Stiftsnivån och den lokala nivån
Underlag för redovisningen
Stiftsenkäterna
Till underlag för redovisningen ligger, om inte annat särskilt anges, svaren på två enkätformulär avseende olika skeden i arbetet. Formulären har tillställts - och besvarats av - resp stifts valansvarige(a) handläggare. Som strax kommer att framgå har de valadministrativa uppgifterna i betydande utsträckning efter delegation handlagts på tjänstemannanivå och det har därför varit naturligt att också kontakterna rörande utvärderingen tagits där. När det i den fortsatta framställningen anges att "X stift" har svarat på det ena eller andra sättet gäller det alltså svar som avgivits på tjänstemannanivå.
Uppgiftslämnare har varit
Uppsala stift
|
Lena Jansson Nordin
|
Linköpings stift
|
Kristina Lindahl
|
Skara stift
|
Lars Wiberg
|
Strängnäs stift
|
Kerstin Alberg
|
Västerås stift
|
Göran Broås
|
Växjö stift
|
Vibeke Bergman
|
Lunds stift
|
Anders Ploman
|
Göteborgs stift
|
Margareta Wicander
|
Karlstads stift
|
Ingela Fransson
|
Härnösands stift
|
Katarina Ångström
|
Luleå stift
|
Håkan Lindberg
|
Visby stift
|
Torsten Svensson
|
Stockholms stift
|
Jan-Åke Engfors
|
Valnämndsenkäten
Ett enkätformulär tillställdes i början av oktober 2001 ordföranden i valnämnden i vart och ett av de 865 "lokala valområdena" (kyrkliga samfälligheter resp församlingar som inte ingår i någon samfällighet).
Antalet inkomna svar uppgår till 655 vilket innebär en svarsfrekvens på 76 procent sett över landet som helhet.
Med stiftsindelningen som grund är bilden följande:
Stift
|
"Valområden" totalt
|
Inkomna svar
|
Svarsfrekvens
|
Uppsala
|
75
|
62
|
83%
|
Linköpings
|
62
|
55
|
89%
|
Skara
|
56
|
39
|
70%
|
Strängnäs
|
54
|
43
|
80%
|
Västerås
|
54
|
42
|
78%
|
Växjö
|
87
|
68
|
78%
|
Lund
|
135
|
89
|
66%
|
Göteborg
|
96
|
73
|
76%
|
Karlstad
|
53
|
41
|
77%
|
Härnösand
|
62
|
42
|
68%
|
Luleå
|
51
|
45
|
88%
|
Visby
|
20
|
14
|
70%
|
Stockholm
|
60
|
42
|
70%
|
Hela landet
|
865
|
655
|
76%
|
I redovisningen i vissa enskilda frågor kommer antalet svar att vara något lägre än 655. Bakgrunden härtill är att enkätformuläret i denna del lämnats obesvarat eller ifyllts på ett sådant sätt att det inte går att klart utläsa svaret. Detta förekommer dock endast i begränsad omfattning.
Sammantaget kan konstateras att det stora antalet svar och det engagemang och den omsorg som valnämndsordförandena lagt ned på att redovisa sina erfarenheter och synpunkter resulterat i ett bra underlag för en utvärdering av här aktuella delar. Det framgår för övrigt av svaren att i åtskilliga fall inte enbart ordföranden utan hela valnämnden varit engagerad i arbetet med utvärdering av valet.
"Lokalnivåenkäten"
Detta enkätformulär - i huvudsak avseende kostnadsredovisning samt vissa informationsfrågor - tillställdes i slutet av 2001 kanslichef/motsvarande i samtliga 514 samfälligheter samt ordföranden i kyrkorådet i samtliga 351 församlingar som inte ingår i någon samfällighet.
Svarsfrekvensen är tyvärr inte lika hög som på "valnämndsenkäten". Vid utgången av februari 2002 hade svar inkommit från 261 samfälligheter (51 % av totala antalet) och 178 församlingar (51 % av totala antalet). Om man lägger antalet röstberättigade som grund "täcker" dock svaren 58 % av totala antalet röstberättigade.
Indelningen - valområden
Valen avsåg förtroendeuppdrag utifrån den indelning i kyrkliga enheter som gällde fr o m den nya mandatperiodens början, den 1 januari 2002. Medan stiftsindelningen var oförändrad trädde ganska betydande indelningsändringar i kraft vid denna tidpunkt vad beträffar enheter på den lokala nivån, vilket framgår av följande sammanställning:
|
|
|
|
|
|
|
2001-12-31
|
Upphör
|
Tillkommer
|
2002-01-01
|
Församlingar, totalt
|
2 516
|
-422
|
+131
|
2 225
|
Samfälligheter, totalt*
|
609
|
-106
|
+11
|
514
|
*Pastorats- och flerpastoratssamfälligheter, ej samfälligheten Gotlands kyrkor.
|
|
|
2001-12-31
|
2002-01-01
|
Församlingar ingående i samfällighet
|
2 204
|
1 874
|
Församlingar som inte ingår i någon samfällighet
|
312
|
351
|
Pastorat
|
1 081
|
1 026
|
Antalet "valområden" - samfälligheter samt församlingar som inte ingår i någon samfällighet - var alltså totalt 865 (514 + 351).
Ansvarsområden
Stiftsstyrelsen
Stiftsstyrelsen har det övergripande ansvaret för alla direkta val i stiftet. De uppgifter som följer härav regleras av kyrkoordningen och de av Kyrkostyrelsen i anslutning härtill utfärdade bestämmelserna och framgår närmare av delavsnitt i det följande. Till stöd och ledning i arbetet fanns material utarbetat inom det centrala valprojektet såsom Valhandboken, Handläggningsinstruktion för stiften (104 A 4-sidor), ett stort antal blanketter m m. Av grundläggande betydelse för arbetets bedrivande var det valdatasystem (det s k "valsystemet") som tagits fram inom det centrala projektet (IT-delen) och som närmare behandlats i avsnittet om det centrala projektet. Stiftens valansvariga hade vidare alltifrån valprojektets start kontinuerlig kontakt med det centrala projektet genom regelbundet återkommande "stiftsrepresentantträffar" och genom etablerat kontaktnät för utbildning, information och rådgivning.
Den lokala nivån
Valnämnden
Valnämnden har det lokala ansvaret för valets genomförande. På motsvarande sätt som beträffande stiftsstyrelsen regleras uppgifter som ankommer på valnämnden av kyrkoordningen och de av Kyrkostyrelsen i anslutning härtill utfärdade bestämmelserna. De framgår närmare av delavsnitt i det följande.
Fullmäktige, kyrkonämnd/kyrkoråd
Vissa uppgifter med anknytning till valen ankommer på samfällda kyrkofullmäktige och kyrkonämnden i samfällighet resp kyrkofullmäktige och kyrkorådet i församling som inte ingår i samfällighet. Detta gäller frågor om valdistriktsindelning och valkretsindelning i vissa fall, antalet ledamöter och ersättare i beslutande organ, beslut om röstningslokaler, bidrag till tryckning av valsedlar m m. Beslut om informationsinsatser riktade till de röstberättigade hör också till detta område.
Organisationen
Stiften
Utskott/arbetsgrupp/motsvarande
I 9 av de 13 stiften har stiftsstyrelsen utsett ett särskilt utskott eller en arbetsgrupp för valfrågorna. Sammansättningen varierar:
Stift
|
Utskott/arbetsgrupp/motsvarande
|
Uppsala
|
-
|
Linköping
|
5 ledamöter och 5 ersättare, samtliga utanför stiftsstyrelsen. Representerar rest. nomineringsgrupper s, m, c, fp och posk.
|
Skara
|
-
|
Strängnäs
|
-
|
Västerås
|
5 personer, representanter för resp. s, m, c, fp och posk.
|
Växjö
|
Stiftsstyrelsens vice ordförande samt ytterligare 3 ledamöter i stiftsstyrelsen
|
Lund
|
5 ledamöter och 5 ersättare
|
Göteborg
|
Delegation till befintligt personalutskott, med rätt till vidaredelegation
|
Karlstad
|
5 anställda (stiftssekreterare, stiftsjurist, informatör, datahandläggare, utbildningshandläggare)
|
Härnösand
|
-
|
Luleå
|
Valkansli, bestående av 3 personer + valansvariga
|
Visby
|
Valgrupp på kansliet, 5 anställda
|
Stockholm
|
7 ledamöter och 7 ersättare från stiftsstyrelsen
|
Delegation av beslutanderätt till anställda
I stiftsenkäten ingick - med tre svarsalternativ - en fråga om beslutanderätten delegerats till anställd(a). Vidare skulle anges antal anställda till vilka beslutanderätt delegerats.
Följande svar avgavs:
|
|
|
|
Stift
|
Delegation har skett
|
Antal anställda
|
|
|
"i stor utsträckning"
|
"i begränsad utsträckning"
|
|
Uppsala
|
|
X
|
1
|
Linköpings
|
|
X(från arbetsgruppen)
|
2
|
Skara
|
X
|
|
4
|
Strängnäs
|
X
|
|
1
|
Västerås
|
X
|
|
2
|
Växjö
|
X
|
|
1
|
Lund
|
X
|
|
3
|
Göteborg
|
X
|
|
2
|
Karlstad
|
|
X
|
1
|
Härnösand
|
X
|
|
2
|
Luleå
|
X
|
|
"Ansvariga på olika nivåer"
|
Visby
|
|
X
|
1
|
Stockholm
|
|
X
|
1
|
Valnämnden
Antalet valnämnder
Vid tidigare val har valadministrativa uppgifter avseende kyrkovalet ingått i ansvarsområdet för de kommunala valnämnderna, en i varje kommun och alltså totalt i landet 289 nämnder.
Antalet valnämnder vid kyrkovalet 2001 var nära nog exakt tre gånger så stort, 865, en i varje "valområde" i enlighet med kyrkoordningens bestämmelser.
Valnämndens sammansättning
Några bestämmelser om antalet ledamöter i en valnämnd finns inte i kyrkoordningen.
För att få närmare belyst valnämndens sammansättning dels utifrån anknytning till uppdrag som förtroendevald i Svenska kyrkan, dels utifrån tidigare erfarenheter av allmänna val, borgerliga och/eller kyrkliga, ingick i valnämndsenkäten en tabell som kompletterad med inkomna svar ger följande bild.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Valnämnderna, antal ledamöter och ersättare
|
Antal valnämnder som ingått i enkätsvaren
|
|
|
0
|
1
|
2
|
3
|
4
|
5
|
6
|
7
|
> 7
|
Ledamöter (inkl ordf)
|
-
|
-
|
2
|
151
|
49
|
295
|
49
|
51
|
31
|
628
|
Ersättare
|
90
|
20
|
86
|
173
|
46
|
136
|
16
|
27
|
7
|
601
|
Det kan alltså noteras bl a att 47 % av de redovisade valnämnderna har 5 ledamöter och 24 % har 3 ledamöter. Totala antalet ledamöter inkl ordföranden i redovisade 642 valnämnder uppgår till 3 100. Totala antalet ersättare i redovisade 613 valnämnder uppgår till 2 000. Vid en på dessa tal baserad rent matematisk framräkning skulle alltså totala antalet ledamöter i de 865 valnämnderna uppgå till ca 4 100 och totala antalet ersättare till ca 2 800.
Innehav av kyrkligt förtroendeuppdrag
Valnämnderna har i betydande utsträckning valts bland dem som innehar förtroendeuppdrag i Svenska kyrkan, t ex i fullmäktige, kyrkoråd, annan styrelse eller nämnd, på stiftsnivå eller i Kyrkomötet. Av 642 valnämndsordförande innehar 488 eller 76 % sådant förtroendeuppdrag. Av övriga ordinarie ledamöter är motsvarande andel 86 %. Sistnämnda procenttal gäller också för kategorin ersättare.
Tidigare erfarenhet av valadministration
När det gäller tidigare erfarenhet av allmänna val, borgerliga och/eller kyrkliga, framgår att 72 % av valnämndsordförandena tidigare ingått i valnämnd och/eller varit valförrättare. Motsvarande andel för övriga ordinarie valnämndsledamöter är 65 % och för ersättarna i valnämnden 50 %.
I åtskilliga svar på valnämndsenkäten anges tillgången till erfarna och kunniga valnämnder och valförrättare som ett viktigt skäl till att valet kunnat genomföras bra.
Valförrättarna samt röstmottagarna på särskilt röstmottagningsställe
Erfarenhet från tidigare val var mycket stor bland dem som tjänstgjorde som valförrättare på valdagen. Enkätsvaren omfattar totalt ca 7200 valförrättare. Av dessa har ca 72 % tidigare erfarenhet som valförrättare. Om man ser enbart till de redovisade ca 1900 ordförandena för valförrättare i vallokal har 87 % erfarenhet som valförrättare.
Ledamöter och ersättare i valnämnderna har också i betydande utsträckning tjänstgjort som valförrättare på valdagen. Totalt har ca 2 000 sådana ledamöter och ersättare tjänstgjort som valförrättare. Omfattningen varierar givetvis från ställe till ställe. I 27 % (175) av de redovisade ca 650 enheterna har det inte funnits något sådant samband överhuvudtaget.
Anställda i församling/samfällighet har tjänstgjort som valförrättare i ca 50 % av de ca 650 enheterna. Också här varierar omfattningen från plats till plats. Enligt enkätsvaren uppgår antalet anställda som varit valförrättare till totalt ca 700.
Information till de röstberättigade
Den redovisning som lämnas i det följande grundar sig på svar på frågor ingående i
· lokalnivåenkäten vad avser informationsinsatser från samfälligheter och församlingar
· valnämndsenkäten vad avser valnämndens roll i informationen till de röstberättigade inför valet
· stiftsenkäten vad avser medverkan från stiftet vid information/utbildning
Informationsinsatser från samfälligheter och församlingar
Den inledande frågan om samfälligheten/församlingen ansett sig ha ett större ansvar än tidigare i fråga om information till de röstberättigade när valen nu administreras "inomkyrkligt" besvarades av 393 med ja och av 30 med nej.
När det gäller formen för informationsinsatser gjordes följande antal markeringar för angivna alternativ (totalt antal svarande samfälligheter/församlingar ca 420):
Genom "ordinarie" informationskanaler (församlingsblad o likn)
|
383
|
Särskild informationsfolder/motsv
|
160
|
"Hemsida" på Internet
|
78
|
Inslag i närradio
|
21
|
Artiklar/redaktionell text i lokal press
|
114
|
Annonsering i lokal press
|
262
|
"Informationsmöten"
|
141
|
Annat
|
66
|
Utifrån svaren på frågor för att närmare belysa punkten informationsmöten kunde noteras följande:
Form
|
Antal tillfällen
|
Antal deltagare (ca)
|
Gemensam information med
Nomineringsgrupp(er)
|
289
|
7 391
|
I anslutning till sammankomst
För annat ämne
|
274
|
7 018
|
Särskilda sammankomster
(utan "medarrangör")
|
126
|
3 038
|
SUMMA
|
689
|
17 447
|
De samlade kostnaderna avseende valet kommer att redovisas i särskilt avsnitt. Det kan dock redan här nämnas att kostnaderna för här angivna informationsinsatser av berörda samfälligheter/församlingar anges till totalt 9,6 miljoner kr.
Valnämndens roll i informationen till de röstberättigade inför valet
I valnämndsenkäten ställdes frågan om i vilken utsträckning valnämnden varit engagerad i information om valet till de röstberättigade. I 73 % (460) av svaren angavs alternativet "i begränsad omfattning" medan 27 % (173) svarade "i stor omfattning". Oberoende av denna skillnad avseende omfattningen framgick av enkätsvaren att innehållen i de frågor valnämnden ställts inför från de röstberättigade varit ganska likartade landet över. Det har oftast gällt antalet val, de olika formerna för förhandsröstning och brevröstning, öppettider, varför det inte är möjligt att poströsta eller rösta genom bud, röstkortets betydelse, varför det varit svårt att få tillgång till valsedlar, bristande kännedom om kandidater och grupper i valen till Kyrkomötet och stiftsfullmäktige, m m.
Medverkan från stiften i information/utbildning
Som strax kommer att framgå har stiften haft viktiga uppgifter med information och utbildning för dem som varit direkt engagerade i det valadministrativa arbetet, i första hand valnämnderna. En fråga i stiftsenkäten om företrädare för stiftet medverkat i annan information/utbildning om valfrågorna gav följande svar:
Stift
|
Antal dagar totalt
|
Antal deltagare totalt
|
Uppsala
|
2
|
200
|
Linköping
|
1
|
67
|
Skara
|
15
|
250
|
Strängnäs
|
3
|
67
|
Västerås
|
3
|
32
|
Växjö
|
4
|
200
|
Lund
|
1
|
75
|
Göteborg
|
5
|
109
|
Karlstad
|
1
|
58
|
Härnösand
|
2
|
164
|
Luleå
|
33
|
819
|
Visby
|
-
|
-
|
Stockholm
|
3
|
30
|
SUMMA
|
73
|
2071
|
Utbildning och information inom valadministrationen
Utbildning och information på central nivå för stiftens valansvariga
Som redovisats under huvudavsnitt 3 ingick som en del i det centrala valprojektet utbildning och information för dem som på stiften skulle arbeta med valfrågorna. Enligt svaren på stiftsenkäten har sammanlagt vid dessa tillfällen från stiften deltagit totalt 79 anställda. Tidsåtgången för dessa anges till totalt 5 100 timmar. Från fem stift (Linköpings, Västerås, Lunds, Luleå och Stockholms) har även deltagit förtroendevalda, totalt 23 personer.
Stiftens utbildning för valnämnder
Som en del i stiftets övergripande ansvar ingick utbildning av valnämnderna. Som redovisats tidigare hade inom det centrala projektet tagits fram ett omfattande material, i första hand Valhandboken.
Det totala antalet dagar (varvid med "dag" avses hel dag eller del av dag) och deltagare vid av stiften anordnad utbildning för valnämnderna är följande:
Stift
|
Antal dagar totalt
|
Antal deltagare totalt
|
Uppsala
|
20
|
300
|
Linköping
|
13
|
308
|
Skara
|
10
|
160
|
Strängnäs
|
6
|
179
|
Västerås
|
4
|
256
|
Växjö
|
19
|
452
|
Lund
|
60
|
1961
|
Göteborg
|
10
|
463
|
Karlstad
|
6
|
197
|
Härnösand
|
20
|
314
|
Luleå
|
18
|
354
|
Visby
|
4
|
160
|
Stockholm
|
13
|
550
|
SUMMA
|
203
|
5654
|
Utbildning av valförrättare och röstmottagare på särskilt röstmottagningsställe
Ansvaret för utbildningen av valförrättare ankom på valnämnden. Inom det centrala valprojektet hade tagits fram visst utbildningsmaterial/utbildningshäften för detta.
Erfarenheter och synpunkter på utbildning och information samt utbildnings-/informationsmaterial inom valadministrationen
Valhandboken, Nyhetsbrevet "Kyrkoval 2001" samt skriftlig information från stiftet
I valnämndsenkäten hade valnämndsordförandena ombetts att för var och en av tre informationsformerna Valhandboken, Nyhetsbrevet "Kyrkoval 2001" och den skriftliga informationen från stiftet ange om informationen varit tillräcklig eller otillräcklig samt uppmanats att - om något saknats - ange vad detta i så fall var.
Alternativet "tillräcklig" dominerar utomordentligt klart beträffande samtliga dessa tre informationsformer. I totalt ca 650 svarsformulär markeras alternativet "otillräcklig" endast i 6 vad avser Valhandboken, 14 vad avser Nyhetsbrevet Kyrkoval 2001 samt 48 vad avser skriftlig information från stiftet. I cirka 130 enkätsvar ges också kommentarer till materialet. Cirka 110 av dessa uttrycker önskemål om förbättringar beträffande Nyhetsbrevet och/eller den skriftliga informationen från stiftet. En bättre struktur, större tydlighet, färre ändringar, mindre omfång (mindre "överarbetat" och "överambitiöst"), tidigare och bättre distribution är därvid huvudpunkter.
Utbildningen av valnämnderna
Även när det gäller den av stiftet anordnade utbildningen av valnämnderna fanns i enkätformuläret en fråga med svarsalternativen tillräcklig resp otillräcklig samt med möjlighet att ange vad som saknats och att ge kommentarer i övrigt. Ca 580 har lämnat svaret "tillräcklig" och 52 svaret "otillräcklig". Av de totalt cirka 50 kommentarerna i denna fråga hänför sig ett drygt 10-tal till bedömning av lämplig tidpunkt för utbildningen i förhållande till valdagen. I ett 20-tal framförs önskemål mera praktikinslag i utbildningen och/eller att även andra valnämndsledamöter än ordförande och vice ordförande bereds möjlighet delta.
Utbildningen av valförrättare och röstmottagarna
Utbildningen av valförrättare och röstmottagare har genomförts av valnämnderna (och därutöver i något fall och i vissa avsnitt av stiftet). De tre svarsalternativen i enkäten var här "gick i stort sett bra", "fungerade men med vissa problem" samt "var problematisk". Tillfälle till kommentarer gavs.
Det första alternativet ("gick i stort sett bra") är här helt dominerande i svaren. "Fungerade men med vissa problem" har angivits i 20 svar för vardera kategorin och "var problematisk" i totalt 5 svar.
I några enkätsvar efterlyses mallar för utbildning av valförrättare. De centralt framtagna utbildningshäftena för valförrättare och röstmottagare ger anledning till uppskattande kommentarer i några enkätsvar, i några andra framhålls att en bättre layout hade varit att föredra.
Valdistrikt, vallokaler, särskilda röstmottagningsställen
Bakgrund
Enligt huvudregeln i kyrkoordningen är varje församling ett valdistrikt. Stiftsstyrelsen får dock efter samråd med kyrkonämnden/kyrkorådet besluta att dela församlingen i flera distrikt. Ett sådant beslut skall meddelas senast den 1 december året före det år när det skall tillämpas första gången. (38:17 KO). - Detta innebar att inför 2001 års val beslut skulle fattas senast den 1 december 2000.
Kyrkostyrelsen hade igenom beslut den 18 september 2000 (SvKB 2000:2) föreskrivit att när en församling delas in i valdistrikt skall varje valdistrikt omfatta ett eller flera av de valdistrikt som användes vid de allmänna valen år 1998.
I stiftsenkäten ställdes frågan om möjligheten att ha särskilt röstmottagningsställe i nämnvärd omfattning hade påverkat önskemål/ställningstaganden (på lokal nivå och/eller på stiftsnivå) i fråga om. valdistriktsindelning. En sådan påverkan förutsattes därvid innebära att man föredrog att anordna särskilt röstmottagningsställe framför att göra flera valdistrikt. Frågan besvarades av 5 stift med ja och av 8 stift med nej.
Stiftsstyrelsernas beslut om valdistriktsindelning och/eller anordnande av särskilt röstmottagningsställe har enligt stiftsenkäten följt lokala önskemål. I några enstaka fall har det lokalt förelegat oenighet mellan valnämnd och kyrkoråd/kyrkonämnd i frågan.
Valdistriktsindelningen har i stor utsträckning grundats på den indelning i valdistrikt som gällt vid de borgerliga valen.
I lokalnivåenkäten angav 363 samfälligheter/församlingar att frågor inför beslut om valdistriktsindelning inte vållat några större problem medan 17 funnit dem vara problematiska.
Den fastställda valdistriktsindelningen (enligt valdatasystemet)
Antalet församlingar och valdistrikt
Stift
|
Antal församlingar
|
Antal valdistrikt
|
Antal församlingar delade i distrikt
|
Uppsala
|
201
|
237
|
20
|
Linköpings
|
215
|
244
|
16
|
Skara
|
256
|
292
|
17
|
Strängnäs
|
107
|
172
|
35
|
Västerås
|
123
|
180
|
18
|
Växjö
|
249
|
288
|
29
|
Lunds
|
281
|
328
|
34
|
Göteborgs
|
279
|
324
|
28
|
Karlstads
|
136
|
167
|
18
|
Härnösands
|
128
|
173
|
25
|
Luleå
|
80
|
182
|
32
|
Visby
|
91
|
94
|
1
|
Stockholms
|
79
|
210
|
46
|
Summa
|
2225
|
2891
|
319
|
Antalet röstberättigade per valdistrikt
Det genomsnittliga antalet röstberättigade per valdistrikt uppgick till 2 065.
Fördelningen utifrån antalet rösträttsberättigade i vissa intervall är följande
Stift
|
Valdistrikt med
Högst 2 500 röstberättigade
|
Valdistrikt med
2 501 - 5 000 röstberättigade
|
Valdistrikt med över 5000 röstberättigade
|
Totalt antal valdistrikt
|
Uppsala
|
162
|
52
|
23
|
237
|
Linköpings
|
196
|
29
|
19
|
244
|
Skara
|
245
|
31
|
16
|
292
|
Strängnäs
|
114
|
51
|
7
|
172
|
Västerås
|
130
|
31
|
19
|
180
|
Växjö
|
230
|
48
|
10
|
288
|
Lunds
|
222
|
49
|
57
|
328
|
Göteborgs
|
210
|
60
|
54
|
324
|
Karlstads
|
130
|
27
|
10
|
167
|
Härnösands
|
136
|
28
|
9
|
173
|
Luleå
|
137
|
29
|
16
|
182
|
Visby
|
90
|
4
|
0
|
94
|
Stockholms
|
41
|
87
|
82
|
210
|
Summa
|
2043
|
526
|
322
|
2891
|
Procent av totala antalet
|
71%
|
18%
|
11%
|
|
Valdistriktsindelning vid 1994 och 1997 års kyrkoval
Vid en jämförelse med valdistriktsindelningen vid kyrkovalen 1994 och 1997 kan noteras följande:
|
|
Antal valdistrikt
|
Antal församlingar med val till församling och eller samfällighet
|
Antal röstberättigade
|
1994
|
3 801
|
2 244
|
Ca 5 964 000
|
1997
|
3 728
|
2 304
|
Ca 5 830 000
|
2001
|
2 891
|
2 255
|
Ca 5 970 000
|
Vallokaler
Medan beslut om valdistriktsindelning fattas på stiftsnivå skall enligt 38:45 KO samfälligheten/församlingen efter samråd med valnämnden besluta om vallokaler för röstning på valdagen. För varje valdistrikt skall det finnas en vallokal där de röstberättigade som tillhör det distriktet då kan rösta. En vallokal kan vara gemensam för två eller flera distrikt. Det skall finnas minst en vallokal i varje pastorat. Valnämnden svarar för att uppgifter om varje distrikts vallokal finns registrerade i valdatasystemet. Utöver vallokalerna kan det också inrättas s k särskilda röstmottagningsställen, se nästa avsnitt 4.7.4.
Till följd av bristande överensstämmelse mellan stiftets beslut om valdistriktsindelning och det lokala beslutet om vallokal kom att anges fel vallokal på röstkorten för 139 000 personer i 26 församlingar. Som redovisats under avsnitt 3.2.5 löstes situationen genom att beträffande de aktuella församlingarna stiftsstyrelsen inrättade ett särskilt röstmottagningsställe på valdagen på samma plats som den felaktigt angivna vallokalen och att i kombination detta Kyrkostyrelsen genom SvKB 2001:6 medgav att en väljare som fått ett röstkort där fel vallokal har angetts får rösta på sådant röstmottagningsställe på valdagen. Skriftlig information om detta gick ut till var och en av de 139 000.
Antalet vallokaler i de 655 enheter som besvarat valnämndsenkäten var följande:
|
|
|
|
Stift
|
Vallokaler totalt
|
Därav gemensamma för
|
2 valdistrikt
|
> 2 valdistrikt
|
Uppsala
|
151
|
8
|
9
|
Linköping
|
147
|
18
|
12
|
Skara
|
136
|
9
|
28
|
Strängnäs
|
125
|
5
|
2
|
Västerås
|
141
|
7
|
4
|
Växjö
|
178
|
11
|
2
|
Lund
|
206
|
13
|
5
|
Göteborg
|
212
|
13
|
9
|
Karlstad
|
113
|
5
|
1
|
Härnösand
|
103
|
1
|
-
|
Luleå
|
167
|
3
|
1
|
Visby
|
18
|
-
|
8
|
Stockholm
|
140
|
-
|
3
|
Av sammanställningen kan bl a utläsas att av de här redovisade vallokalerna 5,4 % varit gemensamma för 2 valdistrikt och 5 % varit gemensamma för mer än 2 valdistrikt. Ungefär en tredjedel av de sistnämnda vallokalerna finns i Skara stift.
Av svaret på en i sammanhanget ställd enkätfråga noteras att 80 % (1473 av 1837) av vallokalerna varit anordnade i lokaler som ägs och/eller disponeras av Svenska kyrkan.
Material för utrustning i röstningslokaler har i hög utsträckning lånats från kommunen. 355 valnämndsordförande besvarade frågan om sådant lån förekommit med "Ja, i stor omfattning", 258 med "Ja, i viss omfattning" och endast 35 med alternativet "Nej, inte alls".
Särskilda röstmottagningsställen
Bakgrund
Bestämmelser om möjlighet att inrätta särskilda röstmottagningsställen ingår numera i vallagen men gällde inte vid de kyrkliga valen 1997. Denna form för anordnande av röstning på valdagen ger möjlighet att minska antalet valdistrikt jämfört med vad som annars skulle ha varit erforderligt, inte minst i glesbygd med stora avstånd. För varje valdistrikt skall ju som redovisats i närmast föregående avsnitt finnas en vallokal med öppettider i enlighet med kyrkoordningens bestämmelser. I stället för att indela en till ytan stor församling i två eller flera valdistrikt med var sin vallokal kan församlingen utgöra ett valdistrikt med en enda vallokal men med ett eller flera röstmottagningsställen i olika delar av församlingen eller ett ambulerande särskilt röstmottagningsställe. Även för röstning före valdagen kan anordnas särskilda röstmottagningsställen som komplement till förhandsröstning på pastorsexpedition/
motsv. Detta kan då fylla motsvarande funktion som den röstmottagning på institutioner av olika slag som i viss utsträckning anordnas av Posten som en del av poströstningen vid de allmänna valen.
Ett särskilt röstmottagningsställe skall vara öppet under minst två timmar. Beslut om att anordna särskilt röstmottagningsställe fattas av stiftsstyrelsen efter samråd med berörd församling och samfällighet (38:48 KO).
Enligt 15 § SvKB 2000:1 skall stiftsstyrelsen i valdatasystemet registrera de särskilda röstmottagningsställen som skall hållas på valdagen och besluta om öppettiderna för dessa. Röstningen bör avslutas i sådan tid att valsedlarna kan lämnas i rätt vallokal före kl 20.00.
Särskilda röstmottagningsställen och antal röster där
Stift
|
Antal särskilda röstmottagnings-
ställen på valdagen i samtliga 865 valområden
(registrerade i valdatasystemet)
|
Antal särskilda röstmottagnings-
Ställen för förhandsröstning i 650 av 865 valområden
(enligt uppgifter lämnade i valnämndsenkäten)*
|
Antal röster från särskilda röstmottagningsställen, totalt
(summering via stiften av samtliga protokoll från sammanräkning)
|
Uppsala
|
55
|
13
|
3 453
|
Linköpings
|
10
|
30
|
925
|
Skara
|
2
|
3
|
167
|
Strängnäs
|
17
|
13
|
1 036
|
Västerås
|
44
|
48
|
4 348
|
Växjö
|
15
|
21
|
1 056
|
Lunds
|
35
|
31
|
4 398
|
Göteborgs
|
65
|
22
|
5 961
|
Karlstads
|
17
|
27
|
959
|
Härnösands
|
43
|
26
|
1 522
|
Luleå
|
92
|
45
|
4 835
|
Visby
|
0
|
1
|
0
|
Stockholms
|
40
|
39
|
8 244
|
Summa
|
435
|
319*
|
36 904
|
* särskilda röstmottagningsställen för förhandsröstning skulle ej registreras i valdatasystemet. Uppgifterna därför ej lika säkra som i kolumn 2.
Det bör noteras att av 435 röstmottagningsställen på valdagen 10 i Stockholms stift samt ett mindre antal fördelade på övriga stift inrättades med anledning av de under avsnitt 4.7.3 omnämnda felaktigheterna med bristande samstämmighet mellan valdistrikt och vallokal.
Valkretsindelning och fördelning på valkretsmandat
Val till stiftsfullmäktige
Vid valet till stiftsfullmäktige tillämpas systemet med fasta mandat och utjämningsmandat.
Valkretsindelningen, som beslutas av stiftsfullmäktige, skall göras så att varje valkrets får minst fem fasta mandat och omfatta ett eller flera kontrakt. (38:11 KO). Kyrkostyrelsen får enligt 38:13 KO i särskilt fall besluta om valkretsindelning som avviker från kontraktsindelningen.
Valkretsindelning, val till stiftsfullmäktige
|
|
|
|
|
Stift
(antal kontrakt)
|
Antal i valkretsen ingående kontrakt
|
Summa
valkretsar
|
1 kontrakt
|
2 kontrakt
|
3 kontrakt
|
Uppsala (16)
|
4
|
3
|
2
|
9
|
Linköpings (11)
|
-
|
4
|
1
|
5
|
Skara (11)
|
7
|
2
|
-
|
9
|
Strängnäs (10)
|
2
|
4
|
-
|
6
|
Västerås (12)
|
6
|
3
|
-
|
9
|
Växjö (16)
|
1
|
3
|
3
|
7
|
Lunds (18)
|
1
|
7
|
1
|
9
|
Göteborgs (18)
|
5
|
2
|
3
|
10
|
Karlstads (9)
|
3
|
3
|
-
|
6
|
Härnösands (10)
|
3
|
2
|
1
|
6
|
Luleå (8)
|
6
|
1
|
-
|
7
|
Visby (4) *
|
4
|
-
|
-
|
4
|
Stockholms(13)
|
11
|
1
|
-
|
12
|
Summa (156)
|
53
|
35
|
11
|
99
|
* Undantagsregeln i 38:13 KO har tillämpats
Val till pastoratssamfällighet
Enligt 38:8 KO skall vid val till pastoratssamfällighet varje valkrets ha minst 5 mandat. Om för att uppnå detta två eller flera församlingar måste bilda gemensam valkrets skall samfällda kyrkofullmäktige senast den 1 februari besluta om hur en sådan särskild valkretsindelning skall göras. För att gälla skall beslutet vara fastställt av stiftsstyrelsen.
Stiftsstyrelsen skall enligt 38:6 KO senast den 31 mars besluta om fördelning av mandat mellan valkretsarna.
|
|
|
|
Valkretsindelning pastoratssamfälligheter
|
Stift
|
Antal pastoratssamfälligheter totalt
|
Därav med särskild valkretsindelning
|
Antal
|
Procentuell andel
|
Uppsala
|
44
|
30
|
68%
|
Linköping
|
46
|
37
|
80%
|
Skara
|
44
|
42
|
95%
|
Strängnäs
|
20
|
13
|
65%
|
Västerås
|
21
|
21
|
100%
|
Växjö
|
56
|
43
|
77%
|
Lund
|
58
|
41
|
71%
|
Göteborg
|
66
|
42
|
64%
|
Karlstad
|
38
|
11
|
29%
|
Härnösand
|
38
|
25
|
66%
|
Luleå
|
11
|
11
|
100%
|
Visby
|
19
|
19
|
100%
|
Stockholm
|
4
|
3
|
75%
|
Summa
|
465
|
338
|
73%
|
Totala antalet valkretsar i pastoratssamfälligheter uppgår till 835. Totala antalet församlingar i pastoratssamfälligheter uppgår till 1 545. En sammanställning av valkretsarna utifrån antalet i respektive valkrets ingående församlingar visar följande:
|
|
|
|
|
|
Stift
|
Antal i valkretsen ingående församlingar
|
Summa valkretsar
|
|
|
1 församl.
|
2 församl.
|
3 församl.
|
4 eller flera
|
|
Uppsala
|
45
|
16
|
9
|
8
|
78
|
Linköpings
|
38
|
22
|
12
|
10
|
82
|
Skara
|
29
|
20
|
20
|
23
|
92
|
Strängnäs
|
19
|
12
|
3
|
0
|
34
|
Västerås
|
12
|
12
|
5
|
1
|
30
|
Växjö
|
47
|
26
|
13
|
7
|
93
|
Lunds
|
59
|
27
|
9
|
7
|
102
|
Göteborgs
|
77
|
34
|
8
|
6
|
125
|
Karlstads
|
62
|
10
|
3
|
4
|
79
|
Härnösands
|
41
|
20
|
5
|
2
|
68
|
Luleå
|
1
|
9
|
2
|
0
|
12
|
Visby
|
6
|
15
|
4
|
9
|
34
|
Stockholms
|
3
|
0
|
1
|
2
|
6
|
Summa
|
439
|
223
|
94
|
79
|
835
|
Procentuellt
|
53%
|
27%
|
11%
|
9%
|
|
Procentuellt av antalet församlingar (1 545) utgör alltså 439 eller 28,4 % egna valkretsar.
Det kan också noteras att den särskilda valkretsindelningen i betydande omfattning resulterat i att hela samfälligheten/hela pastoratet bildat en enda valkrets vid valet till samfällda kyrkofullmäktige. Detta har varit fallet i 55 % av pastoratssamfälligheterna med särskild valkretsindelning.
Stift
|
Antal pastoratssamfälligheter med särskild valkretsindelning
|
Hela samfälligheten en enda valkrets
|
Uppsala
|
30
|
18
|
Linköping
|
37
|
21
|
Skara
|
42
|
12
|
Strängnäs
|
13
|
9
|
Västerås
|
21
|
12
|
Växjö
|
43
|
26
|
Lund
|
41
|
27
|
Göteborg
|
42
|
19
|
Karlstad
|
11
|
10
|
Härnösand
|
25
|
12
|
Luleå
|
11
|
10
|
Visby
|
19
|
8
|
Stockholm
|
3
|
2
|
SUMMA
|
338
|
186 (=55%)
|
Val till flerpastoratssamfällighet
Vid val till flerpastoratssamfällighet skall enligt 38:7 KO varje pastorat utgöra en valkrets och ha minst 1 mandat. Enligt tidigare gällande bestämmelser utgjorde enligt huvudregeln varje församling en valkrets.
Resultat
|
|
|
|
|
|
|
Stift
|
Antal fler
pastorats-
samfälligheter
|
Antal valkretsar/pastorat med antal ingående församlingar
|
Summa
valkretsar/
pastorat
|
1 församl.
|
2 församl.
|
3 församl.
|
4 eller flera
|
Uppsala
|
3
|
11
|
0
|
0
|
3
|
14
|
Linköping
|
4
|
16
|
4
|
1
|
2
|
23
|
Skara
|
2
|
4
|
1
|
0
|
1
|
6
|
Strängnäs
|
5
|
13
|
3
|
1
|
1
|
18
|
Västerås
|
4
|
5
|
6
|
3
|
3
|
17
|
Växjö
|
7
|
8
|
3
|
3
|
7
|
21
|
Lunds
|
5
|
31
|
1
|
1
|
0
|
33
|
Göteborg
|
7
|
37
|
4
|
4
|
1
|
46
|
Karlstads
|
2
|
6
|
0
|
0
|
0
|
6
|
Härnösand
|
0
|
|
|
|
|
0
|
Luleå
|
6
|
10
|
4
|
1
|
0
|
15
|
Visby
|
0
|
|
|
|
|
0
|
Stockholm
|
4
|
11
|
1
|
0
|
0
|
12
|
Summa
|
49
|
152
|
27
|
14
|
18
|
211
|
I de 49 flerpastoratssamfälligheterna ingår alltså totalt 152 enförsamlingspastorat samt 59 flerförsamlingspastorat. De sistnämnda omfattar tillsammans 177 församlingar.
Totala antalet församlingar i flerpastoratssamfällighet är alltså 329.
Totalantal valkretsar i samfällighetsvalen
Det totala antal valkretsar i samfällighetsvalen var 835 + 211 = 1 046 valkretsar. Detta kan jämföras med motsvarande antal vid 1997 års val, 1 613. (Enligt huvudregeln om varje församling som egen valkrets skulle antalet då ha varit 1 646 men den tidigare gällande möjligheten till frivillig indelning i valkrets omfattande mer än en församling hade utnyttjats i några fall varför antalet blev 1 613). Minskningen med 567 valkretsar beror på flera faktorer: Det totala antalet pastoratssamfälligheter har minskat. Kravet på särskild valkretsindelning utifrån minimiregeln minst 5 mandat har tillkommit. Vad gäller flerpastoratssamfälligheterna utgör pastoraten i stället för församlingarna valkretsar.
Erfarenheter och synpunkter beträffande valkretsindelning
Stiftsenkäten
Arbetsuppgifterna i denna del rapporteras från stiftens sida ha kunnat lösas i stort sett utan större problem. Det har dock på sina håll varit svårt att få lokala företrädare att förstå bestämmelserna om särskild valkretsindelning vid val till pastoratssamfällighet. Bland frågor som kommit upp noteras oklarhet huruvida alla församlingar i en samfällighet får bilda en enda valkrets trots att det är möjligt att ha flera valkretsar som var och en får minst 5 mandat.
Från flera stift framförs synpunkten att det i Kyrkoordningen bör införas bestämmelse om att stiftsstyrelsen får besluta om särskild valkretsindelning om inte samfälligheten gör detta inom föreskriven tid.
Lokalnivåenkäten
Av enkätsvaren från totalt 210 samfälligheter angav 195 svarsalternativet att frågor inför beslut om valkretsindelning inte vållat några större problem medan 15 angav att de varit problematiska.
Registrering av gruppbeteckningar
Bestämmelser
Bestämmelser om registrering av gruppbeteckningar finns i 38:19-29 KO samt i 1-5 §§ SvKB 2000:1. Till följd av bestämmelsernas omfattning och detaljeringsgrad återges de inte närmare här. Kort kan noteras att endast nomineringsgrupp med registrerad beteckning kan anmäla kandidater, att Kyrkostyrelsen beslutar om registrering av gruppbeteckning för val till Kyrkomötet, att stiftsstyrelsen beslutar om registrering av gruppbeteckningar för övriga direkta val, att gruppbeteckning på en "högre" nivå automatiskt är registrerad för samtliga nivåer därunder, att för att registrering fordras bl a visst minimiantal personer som stöder ansökan, att gruppen anmäler ett ombud m m. En registrerad gruppbeteckning gäller enligt huvudregeln tills vidare och behöver alltså inte förnyas inför nästa val. Under vissa förutsättningar upphör den dock att gälla.
Ansökan om registrering skall enligt 38:19 KO göras senast den 15 juni. Mot bakgrund av den snäva tidsmarginalen hade - som redovisats i det föregående - företrädare för de större nomineringsgrupperna i kontakter med kyrkokansliet förklarat sig skola verka för att ansökningar kom in senast den 1 maj.
Som framgått under delprojektet Tryck och distribution utarbetades centralt och trycktes ett betydande antal olika blanketter att användas vid handläggningen av registrering av gruppbeteckningar, anmälan av kandidater samt beställning av valsedlar. En förteckning över dessa blanketter samt en redovisning av de förbättringsförslag i denna del som framfördes från flertalet stift ingår som bilaga B.
Antal ansökningar om registrering av gruppbeteckning och när de inkom. Uppgifter från samtliga stift
|
|
|
|
|
Antal ansökningar
|
Val till
|
Summa
|
som inkom
|
stiftsfullmäktige
|
Samfällighet
|
Församling
|
|
Före den 1 maj
|
1
|
254 35,6 %
|
216 41,1 %
|
471 37,9 %
|
2 - 15 maj
|
1
|
189 26,5 %
|
135 25,7 %
|
325 26,1 %
|
16 - 31 maj
|
1
|
130 18,2 %
|
74 14,1 %
|
205 16,5 %
|
1 - 7 juni
|
1
|
47 6,6 %
|
40 7,6 %
|
88 7,1 %
|
8 - 15 juni
|
2
|
93 13,0 %
|
60 11,4 %
|
155 12,5 %
|
Summa
|
6
|
713
|
525
|
1244
|
Om totala antalet kandidater i en valkrets som anmälts den 15 juni är lägre än det antal mandat som valet avser skall stiftsstyrelsen enligt 38:27 KO förlänga tiden för registrering av gruppbeteckning och anmälan av kandidater till den 30 juni. Så har skett i totalt 69 fall. Som ett resultat härav tillkom ytterligare 9 beteckningar som registrerades.
Totala antalet hos stiften registrerade gruppbeteckningar (enligt central uppgift)
Stift
|
Antal gruppbeteckningar
|
Uppsala
|
89
|
Linköping
|
129
|
Skara
|
125
|
Strängnäs
|
69
|
Västerås
|
60
|
Växjö
|
155
|
Lund
|
225
|
Göteborg
|
187
|
Karlstad
|
62
|
Härnösand
|
76
|
Luleå
|
34
|
Visby
|
30
|
Stockholm
|
39
|
SUMMA
|
1280
|
Utöver dessa beteckningar fanns de 17 gruppbeteckningar som av Kyrkostyrelsen registrerats för valet till Kyrkomötet och som därmed hade "genomslag" till stiftsnivån och lokalnivåerna.
I svaren på "stiftsenkäten" angavs antalet hos stiften registrerade gruppbeteckningar till 1285 med följande fördelning på olika valområden:
Stift
|
Val till stiftsfullmäktige
|
Val till samfällighet
|
Val till församling i samfällighet
|
Val till församling utanför samfällighet
|
Summa
|
Uppsala
|
-
|
50
|
20
|
18
|
88
|
Linköpings
|
-
|
60
|
61
|
18
|
131
|
Skara
|
-
|
84
|
33
|
8
|
125
|
Strängnäs
|
-
|
24
|
19
|
19
|
62
|
Västerås
|
-
|
25
|
13
|
21
|
59
|
Växjö
|
-
|
97
|
40
|
14
|
151
|
Lunds
|
1
|
106
|
38
|
80
|
225
|
Göteborgs
|
1
|
134
|
29
|
23
|
187
|
Karlstads
|
-
|
36
|
22
|
4
|
62
|
Härnösands
|
-
|
43
|
18
|
15
|
76
|
Luleå
|
-
|
18
|
3
|
13
|
34
|
Visby
|
3
|
30
|
10
|
3
|
46
|
Stockholms
|
-
|
7
|
5
|
27
|
39
|
SUMMA
|
5
|
714
|
311
|
255
|
1285
|
Som framgår deltog i valen till stiftsfullmäktige i huvudsak de nomineringsgrupper vilkas beteckningar var registrerade för val till Kyrkomötet.
Jämförelse med antalet partier/grupper vid valet 1997
Vid kyrkovalet 1997 förelåg enligt SCB:s redovisning (Kyrkofullmäktigvalen 1997) 899 partibeteckningar. Något förfarande motsvarande det som nu gäller om obligatorisk registrering fanns då inte. Vid tillämpning av nu gällande regler om hinder att på en lägre nivå registrera en beteckning som är nästan identisk med en beteckning som redan är registrerad på en högre nivå skulle antalet 899 behöva reduceras till i vart fall 860. Man kan dock konstatera att beträffande valen till samfälligheter och församlingar, nu registrerat antal gruppbeteckningar, inklusive de som är registrerade på högre nivå, uppgår till ca 1300 och därmed med mer än 50 % överstiger antalet beteckningar vid dessa val 1997..
Ombud, företrädare samt kontaktpersoner för nomineringsgrupp
Som redan nämnts var varje registrerad nomineringsgrupp skyldig anmäla ett ombud för gruppen. Antalet sådana ombud är sålunda detsamma som antalet registrerade grupper.
Vidare finns enligt 3 § SvKB 2000:1 möjlighet för en nomineringsgrupp registrerad för val till Kyrkomötet att utse en eller flera personer som företrädare för nomineringsgruppen inom ett stift. Enligt samma paragraf finns också möjlighet för ett ombud eller en företrädare att utse person(er) som är kontaktpersoner för gruppen vad gäller en eller flera församlingar eller samfälligheter. Omfattningen av antalet sådana utsedda personer framgår av följande sammanställning.
|
|
|
|
|
Stift
|
Företrädare i stift för nomineringsgrupp registrerad för val till Kyrkomötet
|
Kontaktpersoner för nomineringsgrupp avseende viss/vissa församlingar/samfälligheter
|
Antal grupper som anmält
|
Antal personer
|
Antal grupper som anmält
|
Antal personer
|
Uppsala
|
6
|
9
|
7
|
12
|
Linköping
|
7
|
9
|
4
|
38
|
Skara
|
6
|
11
|
7
|
60
|
Strängnäs
|
6
|
9
|
28
|
138
|
Västerås
|
7
|
12
|
31
|
236
|
Växjö
|
8
|
13
|
16
|
89
|
Lund
|
8
|
10
|
225
|
225
|
Göteborg
|
10
|
Ca20
|
124
|
ca150
|
Karlstad
|
7
|
9
|
Ej registrerat
|
Luleå
|
6
|
9
|
8
|
111
|
Visby
|
6
|
6
|
3
|
3
|
Stockholm
|
9
|
13
|
8
|
150
|
Erfarenheter och synpunkter beträffande registrering av gruppbeteckningar
Stiftsenkäten
I enkätformuläret ställdes bl a frågan i vilken utsträckning som ändring eller komplettering av ansökan om registrering visade sig erforderlig. Av svaren framgår att detta var fallet beträffande betydligt mer än hälften av de nära 1300 ansökningarna. Bristerna var av flera olika slag. Till de vanligaste hörde avsaknad av eller ofullständigt eller felaktigt ifyllda blanketter som skulle bifogas ansökan. I vissa fall var antalet personer som stödde ansökan otillräckligt, i andra var gruppbeteckningen felaktig eftersom den inte innehöll samfällighetens namn osv. I stor utsträckning har frågor om ändringar och kompletteringar fått avhandlas per telefon med ombudet för nomineringsgruppen.
Från stiften framförda synpunkter avseende blanketterna - en fråga som återkommer också i avsnittet om anmälan av kandidater - utvecklas närmare i bilaga B. Vidare framför stiften önskemål om bl a en förenkling av bestämmelserna om namn på nomineringsgrupp, tidigareläggning av sista datum för ansökan om registrering samt tillämpningsföreskrifter för tolkning av förväxlingsrisk mellan olika beteckningar.
Anmälan och registrering av kandidater
Bestämmelser
Bestämmelser om anmälan och registrering av kandidater finns i 38:22 - 29 KO samt i 4-5 §§ SvKB 2000:1. Till följd av bestämmelsernas omfattning och detaljeringsgrad återges de inte närmare här. Kort kan noteras att andra än anmälda kandidater för registrerade nomineringsgrupper inte är valbara, att anmälan av kandidater till samtliga val skall göras hos respektive stiftsstyrelse som senast den 26 juni valåret skall ha registrerat samtliga anmälda kandidater i valsystemet, att för att registrering fordras bl a att tillsammans med anmälan skickar skriftlig förklaring från kandidaterna att nomineringsgruppen fått tillstånd att anmäla dem.
Anmälan av kandidater skall enligt 38:24 KO göras senast den 15 juni. Som redovisats tidigare hade mot bakgrund av den snäva tidsmarginalen företrädare för de större nomineringsgrupperna i kontakter med kyrkokansliet förklarat sig skola verka för att anmälningarna kom in senast den 1 maj.
Enligt bestämmelserna (38:30-31 KO. SvKB 2001:1 6-8 §§) skall Kyrkostyrelsen tillhandahålla tryckta valsedlar åt de nomineringsgrupper som beställer sådana. För att Kyrkostyrelsen skall svara för tryckningen måste det finnas beslut om bidrag till denna eller också skall nomineringsgruppen ha betalat kostnaderna för tryckningen i förskott. Beställning av valsedlar skulle göras senast den 15 juni hos stiften. Där skulle då ske en kontroll av att bl a de nyssnämnda förutsättningarna i ekonomiskt hänseende för att få tryckta valsedlar var uppfyllda. Beställningen skulle om så var fallet vidarebefordras till kyrkokansliet och registreras i valdatasystemet.
Totala antalet registrerade kandidater exklusive valet till Kyrkomötet är (enligt centrala uppgifter) 78386 med följande fördelning på stift:
Uppsala
|
7 408
|
Linköping
|
5 520
|
Skara
|
5 909
|
Strängnäs
|
4 806
|
Västerås
|
5 352
|
Växjö
|
7 773
|
Lund
|
10 669
|
Göteborg
|
10 367
|
Karlstad
|
4 481
|
Härnösand
|
4 952
|
Luleå
|
4 645
|
Visby
|
1 007
|
|
|
|
Anmärkning: Angivna tal är en summering av antalet kandidater i vart och ett av valen till stiftsfullmäktige, samfällda kyrkofullmäktige och kyrkofullmäktige/direktvalt kyrkoråd. Då samma person kan vara kandidat i val på mer än en nivå är totala antalet personer lägre än här angivna antal registrerade kandidater.
Faktisk tidpunkt för anmälningar av kandidater
Kyrkokansliet hade till stiften sänt ut en blankett för noteringar om vid vilken tidpunkt anmälningar om kandidater kom in. Denna har bifogats enkätsvaren från endast tre stift och kan därför inte hävdas ge en med säkerhet representativ bild för landet i dess helhet. Innehållet redovisas ändock i följande sammanställning.
(OBS. Siffrorna avser antal blanketter/anmälningar, inte antal personer)
Antal anmälningar
Som inkom
|
Linköpings stift
|
Västerås stift
|
Luleå stift
|
Summa
|
Procent
|
Före den 16 maj
|
192
|
255
|
120
|
567
|
44,5 %
|
16 - 31 maj
|
97
|
114
|
120
|
331
|
26,0 %
|
1 - 7 juni
|
38
|
58
|
34
|
130
|
10,2 %
|
8 - 15 juni
|
82
|
72
|
91
|
245
|
19,2 %
|
Summa
|
409
|
499
|
365
|
1273
|
|
Som nämnts i det föregående under registrering av gruppbeteckningar skall stiftsstyrelsen enligt 38:27 KO under vissa förutsättningar förlänga tiden för registrering av gruppbeteckning och anmälan av kandidater till den 30 juni. Detta har skett i 69 fall. Som ett resultat härav anmäldes ytterligare ca 560 kandidater.
Erfarenheter och synpunkter beträffande anmälan av kandidater
Stiftsenkäten
Arbetsuppgifterna på stiftet har tagit lång tid beroende på stort behov av kompletteringar av gjorda anmälningar. Komplettering och/eller ändring av anmälan har enligt stiften varit erforderlig i ca 3 500 fall. I ca 1500 av dessa har det förelegat brister i fråga om skriftligt medgivande från kandidaten. Att någon eller några blanketter saknades eller var ofullständigt eller felaktigt ifyllda var mycket vanligt.
En uppgift som det finns anledning särskilt uppmärksamma gäller den preliminära kontrollen av valbarhet.
Bakgrund: Enligt Kyrkoordningen skall en kandidat för att vara valbar tillhöra Svenska kyrkan, vara lägst 18 år, vara döpt (undantag för den som tidigare någon gång varit förtroendevald inom Svenska kyrkan) samt vara folkbokförd i en församling inom det område som omfattas av valet. Vidare kan kyrklig anställning utgöra hinder för valbarhet till direktvalt kyrkoråd. Avgörande för om valbarhetsvillkoren är uppfyllda är förhållandena på valdagen. Ansvaret för att en kandidat är valbar åligger nomineringsgruppen. Enligt handläggningsinstruktionen för stiften skall dock dessa göra en preliminär valbarhetskontroll dels - vad avser ålder och kyrkotillhörighet - i samband med registrering av anmälda kandidater i valdatasystemet, dels - vad avser dop, folkbokföring och (betr direktvalt kyrkoråd anställning) i samband med utskick av kandidatlistan som underlag för valsedelskorrektur till kontaktperson för gruppen. Enligt instruktionen skall när preliminär kontroll visar hinder för valbarhet den som inte kommer att uppfylla åldersvillkoret inte registreras medan övriga registreras men noteras för bevakning inför den slutliga valbarhetskontrollen avseende förhållandena på valdagen. Det förutsätts att stiften för kontaktperson för resp grupp påtalar valbarhetshinder som uppmärksammats vid den preliminära kontrollen att eventuellt kunna ge anledning till korrigeringar från gruppens sida inför fastställandet av den slutliga kandidatlistan/valsedelskorrekturet.
I handläggningsinstruktionen uppmärksammas bl a på att det kan finnas brister när det gäller registrering av dop i den lokala kyrkobokföringen vilket ibland kan göra det nödvändigt med en kontroll med dopförsamlingen. Inte heller registreras kristet dop i en annan kyrkas ordning automatiskt i Svenska kyrkans register.
Den preliminära valbarhetskontrollen har enligt enkätsvaren föranlett noteringar i ca 1400 fall. Flertalet av dessa har varit att hänföra till dopkravet. Även frågor rörande hinder på grund av anställning eller folkbokföringsort har uppmärksammats.
Också i denna del av stiftens arbete har kontakter i stor utsträckning måst tas per telefon.
Från stiftens valansvariga framförda synpunkter avseende blanketterna utvecklas som redan nämnts närmare i bilaga B. Vidare framför stiften önskemål om bl a enklare och tydligare regler vad gäller korrekturläsning av kandidatlistan som underlag för valsedeln och om ansvaret för den företrädare för nomineringsgruppen som godkänner korrekturet. Det har inträffat att man när valsedeln var tryckt har klagat över saknade kandidater trots att korrekturet godkänts. Till ytterligare önskemål hör tidigareläggning av sista datum för anmälan av kandidater samt att nomineringsgruppernas ansvar för valbarhetskontroll måste poängteras.
I många fall har uppstått oklarheter och fel vid valsedelsbeställningarna. Mycket arbete i form av brevväxling och telefonsamtal med ombud/kontaktpersoner har krävts också i dessa frågor.
Förhandsröstning - brevröstning
Förhandsröstning på pastorsexpedition/motsvarande
Bestämmelser
Minst en pastorsexpedition, församlingsexpedition eller motsvarande i varje pastorat i hela landet skulle med iakttagande av kyrkoordningens bestämmelser (38:50) vara öppen för förhandsröstning från och med den måndagen den 3 september till och med onsdagen den 12 september 2001. Under denna period skulle det vara möjligt att rösta minst fem timmar varje vardag (även lördagen den 8 september) och därutöver mellan klockan 17 och 20 minst två dagar vardera veckan. Stiftsstyrelsen fick om särskilda skäl föranledde detta i enskilt fall besluta att något inskränka dessa tider. (38:50 KO).
Beslut om på vilken eller vilka expeditioner i ett pastorat som förhandsröstning skall kunna ske skall fattas av stiftsstyrelsen efter samråd med samfälligheten/församlingen.
Röstmottagare på expedition skall vara kyrkoherden eller den eller de som kyrkoherden utser. Minst två röstmottagare skall tjänstgöra samtidigt. (38:50 KO)
Försändelser med förhandsröster från väljare i det egna pastoratet skall lämnas till ordföranden för valförrättarna i respektive valdistrikt. Försändelser med de förhandsröster som avgivits av andra än väljare i det egna pastoratet skall skickas till stiftsstyrelsen i det stift där väljaren är röstberättigad. Stiftsstyrelsen bör om möjligt vidarebefordra dessa försändelser till resp valdistrikt i sådan tid att de finns i vallokalen på valdagen och kan räknas i den preliminära sammanräkningen där. I de fall detta inte är möjligt skall stiftsstyrelsen behålla försändelserna och räkna rösterna vid sin slutliga sammanräkning. (38:50 och 53 KO).
Stiftsstyrelsebeslut om inskränkning av öppettider
Antalet till stiften inkomna framställningar om kortare öppethållande av lokal för förhandsröstning uppgår till 347 enligt stiftsenkäten. De skäl som anförts har i huvudsak varit små enheter, få röstberättigade, begränsade ekonomiska och/eller personella resurser. 329 av ansökningarna har bifallits helt eller - efter kompromisser med valnämnden - delvis. Av de 18 ansökningar som inte beviljats utgjordes 8 av en gemensam skrivelse från ett av kontrakten i Göteborg omfattande 8 pastorat. Valnämnden hade avstyrkt och övriga kontrakt i Göteborg hade inte kortare öppethållande. Stiftsstyrelsens avslag motiverades med att öppethållandet i Göteborgspastoraten borde vara enhetligt.
Brevröstning
Bestämmelser
Vid brevröstning skall väljaren för varje val som han eller hon deltar i lägga en valsedel i ett valkuvert och sedan i närvaro av två vittnen lägga valkuverten i ett ytterkuvert som sedan det tillslutits skall skrivas på av de två vittnena. Ytterkuvertet och röstkortet skall läggas i ett omslagskuvert och skickas till stiftsstyrelsen "med post i så god tid att det kan beräknas vara stiftsstyrelsen till handa senast onsdagen före valdagen" (38:51 KO) Liksom vad gäller förhandsröster från expedition bör stiftsstyrelsen om möjligt vidarebefordra dessa försändelser till resp valdistrikt i sådan tid att de finns i vallokalen på valdagen och kan räknas i den preliminära sammanräkningen där. I de fall detta inte är möjligt skall stiftsstyrelsen behålla försändelserna och räkna rösterna vid sin slutliga sammanräkning. (38:53 KO).
Resultat - Förhandsröster och brevröster
Stift
|
Röster från
Expedition inom pastoratet
|
Förhands-
röster via
stiftet
|
Förhands-
röster
totalt
|
Brevröster
|
Summa förhands-
och brev-
röster
|
Uppsala
|
4 848
|
306
|
5 154
|
2 349
|
7 503
|
Linköpings
|
5 960
|
185
|
6 145
|
1 284
|
7 429
|
Skara
|
4 423
|
153
|
4 576
|
1 567
|
6 143
|
Strängnäs
|
4 957
|
396
|
5 353
|
1 413
|
6 766
|
Västerås
|
6 468
|
237
|
6 705
|
1 651
|
8 356
|
Växjö
|
6 447
|
348
|
6 795
|
1 834
|
8 629
|
Lunds
|
10 531
|
452
|
10 983
|
3 775
|
14 758
|
Göteborgs
|
8 964
|
808
|
9 772
|
2 756
|
12 528
|
Karlstads
|
4 651
|
36
|
4 687
|
1 027
|
5 714
|
Härnösands
|
4 170
|
170
|
4 340
|
1 962
|
6 302
|
Luleå
|
4 911
|
238
|
5 149
|
2 240
|
7 389
|
Visby
|
361
|
27
|
388
|
81
|
469
|
Stockholms
|
15 720
|
1 383
|
17 103
|
3 739
|
20 842
|
Summa
|
82 411
|
4 739
|
87 150
|
25 678
|
112 828
|
Antal poströster vid kyrkovalet 1997 var (enligt SCB) 124 738 ( = 21,5 % av totala antalet röstande i församlingsvalet, 580 276)
Totalsumman för förhandsröster och brevröster 112 828 motsvarar 13,4 % av totala antalet röstande vid valet 2001 (beräknat utifrån valdeltagande 14,1 % = ca 842 000) och innebär alltså en kraftigt reducerad andel jämfört med poströstningen 1997. Andelen för förhandsröster från pastorsexpedition är 10,4 % och för brevröster 3 %.
Förhandsröster i eget pastorat, förhands- och brevröster via stiften
Inte mindre än 95 % av förhandsrösterna (82 411 av 87 150) på pastorsexpedition /motsv lämnades av väljare i det egna pastoratet.
Stiftens uppgifter att ta emot och i möjligaste mån vidarebefordra kom därför att begränsas till de 4 739 förhandsrösterna från expedition och de 25 678 brevrösterna. Utifrån svar på stiftsenkäten kan i denna del redovisas följande sammanställningar:
Till stiften insända förhandsröster från pastorsexpedition/motsvarande
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stift
|
Inkom senast13/9
|
Inkom
14 - 15/9
|
Inkom
efter 15/9
|
Summa
|
|
Uppsala
Linköpings
Skara
Strängnäs
Västerås
Växjö
Lunds
Göteborgs
Karlstads
Härnösands
Luleå
Visby
Stockholms
|
Totalt
|
Därav vb
|
Totalt
|
Därav vb
|
Totalt
|
Därav vb
|
Totalt
|
Därav vb
|
283
|
283
|
21
|
21
|
2
|
-
|
306
|
304
|
163
|
163
|
11
|
11
|
11
|
-
|
185
|
174
|
139
|
114
|
14
|
-
|
-
|
-
|
153
|
114
|
291
|
291
|
105
|
-
|
-
|
-
|
396
|
291
|
102
|
74
|
128
|
24
|
7
|
-
|
237
|
98
|
110
|
56
|
235
|
120
|
3
|
-
|
348
|
176
|
435
|
435
|
15
|
15
|
2
|
-
|
452
|
450
|
786
|
786
|
17
|
7
|
5
|
-
|
808
|
793
|
36
|
25
|
-
|
-
|
-
|
-
|
36
|
25
|
78
|
78
|
78
|
46
|
14
|
-
|
170
|
124
|
228
|
228
|
10
|
10
|
-
|
-
|
238
|
238
|
22
|
22
|
2
|
2
|
3
|
-
|
27
|
24
|
1330
|
1330
|
48
|
48
|
5
|
-
|
1383
|
1378
|
Summa
|
4 003
|
3 885
|
684
|
304
|
52
|
-
|
4739
|
4189
|
(vb = vidarebefordrade)
Av tabellen framgår att av de totalt 4 739 förhandsrösterna vidarebefordrades totalt 88 % (4189). Återstående 550 (varav 432 hade inkommit på torsdagen eller senare) behandlades vid den slutliga sammanräkningen på stiftet.
Till stiften insända brevröster
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stift
|
Inkom senast
Torsdag 13/9
|
Inkom
fredag 14/9
|
Inkom efter
fredag 14/9
|
Summa
|
|
Uppsala
Linköpings
Skara
Strängnäs
Västerås
Växjö
Lunds
Göteborgs
Karlstads
Härnösands
Luleå
Visby
Stockholm
SUMMA
|
Totalt
|
Därav
Vb.
|
Totalt
|
Därav
vb.
|
Totalt
|
Därav
vb
|
Summa
|
Därav
vb.
|
2 188
|
2 188
|
127
|
127
|
34
|
-
|
2 349
|
2 315
|
1 193
|
1 193
|
65
|
65
|
26
|
-
|
1 284
|
1 258
|
1 432
|
1 365
|
63
|
56
|
72
|
-
|
1 567
|
1 421
|
1 272
|
1 272
|
123
|
-
|
18
|
-
|
1 413
|
1 272
|
1 509
|
1 509
|
99
|
8
|
43
|
-
|
1 651
|
1 517
|
1 657
|
1 270
|
125
|
-
|
52
|
-
|
1 834
|
1 270
|
3 474
|
3 474
|
220
|
220
|
81
|
-
|
3 775
|
3 694
|
2 446
|
2 446
|
165
|
87
|
145
|
-
|
2 756
|
2 533
|
525
|
463
|
502
|
-
|
-
|
-
|
1 027
|
463
|
1 825
|
1 713
|
89
|
51
|
48
|
-
|
1 962
|
1 764
|
2 078
|
2 078
|
91
|
91
|
71
|
-
|
2 240
|
2 169
|
72
|
72
|
1
|
1
|
8
|
-
|
81
|
73
|
3 694
|
3 694
|
-
|
-
|
45
|
-
|
3 739
|
3 694
|
23 365
|
22 737
|
1 670
|
706
|
643
|
-
|
25 678
|
23 443
|
Uttryckt i procent har 91 % (23 443) av de totalt 25 678 brevrösterna vidarebefordrats för att räknas i vallokal, medan 2 235 har behandlats i samband med den slutliga sammanräkningen på stiftet. Bland de 643 som inkommit efter fredagen finns en del som inte räknats med då de bedömts vara för sent inkomna. Brevröster som anlänt på måndagen närmast efter valdagen torde som regel ha räknats med. I enstaka fall har brevrösten kommit först flera dagar efter valdagen.
Former för vidarebefordran
Formerna för vidarebefordran var flera. En del sändes med Posten, en del skickades med särskilda bilturer ut till resp församling/samfällighet eller till i förväg bestämda "stationer" där företrädare för resp valnämnd/er fick hämta, en del hämtades av valnämndens representanter på stiftskansliet. Förfarandet varierade stiften emellan och innefattade ofta kombinationer av de nu nämnda formerna.
Tidpunkt för förhandsröstning på pastorsexpedition/motsvarande
Till enkätsvar från Linköpings stift har bilagts en sammanställning utvisande antalet röstande på 72 pastorsexpeditioner/motsvarande i stiftet under var och en av de dagar som ingick i den i kyrkoordningen angivna perioden för förhandsröstning. Totala antalet röstande per dag är följande:
Dag
|
Antal röstande
|
Andel
|
Måndag 3 september
|
234
|
6,4 %
|
Tisdag 4 september
|
241
|
6,6 %
|
Onsdag 5 september
|
293
|
8,0 %
|
Torsdag 6 september
|
350
|
9,5 %
|
Fredag 7 september
|
308
|
8,4 %
|
Lördag 8 september
|
208
|
5,7 %
|
Måndag 10 september
|
673
|
18.3 %
|
Tisdag 11 september
|
759
|
20,7 %
|
Onsdag 12 september
|
604
|
16,4 %
|
TOTALT
|
3670
|
100%
|
Av tabellen framgår alltså att inte mindre än 55,4 % av de som förhandsröstade på dessa 72 expeditioner gjorde detta under måndagen - onsdagen i veckan för valdagen.
Erfarenheter och synpunkter beträffande förhandsröstning, brevröstning, budröstning m m
Synpunkter från valnämnder samt församlingar/samfälligheter
Förhandsröstningen i dess olika former är det område där antalet synpunkter och förslag till förändringar är störst. I inte mindre än ca 270 av de 655 svaren på valnämndsenkäten tas upp frågor rörande detta område. Synpunkter framförs också i åtskilliga svar på "lokalnivåenkäten" men då dessa i allt väsentligt överensstämmer med vad valnämnderna anfört har redovisningen i det följande sin utgångspunkt i valnämndsenkäten.
Kommentarerna berör i stort sett alla inslag i de ganska stora förändringar som skett inom detta område jämfört med tidigare val, såsom borttagandet av möjligheten till budröstning, införandet av möjligheten till brevröstning samt överföringen av förhandsröstningen från Posten till pastorsexpedition/motsvarande m m.
Inom den tid som stått till förfogande för utvärderingen har det inte varit möjligt att för varje enskild fråga notera och redovisa det exakta antalet enkätsvar där denna tas upp. Detta antal anges för de synpunkter som är mest frekventa och i övrigt i största möjliga utsträckning. Det har bedömts kunna vara av intresse att inför fortsatta överväganden få del också av synpunkter som framförts i ett mycket begränsat antal, kanske i något fall bara något enstaka, enkätsvar. Redovisningen i det följande i detta avsnitt bygger på dessa förutsättningar.
Omfattningen av öppethållandet på expedition
Den tid som gällt för öppethållande för förhandsröstning på expedition har enligt en stark opinion, ca 170 enkätsvar, varit mycket överdimensionerad med hänsyn till antalet röstande och de kostnader den inneburit. Vissa av de svarande använder ordet nödvändighet för att uttrycka behovet av inskränkning av tiderna för öppethållande inför nästa val.
Förläggningen av tiderna för öppethållande
När det gäller hur öppethållandet skall förläggas finns många olika uppfattningar.
Vissa ser fördelar med att ha lördagsöppet, andra anser det omotiverat. Också när det gäller möjlighet att rösta på kvällstid finns skilda uppfattningar. I något svar förs fram tanken att det skulle beredas möjlighet att rösta även söndagen före valdagen. Ett önskemål som återkommer i ett 40-tal enkätsvar är att öppettiden skall koncentreras till veckan före valet men att det då skall vara möjligt att förhandsrösta även dagarna närmast före valdagen, i vart fall torsdagen och fredagen, enligt vissa även lördagen. En sådan förändring skulle anförs det inte innebära några problem vad gäller röstande tillhöriga den egna församlingen. Även torsdags- och fredags(samt ev lördags)rösterna kan överlämnas till resp valdistrikt och räknas på valdagen. När det gäller förhandsröster till andra församlingar kan de som inkommit t o m onsdagen behandlas som vid det nu genomförda valet, dvs skickas till stiftet för vidarebefordran till resp valdistrikt för att på valdagen ingå i den preliminära sammanräkningen. Torsdags- och fredags(samt ev lördags)rösterna skulle skickas till resp stift med posten måndagen efter valet eller - om det gäller det egna stiftet - överlämnas dit samtidigt med materialet från valnämnderna. Dessa förhandsröster skulle sedan ingå i och räknas vid den slutliga sammanräkningen.
Rätten att bestämma om öppethållandetider för förhandsröstning
Rätten att - inom de ramar som kyrkoordningen anger - bestämma öppethållandetider för förhandsröstning bör tillkomma valnämnden och inte stiftsstyrelsen. Det är den lokala enheten som bäst känner förhållandena. Ett alternativ som framförs i några svar är att öppettiderna för förhandsröstning - inskränkta jämfört med nuvarande - skall vara desamma i hela landet. Detta skulle ge större möjlighet att genom centrala insatser medverka till att denna röstningsmöjlighet fick större uppmärksamhet. Som kommer att närmare redovisas i det följande aktualiseras i sammanhanget möjligheten att ange tiderna för förhandsröstning på röstkortet.
Brevröstningen - information - tillgänglighet
Att möjlighet skapats för brevröstning har genomgående mött ett positivt gensvar hos valnämnderna. Man ser det som en form för röstning som kommer framöver.
Brevröstningen bör, framhålls i ett 30-40-tal enkätsvar, kunna göras populärare. För att detta skall uppnås fordras dock bl a bättre information. De röstberättigade hade svårt att förstå den information och de instruktioner som nu gavs. Det borde också ha gått ut särskild information till institutioner med kyrkotillhöriga som inte kan ta sig till vallokalen. Det bör ges möjlighet att hämta brevröstningspaket på flera ställen än nu. På vissa håll har genom lokala initiativ brevröstningspaket hållits tillgängliga även genom postanställda samt på bibliotek, äldreboende och institutioner. Systemet för brevröstning på äldreboende och institutioner bör organiseras av valnämnden. Bestämda tider för att hjälpa till skall finnas. Eventuellt kan ett "röstningstillfälle" anordnas när det finns personal på plats som kan instruera och även hjälpa till att bevittna. Som en alternativ modell anges ett ambulerande särskilt röstmottagningsställe på dessa platser där tiderna bör kunna fastställas av valnämnden från fall till fall och kunna understiga 2 timmar.
Tillgång till valsedlar och information vid brevröstning
Ytterligare omständigheter som haft betydelse för att brevröstningen utnyttjats i så liten utsträckning är svårigheter att få tillgång till valsedlar och information om vilka grupper och kandidater som finns. I flera svar anges att nomineringsgrupperna inte har varit tillräckligt aktiva. Många röstberättigade hade "önskat få något i brevlådan".
De blanka valsedlar som ingick i brevröstningspaketen har på sina håll lett till missförstånd. När de använts har väljare ibland angivit endast kandidat och inte nomineringsgrupp. I vissa fall har ett valkuvert - sannolikt beroende på missförstånd att brevröstning skulle ske med blanka valsedlar - innehållit både en blank valsedel och en tryckt valsedel. En valnämnd föreslår att "paketen" levereras oklistrade och att den lokala valnämnden kan lägga till de valsedlar som finns för nomineringsgrupperna. Ett annat förslag är att ett brevröstningspaket skall skickas till alla röstberättigade med blanka valsedlar och listor på alla nomineringsgrupper.
Bevittning vid brevröstning
En omständighet som på sina håll redovisas som ett problem med brevröstningen är kravet på närvaro vid röstningen av två personer som skall bevittna. Bl a ses detta som ökade svårigheter att rösta för ensamma som tidigare haft möjlighet att rösta genom lantbrevbärare.
Budröstning
Införandet av möjligheten till brevröstning ansågs göra det obehövligt att ha kvar den tidigare möjligheten till röstning genom bud, "budröstning". I ett 40-tal enkätsvar hävdas att möjlighet till röstning genom bud måste finnas och att införandet av brevröstning inte är en fullgod ersättning. Som ett viktigt skäl anges att sista dag för insändande av brevröst är tisdag veckan före valdagen och att den som efter denna tidpunkt blir förhindrad infinna sig i röstningslokal inte kan rösta. En annan skillnad avser vad som nyss sagts om bevittning vid röstning genom lantbrevbärare.
Förslag finns också att brevröst skall kunna avlämnas i vallokalen på valdagen. Därigenom ges en möjlighet till budröstning med användande av (bevittnade) brevröstningskuvert. Dessa skulle kunna hanteras valfritt mellan postbefordran eller budbefordran. Budbefordran skulle kunna ske före valdagen till expedition för förhandsröstning eller på valdagen till vallokal. Postbefordran inom egen församling bör kunna ske direkt till pastors/församlingsexpedition. Vid utnyttjande av postbefordran före valdagen kan gällande metod med insändande till stiftet tillämpas.
Information på röstkortet om förhandsröstning och brevröstning
I ett 30-tal enkätsvar förs fram önskemål att information om tider och platser för förhandsröstning samt om sista tidpunkt för brevröstning skall framgå av röstkortet. Hemförsamlingens/valkretsens namn bör stå på röstkortet. Förhandsröst kan då skickas direkt dit och behöver inte gå via stiftet.
Synpunkter från stiften
I flera enkätsvar framhålls att om reglerna utformades så att förhandsröster och brevröster kom in tidigare skulle möjligheterna i hög grad öka att vidarebefordra dem i sådan tid att de kan tas med i den preliminära sammanräkningen. Som ett alternativ nämns att inga av de förhands- och brevröster som kommer till stiftet skulle behöva vidarebefordras utan räknas vid den slutliga sammanräkningen. En annan förbättring vore om man inom en flerpastoratssamfällighet kunde hantera förhandsrösterna pastoraten emellan utan att de skulle behöva passera stiftet.
Flera stift påtalar också behov av en ändring av den ovan citerade formuleringen i 38:51 KO avseende sista tidpunkt för brevröstning för att det inte skall uppstå oklarhet om vilka försändelser som skall bedömas vara för sent inkomna. Som exempel på annan formulering nämns "som skall vara inkommet till stiftsstyrelsen senast fredag före valdagen".
Röstningen på valdagen
Öppettider för vallokal på valdagen
Enligt 11 § SvKB 2000:1 anges att vallokal alltid skall vara öppen kl 18 - 20 och därutöver minst 4 timmar mellan kl 9 och 18 enligt valnämndens bestämmande. Lokalen skall vara stängd under tiden för församlingens huvudgudstjänst.
Stiftsstyrelsen får besluta om kortare öppethållande "om väljarna ändå får tillräckligt bra möjligheter att rösta".
Av stiftsenkäten framgår att av totalt 133 till stiften inkomna framställningar om kortare öppethållande har alla utom en bifallits (i vissa fall efter kompromiss med valnämnden). Det har genomgående varit fråga om små enheter med få röstberättigade. I ett fall har ansökan avslagits med motivering att antalet röstberättigade var mycket lågt.
Väntetider. Köbildning
Att det på vissa håll uppkommit ganska långa väntetider och köbildning vid vallokalerna på valdagen uppmärksammades bl a i massmedia i omedelbar anslutning till valet. Mot denna bakgrund ställdes i enkäten vissa frågor rörande detta förhållande.
Med ledning av svaren från de ca 650 valnämnderna kan göras följande sammanställning avseende väntetider på 15 minuter eller mer. (Det är viktigt notera att svaren avser om sådan väntetid förekommit i någon eller flera vallokaler inom valnämndens område. Siffrorna avser alltså inte antalet berörda vallokaler utan antalet valområden):
Väntetid
|
Förekom ofta
|
Förekom vid vissa tillfällen
|
Ca 15 minuter
|
85
|
259
|
Ca 30 minuter
|
27
|
86
|
Ca 45 minuter eller mer
|
12
|
29
|
Som lämpligaste åtgärd för att undvika eller minska köbildning anger flertalet av dem som yttrat sig i enkätsvaren i denna del anskaffning av flera valskärmar. Andra alternativ är flera vallokaler, längre öppettider, indelning i flera valdistrikt och/eller uppdelning av röstlängden. Man tycks allmänt vara inriktad på att i största utsträckning genom egna lokala initiativ minska risken för långa väntetider framöver.
Från valnämnder med distrikt där väljarna fått felaktig vallokal angiven på röstkortet och där därför extraordinära åtgärder fått tillgripas (se härom avsnitt 3.2.5) rapporteras att stora förseningar uppkommit.
Den preliminära sammanräkningen
Hantering av förhandsröster
Vid de allmänna valen finns möjlighet till förberedande granskning och bearbetning av förhandsrösterna under valdagen medan valförrättningen pågår. Enligt kyrkoordningen får detta arbete inledas först sedan valförrättningen avslutats. Detta har i många fall inneburit förseningar jämfört med om vallagens motsvarande bestämmelse varit tillämplig. Omfattningen av de förseningar som uppkommit av denna anledning varierar naturligtvis beroende på antalet förhandsröster i de olika valdistrikten.
Ångerröstning
Den nyss nämnda frågan om hantering av förhandsröster har sin bakgrund i rättigheten för den som förhandsröstat eller brevröstat att "ångerrösta" på valdagen. Möjligheten att ångerrösta har som framgår av följande sammanställning utnyttjats i mycket liten omfattning vid valet 2001.
|
|
Antal ångerröster
|
Stift
|
Antal
|
Uppsala
|
4
|
Linköping
|
10
|
Skara
|
8
|
Strängnäs
|
6
|
Västerås
|
10
|
Växjö
|
10
|
Lund
|
28
|
Göteborg
|
15
|
Karlstad
|
9
|
Härnösand
|
6
|
Luleå
|
10
|
Visby
|
0
|
Stockholm
|
14
|
Tidsåtgången
Även andra faktorer än bestämmelserna om hantering av förhandsröster har bidragit till att den preliminära sammanräkningen på många håll tagit betydligt längre tid än beräknat. Den viktigaste orsaken torde vara det relativt sett höga valdeltagandet. Flera valnämndsordförande anser att det hade funnits behov av större antal rösträknare.
Tidpunkten då den preliminära sammanräkningen för respektive valnämnds hela ansvarsområde var avslutad kan, grundat på 646 enkätsvar, redovisas enligt följande:
|
|
Antal valnämnder
|
Ackumulerat
|
%
|
Söndag 16 sep kl
|
|
|
|
20.00 - 21.00
|
1
|
1
|
21%
|
21.01 - 22.00
|
135
|
136
|
50%
|
22.01 - 23.00
|
186
|
322
|
73%
|
Måndag 17 sep kl
|
|
|
|
00.01 - 00.59
|
65
|
537
|
83%
|
01.00 - 01.59
|
52
|
589
|
91%
|
02.00 - 02.59
|
25
|
614
|
95%
|
03.00 - 03.59
|
14
|
628
|
97%
|
04.00 -
|
18
|
646
|
|
Rapportering av resultat från preliminär sammanräkning
Valnämnderna skulle så snart den preliminära sammanräkningen på valdagen var klar rapportera resultaten av stiftsfullmäktige- och Kyrkomötesvalen till stiftskanslierna. Därifrån skulle vidarerapportering ske till kyrkokansliet för att snabbt få fram ett preliminärt totalresultat för hela landet.
För att ta emot och sammanställa inkommande rapporter var samtliga stiftskanslier bemannade under valdagens kväll och i de flesta fall flera timmar in på det efterföljande dygnet. Antalet personer som var i tjänst varierade kanslierna emellan, i de flesta fall sex - åtta, i något fall två. Inrapporteringen från valnämnderna skedde per fax, e-post eller telefon.
Arbetet pågick i de allra flesta stiften till dess avrapportering kunde ske till kyrkokansliet med endast resultaten från några enstaka valnämnder "öppna". I ett par stift skedde avrapportering när ca hälften av valnämnderna återstod.
Sluttider för arbetet och avrapporteringstid till kyrkokansliet var :
Stift
|
Avrapportering kl
|
Uppsala
|
Måndag 02.30
|
Linköping
|
Måndag 02.15
|
Skara
|
Måndag 02.00
|
Strängnäs
|
Söndag 23.30
|
Västerås
|
Söndag 23.00
|
Växjö
|
Måndag 02.30
|
Lund
|
Måndag 03.00
|
Göteborg
|
Måndag 14.00
|
Karlstad
|
Måndag 01.00
|
Härnösand
|
Måndag 00.30
|
Luleå
|
Måndag 00.30
|
Visby
|
Söndag 23.15
|
Stockholm
|
Måndag 07.00
|
Valnämnder som var klara först efter det att stiftet hade avrapporterat fick själva lämna uppgifterna om resultaten direkt till kyrkokansliet.
Inleverans av handlingar från valnämnderna till stiften
Sedan valförrättningen i vallokalen avslutats skulle valförrättarna omedelbart överlämna samtliga handlingar (inkl valsedlarna) till valnämnden som sedan skulle vidarebefordra dessa till stiftsstyrelsen. Det ankom på respektive stiftsstyrelse att utfärda närmare anvisningar om hur detta skulle ske.
Modeller med vissa i huvudsak gemensamma inslag men med i andra delar varierande utformning kom att gälla. Till de i huvudsak gemensamma inslagen kan hänföras
_ att mottagandet av handlingar ägde rum och avslutades under dagen efter valdagen, måndagen den 17 september (undantag Västerås stift där sluttidpunkt var onsdagen den 19 september)
_ att för tidsordningen valnämnderna emellan gällde ett i förväg uppgjort schema
_ att "mottagarna" som regel var formerade i grupper om två eller tre personer
Som variationer kan noteras att mottagandet i vart och ett av Uppsala, Västerås, Växjö, Göteborgs och Härnösands stift skedde på mer än en ort - "mottagningsstationer/uppsamlingsställen" var anordnade på två, tre eller fyra platser - , att Luleå stift hämtade materialet från valnämnderna med bil och hade en mottagningsgrupp på stiftskansliet samt att i övriga stift valnämnderna hade att lämna över handlingarna i stiftsstaden.
Erfarenheter och synpunkter beträffande röstningen på valdagen, preliminär sammanräkning, inleverans till stiftet
Den oftast återkommande frågan i valnämndsenkäten gäller hanteringen av förhandsröster vid den preliminära sammanräkningen. I cirka 140 enkätsvar framhålls behovet av att denna får ske på samma sätt som poströsterna hanteras vid de borgerliga valen.
En annan fråga som återkommer tämligen ofta, i ett 60-tal enkätsvar, gäller röstlängderna. Synpunkterna gäller bl a tidpunkten och formen för distributionen: Leveransen skedde sent och utan krav på kvittens av mottagaren. Detta ledde på vissa håll till oklarheter och missförstånd. Vidare noteras att i enstaka fall förekommit fel i röstlängd, såsom att två personer fått samma nummer. I några enkätsvar aktualiseras metoden att dela upp röstlängden i ett valdistrikt i flera delar i syfte att ge möjlighet till en snabbare genomströmning vid valförrättningen. För att uppnå detta bör dock inte uppdelningen ske utifrån personnummerordning utan på annan grund, t ex när i månaden födelsedagen infaller.
I övrigt lämnas ett mycket stort antal synpunkter i olika frågor av praktisk-teknisk-administrativ natur, i många fall på detaljnivå. Liksom när det gäller erfarenheterna och synpunkterna hänförliga till förhandsröstningen m m har det inte varit möjligt att inom den tid som stått till förfogande för utvärderingen att för varje enskild fråga notera och redovisa det exakta antalet enkätsvar där denna tas upp. Det handlar här om synpunkter i ett intervall mellan högst 50 och lägst något eller några enstaka svar. Några av de områden som aktualiseras anges här kortfattat i punktform. En förteckning med ytterligare punkter redovisas i bilaga C.
· Ansvarsfördelningen i kyrkoordningen mellan stiftsstyrelse, valnämnd och kyrkonämnd måste ses över inför nästa val
· Det borde vara möjligt att ha en gemensam valnämnd för t ex ett kontrakt
· Valsedlarna kom ut mycket sent vilket försvårade nomineringsgruppernas distribution. Att nomineringsgrupperna själva skulle lägga ut valsedlar fungerade inte överallt i fråga om de större nomineringsgrupperna. Valsedlar till Kyrkomötet och stiftsfullmäktige saknades på flera håll. Det bör tydliggöras att det är nomineringsgruppens eget ansvar att lägga ut namnvalsedlar på expedition och i vallokal. Framförallt vid förhandsröstningen saknades många valsedlar.
· Röstning på valdagen borde få ske även under gudstjänsttid i de fall man inom pastoratet har flera kyrkor med olika gudstjänsttider
· Det finns inte skäl att ha möjlighet till ångerröstning. I vart fall borde det inte vara möjligt att ångerrösta för den som tidigare på valdagen röstat på särskilt röstmottagningsställe.
· Redovisningen av slutlig sammanräkning från stiftet bör komma snabbare.
· Det bör ges bättre möjligheter för utlandssvenskar att rösta.
· Det vore värdefullt med rikstäckande rekommendationer avseende arvoden till valnämnd och valförrättare.
· Systemet bör förenklas och förbilligas. I ett 40-tal enkätsvar uttrycks uppfattningar i denna riktning - valet har varit för stort, för krångligt, för dyrt m m.
Slutlig sammanräkning och mandatfördelning samt utseende av ledamöter och ersättare
Bakgrund
Stiftsstyrelsen skall göra den slutliga sammanräkningen av valresultatet. På grundval av resultatet av denna skall Kyrkostyrelsen fördela mandaten i Kyrkomötet samt stiftsstyrelsen fördela mandaten i fråga om valen till stiftsfullmäktige, samfälligheterna och församlingarna. Stiftsstyrelsen skall också utse ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige, samfällda kyrkofullmäktige samt kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling. Vidare skall stiftsstyrelsen i erforderlig utsträckning bistå Kyrkostyrelsen för att den skall kunna utse ledamöter och ersättare i Kyrkomötet. (38:55 KO).
I stiften var ett betydande antal personer engagerade i den slutliga sammanräkningen, i stor utsträckning stiftets egen personal, i några fall externt rekryterad förstärkning. I valdatasystemet ingick ett mandatfördelningssystem vilket innebar att när resultaten från den slutliga sammanräkningen av valsedlarna levererats in i systemet detta i ett sammanhang levererade uppgifter om mandatfördelning och om vilka kandidater som utsetts till ledamöter respektive ersättare.
Slutlig sammanräkning: tidsåtgång och antal deltagare
STIFT
|
TIDSÅTGÅNG
ANTAL TIMMAR TOTALT
|
ANTAL PERSONER ENGAGERADE I SAMMANRÄKNINGEN
|
Uppsala
|
1 270
|
20 (ca)
|
Linköpings
|
1 460
|
33
|
Skara
|
850
|
18
|
Strängnäs
|
2 550
|
43
|
Västerås
|
1 460
|
26
|
Växjö
|
1 730
|
18
|
Lunds
|
3 291
|
57
|
Göteborgs
|
2 598
|
45
|
Karlstads
|
1 450
|
17
|
Härnösands
|
1 000
|
17
|
Luleå
|
1 941
|
22
|
Visby
|
420
|
8
|
Stockholms
|
3 064
|
43
|
Summa
|
23 084
|
367 (ca)
|
I stiftens uppgifter knutna till den slutliga sammanräkningen ingick också att utfärda bevis att tillställas envar av de utsedda ledamöterna och ersättarna. Varje sådant bevis skulle underskrivas "i original". Detta var enligt stiften en tidskrävande uppgift. Den i stiftsenkäten ställda frågan om när den slutliga sammanräkningen var avslutad och ledamöter och kandidater hade utsetts har besvarats olika beroende på att en del stift som slutdatum angivit den tidpunkt då alla bevis var utfärdade medan andra inte inkluderat tiden för detta moment.
Erfarenheter och synpunkter beträffande slutlig sammanräkning m m
Stiftsenkäten
Det tog lång tid innan man på central nivå kunde lösa problemen med mandatfördelningssystemet. Bevis till ledamöter och ersättare borde kunna ges i form av protokollsbilaga. Utskrift och undertecknande av bevis tagit oproportionellt lång tid.
Erfarenheter och synpunkter från stiften - om fördelning av befogenheter
Från flera stift framförs synpunkten att beslut om vilken expedition som skall vara öppen för förhandsröstning samt om anordnande av särskilt röstmottagningsställa och om öppettider vid sådant bör tillkomma valnämnden. Detsamma gäller beslut om röstmottagare vid särskilt röstmottagningsställe, inte minst eftersom det ofta inträffar förändringar. Också beslutsfattandet på lokal nivå mellan kyrkoråd, kyrkonämnd och valnämnd bör renodlas.
Personalresurser - tidsåtgång
Stiften
Personalresurser
Arbetet med uppgifter hänförliga till valet har tagit i anspråk betydande personalinsatser. Behovet har täckts genom såväl interna som externa resurser. Lösningarna varierar stiften emellan.
Till de interna resurserna hör anställda på resp stiftskansli som har ordinarie uppgifter med olika inriktning men som under den aktuella perioden haft valfrågorna som ett högprioriterat område. Detta gäller naturligtvis i särskild hög grad den/dem som utsetts till "valansvariga", "valhandläggare"/motsv. Uppgifterna med valet har i betydande utsträckning nödvändiggjort tjänstgöring utöver ordinarie arbetstid. Till interna resurser hör också bl a det stora antal anställda som i flera stift engagerats i arbetet med den slutliga röstsammanräkningen. I några stift har extern arbetskraft anlitats för denna uppgift.
I samtliga stift har i större eller mindre omfattning anlitats extern personal under varierande tidsperioder och för olika uppgifter. I några fall har det rört sig om projektanställningar på heltid med en varaktighet mellan 9 och 14 månader, i andra om mera kortvariga anställningar med olika sysselsättningsgrad. Därtill kommer mera tillfälliga engagemang mot timersättning.
Av följande sammanställning framgår den i enkätsvaren redovisade tidsåtgången. Siffrorna avser totalantal timmar och innefattar såväl interna som externa resurser. (Det kan noteras att enligt gällande arbetstidsbestämmelser årsarbetstiden vid heltidsanställning är ca 1800 timmar). I kolumnen längst till höger anges hur stor del av totalantalet timmar som hänför sig till extern personal.
Tidsåtgång
Följande tabell redovisar de av stiften lämnade uppgifterna om tidsåtgång för uppgifter hänförliga till genomförandet av valet. Där upptas all arbetstid, intern och extern, inom och utom ordinarie tid.
Stift
|
Antal timmar totalt
|
Därav extern personal
|
Uppsala
|
4 656
|
350
|
Linköpings
|
4 242
|
2 800
|
Skara
|
4 915
|
250
|
Strängnäs
|
6 829
|
1 336
|
Västerås
|
2 736
|
1 300
|
Växjö
|
6 106
|
1 367
|
Lund
|
11 257
|
4 720
|
Göteborg
|
9 022
|
2 985
|
Karlstads
|
4 038
|
2 288
|
Härnösands
|
4 717
|
240
|
Luleå
|
7 629
|
5 229
|
Visby
|
1 270
|
240
|
Stockholms
|
4 800
|
2 640
|
SUMMA
|
72 217
|
25 745
|
Av totala antalet timmar hänför sig alltså 36 % till externa resurser.
En fördelning av den totala tidsåtgången på vissa huvudavsnitt ger följande resultat:
|
|
Timmar
|
Procentuell andel av total tidsåtgång
|
Deltagande i information och utbildning
Anordnad på nationell nivå.
Medverkan som företrädare för stiftet
vid utbildning för valnämnder och annan
information/utbildning
|
9 044
|
12,5 %
|
|
Ärenden rörande valkrets- och valdistrikts-
Indelning; särskilda röstmottagningsställen;
Öppethållandetider för röstningslokaler
|
4 253
|
5,9 %
|
Registrering av gruppbeteckningar
|
3 264
|
4,5 %
|
Anmälan och registrering av kandidater
|
18 213
|
25,5 %
|
Hantering av förhandsröster och brevröster
|
1 328
|
1,8 %
|
Slutlig sammanräkning och mandatfördelning
|
23 084
|
32,0 %
|
Övrigt
|
13 031
|
18,0 %
|
Samfälligheter och församlingar
Frågan i valnämndsenkäten om ungefärlig tidsåtgång totalt för "uppgifter med anledning av uppdraget i valnämnden" har besvarats av 634 valnämndsordförande. Svaren, fördelade på tidsintervall, fördelar sig som följer:
Ordförande i valnämnden
|
|
|
< 40 timmar
|
265
|
42 %
|
40 - 60 timmar
|
163
|
28 %
|
60 - 80 timmar
|
78
|
12 %
|
80 - 100 timmar
|
49
|
8 %
|
100 - 120 timmar
|
33
|
5 %
|
> 120 timmar
|
46
|
7 %
|
Mot bakgrund av att ett betydande antal valnämndsordförande också tjänstgjort som valförrättare kan det inte uteslutas att ovan angivna timantal i någon utsträckning kan inkludera sådan tjänstgöring.
Personal
I valnämndsenkäten ställdes också en fråga om "tidsåtgång för uppgifter åt valnämnden för den personal som biträtt nämnden". Formuleringen avsåg att anknyta till 38:2b KO och gälla uppgifter som sekreterare/assistent/motsvarande åt nämnden i "nämndarbetet". Det har visat sig att detta inte uttryckts tillräckligt tydligt. De tidrymder som anges i svaren avviker från varandra i så hög grad att det är uppenbart att vissa av de svarande inkluderat även tid som röstmottagare vid förhandsröstning och som valförrättare m m, något som för övrigt också anges i vissa svar. Det har därför inte blivit möjligt att ge en samlad redovisning av tidsåtgången för uppgifter direkt knutna till nämndverksamheten.
Personal med olika arbetsuppgifter i den ordinarie verksamheten i samfälligheter och församlingar har givetvis i betydande utsträckning berörts av och under den aktuella perioden fått prioritera uppgifter hänförliga till valet. Att beräkna hur stor del av den totala tjänstgöringen för t ex anställda på pastorsexpedition/motsvarande som hänfört sig till uppgifter med anledning av valet torde inte vara möjligt. Detsamma gäller i fråga om andra personalgruppers uppgifter av olika slag föranledda av valet . Ett mått på omfattningen av personalinsatserna ges i form av de merkostnader för personal som uppkommit och som redovisas i huvudavsnitt 5.
Omval
Omval blev erforderligt i totalt tre församlingar och tre samfälligheter. Valen förrättades i december 2001.
Anledning till behovet av omval i församlingarna var att på grund av för få kandidater vid valet i september det då inte kunde utses tillräckligt många ledamöter för att kyrkofullmäktige/direktvalda kyrkorådet skulle kunna bli beslutmässigt.
Anledning till omvalet i de tre samfälligheterna var att stiftet vid den slutliga sammanräkningen av valet i september funnit att mandatfördelning inte kunde genomföras eftersom valsedlar från flera valkretsar lagts i samma valurna.
