Bilaga 11. Svenska kyrkans nationella nivå
Verksamhetsområde EFS Utland
Årsrapport 2001
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS) vill betona alla kristnas gemensamma uppgift att leva i mission. Därför riktas insatserna till sådant som kan uppmuntra och skapa personligt engagemang för mission, liksom insatser som skapar konstruktiva förutsättningar för att kanalisera och förverkliga vår del i det globala missionsuppdraget. Arbetet sker i samverkan med kyrkor, ekumeniska organisationer och andra partner i världen.
Verksamheten regleras genom avtal mellan Svenska kyrkan och EFS. Verksamhetsområdet omfattar följande huvud- och delprogram:
· Huvudprogram Utland
- delprogram Afrika (östra Afrika och Afrikas horn)
- delprogram Asien (Indien)
- delprogram Missionärer
Verksamhetsområdets mål
Inriktningsmål
Inriktningsmålen är formulerade tillsammans med sex prioriterade områden:
· Kyrko- och församlingsutveckling: medverka till fördjupning av kristen tro, ekumenisk samverkan, evangelisation och förnyelse.
· Teologisk utbildning och reflektion: medverka till förbättrad utbildning av präster och ledare i kyrkan.
· Hälso- och sjukvård: medverka till en effektivare hälso- och sjukvård för utsatta grupper.
· Integrerade utvecklingsprogram: medverka till att ge förutsättningar för fattiga människor att själva möta sina basbehov.
· Katastrofarbete: ha beredskap att möta akuta basbehov i kris- och katastrofsituationer.
· Missionärer: kalla, förbereda och sända missionärer.
Verksamhet och måluppfyllelse
Effektmål
Effektmålen i mål och rambudget för 2001-2003 är satta på delprogramnivå och är för många för att listas här. Ett arbete pågår med att utveckla mer styrande, fokuserade och utvärderingsbara effektmål. Detta kommer att få genomslag i rapporteringar från 2002 och framåt. Några effektmål har dock definierats för särskild utvärdering under år 2001.
· Vidga kriterierna för samarbetet med Sida.
Samtalet med Sida om att fördjupa och vidga kriterierna för samarbetet har fortsatt. De områden som berörs i samarbetet är ekonomi, social utveckling, mänskliga rättigheter, humanitära frågor och organisationsutveckling. Däremot finns normalt inget samarbete kring frågor om tro, teologi, religion och etik etc. Eftersom kyrkornas och religionens roll som värdebärare i det civila samhället får en allt större betydelse är det viktigt att finna strategier för att utveckla den rollen. Processen har fortsatt under året, dels genom det pågående samtalet dels med praktiska exempel tillsammans med partner i regionerna.
Svenska kyrkan har den 10 september arrangerat ett större seminarium tillsammans med Sida, UD och andra kristna ramorganisationer om religionens roll i konflikter. Händelserna den 11 september underströk ytterligare relevansen av dessa frågor. Det föreligger i dag en betydligt större samsyn i dessa frågor mellan Svenska kyrkan och Sida och måluppfyllelsen för 2001 är god.
· Kalla, förbereda och sända missionärer.
Under året har 20 missionärer varit i tjänst, 4 nya har tillträtt, 7 avslutat sin tjänst och 7 förnyat sina kontrakt för ytterligare en period. Förändringar i samhället påverkar rekryteringen av nya missionärer. En analys av de ändrade förutsättningarna för att rekrytera och sända ut personal har påbörjats. Bl.a. har arbetet med att ta fram ett diskussionsunderlag inletts. Vissa beräkningar har gjorts över vad det nya kollektivavtalet för utlandspersonal innebär i kostnadshänseende, men jämförande uppgifter för en längre period behöver tas fram. Måluppfyllelse föreligger för 2001.
· EFS framtidsutredning för utlandsarbetet.
Utredningen har formellt skett inom ramen för Svenska kyrkan på nationell nivå på EFS styrelses uppdrag. Under året har en konsultation med utländska partner samt ett missionsforum genomförts. Utredningen har avslutats under hösten, men EFS styrelse har utsett en särskild grupp för att konkretisera utredningens slutsatser. Detta arbete förväntas vara färdigt under våren 2002. Måluppfyllelsen kan därför utvärderas först 2002.
Övriga verksamhetskommentarer
Det allmänna säkerhetsläget i världen har förändrats efter terrordåden i USA den 11 september. Redan tidigare var den politiska situationen i flera av EFS samarbetsländer ansträngd. Mellan Etiopien och Eritrea slöts år 2000 ett fredsavtal, men umgänget länderna emellan är fortfarande mycket spänt, vilket påverkat måluppfyllelsen. Den långa konflikten inom Mekane Yesus-kyrkan i Etiopien har gått in i en ny fas då en grupp bestående av flera församlingar i Addis Abeba-området registrerat sig som egen kyrka.
Under 2001 har ett antal större engångsinsatser genomförts i Etiopien och Eritrea som syftade till att stärka samarbetskyrkornas möjlighet att genomföra sitt arbete. Det handlade t.ex. om stöd till byggnationen av Mekane Yesus-kyrkans nya studenthem i Mersa som ersätter de hårt termitansatta lokalerna i Wurgesa i North Central Ethiopia Synod, stöd till de avslutande tillbyggnationerna av Nakamte Christian Education College samt renoveringsarbeten på Belessa Training Centre i Eritrea. I samtliga fall har arbetet påbörjats under 2001 och förväntas avslutas under 2002.
Hösten 2000 har en speciell satsning på Sudan och kyrkans roll i arbetet för fred påbörjats. Frågan fick under våren stor uppmärksamhet i media genom att Christian Aid presenterade en rapport om oljebolagens intressen i Sudan och deras inverkan på landets utdragna krig. Svenska kyrkan kunde genom denna satsning snabbt och kvalificerat bidra till debatten. Efter händelserna den 11 september har frågorna om fred i Sudan åter blivit aktuella.
Uppföljningen av konsultationen mellan EFS och Evangelisk-lutherska kyrkan i Madhya Pradesh (ELCMP), som hölls i Indien hösten 2000, har försenats då det tagit tid för ELCMP att bilda en arbetsgrupp och att reagera på utkasten från EFS. Dock finns nu ett förslag till överenskommelse som kan undertecknas under våren 2002. En handlingsplan för hur den skall följas upp håller på att arbetas fram.
Under hösten 2001 har, på uppdrag av Sida, en systemrevision genomförts för att granska tillförlitligheten i Svenska kyrkans system för verksamhets- och ekonomistyrning samt rapportering och för att bidra till Svenska kyrkans fortsatta förändringsarbete. Revisionen, vars slutrapport har presenterats i januari 2002, bekräftade Svenska kyrkans ekonomi- och finansstyrning som god. Den bejakade också betydelsen av det långsiktiga och multilaterala arbetssätt som Svenska kyrkan prioriterar. De förslag till förbättringar man presenterat rörde främst möjligheter att bättre ta tillvara de internationella erfarenheterna i omvärldsanalys samt ytterligare utveckla den matrisorganisation vi arbetar i. Detta inte minst för att nå en jämnare arbetsbelastning mellan olika medarbetargrupper. Systemrevisionen beslutades sedan mål och ram fastställts och har tagit resurser i anspråk som påverkar måluppfyllelsen. Samtidigt har revisionen tillfört viktiga redskap för den fortsatta målstyrningen.
Ekonomisk resultatanalys
Kostnaderna har varit 7,1 miljoner kronor lägre än budget, vilket främst beror på lågt ianspråktagande av ospecificerade medel för utveckling och katastrof och senarelagda rekryteringar. Till Indien har i stort sett inga utbetalningar skett på grund av försening i partnerns återrapportering. Intäkterna från Sida och EFS har därmed också reducerats.
Väsentliga händelser efter årsskiftet
Från och med årsskiftet arbetar EFS Utland med tre huvudprogram:
_ Huvudprogram Utland
_ Huvudprogram Katastrof
_ Huvudprogram Analys, policy och påverkan
Denna förändring innebär ett bredare och tydligare verksamhetsansvar i matrisorganisationen och stärker därmed möjligheterna till styrning och måluppfyllelse.
I början av året har arbetet intensifierats inför inrättandet av ett gemensamt styrorgan för Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission, till vilket EFS också inbjudits. Frågan om EFS medverkan kommer att hanteras i relation till uppföljningen av EFS utlandsutredning
Ledamöter i EFS-rådet
Ledamöter t.o.m. 28 juni 2001:
Civilingenjör Rey Råwall, ordförande, utbildningsledare Berit Hofgren, 1:e vice ordförande, pastor Torbjörn Arvidsson, 2:e vice ordförande, teol. stud. David Castor, sekreterare Åsa Dencker, studerande Jenny Edström, civilingenjör Ingemar Falk, teol. stud. Fredrik Hedlund, diakonikonsulent Anna-Greta Johansson, folkhögskolelärare Kersti Karlsson, folkskollärare Margareta Olsson Lindström, ingenjör Börje Lund, forskare Lennart Möller, reparatör Ove Ohlsson, teol. stud. ungdomspastor Anders Sandberg.
Ledamöter fr.o.m. 29 juni 2001:
Civilingenjör Rey Råwall, ordförande, pastor Torbjörn Arvidsson, 1:e vice ordförande, folkhögskolelärare Kersti Karlsson, 2:e vice ordförande, ingenjör Anders Bergner, sekreterare Åsa Dencker, civilingenjör Ingemar Falk, församlingsassistent Thomas Hansson, diakonikonsulent Anna-Greta Johansson, folkskollärare Margareta Olsson Lindström, forskare Lennart Möller, lärare Tomas Nygren, reparatör Ove Ohlsson, domkyrkokomminister Carl-Erik Sahlberg, ungdomspastor Anders Sandberg, ingenjör Lennart Simonsson.
EFS-rådet är i personunion med EFS styrelse och har sammanträtt den 3-4 mars, 7-8 april, 1-2 juli, 22-23 september och den 24-25 november.
Peter Weiderud
Verksamhetsområdeschef
Resultatrapport Svenska kyrkans nationella nivå, VO: EFS Utland
