Den nuvarande evangelieboken
Den svenska evangelieboken är en av Svenska kyrkans gudstjänstböcker. Den innehåller de bibeltexter som läses i gudstjänsten och används som text för predikan på kyrkoårets sön- och helgdagar. Evangelieboken med dess spegling av det kristna trosinnehållet under loppet av ett år är också naturlig att använda vid andra kyrkoårsanknutna andakter, både gemensamma och enskilda.
Den nuvarande evangelieboken antogs av 1983 års kyrkomöte och togs i bruk på första söndagen i advent samma år. Det bakomliggande förslaget hade utarbetats inom ramen för det omfattande arbete med gudstjänstens förnyelse som skedde genom 1968 års kyrkohandbokskommitté. 1983 års evangeliebok (EB 83) har en ekumenisk förankring. Den används förutom i Svenska kyrkan också i ett antal kyrkor och samfund inom vad som i Sveriges Kristna Råds sammanhang benämns den frikyrkliga familjen.
Den mest påtagliga skillnaden mellan EB 83 och den tidigare evangelieboken från 1942 (EB 42) var att ett gammaltestamentlig text införts i var och en av de tre årgångarna för hela kyrkoåret. Därmed fanns alltså tre fasta texter att läsas i huvudgudstjänsten. Detta överensstämde med det revisionsarbete som parallellt pågick med ny kyrkohandbok och som redan tagit sig uttryck i kompletterande textserier till EB 42. Vidare fanns två serier kollektböner mot tidigare endast en. Den särskilda s.k. evangeliebönen för varje sön- och helgdag samt de högtidsböner som fanns för kyrkoårets stora dagar hade däremot tagits bort.
En ny utgåva av evangelieboken var även påkallad av ett mer praktiskt skäl. Bibelkommission hade 1981 publicerat sin nyöversättning av Nya testamentet (NT 81) och Kyrkomötet beslutade att denna översättning skulle användas i Svenska kyrkans gudstjänstliv. Det var därför angeläget att ge ut en evangeliebok som innehöll de nytestamentliga texterna enligt NT 81.
EB 83 innebar också vissa mindre förändringar i kyrkoåret. Tre av de fyra särskilda böndagarna togs bort: botdagen, reformationsdagen och missionsdagen. Endast tacksägelsedagen blev kvar. Dock fick söndagen sexagesima underrubriken reformationssöndagen och heliga trefaldighets dag underrubriken missionsdagen. Vidare blev det möjligt att vid allhelgonahelgen hålla samman de båda firningsämnena alla helgons dag (ursprungligen 1 november) och alla själars dag (2 november) genom införandet av söndagen efter alla helgons dag.
