SKUT-utredningen (SKU 2001:1) i sammandrag
SKUT-utredningen tillsattes våren 1998. Enligt de av SFRV:s styrelse fastställda direktiven skulle utredningen ge svar på frågor om den framtida inriktningen och omfattningen av SKUT:s verksamhet, dess organisatoriska ställning och dess finansiering. Utredningen lämnade sina förslag till Kyrkostyrelsen i april 2001 genom betänkandet (Svenska kyrkans utredningar 2001:1) Svenska kyrkan i utlandet - organisation och uppgifter.
Utredningen föreslog i sammandrag följande (numreringen nedan hänvisar till motsvarande avsnitt i betänkandets förslagsdel).
10.1 Allmänna utgångspunkter
Den nyligen beslutade kyrkoordningen skall gälla även för Svenska kyrkans arbete utomlands om inte särskilda skäl, direkt knutna till utlandskyrkans speciella förutsättningar, talar emot. En strävan skall därför vara att i största möjliga utsträckning reglera utlandskyrkans arbete inom ramen för kyrkoordningens principer och regelverk. SKUT-utredningen konstaterar emellertid att det finns skillnader mellan hemmaförsamlingarna och utlandsförsamlingarna som gör en absolut organisatorisk parallellitet omöjlig och att kyrkoordningens regelverk därför inte i varje situation kan översättas till utlandskyrkans förhållanden.
10.2 Församlingen
Utlandsförsamlingens ansvar för de grundläggande uppgifterna att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission skall vara desamma som för församlingarna i Sverige. I utlandsförsamlingen skall firas en huvudgudstjänst varje söndag och annan kyrklig helgdag. Dispens från detta krav skall kunna beviljas av de skäl som nämns i avsnitt 10.1.
Till kriterierna för en utlandsförsamling skall höra att det skall finnas människor som tar ansvar för att församlingens uppgifter blir utförda och som också är beredda att åta sig förtroendeuppdrag i församlingen.
Utlandsförsamlingen skall kunna välja att utöva beslutanderätten i endera kyrkostämma eller kyrkofullmäktige.
Det beslutande ansvaret för de verksamhetsplatser där det inte finns någon svensk församlingsbildning skall ligga hos den för utlandsverksamheten gemensamma organisationen.
10.3 Utlandskyrkans gemensamma organisation
Utlandskyrkans gemensamma organisation skall ha till uppgift att främja och ha tillsyn över utlandsförsamlingarna och övriga utlandsverksamheters uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. I detta syfte skall den gemensamma organisationen erbjuda utbildning och fortbildning samt andra insatser.
Ansvaret för utlandskyrkans verksamhet bör i fråga om inriktning, finansiering och andra åtgärder som faller under begreppet "främjande" i huvudsak ligga hos den nationella nivån i Svenska kyrkan, dvs. Kyrkomötet, Kyrkostyrelsen och Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet. Den senare bör ges ett nytt namn, nämligen Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet. I kyrkoordningen bör införas en bestämmelse om att ordförande i styrelsen skall vara biskopen i Visby stift. En eller två vice ordförande utses av Kyrkomötet. Styrelsens kansli skall även framgent vara kyrkokansliet i Uppsala.
Kyrkomötet skall besluta om mål och riktlinjer för verksamheten, budget och andra viktiga ekonomiska frågor samt fastställa årsredovisningen. Nuvarande SKUT-avdelningen inom kyrkokansliet omformas så att den kan fullgöra de arbetsuppgifter i fråga om främjande av församlingsliv och annan verksamhet i utlandskyrkan som i Sverige åligger stiftskanslierna.
Styrelsen för SKUT skall regelbundet kalla in företrädare för utlandskyrkan till ett samrådsmöte. Detta skall ha rätt att yttra sig över mål och riktlinjer för verksamheten samt budget och andra viktiga ekonomiska frågor. Samrådsmötet utser två företrädare (och två ersättare för dessa) som skall ha rätt att närvara och delta i Kyrkomötets sammanträden men utan rätt att delta i besluten.
En organisation med församlings- och kontraktsombud för utlandskyrkan bör också fortsättningsvis finnas.
Utlandsförsamlingarna, liksom övriga verksamhetsplatser utomlands, skall tillhöra Visby stift.
I Visby stift skall inrättas ett särskilt domkapitel för verksamheten inom utlandskyrkan, med biskopen i Visby stift som ordförande. Kyrkomötet skall utse de ledamöter som inte är självskrivna eller utses av präster och diakoner i utlandskyrkan, dvs. tre lekmannaledamöter.
10.4 Kyrkotillhörigheten
Kyrkotillhörighet med anknytande församlingstillhörighet i utlandet skall tydligare komma till uttryck genom kraftigt förstärkt uppföljning och information. En ordning skall upparbetas genom folkbokföringsmyndigheterna och/eller hemförsamlingarna för att i största möjliga utsträckning tillfällen till kontakt skall etableras med de svenskar som flyttar utomlands.
Skyldigheten att utföra de kyrkliga handlingarna skall utvidgas till att omfatta också utlandsförsamlingarna och gälla även för sådana kyrkotillhöriga som inte tillhör den egna församlingen.
10.5 Begravningsverksamheten
Svenska församlingar och samfälligheter som är begravningshuvudmän skall åläggas skyldighet att för begravning ta emot också sådana kyrkotillhöriga som vid dödsfallet var bosatta utomlands. Begravningsåtgärderna i Sverige skall bekostas av den avlidnes dödsbo.
10.6 Rättsliga frågor rörande utlandsförsamlingarna
De framtida förhållanden mellan Svenska kyrkan och utlandsförsamlingarna skall regleras genom avtal.
11.1 Verksamhet och verksamhetsomfattning
Utlandskyrkans sammantagna verksamhet bibehålls på nuvarande ekonomiska nivå. Inom denna ram skall sjömanskyrkoarbetet och liknande verksamhet fortsätta med en till sjöfarten anpassad nivå.
Verksamhet som riktas mot fast boende svenskar skall primärt gälla första generationens svenskar och detta skall vara en ledande princip när nya etableringar övervägs.
Särskilt inriktade och ökade insatser mot svenska studerande och andra ungdomar utomlands skall initieras. Det generellt ökade behovet av diakonala och sociala insatser skall tas i särskilt beaktande vid ekonomi- och verksamhetsplanering. Särskild uppmärksamhet skall ägnas den verksamhet som vänder sig till korttidsturister.
En doppraxis där barn döps i Svenska kyrkans ordning i utlandet, men sedan hamnar utanför kyrklig verksamhet, skall undvikas.
11.2.Det ekonomiska ansvaret
Den nationella finansieringen av SKUT:s verksamhet skall bibehållas och fortsatt hållas på hittillsvarande ambitionsnivå.
Generella rikskollekter till SKUT skall inte utgå, men väl rikskollekter med definierade ändamål inom ramen för utlandskyrkans verksamhet.
De fast boende svenskar som inte betalar kyrkoavgift i Sverige skall ta ett betydande, och växande, ekonomiskt ansvar för verksamheten i den församling där de är medlemmar.
Styrelsen för SKUT bör för den enskilda församlingen fastställa nyckeltal som mål för hur stor del av intäkterna som skall utgöras av anslag från SKUT respektive genereras genom frivilliga insatser.
Kyrkostyrelsen och Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet bör gemensamt inleda överläggningar med Utrikesdepartementet i syfte att utverka visst statsbidrag för den sociala verksamhet av närmast konsulär karaktär som ombesörjs av utlandskyrkan.
Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet bör utveckla ett program för anslag från de större företagen, direkt inriktade på Svenska kyrkans själavårdande och diakonala arbete bland fast boende svenskar.
11.3 Personalfrågor och kompetensutveckling
Svenska kyrkan på nationell nivå skall vara arbetsgivare för den utsända personalen.
11.4 Ekonomisk samverkan med övriga nordiska folkkyrkor och den tyska evangeliska kyrkan
Ekonomisk samverkan med andra nordiska utlandskyrkor och med den tyska evangeliska kyrkan skall utvecklas vidare.
11.5 Ekumenik
Bilaterala eller multilaterala samtal skall påbörjas för att i ekumeniskt samförstånd hitta former för ett effektivt och rationellt utlandsarbete. I de fall en svensk församling arbetar i ett land där det finns en annan kyrka som tillhör Lutherska världsförbundet, Borgågemenskapen eller någon annan kyrka eller kyrkofamilj med vilka Svenska kyrkan har särskilda ekumeniska relationer skall det vara ett ekumeniskt mål att skapa ett nära samband mellan den svenska församlingen och den lokala stiftsstrukturen.
Arbete skall initieras i syfte att tydligare definiera utlandspersonalens ekumeniska ansvar och uppdrag. Former för effektivare samråd och informationsutbyte mellan den ekumeniska verksamheten på nationell nivå och utlandskyrkan skall etableras. Vidare skall ekumeniska perspektiv och kompetens tydligare lyftas fram vid rekrytering och utbildning av utlandspersonal.
Arbete skall inledas i syfte att förtydliga utlandskyrkans roll i förhållande till i Sverige verksamma ekumeniska partner.
