Kostnader

Inledning

I detta avsnitt lämnas redogörelse för kostnaderna med anledning av 2001 års val. När det gäller den nationella nivån bygger redovisningen på uppgifter lämnade av projektledaren för valprojektet. När det gäller stiftsnivån och samfällighets/församlingsnivån utgörs underlaget av svar på stiftsenkäten respektive lokalnivåenkäten. Visare behandlas frågan om vilka kostnader som kan anses som regelbundet återkommande och vilka som inte är att hänföra till denna kategori. Slutligen görs försök till vissa jämförelser dels med den av Valutredningen gjorda uppskattningen av kostnaderna för ett val i enlighet med utredningens förslag, dels med kostnaderna för kyrkovalet 1997.

Principer för redovisning av personalkostnader

När det gäller posten personalkostnader har i anvisningarna för uppgiftslämnandet i enkätsvaren från stiften och samfälligheterna/församlingarna angivits: "För anställda upptas inte kostnad avseende arbete som utförs på den anställdes ordinarie arbetstid utan endast kostnad till följd av övertid, mertid o likn. För extrapersonal som är anställd med anledning av valet upptas hela kostnaden. Samtliga personalkostnader redovisas inkl tillkommande ´sociala kostnader´".

Tabellerna avseende stiftens respektive samfälligheternas/församlingarnas kostnader för personal utvisar alltså de merkostnader som uppkommit till följd av valet. Kostnad för arbete utfört av fast anställd personal på ordinarie arbetstid eller på övertid/motsv som har kompenserats genom ledighet ingår inte.

I vissa enkätsvar har framhållits att man inte får en rättvisande bild av de totala kostnaderna för valet om inte personalkostnaderna i sin helhet ingår. Det kan noteras att som framgår av det följande Riksskatteverket vid sin redovisning av kostnaderna för 1997 års val inte inkluderat kostnader för fast anställda. Det innebär också betydande svårigheter att ta fram en tillförlitlig redovisning av alla personalkostnader totalt - alltså innefattande även fast anställdas arbete på ordinarie tid eller på övertid som har ersatts med tidskompensation. Så t ex kan nämnas de ca 370 personer (med sannolikt ganska skiftande lönelägen) som har deltagit i den slutliga sammanräkningen på stiften. Vad beträffar de åtskilliga hundratal personer som haft ordinarie tjänstgöring på pastorsexpedition/motsv under den period då expedition varit öppen för förhandsröstning torde det inte vara lätt att säkert urskilja och kostnadsberäkna den del av ordinarie arbetstid som hänför sig till valet.

När det gäller den nationella nivån redovisas under projektet kostnaderna för alla tillfälligt anställda samt för en del av de i kyrkokansliet fast anställda under den tid de arbetat i projektet. Andra i kyrkokansliet fast anställda har i viss utsträckning varit engagerade i projektet men inte kostnadsmässigt förts dit.

Den nationella nivån

Kostnaden för Kyrkostyrelsens åtaganden för kyrkovalet 2001 uppgick vid utgången av år 2001 till ca 82,5 miljoner kronor och enligt av projektledaren 2002-02-14 lämnade skriftliga kommentarer beräknas under 2002 tillkomma ca 1 miljon kronor varför den slutliga totalkostnaden beräknas komma att uppgå till ca 83,5 miljoner kronor.

Fördelningen av kostnaderna vid utgången av år 2001 (miljoner kronor):

Projektledning m.m.	2,2
Valadministration (utarbetande, produktion och Distribution av valhandbok, informationshäften och annat utbildningsmaterial; åtgärder i samband med att vallokaler registrerats felaktigt, m m)	1,9
IT vid val (uppbyggnad av valdatasystem: investeringar, Projektledning, specifikationsarbete, tester m m; drift av valdatasystemet)	33,0
Information om val	1,1
Valtryck och distribution (röstkort med Informationsbroschyr, röstlängder, valsedlar, kuvert, Blanketter, röstningsmaterial m m)	42,4
Utvärdering (konsulter, utskick av enkäter och biträde med bearbetning m m)	0,6
Gemensamt (vissa personalkostnader, konsulter, riskanalys, Lokaler m m)	1,2
SUMMA per 2001-12-31	82,5

De under 2002 beräknade tillkommande kostnaderna om totalt cirka 1 miljon kronor hänför sig till avvecklingen av projektet samt till utvärderingen.

Stiften

Grundat på uppgifterna i stiftsenkäten redovisas följande sammanställning.

(1 000 tal kronor)

Stift	Förtroendevaldas medverkan	Personal-kostnader	Bidrag till valsedlar, Stiftsfullmäktige- valet	Övriga Kostnader	Summa kostnader totalt	Summa kostnader exkl valsedlar
Uppsala	-	428	178	173	779	601
Linköpings	26	752	180	368	1 326	1 146
Skara	-	70	205	170	445	240
Strängnäs	-	319	184	110	613	429
Västerås	111	381	190	128	810	620
Växjö	16	485	246	170	917	671
Lunds	270	1 038	478	411	2 197	1 719
Göteborgs	-	446	400	791	1 637	1 237
Karlstads	-	602	131	355	1 088	957
Härnösands	37	48	145	409	639	494
Luleå	57	1 300	194	124	1 675	1 481
Visby	-	80	10	5	95	85
Stockholms	70	440	475	125	1 110	635
Summa	587	6 389	3 016	3 339	13 331	10 305

* Kostnad för arbete utfört av fast anställd personal på ordinarie arbetstid eller på övertid/motsv som har kompenserats genom ledighet ingår inte.

Samfälligheter och församlingar

Som redovisats i inledningen har svar på lokalnivåenkäten endast inkommit från hälften av totala antalet valområden, dvs 255 av de 514 samfälligheterna samt 177 av de 351 församlingarna som inte ingår i någon samfällighet. Om man tar antalet röstberättigade som utgångspunkt representerar svaren från samfälligheterna 40 % och svaren från församlingarna 18 % av det totala antalet röstberättigade i landet. I kolumnerna 2 - 4 i följande tabell redovisas lämnade uppgifter i inkomna enkätsvar. I kolumnen längst till höger redovisas som en uppskattning totalsiffror för hela landet genom en proportionell framräkning med andelen röstberättigade som grund. Det måste betonas att en sådan beräkning utifrån det underlag som föreligger är osäker. Det kan dock noteras att beräkning av kostnaden per röstberättigad i kolumnerna 2 och 3 var för sig givit resultat som inbördes stämmer tämligen väl överens.

(1 000- tal kronor)

Kostnadsslag	255 samf. av 514 (50 %) 2,4 milj röstbe- rättigade (40 %)	177 förs. av 351 (50 %) 1,1 milj röst- berättigade (18 %)	Redovisade 255+177 valområden av 865 (50 %) 3,5 milj röst- berättigade (58 %)	Uppskattning 865 valområden (100 %) 6,0 milj röst-berättigade (100 %)
Informationsinsatser	7 145	2 407	9 552	16 469
Bidrag till valsedlar	1 737	575	2 312	3 986
Valnämnd, valförrättare	9 678	4 607	14 285	24 629
Röstmottagare, särskilt röstmottagningsställe*	264	227	491	847
Förhandsröstn. expedition, personal*	1 696	982	2 678	4 617
Förhandsröstn. expedition, övrigt	73	47	120	207
Lokalkostnader, röstnings- Lokaler	55	64	119	205
Utrustning och material till röstningslokaler	996	112	1 108	1 910
Förtroendevalda, Övrigt	355	146	501	864
Personal, Övrigt*	1 039	406	1 445	2 491
Övriga kostnader	1 124	743	1 867	3 219
TOTALKOSTNAD**	24 209	10 368	34 577	59 615
Kostnad per röstberättigad	10 kr	9,40 kr	9,90 kr	9,90 kr

*Kostnad för arbete utfört av fast anställd personal på ordinarie arbetstid eller på övertid/motsv som har kompenserats genom ledighet ingår inte.

** Beloppen på denna rad avviker marginellt från en summering av resp kolumn beroende på att i några svar endast angivits totalkostnaden.

Ersättningar till valnämnd och valförrättare

När det gäller kostnader för valnämnd och valförrättare efterfrågades i enkäten en redovisning, om sådan var möjlig, av kostnader för valnämnden och för valförrättare var för sig. Mot bakgrund av att ledamöter i valnämnden också i betydande omfattning tjänstgjort som valförrättare blev redovisningen följande:

(1 000-tal kronor)

	255 samf.	177 förs.	Redovisade 255+177 valområden	Uppskattat 865 valområden
Valnämnden, ersättning Som valförrättare/ Röstmottagare ingår	3 620	1 789	5 409	9 326
Valnämnden, ersättning Som valförrättare/ Röstmottagare ingår inte	1 554	882	2 436	4 200
Valförrättare, ersättning	4 503	1 936	6 439	11 102
SUMMA, införd i Tabellen ovan	9 678	4 607	14 285	24 629

I lokalnivåenkäten efterfrågades också enligt vilka regler som ersättning har utgått till valnämndens ordförande, ledamöter och ersättare, till valförrättare samt till röstmottagare vid särskilt röstmottagningsställe. Svaren visar att man när det gäller valnämnden i relativt stor utsträckning följt samfällighetens/församlingens generella regler för förtroendevalda. Dessa har i viss utsträckning tillämpats även beträffande valförrättarna men där har också följts de ersättningsregler som tillämpats av resp kommun vid de borgerliga allmänna valen. I mer än hälften av de samfälligheter/församlingar som besvarat frågan har ersättningen reglerats genom lokala beslut med olika konstruktioner och nivåer (dagarvoden, timarvoden etc), i sammanställningen nedan rubricerade "annat". Att valnämnden och/eller valförrättarna arbetat helt utan ersättning är mera ovanligt.

Valnämnderna, regler för ersättning

	Valnämnderna i 255 samfällig- heter		Valnämnderna i 172 för- samlingar
Generella regler för förtroendevalda	168	66 %	111	65 %
Kommunala regler	15	6 %	11	6 %
Annat	59	23 %	41	24 %
Ingen ersättning	13	5 %	9	5 %
Summa	255		172

Valförrättarna, regler för ersättning

	Valförrättarna i 239 samfällig- heter		Valförrättarna i 160 för- samlingar
Generella regler för förtroendevalda	32 13 %	13 %	35 22 %	22 %
Kommunala regler	63	26 %	34	21 %
Annat	133	56 %	76	48 %
Ingen ersättning	11	5 %	15	9 %
Summa	239		160

Totalkostnad, olika slag av kostnader

En summering av redovisningen i de närmast föregående avsnitten leder till följande totalkostnad (miljoner kronor):

Nationella nivån	83,5
Stiften	13,3
Samfälligheter/församlingar (uppskattat)	59,6
SUMMA (uppskattat)	156,4

Stora delar av kostnaden för det centrala Valprojektet torde böra ses som en initialkostnad betingad av att det var första gången valet anordnades i kyrkans egen regi. Det mesta av det som tagits fram inom projektet är "grundmaterial" som i stor utsträckning kan användas vid kommande val och behovet av insatser från den nationella nivån är då rimligen väsentligt mindre.

Till kostnader av mycket tydlig "initialkaraktär" hör kostnaderna för etablerandet av det IT-baserade valsystemet, valdatasystemet. Enligt uppgifter från projektledaren uppgår investeringarna i denna del till totalt 24,6 miljoner kronor. Härtill kommer kostnader hänförliga till valdatasystemet för egen personal för projektledning, specifikationsarbete, tester m m uppskattade till 2 miljoner kronor. Valdatasystemet förutses kunna användas även i valet 2005 under förutsättning att valsystemet inte genomgår omvälvande förändringar. Driftkostnaden för systemet är en återkommande kostnad. Denna uppskattas vid 2001 års val ha uppgått till 5,1 miljoner kronor.

Valhandboken, handläggningsinstruktionen för stiften, utbildningsmaterial m m är resultat av arbete inom valprojektet vilka utan större förändringar torde kunna användas vid nästa val. Detsamma gäller i stor utsträckning också framtaget informationsmaterial, bl a broschyren som sändes ut tillsammans med röstkorten.

Arbetsuppgifterna inom området tryck och distribution torde i stor utsträckning återkomma men de rutiner som nu upparbetats är då av värde. Detsamma gäller i fråga om röstkort och röstlängder m m.

Av totalsumman för den nationella nivån 83,5 miljoner kronor torde alltså i vart fall 26,6 (24,6 + 2) miljoner kronor inom IT-området vara att hänföra till initialkostnader. Samma torde vara fallet med en inte obetydlig del av totalsumman för projektledning, valadministration, utvärdering och gemensamt. Denna del uppskattas här till 4 miljoner kronor. Förhoppningsvis är kostnaden för omtryck av informationsbroschyren till röstkorten, 2 miljoner kronor, samt kostnad för åtgärder i samband med att vallokaler registrerats felaktigt, 0,2 miljoner kronor att hänföra till engångskostnader.

Av resterande 50,7 miljoner för den nationella nivån avser 30 miljoner kronor kostnader hänförliga till röstkorten med informationsbroschyr, 5,1 miljoner kronor drift av valdatasystemet (vari ingår drift av de centrala organisations- och verksamhetsregistren 2000 och 2001 eftersom alla de centrala systemen ingår i en och samma driftsorganisation) samt ca 4 miljoner kronor bidrag till valsedlar i valet till Kyrkomötet. Kostnaderna därutöver på den nationella nivån uppgår alltså till totalt ca 11,6 miljoner.

När det gäller stiftens kostnader kan konstateras att även här arbetets omfattning på olika sätt - beträffande utbildning, information, uppbyggnad av rutiner m m - påverkats av att det var första gången valet skulle anordnas i kyrkans regi. Till områden där omfattningen blir mindre vid kommande val hör registreringen av gruppbeteckningar. Enligt bestämmelserna gäller gjord registrering normalt "tills vidare". Av stiftens kostnader på totalt 13,3 miljoner hänför sig som framgår 3 miljoner till bidrag till valsedlar till valet till stiftsfullmäktige.

Av den uppskattade totalkostnaden på ca 59,6 miljoner för samfälligheter/församlingar utgör 1,9 miljoner investeringskostnader avseende utrustning till röstningslokaler. Bidragen till valsedlar uppgår till uppskattade 4 miljoner. Omfattningen av och kostnaderna för informationsinsatser, uppskattade till16,5 miljoner kronor, har påverkats av att det är det första valet i kyrkoregi. Underlag för några prognoser i detta avseende inför nästa val saknas.

Man kan efter denna genomgång göra följande något mera specificerade kostnadssammanställning, bl a att tjäna som underlag för jämförelser i följande avsnitt:

(Uppskattade kostnader. Miljoner kronor)

Kostnadsslag	Nationella nivån	Stiften	Församlingar/ Samfälligheter	Summa
"Initialkostnader" Ej kontinuerligt återkommande	32,8		1,9	34,7
Valdatasystemet, drift (inkl två ytterligare register, se texten ovan)	5,1			5,1
Röstkort m m	28,0			28,0
Valsedlar	4,0	3,0	4,0	11,0
Valnämnder, valförrättare, vallokaler, särsk. röstmottagn. m m			25,5	25,5
Förhandsröstn. på expedition			5,0	5,0
Information till de Röstberättigade	2,0*		16,5	18,5
Övriga kostnader	11,6	10,3	6,7	28,6
SUMMA	83,5	13,3	59,6	156,4

* Avser informationsbroschyr med röstkorten. Kostnader i övrigt avseende information som är hänförlig till och utgör en del av valprojektet ingår i "övriga kostnader". Detta gäller alltså de informationsbroschyrer m m som redovisats under Valprojektet i huvudavsnitt 3. Däremot ingår inte kostnader avseende den omfattande allmänna informationskampanjen och annan informationsverksamhet hänförlig till Informationsavdelningens område

Kostnadsjämförelser

Valutredningens förslag

I diskussionen kring kostnaderna för de kyrkliga valen har bl a hänvisats till den uppskattning som gjordes av Valutredningen i betänkandet 1998:4 sid 180-181 och som refereras till i Centralstyrelsens skrivelse till 1999 års kyrkomöte (CsSkr 1999:3 sid 2-263 f). Kostnaderna uppskattades av utredningen till mellan 30 och 40 miljoner kronor.

Vid en sådan jämförelse finns först anledning konstatera under vilka förutsättningar och mot vilken bakgrund uppskattningen gjordes. Den avsåg utformning av valsystemen för de kyrkliga valen i enlighet med det förslag som gruppen lagt fram. De av Kyrkomötet beslutade bestämmelserna i kyrkoordningen avviker på flera väsentliga punkter från detta. De viktigaste torde vara fyra direkta val i stället för två, valsedlar enligt samma modell som vid de tidigare valen samt inrättandet av valnämnder.

I underlaget för Valutredningens uppskattning ingick uppgifter från dåvarande Valenheten vid Riksskatteverket (numera Valmyndigheten) att statens och kommunernas kostnader i samband med kyrkovalet 1997 kunde uppskattas till totalt cirka 80 miljoner kronor. Av detta totalbelopp avsåg 40-50 miljoner kommunernas kostnader för valförrättare och vallokaler. Statens kostnader upptogs i en av Valenheten 1997-11-07 upprättad skriftlig redovisning rubricerad "Kostnader för kyrkval 1997" till 21 miljoner kronor vartill kom kostnaderna för poströstningen, i skrivelse 1997-11-19 från Posten AB beräknade till 7,5 miljoner kronor. Vidare ingick i underlaget en från dåvarande Pastoratsförbundet (numera Församlingsförbundet) gjord uppskattning, grundad på en stickprovsenkät, av kostnaderna för församlingar och samfälligheter till cirka 8,5 miljoner kronor, varav cirka 3 miljoner utgjorde bidrag till valsedelskostnader och återstoden avsåg särskilda informationsinsatser.

Som redovisats i utredningsbetänkandet (sid 180) hade Riksskatteverket (RSV) när det gäller statens kostnader inte räknat med kostnader för fast anställd personal hos RSV och länsstyrelserna och inte heller utvecklingskostnaderna för valsystemet. Detta valdatasystem hade enligt vad som framgår av Valenhetens redovisning använts sedan 1994 års val och totalt kostat ca 21 miljoner kronor att utveckla under åren 1992-1994.

Att Valutredningen tog som utgångspunkt för sin kostnadsuppskattning de redovisade uppgifterna om kostnaderna för 1997 års val innebar att utredningen avsåg en situation då den av utredningen föreslagna modellen för kyrkliga val är "i drift". Uppskattningen omfattar alltså inte de initialkostnader som uppkommer när den nya modellen skall genomföras första gången. Den ojämförligt största kostnaden av detta slag avser valdatasystemet. Det har för övrigt visat sig att denna kostnad inte varit lätt att uppskatta ens sedan kyrkoordningen beslutats och Kyrkostyrelsen med stöd därav meddelat närmare bestämmelser.

När det gäller personalkostnader torde en jämförelse med Valutredningens uppskattning inte bli rättvisande om annat än rena merkostnader räknas med. Utredningen hade som redan sagts som utgångspunkt RSV:s redovisning där kostnader för fast anställd personal hos RSV och länsstyrelserna inte räknats med. Vidare anförde utredningen, som framgår av betänkandet sid 181, att behovet på stiftskanslierna av resurser för valärenden torde få ingå som en av flera frågor vid en bedömning av de sammantagna konsekvenserna i personalhänseende i anledning av relationsändringen fr o m år 2000.

Valutredningen redovisade inte någon preciserad uppdelning på olika poster av den till 30 - 40 miljoner kronor uppskattade totalkostnaden men gav ändock i betänkandet vissa indikationer avseende ett antal delområden. Dessa kan sammanfattas enligt följande:

· Ett avskaffande av poströstningen beräknades komma att innebära en kostnadsminskning med ca 8 miljoner jämfört med 1997 års val.

· Kostnaderna för vallokaler och valförrättare m m som vid 1997 års val, inklusive kostnader för valnämndernas verksamhet, uppskattats till 40-50 miljoner förutsattes kunna reduceras högst avsevärt. Utredningen såg det rimligt att lokaler ställdes till förfogande av församlingar och samfälligheter utan kostnad. Det borde vara möjligt att rekrytera valförrättare till en betydligt lägre kostnad än vid 1997 års val. Om det visade sig fördelaktigt med särskilda röstmottagningsställen i stället för flera valdistrikt i en församling kunde också detta leda till lägre kostnader

· Distribution tillsammans med röstkortet av grupp- och kandidatförteckningar och eventuellt annat informationsmaterial skulle komma att medföra högre kostnader än distributionen av röstkorten vid 1997 års val, 11 miljoner. Utredningens förslag var att varje röstberättigad tillsammans med röstkortet skulle få en grupp- och kandidatförteckning för valkretsen för vart och ett av de val i vilka han eller hon var röstberättigad

· Kostnader skulle uppkomma för valsedlar, kuvert, blanketter m m. Valsedlarna skulle i enlighet med utredningens förslag vara av en för hela landet gemensam modell. Kostnadsmässigt borde detta enligt utredningen rimligen ge förutsättningar för en förmånlig upphandling

· Temporärt ökade personalkostnader förmodades uppkomma på pastorsexpeditioner/motsv till följd av ökat öppethållande för förhandsröstning. På stiftskanslierna beräknades personalförstärkningar komma att krävas under en period på ett antal månader före, under och efter valet.

Vid en jämförelse med valutredningens kostnadsuppskattning på 30 - 40 miljoner är det mot angiven bakgrund rimligt att som utgångspunkt ha kostnaderna för valet 2001 reducerade med de inte kontinuerligt återkommande. Detta innebär för 2001 års val nationella nivån 50,7 + stiften 13,3 + samfälligheter/församlingar uppskattat 57,7 miljoner eller tillhopa ca 122 miljoner kronor. Relaterat till de "delområden" som Valutredningen kommenterat kan göras följande noteringar.

Motiven för överflyttningen av förhandsröstningen från Posten till pastorsexpeditioner/församlingsexpeditioner/motsvarande var som framgår av utredningens betänkande inte av ekonomisk natur men utredningen räknade vid sin kostnadsuppskattning med att vissa besparingar skulle uppkomma. Nettoeffekten av utebliven kostnad för poströstningen och tillkommande kostnad för röstning på pastorsexpedition/motsv kan nu uppskattas ha blivit cirka 2,5 miljoner kronor.

Kostnaderna för valnämnder, valförrättare, vallokaler m m har som utredningen förutsatt kunnat reduceras i betydande grad, från uppskattade 40-50 till uppskattade 26 miljoner kronor. Till en del kan detta hänföras till ett lägre antalet valdistrikt. Vidare bör noteras att i valutredningens förslag inte ingick några valnämnder. Som framgått i det föregående är det inte möjligt att få en "renodlad" redovisning för kostnaderna för dessa nämnder eftersom ledamöterna ofta uppburit ersättning också för tjänstgöring som valförrättare. Den ersättning som utgått till dem som enbart haft valnämndsuppdrag kan uppskattas till 4,2 miljoner. Att totalkostnaden för samtliga valnämnder överstiger detta belopp torde stå klart men med hur mycket är inte möjligt att klarlägga. Utredningens förväntan att samfälligheter/församlingar skulle ställa lokaler till förfogande utan kostnad synes i stort ha infriats. Att det skulle vara möjligt att "rekrytera valförrättare till en betydligt lägre kostnad än vid 1997 års val" får väl också anses ha varit en i stort riktig bedömning.

Stora skillnader till följd av att kyrkoordningens bestämmelser väsentligt avviker från Valutredningens förslag uppkommer helt naturligt inom området "valsedlar - grupp och kandidatförteckningar ". Valsedlarna skulle enligt Valutredningen vara av en modell gemensam för hela landet med endast två variabler, en valsedel för valet till församling och en valsedel för stiftsfullmäktigevalet. Valkretsens namn skulle inte behöva anges och innebära behov av flera versioner. Valsedelskostnaderna enligt ett sådant system skulle givetvis ha varit väsentligt lägre än de ca 11 miljoner kronor som är den uppskattade kostnaden för tryckning av valsedlar till 2001 års val. Till sistnämnda kostnad skall också läggas stiftens och den nationella nivåns personalkostnader hänförliga till framställningen och produktionen av valsedlarna.

Valutredningen hade förutsett att distributionen av grupp- och kandidatförteckningar och eventuellt annat informationsmaterial tillsammans med röstkortet skulle medföra ökade portokostnader, jämfört med de ca 11 miljonerna vid 1997 års val. Kostnaderna för produktion och distribution av röstkort vid 2001 års val blev nu 30 miljoner kronor, inräknat 2 miljoner kronor för framställning av den informationsbroschyr som distribuerades tillsammans med röstkorten.

När det gäller informationsinsatser på samfällighets/församlingsnivå kan konstateras att betydande skillnader föreligger mellan de uppskattade kostnaderna för 2001 års val, 16,5 miljoner kronor, och den på Pastoratsförbundets stickprovsenkät gjorda uppskattningen av kostnaderna på detta område vid valet 1997, 5,5 miljoner kronor.

I övrigt är skillnaderna i regelsystemen så stora att det inte är meningsfullt att utan erfarenheter av ett genomförande i praktiken av ett val enligt Valutredningens modell göra en kostnadsjämförelse med det nu genomförda valet. De av Valutredningen nämnda beloppen avsåg en uppskattning av en totalnivå och utöver för de delområden som nyss berörts finns inga preciseringar. Några av de frågor som skulle behöva belysas för att en adekvat kostnadsjämförelse skulle kunna göras: Vilken skulle kostnaden ha blivit för att i enlighet med valutredningens förslag tillsammans med röstkortet tillställa var och en röstberättigad en grupp- och kandidatförteckning för vart och ett av valen i den egna valkretsen? Hur skulle kostnaderna för "sortering och distribution" så att varje röstberättigad fick rätt förteckningar ha påverkats av att det skulle gälla fyra val, med över 1 000 valkretsar i samfälligheterna? (Valutredningens förslag avsåg val till församling, som där alltid är egen valkrets, samt till stiften, som var indelade i ett fåtal valkretsar). Vilka personalkostnader skulle ha uppkommit vid ett genomförande av Valutredningens förslag att samfällighet/församling om stiftsstyrelsen så begärde skulle ställa en person till förfogande för att biträda stiften med kontakter i det valadministrativa arbetet inom en geografiskt avgränsad del av stiftet? Hur skulle ett "valdatasystem"/motsvarande för ett val enligt Valutredningens modell ha utformats? m m.

Kostnaderna för kyrkovalet 1997

Då de av Kyrkomötet beslutade reglerna för de kyrkliga valen på flera viktiga punkter mera stämmer överens med den lagreglering på området som gällde vid 1997 års val än med Valutredningens förslag synes det motiverat med en jämförelse också mellan kostnaderna för valen 1997 och 2001.

En sådan jämförelse bör vad gäller kostnaderna för valet 2001 ha samma utgångspunkter som den nyss redovisade jämförelsen med Valutredningens förslag. Dessa kostnader blir då nationella nivån 50,7 + stiften 13,3 + samfälligheter/församlingar uppskattat 57,7 miljoner eller tillhopa cirka 122 miljoner kronor. De i det föregående redovisade uppgifterna innebar att statens och kommunernas kostnader i samband med kyrkovalet 1997 kunde uppskattas till totalt cirka 80 miljoner kronor. Av detta totalbelopp avsåg 40-50 miljoner kommunernas kostnader för valförrättare och vallokaler. Statens kostnader uppskattades till 21 miljoner kronor jämte kostnaderna för poströstningen, beräknade till 7,5 miljoner kronor. Härtill kom de av Pastoratsförbundet (numera Församlingsförbundet) uppskattade kostnaderna för församlingar och samfälligheter, cirka 8,5 miljoner kronor, varav cirka 3 miljoner bidrag till valsedelskostnader och återstoden för särskilda informationsinsatser. De sammanlagda uppskattade kostnaderna för 1997 års val blir alltså staten och kommunerna cirka 80 miljoner kronor + samfälligheterna och församlingarna cirka 8,5 miljoner eller tillhopa cirka 88,5 miljoner.

Utifrån vad som här angivits är alltså den sammanlagda kostnadshöjningen mellan valen 1997 och 2001 uppskattningsvis 122 - 88,5 = 33,5 miljoner kronor.

Vad gäller några enskilda punkter kan noteras bl a :

· att överflyttningen av förhandsröstningen från Posten till pastorsexpeditioner/församlingsexpeditioner/motsvarande inneburit en kostnadsminskning med cirka 2,5 miljoner kronor.

· att kostnaderna för valnämnder, valförrättare, vallokaler m m reducerats från uppskattade 40-50 miljoner till uppskattade 26 miljoner kronor. Detta kan till en del hänföras till det lägre antalet valdistrikt. Det har också visat sig möjligt att i inte obetydlig omfattning rekrytera valförrättare till en lägre kostnad än vid 1997 års val.

· att kostnaderna för bidrag till tryckning av valsedlar ökat från cirka 3 till cirka 11 miljoner kronor (varav 7 miljoner hänförligt till valsedlar till valen till Kyrkomötet och stiftsfullmäktige) samt att vid 1997 års val alla arbetsuppgifter hänförliga till framställningen och produktionen av namnvalsedlar ankom på nomineringsgrupperna.

· att kostnaderna för produktion och distribution av röstkort ökat från cirka 11 miljoner vid 1997 års val till vid 2001 års val cirka 30 miljoner kronor, inräknat 2 miljoner kronor för framställning av den informationsbroschyr som distribuerades tillsammans med röstkorten.

· att de uppskattade kostnaderna för informationsinsatser på samfällighets/församlingsnivå har ökat från cirka 5,5 till cirka 16,5 miljoner kronor.

Nettoeffekten kostnadsmässigt av dessa fem punkter innebär en ökning jämfört med 1997 års val med 11,5 miljoner kronor.

Vad avser differensen därutöver på uppskattningsvis 22 miljoner kronor, motsvarande 25 procent av kostnaderna för valet 1997, kan noteras bl a :

· att valet 2001 innebar fyra olika val i stället för två. Detta medförde behov av ökade resurser personalmässigt vid såväl den preliminära som den slutliga sammanräkningen samt ökat behov av valmaterial av olika slag (kuvert, protokoll m m).

· att den obligatoriska registreringen av över 1200 nomineringsgrupper och över 80000 kandidater, innefattande valbarhetskontroller, tillkommit

· att nya moment som personvalsinslag och system med utjämningsmandat tillkommit.

· att valadministration var en helt ny uppgift på alla de tre nivåerna, innebärande bl a betydande behov av utbildning och information till stort antal berörda (bl a 865 valnämnder i stället för tidigare 289 "kommunala").

· att den tid som stod till förfogande var kort inte minst för det centrala Valprojektet, innebärande behov av personalförstärkningar med kort varsel.

· att den allmänna kostnadsutvecklingen under perioden trots låg inflation inneburit höjningar jämfört med kostnadsläget 1997.

Bilaga 1A

UPPSALA

PM 2002-03-06

Beskrivning av arbetet fram till ett utvecklingsavtal med SEMA

Denna PM sammanfattar vad som hände fram till dess att ett utvecklingsavtal rörande Svenska kyrkans valsystem skrevs med SEMA Group.

Utgångspunkten för upphandlingen av utvecklingsinsatser var den kravspecifikation som fastslogs den 8 mars 2000 av projektets styrgrupp.

Förutsättningarna för arbetet var att:

· ett nytt system skulle driftsättas i december 2000.

· handläggningsrutiner och andra förutsättningar inte var kända i detalj.

· Svenska kyrkan förfogade över dels ett register över alla delar av organisationen (Organisationsregistret), dels ett register över alla röstberättigade (Centrala referensregistret).

· det bedömdes som en fördel att utvecklingsinsatser för valet kunde komma till nytta även för Organisationsregistret och Centrala referensregistret.

· båda dessa existerande register utvecklats av SEMA och också drevs av SEMA.

· avtalet för Centrala referensregistret som upphandlats 1996 innehöll klausuler för kompletterande utvecklingsinsatser inom ramen för detta avtal.

I kravspecifikationen angavs därför att "Den centrala databasen skall så långt som möjligt integreras i de existerande databaslösningarna som Kyrkokansliet förfogar över - främst Organisationsregistret och Centrala Referensregistret. Nya programrutiner skall i möjligaste mån utvecklas så att de kan användas även i Organisationsregistret och/eller i andra delar av tillhörighetsregistren."

Den bedömning som gjordes i mars och april 2000 var att:

· tiden för en upphandling var mycket kort.

· tiden efter en genomförd upphandling var för knapp för att sätta in en annan leverantör i de grundläggande förutsättningarna för Organisationsregistret och Centrala referensregistret.

· det skulle komplicera arbetet att ha en leverantör av Organisationsregistret och en annan för valsystemet.

· mycket få andra leverantörer besitter den "know-how" när det gäller Svenska kyrkans organisation samt stora adressregister som SEMA har.

Utifrån dessa bedömningar beslutade styrgruppen att SEMA Group AB (senare SchlumbergerSema AB, här förkortat SEMA) skulle ges uppdraget att utveckla valsystemet som ett tilläggssystem till Centrala referensregistret. Bedömningen var och är att detta är affärsmässigt rimligt givet de förutsättningar som gällde.

När denna bedömning gjorts gavs kravspecifikationen till SEMA för att SEMA skulle göra en genomgång av vilka utvecklingsinsatser som skulle bli nödvändiga.

SEMA återkom i april med en systemspecifikation samt en uppskattning av den utvecklingstid som skulle komma att krävas.

De uppgifter SEMA lämnade till Svenska kyrkan lämnades för bedömning till en konsult hos PricewaterhouseCoopers Konsulter (PWC). Denna bedömning gav vid handen att SEMA låg något högt i sina bedömningar.

Projektledningen inledde sedan förhandlingar med SEMA utifrån detta. Målsättningen var att skriva ett avtal som gav ett incitament för både beställare och leverantör att hålla tiden samt att om möjligt minska omfattningen av utvecklingsinsatser. Avtalet innebar en viss fast timersättning för utvecklingsinsatser upp till 7 360 timmar och en lägre timersättning för timmar utöver detta. Om utvecklingsinsatsen krävde mindre än 7 360 timmar skulle en viss - lägre - timersättning ändå utgå för timmarna upp till 7 360. Timantalet 7 360 ligger lägre än SEMAs ursprungliga beräkning men högre än vad PWC bedömde som troligt. Timpriset skulle ligga fast under avtalsperioden, ett särskilt driftavtal skulle tecknas med SEMA senare. Tillkommande utvecklingsinsatser på grund av ändringar eller tillägg av de förutsättningar som angavs i kravspecifikationen skulle debiteras till den högre taxan. Avtalen utformades så att de samordnades med andra avtal kring Organisationsregistret och Centrala tillhörighetsregistret.

I avtalet reglerades också hur ändringar och fördyringar skulle hanteras i projektledning och styrgrupp.

Utfallet i relation till avtalet har regelbundet rapporterats till styrgruppen, antalet utvecklingstimmar har överskridit budgeten väsentligt. Förklaringar till dessa överskridanden har också getts fortlöpande.

Vid slutreglering har en förhandling genomförts där vissa av de redovisade timmarna inte ersatts eftersom de inte kunnat förklaras av beslutade ändringar/tillägg eller rimliga fördyringar.

David Axelson-Fisk

Utredare och tidigare projektledare Kyrkovalet 2001.

Bilaga 1B

Blanketter för registrering av gruppbeteckningar, anmälan av kandidater samt beställning av valsedlar

· nr 1 Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till Kyrkomötet

· bilaga nr 1 A Stöd för ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till Kyrkomötet

· nr 2 Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till stiftsfullmäktige

· bilaga nr 2 A Stöd för ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till stiftsfullmäktige

· nr 3 Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till samfällda kyrkofullmäktige, kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd

· bilaga nr 3 A Stöd för ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till samfällda kyrkofullmäktige, kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd

· nr 4 Anmälan av en kontaktperson för en nomineringsgrupp

· nr 5 Anmälan av kandidater vid kyrkliga val - Kyrkomötet

· nr 6 Anmälan av kandidater vid kyrkliga val - stiftsfullmäktige

· nr 7 Anmälan av kandidater vid kyrkliga val - samfällda kyrkofullmäktige

· nr 8 Anmälan av kandidater vid kyrkliga val - kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd

· nr 9 Kandidatlista för val till Kyrkomötet eller stiftsfullmäktige

· bilaga nr 9 A Kandidats tillstånd att anmäla henne/honom vid val till Kyrkomötet eller stiftsfullmäktige

· nr 10 Kandidatlista för val till samfällda kyrkofullmäktige, kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd (med kandidats tillstånd)

· bilaga nr 10 A (för kandidats tillstånd om detta ej lämnats på blankett nr 10)

· nr 11 Beställning av valsedlar

Av valhandläggarna på stiften framförda synpunkter

Valhandläggarna på 8 av de 13 stiften har i svaren på stiftsenkäten redovisat följande citerade reaktioner avseende blanketterna:

Linköping

Blanketterna 7+10 resp 8+10 bör läggas ihop och ha ett tilläggsblad för fler kandidater än som ryms i den nya blanketten. Blankett 11 har varit svår att förstå för grupperna. Hur får vi blankettifyllarna att läsa den jättebra instruktionen "Dags att nominera" till nästa gång?

Skara

Ett mer genomarbetat och logiskt blankettsystem behövs (förväxlingsrisker, layoutmässiga brister m m)

Västerås

Det har varit för komplicerat för många nomineringsgrupper att hantera alla blanketter, vilket lett till problem för handläggarna på stiftet.

Växjö

Blanketten 7 och/eller 8 har saknats vid anmälan av kandidater eftersom ombudet/företrädaren trott att det räckt med blankett 10. Blankett 11 har saknats eller varit otillräckligt ifylld.

Lund

Blanketterna måste förenklas och göras tydligare. Blanketterna 7 och 8 saknades ofta.

Göteborg

Blanketterna behöver vara tydligare: t ex en blankett av 3 och 3A. Blankett 11 tydligare: intygsdelen bör markeras på annat sätt. En blankett av 6,7 och 8. Valsedelsdelen på blankett 6-8 tydligare, mer markerat. Blankett 7: vilken valkrets kandidaterna anmäldes i är viktigt; detta avsnitt skall vara tydligt så att ombudet m fl inte missar denna väsentliga information (detta gäller även blankett 6). De delar av blanketterna som rör valkrets måste vara tydliga, klara och ej ge möjlighet till missuppfattning och förbiseende.

Härnösand

Blanketternas utformning har haft stor betydelse. De har inte alltid varit särskilt praktiska att använda. En sådan enkel sak som att blanketterna ordnats i häften skulle ha minimerat den tid som vi har ägnat åt att få in blanketterna 7 och 8.

Luleå

För mycket papper vid inregistreringsarbetet. Blanketterna 4,5,9 (9A), 4,7,10 (10A) och 4,8,10 (10A) sammanförs respektive till EN enda blankett.

Bilaga 1C

Vissa praktisk-teknisk-administrativa synpunkter från svaren på valnämndsenkäten (se avsnitt 4.13.6)

Valsedlar

· Färgerna på valsedlarna bör vara starkare. Synskadade hade svårt att skilja på den gula och den vita

· I största möjliga utsträckning bör användas motsvarande färger som i de allmänna valen (Kyrkomötet gul, stiftsfullmäktige blå, församling vit). Detta innebär att väljaren känner igen sig och att behovet av ommärkning av valurnor minskar

· Kantstreck även på valsedeln till kyrkofullmäktige gör det enklare att se att sedeln inte är vikt.

· Blanka valsedlar i brevröstningspaketen kan orsaka missförstånd

· Vid registrering och kandidatlista stod "val till direktvalt kyrkoråd". På valsedeln stod "Val till församling". Orsakade problem och ledde till en mängd frågor

· Blank röst borde vid sammanräkningen räknas som blank och inte som ogiltig

Röstlängderna

· Röstlängderna bör ha en rygg som gör det möjligt att använda linjal vid avprickning samt en "summeringsrad" längst ner på varje sida.

Kuvert, protokoll m m

· Fönsterkuvert för förhandsröstning bör ha samma fönster som brevröstningskuverten, innefattande fönster för stiftets namn

· Omslagskuverten för godkända resp inte godkända valsedlar bör åtskiljas genom tydlig färgmarkering

· Det är önskvärt med förenkling av blanketter och reducering av antalet sådana

· Vissa valsedlar var svåra att få ner i kuverten

· Valkuvert och fönsterkuvert bör vara självhäftande

· Omslagskuverten för räknade valsedlar räckte inte till

· Det bör finnas tydliga bestämmelser om och plats för signering av omslagskuverten

· Plastpåsar är olämpligt material. I stället bör användas förslutningsbara kartonger med banderoller för omslag.

Leveranser av material

· Förhandsröster från expedition/motsv kan lämpligen lämnas till valnämnden ( i stället för till ordföranden i distriktet) som får ha ansvaret till dess övrigt valmaterial distribueras till distrikten. Därigenom kan - vid långa avstånd på landsbygden - undvikas onödiga resor och förvaringsproblem.

· Det bör finnas mera tydlig och komplett följesedel och kvitto för inlämning av valhandlingar från vallokal.

· Inleveransen av handlingar till stiftet måste på flera håll organiseras bättre. Långa väntetider, parkeringsproblem m m måste undvikas.

· Varför kan inte kontraktet vara mellanhand vid inlämning, bl a vid långa avstånd.