Svenska kyrkans hemsida

Kyrkomötet
Skrivelser
Motioner
Betänkanden
Frågor

Beslut
 


    Bilaga 10. Svenska kyrkans nationella nivå
    Verksamhetsområde Internationell mission/SKM
    Årsrapport 2001

    Svenska kyrkans mission (SKM) har sedan tillkomsten varit en kyrkomission och betonar därmed att mission är hela kyrkans ansvar och en integrerad del av kyrkans verksamhet. SKM skall samordna Svenska kyrkans och dess församlingars arbete med internationell mission.

    Verksamhetsområdet omfattar följande huvud- och delprogram:

    · Huvudprogram Utland

      - delprogram Afrika

      - delprogram Asien

      - delprogram Europa

      - delprogram Globalt

      - delprogram Latinamerika

      - delprogram Mellanöstern

      - delprogram Missionärer

    · Huvudprogram Sverige

      - delprogram Insamling

      - delprogram Kommunikation och media

    · Analys, policy och påverkan

      - delprogram Analys och policy

      - delprogram Folkbildning/utbildning

      - delprogram Påverkan

    Verksamhetsområdets mål

    · Svenska kyrkans mission skall genom delande och samverkan i den världsvida kyrkan förmedla evangeliet om Guds rike, om befrielsen i Kristus och om ett nytt liv i den heliga Anden.

    · Svenska kyrkans mission skall bygga och vårda djupa, varaktiga och ömsesidiga relationer mellan kyrkor, stift och församlingar i den världsvida kyrkan och därigenom ge möjligheter till delande av såväl andliga som materiella resurser.

    · Svenska kyrkans mission skall väcka och fördjupa Svenska kyrkans församlingars engagemang för internationell mission och ge dem förutsättningar att uttrycka sitt engagemang i handling.

    · Svenska kyrkans mission skall genom reflektion och dialog inom Svenska kyrkan och i ekumenisk samverkan formulera teologi och strategier för mission i vår tid.

    · Svenska kyrkans mission skall tillsammans med kyrkor och organisationer stärka det kristna vittnesbördet genom att arbeta för internationell rättvisa, mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan kvinnor och män samt ett ansvarigt förhållningssätt gentemot skapelsen.

    Verksamhet och måluppfyllelse

    Effektmål

    Effektmålen i mål och rambudget för 2001-2003 är satta på delprogramnivå och är för många för att listas här. Ett arbete pågår med att utveckla mer styrande, fokuserade och utvärderingsbara effektmål. Detta kommer att få genomslag i rapporteringen från 2002 och framåt. Några effektmål har dock definierats för särskild utvärdering under år 2001.

    · Vidga kriterierna för samarbetet med Sida.

    Samtalet med Sida om att fördjupa och vidga kriterierna för samarbetet har fortsatt. De områden som berörs i samarbetet är ekonomi, social utveckling, mänskliga rättigheter, humanitära frågor och organisationsutveckling. Däremot finns normalt inget samarbete kring frågor om tro, teologi, religion och etik etc. Eftersom kyrkornas och religionens roll som värdebärare i det civila samhället får en allt större betydelse är det viktigt att finna strategier för att utveckla den rollen. Processen har fortsatt under året, dels genom det pågående samtalet dels med praktiska exempel tillsammans med partner i regionerna.

    Svenska kyrkan har den 10 september arrangerat ett större seminarium tillsammans med Sida, UD och andra kristna ramorganisationer om religionens roll i konflikter. Händelserna den 11 september underströk ytterligare relevansen av dessa frågor. Det föreligger i dag en betydligt större samsyn i dessa frågor mellan Svenska kyrkan och Sida och måluppfyllelsen för 2001 är god.

    · Stärka stiftens ansvar för det internationella arbetet.

    Projektet Vårt gemensamma uppdrag (tidigare Stiften i fokus) har fokuserats på att utveckla samarbetet mellan den nationella och den regionala nivån vad gäller Svenska kyrkans internationella arbete. Projektet har lanserats i stiften med gott resultat. Samtliga stift har besökts för enskilda samtal om vilka behov och möjligheter som finns. Målet är att det år 2004 i alla stift skall finnas en tydlig samverkan mellan ombudsorganisation, stiftsstyrelse och tjänstemän för Svenska kyrkans internationella arbete. Arbetet under 2001 har lagt en god grund för att målet skall vara nått 2004.

    · Antalet missionärer skall ej understiga 70.

    Under året har 74 missionärer varit i tjänst, 15 nya har tillträtt, 18 avslutat sin tjänst och 18 förnyat sina kontrakt för ytterligare en period. Förändringar i samhället påverkar rekryteringen av nya missionärer. En analys av de ändrade förutsättningarna för att rekrytera och sända ut personal har påbörjats. Bl.a. har arbetet med att ta fram ett diskussionsunderlag inletts. Vissa beräkningar har gjorts över vad det nya kollektivavtalet för utlandspersonal innebär i kostnadshänseende, men jämförande uppgifter för en längre period behöver tas fram. Måluppfyllelse föreligger för 2001.

    Övriga verksamhetskommentarer

    Huvudprogram Utland

    Det allmänna säkerhetsläget i världen har förändrats efter terrordåden i USA den 11 september. Redan tidigare var den politiska situationen i flera av Svenska kyrkans missions samarbetsländer och -regioner ansträngd, t.ex. i Zimbabwe och Mellanöstern. Mellan Etiopien och Eritrea slöts år 2000 ett fredsavtal, men umgänget länderna emellan är fortfarande mycket spänt, vilket försvårat måluppfyllelsen. Den långa konflikten inom Mekane Yesus-kyrkan i Etiopien har gått in i en ny fas då en grupp bestående av flera församlingar i Addis Abeba-området registrerat sig som egen kyrka.

    Verksamheten vid Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem (STI) har på grund av det allmänna säkerhetsläget och den politiska situationen inte kunnat genomföras som planerat, vilket vållat STI allvarligt ekonomiskt avbräck. I samband med planeringen av verksamheten för 2002 har det blivit nödvändigt att på kort sikt förändra formerna och reducera kostnaderna för verksamheten för att på lång sikt inte äventyra STI:s framtid. I november har därför Nämnden för internationell mission/SKM beslutat att inte bedriva planerad kursverksamhet under 2002 och att reducera organisationen till den nivå som erfordras för en närvaro - dialog med judiska företrädare, gästhemsverksamhet och arbete med svenskar i området - och som ger beredskap för ett återställande av kursverksamheten när omständigheterna så medger.

    Svenska kyrkans mission har genom sin samverkan med Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF) gjort ett historiskt vägval genom att alltid relatera som kyrka till andra kyrkor och inte som självständigt missionssällskap eller biståndsorgan. Det multilaterala arbetssättet är ett viktigt instrument för rättvisa och en rättvis fördelning av resurser mellan kyrkor och olika lokala gemenskaper.

    Under hösten 2001 har, på uppdrag av Sida, en systemrevision genomförts för att granska tillförlitligheten i Svenska kyrkans system för verksamhets- och ekonomistyrning samt rapportering och för att bidra till Svenska kyrkans fortsatta förändringsarbete. Revisionen, vars slutrapport har presenterats i januari 2002, bekräftade Svenska kyrkans ekonomi- och finansstyrning som god. Den bejakade också betydelsen av det långsiktiga och multilaterala arbetssätt som Svenska kyrkan prioriterar. De förslag till förbättringar man presenterat rörde främst möjligheter att bättre ta tillvara de internationella erfarenheterna i omvärldsanalys samt ytterligare utveckla den matrisorganisation vi arbetar i. Detta inte minst för att nå en jämnare arbetsbelastning mellan olika medarbetargrupper. Systemrevisionen har beslutats sedan mål och ram fastställts och har tagit resurser i anspråk som påverkar måluppfyllelsen. Samtidigt har revisionen tillfört viktiga redskap för den fortsatta målstyrningen.

    Huvudprogram Sverige

    Arbetet med ett gemensamt webbprojektet för Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission har pågått under året och har samordnats med projektet om en gemensam huvudingång för Svenska kyrkan.

    Julinsamlingen har gett ett gott resultat och många nya givare. Ett ökat resultat från församlingskollekter har varit en positiv trend under året som visat att Svenska kyrkans mission har en stark förankring i församlingslivet. Det är dock tydligt att insamlingsmålet för 2001 varit för högt satt samt att effektmålet om 16 000 aktiva givare i Svenska kyrkans missions register varit orimligt högt. Svenska kyrkans mission har också svårt att hålla den 10-procentgräns som Stiftelsen för Insamlingskontroll satt för insamlingskostnader, då det krävs allt större investeringar för att värva nya givare.

    Effektmålet att 60 procent av ombud, kyrkoråd och anställda skall känna till inriktningen på Svenska kyrkans missions arbete har däremot varit lågt satt och uppnåddes redan år 2000.

    Det har varit ett intensivt mediaår för Svenska kyrkans mission, särskilt i slutet av året med speglingen av beslutet om förändringarna av STI. Detta har gett erfarenheter som visar på vikten av att press- och kommunikationsaspekten tidigt vägs in i viktiga frågor.

    Huvudprogram Analys, policy och påverkan

    Verksamheten har första delen av året hämmats av vakanser. Under hösten har situationen förbättrats då några av de verksamhetskritiska tjänsterna tillsatts, framför allt den tjänst som har att bära huvudprogramansvaret. Under 2002 kommer ytterligare några viktiga tjänster att besättas.

    Påverkansarbetet har bedrivits i samarbete med Lutherhjälpen, som är drivande med Svenska kyrkans mission som delfinansiär, och har huvudsakligen skett inom ramen för föreningen Rättvisemärkt och nätverket Jubel 2000. En attityd- och kännedomsundersökning av hur arbetet med Jubel 2000 och Rättvisemärkt mottagits i församlingarna har visat på ett stort gensvar. Detta har bekräftat vikten av information och utbildning. Stift och församlingar behöver få stöd till utveckling av verktyg som möjliggör ett konkret och lokalt engagemang, vilket bidrar till ökad social och ekonomisk rättvisa.

    En konferens har genomförts tillsammans med Lutherhjälpen och Svenska Kyrkans Unga där 50 deltagare diskuterat unga människors möjlighet att vara en aktiv del av den världsvida kyrkan.

    Omvandlingen av stipendieprogrammet till ett tydligare utbytesprogram har försenats ett år eftersom partnerkyrkorna behövt mer förberedelsetid. Den andra delen av utbytet, med utsändande av svenska ungdomar under hösten, genomförs dock.

    Under hösten har ett projekt inletts för att utveckla en policy för kyrkornas roll och ansvar i arbetet med HIV/aids. Projektet har bidragit till stärkt måluppfyllelse på hälso- och sjukvårdsområdet.

    Arbetet med att skapa en teologisk plattform för huvudprogrammet har inletts under hösten.

    Ekonomisk resultatanalys

    Resultatet före dispositioner är 2,4 miljoner kronor sämre än budget.

    Kostnaderna för utlandsprogrammet har varit 1,6 miljoner kronor lägre än budget, men samtidigt har Sida-anslagen till programmet varit 2,5 miljoner lägre. Nettot 0,9 miljoner har negativt påverkat årets resultat. Särskilt två faktorer har bidragit till detta.

    STI redovisar ett totalt underskott på 5 miljoner kronor. Underskottet har begränsats genom de riktade insamlingar som genomförts. Dessa måste dock betraktas som tillfälliga förstärkningar, i synnerhet mot bakgrund av det komplicerade politiska läget i regionen. Till ovanstående kostnad för STI skall dessutom läggas de kostnader som finns i kyrkokansliet för insamling, information och programansvar. Dessa har under det gångna året varit större än normalt.

    Kostnaden för utlandspersonal har stigit beroende på ökade kostnader för lönetillägg för lokal kostnadsutveckling, skolgång för medföljande barn m.m.

    Kostnaderna inom huvudprogrammen Sverige samt Analys, policy och påverkan och VO-gemensamt har varit 4,8 miljoner kronor lägre än budget, vilket främst beror på vakanser men också på periodiseringseffekter och osäkerheter i budgeteringen omkring Kyrkotjänstavtalets genomslag på verksamheten. Avtalet innebär att kostnaderna uppstår när material används och inte när det produceras.

    Insamlingsresultatet är 6,7 miljoner kronor sämre än budget. Underskottet skall dock ses tillsammans med överskottet på 2 miljoner för Övriga erhållna bidrag, vari ingår anslag som i budgeten inräknats under gåvor. Den del av insamlingsresultatet som består av enskilda gåvor och rikskollekter är lägre än såväl budget som föregående år. Däremot ökar församlingskollekterna, vilket visar på en viktig förankring i församlingslivet.

    Väsentliga händelser efter årsskiftet

    Från och med årsskiftet arbetar SKM med fyra huvudprogram:

    _ Huvudprogram Kyrkosamverkan

    _ Huvudprogram Analys, policy och påverkan

    _ Huvudprogram Kommunikation och insamling

    _ Huvudprogram Församlingsutveckling och folkbildning

    Denna förändring innebär ett bredare och tydligare verksamhetsansvar i matrisorganisationen och stärker därmed möjligheterna till styrning och måluppfyllelse.

    I början av året har arbetet intensifierats inför inrättandet av ett gemensamt styrorgan för Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission.

    Ledamöter och ersättare i Nämnden för internationell mission/SKM

    Ordinarie ledamöter

    Biskop Jonas Jonson, ordförande, komminister Pernilla Myrelid, 1:e vice ordförande, internationell sekreterare Inger Aasa-Marklund, 2:e vice ordförande, läkare Peter Iveroth, docent Sten Jagell, lektor Sven Janson, distriktssköterska/konsult Jill Kennedy, sjukskötare Timmy Leijen, kyrkoherde Ulf Sjögren.

    Ersättare

    Agronom Lars-Olof Bårström, lektor Anita Diehl, kontraktsprost Börje Finnstedt, läkare Astrid Fjellström, konsthantverkare Elisabeth Ganestål, montessorilärare Marija Kogler-Johnsson, landstingsrådssekreterare Annette Lundquist Larsson, leg. psykolog Helena Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark.

    Nämnden för internationell mission/SKM har sammanträtt den 15-16 februari, 14 mars, 12-13 juni, 26 september och den 21-22 november. Samtliga sammanträden har delvis varit gemensamma med Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen.

    Peter Weiderud

    Verksamhetsområdeschef

    Resultatrapport Svenska kyrkans nationella nivå, VO: Internationell mission/SKM

    Enhet: 1000-tal kronor

    Utfall

    Budget

    Bdg avv.

    %

    Budget

    Utf fg år

     
     

    akt. period

    akt. period

    akt. period

     

    helår

    akt. period

                 

    EXTERN FINANSIERING

               

    Kollekter o gåvor

    54 714

    61 400

    -6 686

    11

    61 400

    54 374

    Bidrag, Sida

    30 107

    32 577

    -2 470

    8

    32 577

    31 802

    Övriga erhållna bidrag

    5 158

    3 138

    2 020

    -64

    3 138

    5 285

    Netto kapital- o finansförv

    2 909

    5 850

    -2 941

    50

    5 850

    1 966

    Övriga intäkter

    1 301

    0

    1 301

    -

    0

    1 768

    S:A EXTERN FINANSIERING

    94 189

    102 965

    -8 776

    9

    102 965

    95 196

                 

    INTERN FINANSIERING

               

    Nationell finansiering

    5 502

    5 502

    0

    0

    5 502

    5 081

    S:A INTERN FINANSIERING

    5 502

    5 502

    0

    0

    5 502

    5 081

                 

    KOSTNADER

               

    Lämnade bidrag

    -43 334

    -48 799

    5 465

    11

    -48 799

    -49 056

    Övriga externa kostnader

    -15 034

    -12 238

    -2 796

    -23

    -12 238

    -14 510

    Personalkostnader

    -25 231

    -26 087

    856

    3

    -26 087

    -20 220

    Företagsankn medel (SPP)

    0

    0

    0

    -

    0

    10 083

    Kanslikostnader

    -21 887

    -24 761

    2 874

    12

    -24 761

    -19 969

    S:A KOSTNADER

    -105 486

    -111 885

    6 399

    6

    -111 885

    -93 672

                 

    DISPOSITIONER

               

    Förändr ändamålsdest medel

    23 568

    418

    23 150

    -

    418

    -26

    Förändr verksamh dest medel

    -23 216

    3 000

    -26 216

    -

    3 000

    -3 750

    Förändr prisfallsreserv

    5 443

    0

    5 443

    -

    0

    -2 829

    S:A DISPOSITIONER

    5 795

    3 418

    2 377

    -70

    3 418

    -6 605

                 

    NETTO RESULTAT

    0

    0

    0

    -

    0

    0

                 
                 

    KOSTNADER per HUVUDPROGRAM

             

    VO-gem Internat mission / SKM

    -24 426

    -26 896

    2 470

    9

    -26 896

    -12 124

     

    Utland

    -72 664

    -74 307

    1 643

    2

    -74 307

    -72 436

    Sverige

    -6 680

    -8 038

    1 357

    17

    -8 038

    -7 775

    Analys, policy och påverkan

    -1 716

    -2 645

    929

    35

    -2 645

    -1 338

    SUMMA KOSTNADER

    -105 486

    -111 885

    6 399

    6

    -111 885

    -93 672

    Kostnader anges med -. Negativt nettoresultat betyder alltså att kostnaderna överstiger intäkterna. Negativ budgetavvikelse betyder sämre resultat än budgeterat.

Previous PageNext Page


TillbakaUpp