändrade relationerna mellan kyrka och stat: "Vilken effekt på valdeltagandet i församlingen/samfälligheten menar man inom nomineringsgruppen att det hade att kyrkovalet denna gång var ett val som Svenska kyrkan själv hade att svara för?"

Vid denna fråga blev den förenklade svarsfördelningen:

	Tredje val		Fjärde val
	Pol. Valsedel (n=184)	Ann. Valsedel (n=159)	Pol. valsedel (n=109)	Ann. valsedel (n=127)
Valdelt. Ökades	55 %	53 %	51 %	52 %
Valdelt. påverkades inte	44 %	43 %	46 %	46 %
Valdelt. minskades	1 %	4 %	4 %	2 %
Summa	100 %	100 %	100 %	100 %

I denna sammanställning framkommer inga som helst tendenser till skillnader mellan nomineringsgrupper av olika typ eller vid tredje- och fjärdevalen. En majoritet i alla grupperna anser att det förhållandet att kyrkan själv svarade för valet ökade valdeltagandet. Endast ett ytterligt litet fåtal menar att valets mindre "officiella" karaktär - det är ju inte längre reglerat i statliga förordningar - har dragit ner valdeltagandet. Resultatet är kanske lite förvånande men svaren hade möjligen varit helt annorlunda om valdeltagandet minskat istället för att öka ganska påtagligt. Några skillnader mellan de partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna kan inte iakttas.

Det egna valresultatet

De nomineringsgrupper som besvarade enkäten uppger att de fått allt mellan 0 och 100 procent av rösterna vid en fråga om hur stor andel av rösterna man fick i det lokala valet. Resultatet är naturligt med hänsyn till att här såväl finns nomineringsgrupper som kommit till i protest inom små grupper liksom nomineringsgrupper som var helt ensamma på arenan vid inte så få val av direktvalda kyrkoråd. Alla ställdes emellertid inför frågan "Vilken andel av rösterna hade man inom nomineringsgruppen räknat med att man skulle få vid valet till kyrkofullmäktige/direktvalt kyrkoråd i församlingen/samfälligheten?". Svaren fördelade sig:

	Tredje val		Fjärde val
	Pol. Valsedel (n=183)	Ann. Valsedel (n=154)	Pol. valsedel (n=108)	Ann. valsedel (n=118)
Avsevärt större	4 %	5 %	6 %	3 %
Något större	31 %	19 %	31 %	13 %
Ungefär den andel man fick	46 %	52 %	44 %	73 %
Något mindre	17 %	18 %	18 %	10 %
Avsevärt mindre	2 %	6 %	1 %	2 %
Summa	100 %	100 %	100 %	101 %

Från ungefär hälften av nomineringsgrupperna anger man att valresultatet för den egna gruppen inte alltför mycket skiljde sig från man hade förväntat. Bland återstoden är de besvikna ("större")något flera än de glatt överraskade ("mindre"). De sistnämnda är något flera när man ser till de partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna än när man ser till övriga nomineringsgrupper. Särskilt vid fjärdevalen är det vanligt att dessa grupper fått ungefär vad de väntat ifråga om röstandel och ett sådant resultat är kanske naturligt med hänsyn till att här ingår ett inte så litet antal nomineringsgrupper som varit ensamma om att föra fram kandidater vid framförallt valen av direktvalda kyrkoråd. Ser man till de olika partipolitiska grupperna är det helt tydligt att besvikelse - man hade förväntat större andel av rösterna - är vanligare bland moderaterna än inom övriga grupper.

I den mån man fått större eller mindre andelar av rösterna än man förväntat ombads nomineringsgrupperna att ange "Vilka faktorer menar man inom nomineringsgruppen bidrog till att höja/sänka andelen av rösterna?" Motiveringarna är både många och skiftande. Ser man först till varför valet gick bättre än förväntat är det ganska vanligt att man anför de "naturliga" förklaringarna: Vad man uträttat under den innevarande valperioden, det egna programmet, de egna kandidaternas egenskaper och den egna valrörelsen. Några pekar på vilka valmöjligheterna var och framhåller att den egna nomineringsgruppen blev det bästa valet för anhängare av grupper som inte deltog i valet. I något fall kommer det fram att det gick bra för X-partiet fastän de inte var osams i Y-partiet som 1997. Förklaringarna till att man inte fick den röstandel man förväntat är delvis de omvända i förhållande till dem som anförts som orsak till att det egna partiet var framgångsrikt. Man pekar således på att andra nomineringsgrupper gjort en bra valrörelse och i undantagsfall också på att man inte själv kommit ut som man borde: "Vi var helt gröna och visste inte alls hur det skulle gå till.". En inte ovanlig förklaring är att det kommit till en ny aktör på den lokala arenan vilket har minskat den egna röstandelen mer än förväntat.

Nomineringsgrupperna tillfrågades också "Vilken effekt på nomineringsgruppens röstandel i församlingen menar man inom nomineringsgruppen att det hade att kyrkovalet denna gång inte bara var ett lokalt val utan att man samtidigt valde ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte?" Den förenklade svarsfördelningen blev:

	Tredje val		Fjärde val
	Pol. Valsedel (n=183)	Ann. Valsedel (n=158)	Pol. valsedel (n=108)	Ann. valsedel (n=122)
Röstandelen ökade	32 %	27 %	28 %	20 %
Röstandelen påverkades inte	63 %	71 %	69 %	76 %
Röstandelen minskade	4 %	2 %	3 %	3 %
Summa	99 %	100 %	100 %	99 %

Inom gott och väl två tredjedelar av nomineringsgrupperna har man uppfattningen att det egna valresultatet inte påverkades av att kyrkovalet inte längre bara var en lokal angelägenhet utan också hade anknytning till riks- och regionalnivån inom Svenska kyrkan. Detta svarsmönster illustrerar möjligen att man inom många nomineringsgrupper på det lokala planet inte tänkt om/inte vill tänka om utan mer eller mindre lever kvar i en situation med endast lokala kyrkofullmäktigeval. De återstående är nästan helt överens om att påverkade den nya situationen den egna gruppens resultat på något sätt så innebar det att man tjänade på förändringen. Såväl skillnaderna mellan tredjeval och fjärdeval som mellan partipolitiskt och på annat sätt betecknade nomineringsgrupper är helt marginella. Möjligen kan man säga att uppfattningen att nyordningen var till den egna gruppens fördel uttrycks något oftare från socialdemokrater och något mindre ofta från moderater än från övriga grupper.

Uppfattningar om personvalet

Självklart täckte också enkäten nomineringsgruppernas uppfattning om personvalsinslaget i kyrkovalet. Den - jämfört med många andra - enkla frågan var: "Hur ser man inom nomineringsgruppen på att det vid det kyrkliga valet var möjligt att särskilt markera en kandidat som man ville se vald (personval)?". Svaren fördelade sig på följande sätt:

	Tredje val		Fjärde val
	Pol. Valsedel (n=186)	Ann. valsedel (n=158)	Pol. valsedel (n=108)	Ann. valsedel (n=128)
Positivt	77 %	75 %	66 %	74 %
Likgiltigt	22 %	23 %	32 %	24 %
Negativt	1 %	1 %	2 %	2 %
Summa	100 %	99 %	100 %	100 %

Från tre fjärdedelar av nomineringsgrupperna markerar man en positiv inställning och de övriga anger nästan utan undantag att man är likgiltig till personvalsmöjligheten. Uttalat negativa röster förekommer nästan inte alls. Inga större skillnader finns vare sig om man ser till nomineringsgrupper som deltog i tredjeval eller fjärdeval eller om man ser till partipolitiskt betecknade grupper eller andra. Ser man till de partipolitiskt betecknade nomineringsgrupperna är det emellertid helt klart att man från socialdemokratiskt håll är mera skeptisk till personvalsinslaget - 59 procent uttalar sig positivt - än på borgerligt håll där 82 procent uttalar sig positivt. Resultatet är alltså i linje med den rikspolitiska skiljelinjen i synen på personval vid allmänna val.

De som besvarade enkäten fick också ange varför man var positiv, likgiltig eller negativ. När det gäller de positiva svaren är det stora flertalet tämligen intetsägande. Man pekar på att "Personval ligger i tiden.", att "Personval är demokratiskt" och att "Väljarna har större möjlighet att påverka resultatet.". Det finns de som framhåller att personvalet leder till "Kraftigare engagemang hos enskilda kandidater.". Ett inte alldeles ointressant "men" som korrigering till den senast återgivna synpunkten kommer vid ett svar som i princip är positivt:

"... det försvårar rekryteringen till listorna.". De hittills anförda svaren kommer från partipolitiskt betecknade nomineringsgrupper. Från de icke-partipolitiskt betecknade grupperna kommer samma allmänt positiva svar men man framhåller också från en Borgerlig samling-lista att det blir "Lättare med rangordningen på listan." och detta utförs från en Kyrkans väl-lista: "Speciellt positivt för en samverkanslista som till stor del är uppbyggd efter partiernas styrka för några val sedan.". Från de "på annat sätt" betecknade listorna framhålls många gånger att det går att lyfta fram de lämpligaste kandidaterna och att även personer som inte enligt valsedelns rangordning stod på valbar plats kunde lyftas fram till ett mandat. Från några små enheter med val av direktvalt kyrkoråd framhålls emellertid att personvalet genom spärreglerna inte blir en realitet där: "Alltför höga krav på antal kryss för att det skall spela någon roll." och "Tyvärr är möjligheten att ändra inbördes ordning på valsedeln liten. 5 % eller minst 30 st. inom en liten församling är svårt att uppnå.".

De som förklarat sig likgiltiga till personvalet motiverar i stor utsträckning sitt ställningstagande med att kryssningsmöjligheten inte utnyttjades i någon större utsträckning och med att systemet "Ger för lite effekt på resultaten.". De ytterligt få som var negativa anförde att "fel" personer kan bli valda: "Kan lyfta upp personer som inte har det rätta intresset för kyrkans arbete.".

Betydelsen av personvalet

Beträffande personvalet efterfrågades inte bara attityden utan också om systemet med kryssningar av ett namn hade någon praktisk betydelse. Eftersom sammanräkningen av valet inte säkert skulle vara färdig på alla ställen när frågeformuläret förväntades vara besvarat var frågelydelsen: "Förefaller det som om möjligheterna till personval på något sätt skulle påverka vilka av nomineringsgruppens kandidater som väljs till kyrkofullmäktige/direktvalda kyrkorådet i församlingen/samfälligheten?". Svaren blev:

	Tredje val		Fjärde val
	Pol. Valsedel (n=178)	Ann. valsedel (n=154)	Pol. Valsedel (n=101)	Ann. valsedel (n=124)
Nej	74 %	69 %	82 %	77 %
Ja	26 %	31 %	18 %	23 %
Summa	100 %	100 %	100 %	100 %

Det är värt att observera att frågan markerade "vilka ... som väljs", inte i vilken ordning de valdes. För omkring en fjärdedel av de aktuella nomineringsgrupperna gäller alltså att möjligheterna till personval på något sätt anses ha påverkat vilka personer som fick plats i de valda organen. Det finns en mycket svag tendens att personvalet mera påverkade vilka som valdes från de icke-partipolitiskt betecknade listorna än från de partipolitiska listorna. En svag tendens pekar också mot att personvalsinslaget hade mindre betydelse vid fjärdevalen än vid tredjevalen. En svag skillnad finns också i svaren från socialdemokratiska och borgerliga nomineringsgrupper: Det är något flera av de senare som anger att personvalsmöjligheten påverkat vilka som valdes.

Efter frågan om personvalsmöjligheten haft betydelse fick de som svarat ja uppmaningen "Försök beskriva vilka faktorer det var som gjorde att den/de aktuella personen/personerna fick så många personliga röster". Svaren är enhanda och pekar främst på de goda egenskaper den som flyttats upp har: Ett par av de mera utförliga svaren: "Dokumenterade resultat i kyrkorådet som kandidaten uppnått under mandatperioden. Förtroendet för och trovärdigheten hos personen.", "Personen ifråga är välkänd såväl inom som utanför de kyrkliga kretsarna genom sitt frivilliga engagemang." och "Många kände till den personen och visste vad hon stod för när det gäller kyrkliga frågor samt lokala frågor om kyrkan och gudstjänstlivet.".

Det är nästan uteslutande den välkända kyrkliga aktiviteten som nämns. Den renommé en person har i det politiska livet markerar man sällan men det förekommer, exempelvis "Känd för att vara en sann moderat och en kristen person." och "Kändisskap. Deltar i det kyrkliga arbetet. Socialdemokratiskt aktiv.". Det går inte att leta upp något exempel på att man anför något negativt om dem som lyfts fram genom kryssningar, däremot finner man förklaringar som "Personen har ett stort socialt kontaktnät.", "Släktskap kan leda till kryssmarkeringar." och "Arbetar i församlingen, träffar och pratar med de flesta som besöker församlingsgården.".

Avslutning

Formuläret till nomineringsgrupperna gav avslutningsvis möjlighet att ge "Andra synpunkter på kyrkovalet hösten 2001". Utrymmet har utnyttjats i stor utsträckning men de många svaren har inte kunnat analyseras. Det behövs emellertid inte några ingående analyser för att inse att ett tema mycket ofta kommer igen i nomineringsgruppernas svar: Kyrkovalet 2001 var arbetsamt och vad som krävdes av nomineringsgrupperna på det lokala planet skiljde sig i många avseenden från den invanda modellen från de tidigare kyrkofullmäktigevalen. Beredskapen inför förändring var i många fall - vilket också bör ha framgått av den tidigare redovisningen - inte särskilt stor utan man tänkte sig att valet 2001 skulle bli ett "vanligt" kyrkoval. Bland de många svaren i en och samma riktning kan man välja ett enda som tar upp såväl negativa som positiva aspekter: "Oerhörd arbetsinsats - första gången 'eget' val på alla nivåer. I viss utsträckning byråkratiskt, t. ex. brevröster till stiftsstaden och åter. Utomordentlig kompetens och god hjälp från stiftet."

Med de i många avseenden gemensamma erfarenheterna som utgångspunkt drar emellertid företrädarna för nomineringsgrupperna mycket skilda slutsatser. Det är slutsatser som kommer igen från många sammanhang där människor ställs inför något nytt och här finns alltså två grundhållningar. Det finns de som konstaterar att "allt var mycket bättre förr" och förordar en återgång till den tidigare modellen med indirekta val. Det finns också de som konstaterar att visserligen var mycket nytt men det hela gick ändå att genomföra på ett acceptabelt sätt och nästa gång klarar man allt mycket bättre.