Bilaga 7. Svenska kyrkans nationella nivå
Verksamhetsområde Kyrkolivets utveckling
Årsrapport 2001
Verksamhetsområdet omfattar följande huvudprogram:
· Huvudprogram Undervisning och utbildning
· Huvudprogram Gudstjänst
· Huvudprogram Diakoni och samhällsansvar
· Huvudprogram Verksamhetsområdesgemensamt.
Verksamhetsområdets mål
Inriktningsmål
· Att främja ett varierat gudstjänstliv som bygger på de mångas delaktighet med syfte att upprätta och befria människor.
· Att utveckla handlingsmodeller/metoder för medarbetare så att människor upprättas och befrias.
· Att främja en miljö där människan är subjekt i ett livslångt lärande.
· Att främja arbetet med Svenska kyrkans språkliga minoriteter genom att hävda rätten till ett eget språk och en egen kultur utifrån ett integrationsperspektiv.
· Rusta medarbetare som utifrån sin specialistkompetens uppmuntrar och ger alla möjlighet till delaktighet i vårt mångkulturella samhälle.
Verksamhet och måluppfyllelse
Verksamheten formas utifrån ett nära, målmedvetet och strategiskt samarbete med stiften, vars önskemål och behov är den främsta utgångspunkten för arbetets uppläggning och utformning. Arbetet syftar till att stödja stiften i deras arbete att främja och ha tillsyn över församlingarnas uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. I detta ingår att ta ansvar för Svenska kyrkans samlade utbildningsplanering, uppföljning av efterfrågan av tjänster och att stödja arbetet med rekrytering till kyrkliga tjänster och kyrkliga grundutbildningar samt att därvid främja jämställdheten inom Svenska kyrkan.
En delegation för finskspråkigt arbete skall fungera som samarbets- och serviceorgan åt stift och församlingar och som stöd för församlingsgrupperna samt biträda vid rekrytering, utbildning och fortbildning. Delegationen skall också vara förbindelseorgan mellan Svenska kyrkan och sverigefinländarna samt utveckla förbindelserna mellan Svenska kyrkan och den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.
Uppgifter som kontinuerligt åvilar den nationella nivån är t.ex. att aktivt bedriva omvärldsanalys och uppmärksamma framtidsfrågor, att bidra med kompetens som stiften inte själva har, att som förvaltare av ett vidare perspektiv, både på kyrkan och samhället, tjäna som stiftens samtalspartner. Andra viktiga uppgifter är att erbjuda mötesplatser för samtal och lärande och att aktivt bevaka vad som sker hos myndigheter och i övrigt på riksnivån.
Arbetet har under året genomförts med god måluppfyllelse. Den hastigt förändrade ekonomiska situationen kommer dock att innebära att tidplanen för ett par projekt måste att skjutas framåt. Till det arbete som sedan en tid pågår för att skapa tydligare rutiner för beställningar från stiften hör att finna former för stiftskansliernas regelbundna utvärdering av verksamheten.
I stor utsträckning har verksamheten genomförts med god måluppfyllelse i enlighet med planerna. Av verksamhet som inte kunnat genomföras under året är främst att projektgruppen för policydokument för gudstjänstrum inte kunnat inleda sitt arbete. Remissarbetet kring Visuell gudstjänst har inte kunnat genomföras med den breda process som planerats. Arbetet med gudstjänstutveckling har försenats p.g.a. vakans, det gäller främst gudstjänstrådet, arbetet med stöd till gudstjänstgrupper och projektet Gudstjänst i mångfald. Revidering av skriften Svenska kyrkans diakoni har försenats och genomförs under 2002. Projektet för konfirmander med särskilda behov och för barn- och ungdomsdiakoni genomförs både något försenade och i mindre omfattning än planerat p.g.a. lägre extern finansiering än budgeterat.
Effektmål
Verksamheten inom delegationen för finskspråkigt arbete skall år 2003 ha uppnått följande mål:
· Att finskspråkigas behov tydligt uppmärksammas i arbetet med församlingsinstruktionen.
· Att de finskspråkigas behov tydligt uppmärksammas i stiftens och församlingarnas tjänsteorganisation.
· Att finskspråkigas frågor och villkor skall ingå i stiftens fortbildningar.
Arbetet med församlingsinstruktionen har stärkt integrationen av det finskspråkiga arbetet i församlingarnas pastorala ansvarsområde. Ansvarsfördelningen mellan stiftens främjandeuppdrag och församlingarnas pastorala ansvar för sina finskspråkiga medlemmar har ytterligare tydliggjorts. Utvärderingen av församlingsinstruktionerna bör utvisa om det i kyrkoordningen behövs förtydliganden för att garantera rimliga möjligheter till verksamhet på modersmålet för finskspråkiga tillhöriga.
Frågor kring tjänster för sverigefinländare är avgörande för verksamhetens utveckling. Det återstår fortfarande mycket arbete för att målet skall nås. Antalet tjänster för sverigefinländare har ökat på senare år, men står inte i rimlig proportion till antalet finskspråkiga medlemmar.
Delegationen har på grund av arbetet med församlingsinstruktionen kunnat rikta mindre uppmärksamhet på finskspråkigas fortbildningsfrågor. Behov har dock uppmärksammats i församlingsinstruktionsarbetet och vid de årliga överläggningarna med stiftsadjunkterna och konsulenterna för finskspråkigt arbete.
· Att information mellan majoritet och minoritet effektiviseras bl.a. genom fortsatt utgivning av tidningen Ankkuri.
Tidningen Ankkuri är föremål för den tidskriftsöversyn som pågår inom verksamhetsområde Kyrkolivets utveckling. Samtidigt har samtal förts med Svenska Kyrkans Press för att finna effektivare vägar att dels bevaka sverigefinländarnas intressen i Kyrkans Tidning dels söka möjligheter att skapa en ny tidskrift för att nå bredare grupper av sverigefinländare.
Verksamheten i huvudprogram Utbildning och undervisning skall år 2003 ha uppnått följande mål:
· Att stiften har spridit och utvecklat kunskap om de av nämnden fastställda grund- dokumenten för undervisning och lärande i Svenska kyrka.
Under tiden december 2001-januari 2002 har telefonintervjuer med stift och kyrkliga utbildningar genomförts av en extern utvärderare. Uppdraget har dels varit att undersöka i vilken utsträckning stiften använder grunddokumenten i sin verksamhet dels att ta reda på om stiften önskar kompletterande material eller annat stöd vad gäller dessa dokument.
Undersökningen har med stor tydlighet visat att stiften använder och sprider dokumenten i hög utsträckning. Man använder dem i samband med utbildningsdagar, i arbetslag, vid besök i församlingar, i samband med arbete med församlingsinstruktionen, osv. Även profilutbildningarna använder sig av dokumenten, inte alltid i de lokala kursplanerna, men som arbetsredskap och för egen reflektion. Församlingspedagogutbildningarna menar att dokumenten inte tillfört så mycket nytt, men överensstämmer med deras egen pedagogiska grundsyn. Ett par kritiska röster har hörts, framför allt från prästutbildningen.
Målet har uppnåtts.
· Att stiften via stipendieprogrammen arbetar för att öka engagemang, kunskap och kompetens avseende kyrkosamverkan, internationell mission och diakoni.
Målet formulerades 1998 med avsikten att verksamhetsområde Kyrkolivets utveckling skulle gå in i ett delansvar för den stipendieverksamhet som Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen bedriver. Så har inte skett. Stipendiehandläggaren har dock arbetat nära verksamhetsområdets arbete bland barn och ungdom. Målet är inte längre aktuellt för verksamhetsområdet.
· Att i förhållande till stiftens behov utbilda präster, diakoner, församlingspedagoger och kyrkomusiker till att utifrån sin kompetens uppmuntra och ge alla möjlighet till delaktighet.
Under året har utbildning bedrivits bland följande antal studerande (med år 2000 som jämförelsetal): grundkursen 315 (342), karitativ profilutbildning 37 (54), pedagogisk profilutbildning 39 (17), pastoral profilutbildning 59 (56), kyrkomusikerutbildning 136, varav 57 på halvfart (137 respektive 55). För dagens behov är måluppfyllelsen rimligt god, men med tanke på de kommande stora pensionsavgångarna för 40-talisterna leder nuvarande omfattning av utbildning troligen till stor brist på utbildade församlingsanställda längre fram. Ett projekt har under året förberetts för att stärka rekryteringen.
I samarbete med Härnösands folkhögskola har en teckenspråkig kompetensutveckling drivits för präster, diakoner och andra församlingsanställda som arbetar med Svenska kyrkans teckenspråkiga arbete.
· Att kyrkokansli, stift och skolor utvecklar mötesplatser och nätverk för erfarenhets- och kunskapsutveckling rörande pedagogik, livstydning och trostolkning.
Behoven av nätverk och mötesplatser där pedagogisk kunskap och reflektion kring trostolkning och livstydning kan utvecklas är stort. Målet har uppfyllts genom att en rad olika mötesplatser skapats, t.ex. vid konferenser, fortbildningar och seminarier, genom elektroniska arbetsytor och utvecklande av olika pedagogiska nätverk. Utvärderingen av hur skolor och stift använder de pedagogiska dokumenten, som nämnts ovan, har med stor tydlighet visat att det pedagogiska utvecklingsarbetet i stort värderas högt av stift och skolor.
· Att de kyrkliga profilutbildningarna tillsammans med såväl verksamhetsområdena Forskning som Kyrkolivets utveckling utvecklar forskningsanknytningen av respektive utbildningar.
Under året har ingen utveckling av utbildningarnas forskningsanknytning skett tillsammans med de nämnda verksamhetsområdena, då arbetet med översynen av de kyrkliga utbildningarna har prioriterats.
· Att förändringar i kyrka och samhälle analyseras av verksamhetsområdena för Kyrkolivets utveckling, Kristen enhet och teologi samt Forskning i syfte att identifiera och fördjupa kunskap om för kyrkans framtid viktiga utvecklingsområden.
Detta gemensamma och verksamhetsområdesöverskridande samarbete har ännu inte kommit till stånd.
Verksamheten i huvudprogram Diakoni och samhällsansvar skall år 2003 ha uppnått följande mål:
· Att Svenska kyrkan på nationell nivå och stiftsnivå har engagerats i samhällsanalys och påverkan i för perioden aktuella frågor som Sveriges ordförandeskap i EU, Social summit, aktuella evenemang inom Världsbanken IMF, WTO.
Flera frågor som har varit aktuella under Sveriges ordförandeskap i EU första halvåret 2001 finns inom huvudprogrammets effektmål, vilket innebär att fortsatt bevakning och engagemang kommer att krävas.
Arbetet kring social ekonomi har intensifierats och en EU-konferens, The social Capital of the Future, har genomförts i Gävle den 7-9 juni. I samband med denna konferens har ett nationellt ekumeniskt diakoniråd arrangerats i samverkan inom Sveriges Kristna Råd. Som en del i arbetet med samhällsanalys och påverkan har under våren projektet Meeting Point Sweden genomförts, en process av reflektion och erfarenhetsutbyte mellan svenska social-ekonomiprojekt och andra samarbetsparter omkring utveckling och globalisering.
För att öka människors kunskap om rättvis handel och möjligheten att påverka genom ändrade konsumtionsmönster har en mobiliseringskampanj genomförts i samarbete med medlemsorganisationerna i föreningen för Rättvisemärkt. Påverkansarbete kring skuldavskrivningsfrågor, Jubel 2000, har i samverkan med Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen på olika sätt fortsatt under året. Deltagande i aktioner kring mötena i WTO, G8 osv. har skett.
Samarbetet med Kyrkornas EU-kontor liksom Eurodiaconia och CCME (Chruches´ Comission for Migrants of Europe) är en viktig länk i bevakningen av EU-frågor. Synpunkter har lämnats på EG-kommissionens förslag till olika direktiv, som miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna och om varaktigt bosatta tredjelands-medborgares rättsliga ställning.
· Att verksamheter har genomförts som möjliggör våra målgruppers delaktighet i kyrkan och samhället i syfte att motverka ökade klyftor.
Verksamhet har genomförts i enlighet med målet. Ett projekt som har startats under hösten 2001 är Vad händer med barn- och ungdomar utifrån ett diakonalt perspektiv med anledning av Välfärdsbokslutet. Det har fokus på kyrkans sociala ansvar och roll, men även på att utveckla metoder för att höja beredskapen i stift och indirekt i församlingar att arbeta med förebyggande diakoni med barn och ungdomar. Finansieringen är i dagsläget fortfarande inte helt klar.
Nationella samlingar för stiftens kontaktpersoner för arbetet mot sexuella övergrepp har genomförts. På inbjudan av Bräcke Diakonigård och de tre sydligaste stiften har verksamhetsområdet gått in i samarbete kring projektet Själavård för utnyttjade som startat under hösten.
· Att modeller har skapats för arbete med internationella konventioner och deklarationer relaterat till mänskliga rättigheter.
Tillsammans med Församlingsförbundet har ett informationsarbete kring diskrimineringslagstiftningen inletts. Utbildningar har genomförts för stiften och den nationella nivån. Fördjupning och vidareplanering kring MR-konventioner pågår.
· Att gemensamma projekt kring diakonal utveckling genomförts 1-2 ggr/år inom huvudprogrammet.
Hösten år 2000 gjordes en utvärdering av hur materialet till Diakonins dag tagits emot och använts genom åren. Utvärderingen genomfördes i samarbete med forskningsavdelningen och visar med stor tydlighet att diakonerna tar del av materialet och uppskattar det. Det material om aktuella samhällsfrågor som gemensamt har arbetats fram inför Diakonins dag år 2001 har formats utifrån de behov som framkom i utvärderingen. Ett annat gemensamt arbete som har påbörjats under hösten är att utveckla hemsidan Diakoni och samhällsfrågor. Målet är därmed uppfyllt för 2001.
· En fortsatt utvecklad och synliggjord nationell uppdragsverksamhet vid diakoniinstitutioner och ett stift i syfte att stödja och samverka med stift, församlingar och olika samhällsorgan.
En enkät har genomförts under våren för att undersöka hur stift, medarbetarlag, dövföreningar m.fl. uppfattat utvecklingen av och den framtida organisationen för det nationella uppdraget Dövkyrkan. Enkäten har tydligt visat utifrån sina målgrupper att man är nöjd med att nationell verksamhet bedrivs genom ett stift och att verksamheten väl uppfyller kraven. Målet har uppfyllts avseende denna centrumbildning. Verksamheten uppfattas tydligt som nationell och verksamheten ges en god utvärdering.
Under hösten 2001 har förberedelser gjorts för en utvärdering under våren 2002 av de övriga nationella uppdragen inför uppsägning och eventuellt förnyande av avtalen.
Verksamheten i huvudprogram Gudstjänst skall år 2003 ha uppnått följande mål:
· Att alla stift tillsammans med kyrkosångsförbundet och SKS-distrikten har startat ett utvecklings- och inspirationsarbete på församlingssångens område med syftet att vitalisera och öka delaktigheten i församlingssången i den lokala församlingen.
Ett inspirationsarbete på församlingssångens område har påbörjats, men kommer på grund av ekonomiska skäl att få en mer utdragen tidsplan. Målet kommer därför inte att vara uppnått till 2003.
· Att i samverkan med stiften ha arbetat fram utbildnings- och inspirationsmaterial för församlingarnas gudstjänstgrupper.
Arbetet har påbörjats genom en inventering av befintligt material.
· Att ha genomfört en bedömning av kyrkomusikens ställning och framtid i Svenska kyrkan.
Musikrådet har genomfört en utredningsarbete och under året publicerat boken Musiken i Svenska kyrkans församlingar. Boken har rönt stort intresse i församlingarna och fått stor spridning. Arbetet i den pågående kyrkomusikutredningen, som skall presenteras 2003, följs genom att kyrkomusikhandläggaren deltar i arbetet.
· Att i samverkan med lekmannarörelser och stift ha utvecklat arbetsmodeller för lekmannaledd gudstjänst som en del av församlingens gudstjänstliv.
Målet har inte uppnåtts. Under året har ett par seminarier med företrädare för lekmannarörelser inom Svenska kyrkan hållits. En produktionsplan har upprättats som omfattar en bokbordsskrift kring den lekmannaledda gudstjänstens teologi och en handbok som ger stöd till arbetet med lekmannaledd gudstjänst i församlingen. Arbetet är för närvarande vilande i väntan på en översedd kyrkohandbok.
· Att i samverkan med stift, antikvariska myndigheter, Svenska kyrkans kulturråd och avdelning för kyrkorätt ha arbetat fram ett underlag till församlingar som skall bygga om, renovera eller nybygga kyrkorum.
Under året skulle arbetet med ett policydokument ha påbörjats. En projektgrupp har utsetts och rekryteringen av en heltidsanställd projektledare genomförts, men innan anställningen skett och ett första möte hållits fick arbetet skjutas på framtiden på grund av ändrade ekonomiska förutsättningar.
· Att i samverkan med ett eller flera stift ha genomfört en analys av gudstjänstlivets förändrade situation i mångkulturella miljöer utifrån ett delaktighetsperspektiv.
Ett samarbetsprojekt har inletts med Stockholms stift, Gudstjänst i mångfald. Projektet syftar till att genomföra en analys och dokumentera hur arbetet med gudstjänsten kan ske i församlingar där gudstjänstfirarna har olika kulturell och etnisk bakgrund.
· Att tillsammans med Svenska kyrkans forskningssekretariat och ett eller flera stift har utvecklat modeller för hur församlingarna skall kunna använda kyrkostatistiken till pastorala analyser och handlingsplaner.
Under året har ett arbete genomförts tillsammans med Svenska kyrkans forskningssekretariat. Gudstjänststatistiken finns nu tillgänglig på nätet. Under 2002 kommer ett nummer av Mitt i församlingen att ge underlag till de församlingar som mer aktivt vill arbeta med befintlig statistik. Arbetet kommer att utvecklas vidare.
· Att ha påbörjat ett arbete med ett psalmbokstillägg.
En arbetsgrupp har tillsatts och har inlett sitt arbete.
· Att ha genomfört ett arbete med att förmedla internationell musik- och liturgiutveckling till stiftens fortbildningar.
Arbetet har inriktats på barn och unga och ett utbyte med de katolska och reformerta kyrkorna på Kuba har inletts i samverkan med Svenska kyrkans mission och Svenska Kyrkans Unga.
· Att ha genomfört ett implementeringsarbete av de kyrkliga böckerna inklusive predikofortbildning.
Arbetet med de kyrkliga böckerna har under året stått stilla i väntan på Kyrkostyrelsens ställningstagande när det gällt de inkomna remissvaren. Det fortsatta arbetet med kyrkohandbokens musikdel, "glad, folklig och enkel" mässmusik, har blivit en del av projektet Gudstjänst i mångfald i samverkan med Stockholms stift. Arbetet med predikans roll och funktion i gudstjänsten skulle startat under hösten 2001, men på grund av den nya ekonomiska situationen har detta projekt skjutits på framtiden.
Ekonomisk resultatanalys
Nettokostnaden för verksamhetsområdet och därmed storleken på den nationella finansieringen är 4,1 miljoner kronor lägre än budget trots att utdelningen från Stödfonden varit 5,6 miljoner kronor lägre än budgeterat. Överskotten mot budgeten hänför sig framför allt till:
_ Huvudprogram Utbildning där bland annat utbildningsanslag och utbildningsstipendier varit lägre än budget.
_ Huvudprogram Gudstjänst där bl.a. kostnaderna för teckenspråkig gudstjänstordning och Bonusavtalet varit låga.
_ Verksamhetsområde Gemensamt där Miljövärnet haft högre intäkter från kollekter och anslag men också lägre kostnader än budgeterat.
Överskotten har olika orsaker:
_ Medveten budgetering i överkant eftersom behoven inte gått att förutse, (grundkursstipendier och kostnaden för en döv prästkandidat).
_ Försenade eller uteblivna anställningar beroende på svårighet att fortsätta avbruten rekrytering på grund av besparingskrav, eller nedskärning av projekttid på grund av utebliven extern finansiering (teckenspråkiga medarbetare, projektledare för arbetet med policydokument för kyrkorum, konfirmandprojektet och projektet för barn- och ungdomsdiakoni).
_ Förseningar av arbete beroende på att en bredare förankringsprocess krävts än beräknat, att en längre vakans uppstått eller att andra arbetsuppgifter prioriterats (miljödiplomeringsarbetet, arbetsgruppen för kyrkorumspolicy, revidering av Svenska kyrkans diakoni).
_ Mindre kostnader än budgeterat beroende på att verksamheten är ny och under uppbyggnad och kostnaderna varit svåra att förutse (teckenspråksfortbildning, översynen av de kyrkliga utbildningarna).
_ Minskade kostnader beroende på ett bättre tillvaratagande av samverkansmöjligheter. Detta syns i årets bokslut på fler områden än tidigare (t.ex. att magisterexamen bekostas av Lärarhögskolan, mycket låga kostnader för genomförande av Diakoniforum, stift har gått in och samfinansierat fortbildning).
_ Medveten sparsamhet utifrån den bekymmersamma ekonomiska situationen.
Väsentliga händelser efter årsskiftet
Den nedskärning som gjorts i detaljbudget för 2002 i förhållande till den av Kyrkomötet beslutade ramen innebär försening av måluppfyllelsen på flera områden. Ytterligare nedskärningar måste göras inför år 2003-2005. I den första nedskärningen skars främst bland externa utgifter och ännu inte inlett utvecklingsarbete. För år 2003 kommer nedskärningen att ske på kansliet, vilket kommer att innebära begränsade resurser i verksamheten men förhoppningsvis tydligare prioriteringar och ännu bättre tillvaratagande av möjligheter till samverkan.
Ledamöter och ersättare i Nämnden för kyrkolivets utveckling
Ordinarie ledamöter
Socionom Catarina Agrell, ordförande, prefekt Olof Lönneborg, diakon Britt Andersson, prost em. Glenn Håkansson, 2:e vice ordförande, fil.dr Kjell Söderberg, församlingspedagog Anna-Lena Forsdahl, 1:e vice ordförande, fältprost Sten Elmberg, socionom, diakon Kerstin Kedvall, adjunkt Margareta Nybelius.
Ersättare
Adjunkt Börje Henriksson, kanslisekreterare Mari Lönnerblad, enhetschef Lars Johnsson, fil.lic. Sigvard Härnring, konsult Margareta Holmberg, rektor Göran Wahlström, diakon Gunilla Persson, komminister Lena Petersson, resekonsult Fredrik Sandström.
Adjungerad ledamot från Biskopsmötet
Biskop Karl-Johan Tyrberg, ordinarie t.o.m. våren, biskop Caroline Krook, ersättare. Fr.o.m. hösten 2001 biskop Tony Guldbrandzén, ordinarie.
Nämnden för kyrkolivets utveckling har sammanträtt den 15 februari, 15 mars, 9 maj, 11 september, 25 oktober och den 13-14 december.
Margaretha Hemström
Verksamhetsområdeschef
Resultatrapport Svenska kyrkans nationella nivå, VO: Kyrkolivets utveckling
