Bilaga 9. Svenska kyrkans nationella nivå
Verksamhetsområde Internationell diakoni/Lutherhjälpen
Årsrapport 2001
Lutherhjälpen är Svenska kyrkans organ för internationellt utvecklingssamarbete, flyktinghjälp och katastrofinsatser. Lutherhjälpen skall samordna Svenska kyrkans och dess församlingars arbete för internationell diakoni.
Verksamhetsområdet omfattar följande huvud- och delprogram:
· Huvudprogram Utland
- delprogram Afrika
- delprogram Asien
- delprogram Europa
- delprogram Globalt
- delprogram Katastrof
- delprogram Latinamerika
- delprogram Mellanöstern
· Huvudprogram Sverige
- delprogram Insamling
- delprogram Kommunikation/media
· Huvudprogram Analys, policy och påverkan
- delprogram Analys/policy
- delprogram Folkbildning/utbildning
- delprogram Påverkan
Verksamhetsområdets mål
Inriktningsmål
· Lutherhjälpen skall utifrån kyrkans diakonala uppdrag, i samarbete med partner, främja människovärdiga livsvillkor samt avslöja och bekämpa orättvisor, fattigdom och förtryck.
· Lutherhjälpen skall ge förutsättningar för social utjämning och hållbar utveckling samt ge människor möjligheter att uttrycka engagemang och solidaritet.
· Lutherhjälpen skall medverka till att människor och deras personliga och ekonomiska resurser står i centrum i allt förändringsarbete.
· Lutherhjälpen skall stärka individers och institutioners vilja och handlingskraft att avslöja och förändra orättfärdiga strukturer.
Verksamhet och måluppfyllelse
Effektmål
Effektmålen i mål och rambudget för 2001-2003 är satta på delprogramnivå och är för många för att listas här. Ett arbete pågår med att utveckla mer styrande, fokuserade och utvärderingsbara effektmål. Detta kommer att få genomslag i rapporteringen från 2002 och framåt. Några effektmål har dock definierats för särskild utvärdering under år 2001.
· Vidga kriterierna för samarbetet med Sida.
Samtalet med Sida om att fördjupa och vidga kriterierna för samarbetet har fortsatt. De områden som berörs i samarbetet är ekonomi, social utveckling, mänskliga rättigheter, humanitära frågor och organisationsutveckling. Däremot finns normalt inget samarbete kring frågor om tro, teologi, religion och etik etc. Eftersom kyrkornas och religionens roll som värdebärare i det civila samhället får en allt större betydelse är det viktigt att finna strategier för att utveckla den rollen. Processen har fortsatt under året, dels genom det pågående samtalet dels med praktiska exempel tillsammans med partner i regionerna.
Svenska kyrkan har den 10 september arrangerat ett större seminarium tillsammans med Sida, UD och andra kristna ramorganisationer om religionens roll i konflikter. Händelserna den 11 september underströk ytterligare relevansen av dessa frågor. Det föreligger i dag en betydligt större samsyn i dessa frågor mellan Svenska kyrkan och Sida och måluppfyllelsen för 2001 är god.
· Stärka stiftens ansvar för det internationella arbetet.
Projektet Vårt gemensamma uppdrag (tidigare Stiften i fokus) har fokuserats på att utveckla samarbetet mellan den nationella och den regionala nivån vad gäller Svenska kyrkans internationella arbete. Projektet har lanserats i stiften med gott resultat. Samtliga stift har besökts för enskilda samtal om vilka behov och möjligheter som finns. Målet är att det år 2004 i alla stift skall finnas en tydlig samverkan mellan ombudsorganisation, stiftsstyrelse och tjänstemän för Svenska kyrkans internationella arbete. Arbetet under 2001 har lagt en god grund för att målet skall vara nått 2004.
· Utveckla samspelet mellan nationella och internationella diakonala erfarenheter.
I samverkan med nationella och internationella partner har en resa genom Sverige på temat social ekonomi genomförts. En referensgrupp med personer från kyrkokansliets olika verksamhetsområden, från några stift, en diakoniinstitution och Församlingsförbundet har under året arbetat med att utveckla dialogen mellan anställda och förtroendevalda samt mellan ansvariga för verksamhet respektive ekonomisk förvaltning när det gäller frågor om social ekonomi. Vidare har Nämnden för kyrkolivets utveckling och Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen genomfört en gemensam studie genom att i korsvisa grupper besöka tre nationella och tre internationella diakonala projekt. I anslutning till detta har två seminarier arrangerats för deltagarna om Svenska kyrkans diakoniförståelse. Det föreligger i dag en ökad kunskap om sambandet mellan internationell och nationell diakoni i såväl nämnder som kyrkokansli. För att nå målet om ett utvecklat samspel krävs fortsatta insatser och fördjupning av omvärldsanalysen.
Övriga verksamhetskommentarer
Huvudprogram Utland
Det allmänna säkerhetsläget i världen har förändrats efter terrordåden i USA den 11 september. Redan tidigare var den politiska situationen i flera av Lutherhjälpens samarbetsländer och -regioner ansträngd, t.ex. i Zimbabwe och Mellanöstern, vilket allmänt har påverkat möjligheten att arbeta och därmed måluppfyllelsen, inte minst med mänskliga rättigheter. Mellan Etiopien och Eritrea slöts år 2000 ett fredsavtal, men umgänget länderna emellan är fortfarande mycket spänt. Den långa konflikten inom Mekane Yesus-kyrkan i Etiopien har gått in i en ny fas då en grupp bestående av flera församlingar i Addis Abeba-området registrerat sig som egen kyrka.
Jordbävningskatastrofer i Centralamerika och Indien har medfört extra insatser för att bistå i den akuta situationen och den första återuppbyggnadsfasen. Sammanlagt har 18,9 miljoner kronor anslagits av både insamlade medel och Sida-medel till olika katastrofinsatser. De flesta insatserna har varit akuta, men anslag har också lämnats till rehabiliteringsinsatser i t.ex. Kosovo och Västafrika. Merparten av medlen har kanaliserats genom Action by Churches Together (ACT). En modell för psykosocial rehabilitering i katastrofsituationer, som tagits fram i samarbete med Vårsta kriscentrum, har vidareutvecklats under 2001, vilket stärkt måluppfyllelsen för denna särskilda del av katastrofarbetet.
Hösten 2000 påbörjades en speciell satsning på Sudan och kyrkans roll i arbetet för fred. Frågan fick under våren stor uppmärksamhet i media genom att Christian Aid presenterade en rapport om oljebolagens intressen i Sudan och deras inverkan på landets utdragna krig. Svenska kyrkan kunde genom denna satsning snabbt och kvalificerat bidra till debatten, vilket stärkt måluppfyllelse vad gäller påverkansarbetet. Efter händelserna den 11 september har frågorna om fred i Sudan åter blivit aktuella.
Inom de ekumeniska och multilaterala nätverken pågår ett långsiktigt arbete med att tydliggöra rollfördelningen mellan Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF). En arbetsgrupp har tillsatts för att finna vägar till ökad samverkan inom olika områden. Bland annat har KV arrangerat en stor internationell konferens i Nairobi i november för att mobilisera kyrkornas erfarenheter och resurser i kampen att förebygga spridningen av HIV/aids.
Under hösten 2001 har, på uppdrag av Sida, en systemrevision genomförts för att granska tillförlitligheten i Svenska kyrkans system för verksamhets- och ekonomistyrning samt rapportering och för att bidra till Svenska kyrkans fortsatta förändringsarbete. Revisionen, vars slutrapport har presenterats i januari 2002, bekräftade Svenska kyrkans ekonomi- och finansstyrning som god. Den bejakade också betydelsen av det långsiktiga och multilaterala arbetssätt som Svenska kyrkan prioriterar. De förslag till förbättringar man presenterade rörde främst möjligheter att bättre ta tillvara de internationella erfarenheterna i omvärldsanalys samt ytterligare utveckla den matrisorganisation vi arbetar i. Detta inte minst för att nå en jämnare arbetsbelastning mellan olika medarbetargrupper. Systemrevisionen beslutades sedan mål och ram fastställts och har tagit resurser i anspråk som påverkar måluppfyllelsen. Samtidigt har revisionen tillfört viktiga redskap för den fortsatta målstyrningen.
Huvudprogram Sverige
Arbetet med ett gemensamt webbprojektet för Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission har pågått under året och samordnats med projektet om en gemensam huvudingång för Svenska kyrkan.
Temos organisationsindex som har genomförts under hösten visade att 70 procent av svenskarna känner till Lutherhjälpen och att sammanlagt 87 procent hört talas om Lutherhjälpen. Enligt uppställda mål skall 75 procent känna till Lutherhjälpen år 2003.
Projektet för omarbetning av insamlingssystemet har skjutits upp till nästa år, främst p.g.a. brist på personalresurser. En autogirokampanj har genomförts under året med lyckat resultat. I samband med utvärderingen konstaterades att tonen i genomförandet delvis behöver justeras till kommande kampanjer så att den bättre stämmer med Lutherhjälpens profil.
Huvudprogram Analys, policy och påverkan
Verksamheten har första delen av året hämmats av vakanser. Under hösten har situationen förbättrats då några av de verksamhetskritiska tjänsterna tillsatts, framför allt den tjänst som har att bära huvudprogramansvaret. Under 2002 kommer ytterligare några viktiga tjänster att besättas.
En viktig del av påverkansarbetet har skett inom ramen för föreningen Rättvisemärkt och nätverket Jubel 2000. Avsikten med arbetet med Jubel 2000 är att sätta fokus på skuldfrågorna, insatt i ett sammanhang. Kritik mot enfrågekampanjer, som bl.a. kommit från jubelnätverkets partner Jubilee South, har understrukit behovet av en helhetssyn. Detta stämmer också väl med Lutherhjälpens integrerade arbetssätt. En attityd- och kännedomsundersökning har genomförts med syfte att utvärdera hur arbetet med Jubel 2000 och Rättvisemärkt mottagits och fått genomslag i församlingarna. Resultatet har visat att en majoritet av de tillfrågade ansett att det ingår i Svenska kyrkans uppdrag att arbeta med dessa frågor.
Inom en rad områden med anknytning till ekonomisk och social rättvisa, ekologiskt hållbar utveckling och livsmedelssäkerhet har Lutherhjälpen, ofta i samverkan med andra enskilda organisationer, bedrivit opinionsarbete och stått i dialog med beslutsfattare. Klimatförändringarnas effekter för u-länderna och frågans koppling till livsstilsfrågorna har analyserats och presenterats i seminarier och föredrag. Vidare har klimatfrågan lyfts fram i en rad artiklar och remisser. Under hösten har KV arrangerat en konferens om kopplingarna mellan biståndsfrågor och klimatfrågan där Lutherhjälpen var representerat.
Utredningsarbetet om framtida globala utvecklingsstrategier (Globkom) har bevakats och de stora möjligheter till påverkan som funnits tillvaratagits.
Under hösten 2001 har en rad aktiviteter förberetts inför Lutherhjälpens fasteaktion 2002 om livsmedelssäkerhet. Bland dessa kan nämnas en film om risker och möjligheter med genmodifierade grödor. Vidare har det spel om livsmedelssäkerhet som tagits fram inom ramen för jubelnätverket, och som mött stor framgång i skolvärlden, nu helt och hållet överförts till Lutherhjälpens regi.
En konferens har genomförts tillsammans med Svenska kyrkans mission och Svenska Kyrkans Unga där 50 deltagare diskuterat unga människors möjlighet att vara en aktiv del av den världsvida kyrkan.
Alternativa biståndsformer
Med anledning av förra årets verksamhetsberättelse efterfrågade Kyrkomötet en fylligare beskrivning av utvecklingen gällande Svenska kyrkans åtaganden i ekumeniska fonder. Därför lämnas i det följande en mer detaljerad rapport än vad som normalt är fallet i årsrapporten. Verksamheten kopplar till effektmålet "att alternativa biståndsformer, såsom sparande och krediter, som en del av långsiktigt utvecklingssamarbete skall ha vidareutvecklats i samarbete med internationella ekumeniska organisationer och nätverk".
I södra Zimbabwe har de lokala sparbankerna fortsatt att utvecklas i positiv riktning. Masase SACCO, som är den mest drivande sparbanken, har det senaste året ökat sin inlåning från 900 000 ZWD till runt 4 miljoner ZWD.
I Tanzanias evangelisk-lutherska kyrkas nordvästra stift stöder Svenska kyrkan genom Lutherhjälpen en testverksamhet med lokala sparbanker för enbart ungdomar. En första utvärdering kommer att ske sommaren 2002. Stöd utgår även till kyrkans centrala arbete för att förstärka befintliga sparbanker samt att starta nya ute i stiften.
Under hösten har Svenska kyrkan tillsammans med LVF i Genève, Finn Church Aid (FCA) och Rangpur Dinajpur Rural Service i Bangladesh (RDRS) genomfört ett seminarium för att öka spar- och kreditkompetensen hos LVF-kontorens handläggare. Seminariet kom även att fungera som ett syd-sydutbyte. För många deltagare blev det ett incitament till att ändra inriktningen på arbetet hemma bl.a. genom att lyfta fram sparandets betydelse. Under seminariet väcktes ett förslag om att centralt inom LVF utse en mikrofinanssamordnare. På en direkt förfrågan har Svenska kyrkan ställt sig positiv till att diskutera ett avtal som skulle innebära att kyrkokansliets tematiker för lokal resursmobilisering på deltid skulle fungera som en sådan samordnare.
Under året skulle en utvärdering av avtalen till Sydafrika- och Indienfonden ske. Samtal har förts med Ekumeniska u-bankens (Oikocredit) ledning om en omskrivning av avtalen. De områden som bedömts som viktiga att speciellt se över handlar om lokala kreditfonder i lokal valuta, lokalt ägande och lokala investeringar och sparmedel. Omskrivningsarbetet har dock tagit längre tid än beräknat. Under våren 2002 kommer fortsatta förhandlingar att ske och en avrapportering till Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen att lämnas.
Såvitt nu kan bedömas kommer till Sydafrikafonden utbetalda fondmedel att förbrukas under året. Hitintills har 475 000 EURO utbetalats medan 777 000 EURO beviljats men ännu inte utbetalats. Under behandling ligger låneansökningar på totalt 2 miljoner EURO. För att klara den ökande volymen kreditansökningar har kontoret i början av året fått personalförstärkning.
I Indienfonden betalas beviljade lån ut i USD för att i ett senare skede överföras till lokal valuta. Arbetet med att få fonden registrerad som en lokal fond pågår, bl.a. i samarbete med Ekumeniska lånefonden (ECLOF) och nyinsatta konsulter. Vid årsskiftet var 3,5 miljoner EURO beviljade, bl.a. till mikrofinansinstitutioner. Av dessa hade 2,3 miljoner EURO ännu inte utbetalats.
Under året har Svenska kyrkan genom sina representanter deltagit i ECLOF:s, Oikocredits och Kyrkornas U-fonds styrelsesammanträden, liksom i Oikocredits årsmöte samt i en arbetsgrupp för utformning av strategier för Oikocredits framtida inriktning och organisation. Nämnas kan också att Oikocredit och ECLOF har tecknat ett avtal om utvidgat samarbete, något Svenska kyrkan arbetat för de senaste åren. Kyrkornas U-fond har under året stärkts genom ökad inlåning från framför allt Svenska kyrkans församlingar. Det kapital Svenska kyrkan genom Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission placerat i U-fonden utgjorde vid årets ingång cirka hälften och vid utgången en fjärdedel av U-fondens inlåning.
Svenska kyrkan ingår även i styrelsen för AfriCap Sweden AB, som är ett dotterbolag till U-fonden. Målsättningen för bolaget är att samla in medel i Sverige genom aktieköp i bolaget. Under en 10-årsperiod kommer dessa medel sedan att lånas ut via AfriCap till mikrofinansorganisationer i Afrika. Svenska kyrkan har tecknat sig för aktier i AfriCap Sweden AB till ett värde av 500 000 kronor. Totalt skall 20 miljoner kronor tecknas i Sverige, av vilka Sida bistår med 15 miljoner.
Svenska kyrkan har deltagit i en europeisk arbetsgrupp för mikrofinans. Gruppen har lämnat ett policydokument till Lutherhjälpens europeiska samarbetsorgan Aprodevs styrelse, med avsikten att medlemsorganisationerna utifrån detta underlag skall utarbeta riktlinjer för den egna mikrofinansverksamheten.
I slutet av året inbjöds Svenska kyrkan att delta i en svensk arbetsgrupp för mikrofinans. Gruppen skall utforma förslag till ett framtida nätverk för svenska organisationer som stöder någon form av mikrofinansaktiviteter. En av initiativtagarna till ett sådant nätverk är Sida, som dock inte kan fungera som huvudman.
Ekonomisk resultatanalys
Årets resultat före dispositioner är 31 miljoner kronor bättre än budget.
Kostnaderna för utlandsprogrammet är 43 miljoner kronor lägre än budget, vilket främst beror på förseningar i projekten och lågt ianspråktagande av ospecificerade medel för utveckling och katastrof. Av avvikelsen avser 20 miljoner kronor förseningar avseende mikrokreditprogrammen i Sydafrika och Indien. Som en följd av detta har utnyttjade Sida-bidrag och EU-bidrag varit 23 miljoner kronor lägre än budget.
Genom att många projektanslag är bundna i utländsk valuta, ingår i kostnaderna för utlandsprogrammet en merkostnad på 3,7 miljoner kronor till följd av kronans försvagning mot framför allt USD. Detta får anses lågt i förhållande till omslutning och senare års utfall.
Kostnaderna inom huvudprogrammen Sverige samt Analys, policy och påverkan och VO-gemensamt har varit 6 miljoner kronor lägre än budget, vilket främst beror på vakanser men också på att planerad extern finansiering uteblivit och aktiviteter därför inställts eller begränsats. Omläggningen av trycksaksproduktionen har inneburit att kostnader infaller senare än tidigare, vilket också bidragit till låga kostnader under året. En omarbetning av insamlingssystemet som budgeterats till en halv miljon kronor har skjutits upp till nästa år.
Insamlingsresultatet är 2,3 miljoner kronor bättre än budget, tack vare fortsatt höga testamentsintäkter. Den del som utgörs av kollekter och enskilda gåvor har däremot utvecklats sämre än budget och 1 procent sämre än föregående år.
Väsentliga händelser efter årsskiftet
Från och med årsskiftet arbetar Lutherhjälpen med fem huvudprogram:
- Huvudprogram Utvecklingssamarbete
- Huvudprogram Katastrof
- Huvudprogram Analys, policy och påverkan
- Huvudprogram Kommunikation och insamling
- Huvudprogram Församlingsutveckling och folkbildning
Denna förändring innebär ett bredare och tydligare verksamhetsansvar i matrisorganisationen och stärker därmed möjligheterna till styrning och måluppfyllelse.
I början av året har arbetet intensifierats inför inrättandet av ett gemensamt styrorgan för Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission.
Ledamöter och ersättare i Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen
Ordinarie ledamöter
Biskop Anders Wejryd, ordförande, mikrobiolog Ingegerd Gustafsson, 1:e vice ordförande, granskare Suzanne Fredborg, Åke Sjöström, 2:e vice ordförande, sjukgymnast Birgitta Amnéus, biolog och författare Stefan Edman, lantbrukare Birgitta Josefson-Hultgren, kontraktsprost John Liljeblad, driftsledare Lars Öhlén.
Ersättare
Sjuksköterska Margareta Appel, teol. kand. Jenny Alge, komminister Lasse Blom, flyktingsekreterare Renée Danielsson, kontraktsprost Lena Dour, studerande Jennie Nordin, ingenjör Mattias Sahlman, läkare Christer Säll, lärare Evy Åberg.
Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen har sammanträtt den 15-16 februari, 14 mars, 12-13 juni, 26 september och den 21-22 november. Samtliga sammanträden har delvis varit gemensamma med Nämnden för internationell mission/SKM.
Peter Weiderud
Verksamhetsområdeschef
Resultatrapport Svenska kyrkans nationella nivå, VO: Internationell diakoni/Lutherhjälpen
